Handlingsplan remissvar Tillämpningsstöd för insatsstödjande åtgärder i höga byggnader, BIV

Handlingsplan remissvar Tillämpningsstöd för insatsstödjande åtgärder i höga byggnader, BIV 2015-4 Avsnitt /sida Johan Westerlund Del som bör ändras Anledning till ändringsförslag 2 Repeater Sändaren kan väl inte avgöra om mottagaren inte kan ta emot eller inte kan svara? 5/1.2 Ang räddningshiss Håller inte med. För frivillig brytare i hisskorg: Ja. För aktivering av Fas 1: Nej, ty avsteg mot standard. Det åligger räddningstjänsten att ombesörja åtkomst till trekantsnyckel. 5/2.2 Figur 3 Saknas inte en EI60- SmC-dörr här enl FD? (Se även bifogat dokument.). Och oavsett, så borde det vara tydligare om slagdörren ska sitta framför räddningshissen eller den andra hissen. 5/2.2 Hiss/sluss placering Se bifogat dokument samt BBR, 2015 5/2.3 2:a stycket Är väl ett krav (och inte blott en rekommendation) pga det större måttet på hisskorgen? Förslag på handlingsalternativ/ ändring Anordning som återsänder en signal som inte kunnat bekräftas nå mottagaren, exempelvis då sändare och mottagare ligger i radioskugga från varandra Arbetsgruppens förslag på hantering Ändra i formuleringen att brandkårsnyckeln för aktivering av fas 1 är ett avsteg från standarden och att detta därför måste definieras i beställningsunderlaget. Då det ej är möjligt att få detta utförande rekommenderar arbetsgruppen användandet av trekantsnyckeln för aktivering av fas 1. En slagdörr läggs till i bilden, den saknas på hissen. Arbetsgruppen förstår ej vad som menas, återkoppling krävs. Rekommendationen ändras till krav. Med föreslaget mått på hissen enligt tillämpningsstödet är rekommendationen egentligen ett krav. 5/2.4 Rad 4 räddningsslussen brandslussen 5/2.8 Punkt 1 Varför värme? Anser det vara ett överkrav med detektor, alternativt som del av analytisk dimensionering. Rekommendationen om felövervakning och indikering är avsteg från FD, detta ska tydligt framgå av texten. Dock avser projektgruppen endast med avsnittet att komplettera resonemanget om och bakgrunden till den sekundära kraftmatningens kapacitet. Sida 1 av 1

5/2.9 Händelse 5 I kolonn Åtgärd : Ger sig inte alls in i hissen? Så varför 90min batteritid? (Samma resonemang för kostnadseffektiviteten tredje raden från paragrafens slut.) 5/3.2 Punkt 2 Kan vi ge förslag på branchgemensam informationstavla? Texten ska förtydligas med att enskilda delar i analysen inte kan lyftas ut och vara dimensionerande i sig. Motiveringen på en batteritid på 90min baseras på hela analysen. Arbetsgruppen anser att informationen om stigarledningen ska framkomma på den orienteringsinformation som arbetsgruppen ger förslag på i avsnitt 5.8. Syftet med denna är att samla all nödvändig information på ett ställe och därför bör separata informationstavlor undvikas. 5/4.2 Stycke 2 r1 att då då att 5/4.2 Figur 6-7 (Se bifogat dokument.) Är detta FD? Motsätter mig inte utformningen, men den var ny för mig. Uppnås EI60- SmC på alla dörrar som vetter mot brandslussen? Borde inte båda hisschakten ha slagdörrar i så fall? 5/4.2 5:e raden från slutet Enligt FD eller vad avses? 5/5.3 Utformning Är det krav på att luckor utförs med elmotor för öppning och stängning? Hur lirar elmotor för öppning och stängning med vilströmskontrollerad öppning? Arbetsgruppen anser inte att bilderna tillför något, utan verkar förvirra mer än de hjälper, bilderna kommer att tas bort. Avsnittet kommer att minskas ned pga önskemål från andra referensgruppsmedle mmar. Tr2 trapphus kan anses vara insatsstödjande men ska inte vara ett huvudområde i tillämpningsstödet eftersom riktlinjer för detta finns väl beskrivet i andra texter. Det är ej ett krav och formuleringen ändra till, kan med fördel utföras med elmotor för öppning och stängning? Eftersom detta är arbetsgruppens rekommendation. Sida 2 av 1

5/5.3 Styrning Varför bör automatisk aktivering undvikas? Emil Egeltoft, Brandtec Avsnitt 3.3 Arbetsmiljöbedömn ingen i vissa räddningstjänster kan även medföra att organisationen ej tillåter 15bars pumptryck vid pumpskötarens hantering. Avsnitt 5.6.1 Denna beskrivning avser således förenklad dimensionering av byggnader med 11-16 våningsplan (över den höjd som höjdfordon i kommunen normalt kan nå). 6 Arbetsgruppen rekommenderar även att brandtekniska system aldrig kan motivera en sänkning av förmåga eller dimensionering av räddningstjänsten med avseende på detta objekt. 7 Stigarledning - Provtryckning med vatten Alltför konservativ skrivning som blir en projektrisk då risker som uppkommer med vid högre tryck går att hantera med rätt skyddsåtgärder. Därför mer en fråga om kompetens på den som gör riskbedömningen enligt AFS. Pumpar på räddningsfordon är enligt min erfarenhet trycktestade till ca 27 bar. Känns som man vill kunna använda denna som argument för att undvika räddningstjänstens utrustning. Normalt når stegfordon endast 8 våningar Oklart vad som avses med meningen. Den bör lika gärna kunna provtryckas med luft. Kan vara enklare om det är en torr stigarledning. Bör ske var femte år (enligt NFPA 25) Ta bort denna mening Denna beskrivning avser således förenklad dimensionering av byggnader med 9-16 våningsplan (över den höjd som höjdfordon i kommunen normalt kan nå). Förtydliga meningen så att man förstår vad som avses Automatisk aktivering bör undvikas för att skapa möjlighet till övertrycksättning av trapphuset vid räddningstjänstens framkomst. Syftet är att underlätta en utrymning/evakuering i rökfri miljö. Resonemanget avser endast att beskriva en gällande verklighet, därför kommer texten kvarstå. Meningen avser att beskriva vikten av räddningstjänstens egen förmåga och dimensionering samt att brandtekniska system och insatsstödjande åtgärder inte kan ersätta detta. Mening förtydligas. Tidsintervallet ändras till föreslagen tidsintervall (5år). Lufttester är dock ej ok med avseende på att testet också avser att kontrollera hur systemet presterar med avseende på vikten på vattnet. Sida 3 av 1

7 Tryckhöjningspum p provas en gång per år Andreas Falegren 3.3 Räddningstjänstens egenförmåga 4.1.2 Vid 40 m ska också stigarledningar vara trycksatta 4.1.3 Det kan förtydligas att Boverket hänvisar till en ENstandard som förslag på utformning. 5.2.3 Kapacitet på avvattningssystem möjligt att ta ställning till? 5.2.8 Färg på rubriknummer 5.3.1 Enligt AFS 2006:4, användning av arbetsutrustning ska Simon Israelsson Sprinklerpump ska provas veckovis enligt SBF/Standard och NFPA 25. Kan avvika till månad eller kvartal men årsvis är alltför sällan. Svårt se tillverkare ha sådana anvisningar Osäker på om det är rättstavat. Enbart förtydliganden. Jag anser att avsnittet kan fyllas på lite. Jag anser att man kan fylla på lite vad det innebär att en räddningshiss installeras, mitt förslag är minst en hänvisning till standard men det skulle även gå att fylla på med att den ska vara egen brandcell osv. Avses att en eventuell pump eller avrinningssystem ska klara av 600 l/min? Jag tror att det är ett krav som är svårt att uppnå i många fall. Jag tror att det är ganska osannolikt att 600 l/min kommer att rinna ut i hisshallen vid en lägenhetsbrand men jag vet inte om det är möjligt att ta ställning till förväntad mängd som ska kunna tas om hand om man inte utgår från maximal kapacitet på stigarledningar? Avvikande färg från övriga rubriker Jag anser att det borde tydliggöras vad som är namnet på föreskriften, exempelvis genom kursiv text eller inom parentes. Månads eller kvartalsvis (ska man avvika från det krävs en mer egen bedömning) egen förmåga? Vid byggnader med en höjd över 40 m bör (?) också stigarledningarna vara trycksatta? För byggnader med mer än tio våningsplan anges det i BBR 5:574 att det ska finnas räddningshiss, som utformas enligt SS-EN 81-72 eller likvärdigt. Enligt AFS 2006:4, användning av arbetsutrustning ska, alt Enligt AFS 2006:4 (användning av arbetsutrustning) ska Tidsintervallet ändras till föreslagen tidsintervall (kvartalsvis). Arbetsgruppen avser inte att redovisa maximalvärdet som ett krav i dimensioneringen, utan snarare ett underlag till bedömningen av ett rimligt dimensionerande värde. Detta ska tydligt framgå i texten. Ändra färg på rubriken. till Enligt AFS 2006:4, användning av arbetsutrustning ska, Sida 4 av 1

Avsnitt 1.5 Andra stycket Förtydligande text utifrån Vid ombyggnationer och att det är ändringsreglerna som gäller. renoveringar baseras dock bedömningen på ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar vilket bör fastställas genom en dialog med kommunerna (byggnadsnämnden) i varje enskilt fall. Avsnitt 5.4.2 Avsnitt 5.6.1 Avsnitt 5.8.2 Avsnitt 6 Tredje stycket: Trapphus över 8 våningar ska enligt BBR också förses med nödbelysning. Denna beskrivning avser således förenklad dimensionering av byggnader med 11-16 våningsplan (över den höjd som höjdfordon i kommunen normalt kan nå). I normalfall placeras insatsplanen/kortet i brandförsvarstablån, men i flerbostadshus förekommer oftast ej automatlarm. Kravet gäller byggnader med fler än 8 våningsplan. Bättre att använda samma benämning (våningsplan) som BBR 5:343 för att minska risken till förvirring. Nödbelysning ska finnas i samtliga trapphus, som är utrymningsvägar, i byggnader med fler än åtta våningsplan. Tror att det är felformulerat eftersom 23 meter normalt innebär upp till 8 våningsplan. Termen automatlarm är otydlig. Bör ändras till automatiskt brandlarm vilket finns definierat i BBR. Hela stycket, tredje Otydligt vad meningen: meningen syftar till Arbetsgruppen med förmåga. Om rekommenderar även det är byggnadens att brandtekniska förmåga, system aldrig kan räddningstjänstens motivera en sänkning förmåga, kravnivån av förmåga eller för byggnaden. dimensionering av räddningstjänsten med avseende på detta objekt. Samtliga trapphus som är utrymningsvägar i byggnader med fler än 8 våningsplan ska enligt BBR förses med nödbelysning. Denna beskrivning avser således förenklad dimensionering av byggnader med 9-16 våningsplan (över den höjd som höjdfordon i kommunen normalt kan nå). I normalfall placeras insatsplanen/kortet i brandförsvarstablån, men i flerbostadshus förekommer oftast ej automatiskt brandlarm. Förtydliga meningen eller hela stycket så att det blir tydligare och inte kan misstolkas. Meningen omformuleras så att det tydligt framgår att räddningstjänstens egen förmåga och dimensionering är viktigare än de insatsstödjande åtgärderna. Sida 5 av 1

Henrik Greiff, Sebastian Thuns och Fredrik Nilsson Avsnitt/sida Anledning till ändringsförslaget Arbetsgruppens förslag på hantering Försättsblad Förord Rubriken på dokumentet är till viss del missvisande då den gör anspråk på att täcka in alla höga byggnader. Det framgår i dokumentet att det bara gäller upp till 16 våningar och det kan med fördel tydliggöras i rubriken. I andra stycket anges att föreslå realistiska lösningar för alla inblandade aktörer. Ändra detta till lösningar som uppfyller gällande regler. Titeln ändras till insatsstödjande åtgärder i höga byggnader upp till 16 våningar. realistiska lösningar till lösningar som uppfyller gällande regler. Förord Förord Förord, Syfte/s.1 Syfte/s.1 Syfte/s.1 Syfte/s.1 Syfte/s.1 Arbetsmetodik/s.1 I tredje stycket sista meningen används ordet skäliga. Detta uttryck är inom vårt område starkt förknippat med LSO och myndighetsutövning. Listan över medlemmar i arbetsgruppen. Det bör tydligare framgå att dokumentet tagits fram av medlemmar i BIV och inte ett samarbetsprojekt mellan myndigheter/arbetsgivare som listas. Lista över medlemmar i arbetsgruppen, Lars Strömdahls arbetsgivare är Structor Riskbyrån AB. I tredje stycket anges att dokumentet ska beskriva en gemensam tolkning av regelverket. Förtydliga stycket med att det är den gemensamma tolkningen som personerna i arbetsgruppen har. I tredje stycket anges att dokumentet ska vara accepterat av olika aktörer. Detta kan vara missvisande då det kan tolkas som att arbetsgruppen har säkerställt att så är fallet. Ta bort ordet accepterat och ersätt med exempelvis känt av. I tredje stycket i den sista meningen hänvisas till en kostnads nytta analys. Denna referens återkommer dock inte senare i dokumentet och finns inte med. Fjärde stycket upprepar endast tidigare allmänna skrivningar om dokumentets syfte. Ta bort. I stycket mellan namnlistorna finns en skrivning som börjar med Då enighet inte. Om det inte finns enighet mellan de olika grupperna har delar av gruppen (?) jämkat fram en slutlig lösning om vi uppfattar detta rätt? Hur kan då konsensus uppfyllas? Ta bort texten. Ändra ordformuleringen skälig till rimlig. Arbetsgruppen anser att detta framgår tydligt i avsnitt 1.4 Ansvar samt BIV riktlinjedokument för tillämpningsstöd. Ändra Lars Strömdahls arbetsgivare till Structor Riskbyrå AB trots att allt arbete är utfört hos tidigare arbetsgivare Storstockholms brandförsvar Arbetsgruppen förmedlar BIVs ställningstagande och detta framgår i avsnitt 1.1 och 1.4. Tillämpningsstödet beskriver därför BIVs tolkning och således även medlemmarnas. vara accepterat till att ambition är att dokumentet ska vara accepterat kostnad-nytta till endast kostnadsanalys eftersom kostnad-nytta är ett vedertaget begrepp för en förutbestämd analysmetod. Arbetsgruppen har löpande värderat kostnaden för de åtgärder som föreslås och kan därför anses ha gjort en kostnadsanalys. Stycket beskriver kopplingen mellan tillämpningsstödet och lokala variationer och detta har ej benämnts tidigare, därför kommer texten kvarstå. Meningen om konsensus tas bort och uttrycks istället som samarbete och dialog mellan grupperna. Sida 6 av 1

Arbetsmetodik/s.1 Arbetsmetodik/s.1 Undertecknads namn och organisation finns med som del av referensgruppen vilket stämmer så till vida att vi varit inblandade vid några tillfällen och allmänna diskussioner. Då vi i nuvarande utformning inte anser att vägledningen är tillräcklig vill vi inte heller stå namngivna. Vi har för närvarande egna vägledningar inom ämnesområdet och de överensstämmer inte helt Nuvarande skrivning ger intrycket av att Räddningstjänsten Syd/SSBF varit en del av arbetet och att innehållet stöds i sin helhet. Ta bort namn och organisation som referens. Boverket och MSB saknas i referensgruppen. Vidare vore det lämpligt att experter inom respektive delområde (Hiss, VS/sprinkler, el) finns med i arbetsgruppen. Vår erfarenhet från diskussioner i enskilda projekt och vid framtagande av egna vägledningar är att det är viktigt att ta till sig sakkunskap inom respektive område. Utvidga arbetsgruppen och referensgruppen. Henrik Greiff tas bort från referensgruppen på egen begäran. Arbetsgruppen har upprättat kontakt med följande aktörer under projektet arbete: Ansvar/s.2 Ansvar/s.2 Avgränsningar/s.2 Avgränsningar/s.2 endast tolkas som förslag Otydlighet! Tidigare anges enats om tolkningar samt gemensamt satt nivån på de krav som bör ställas BIV måste vara tydligare. Arbetsgruppen har arbetet fram ett tillämpningsstöd som inte på något sätt förbinder ingående organisationer eller andra för den delen att följa innehållet. skyldiga att hänvisa till i andra stycket. Märklig formulering. Någon sådan skyldighet finns inte. Det viktiga att trycka på är att dimensionering och verifiering tydligt görs mot de föreskriftskrav och allmänna råd som finns i BBR. Bra att dokumentet har en tydlig ram men det finns en risk att nivån även kommer att anses gällande i betydligt högre byggnader. I första stycket anges att analytisk dimensionering måste ske då stigarledningar är högre än 40 meter. Varför måste en trycksatt stigarledning verifieras analytiskt? Det finns NFPA standarder och motsvarande som går att nyttja med mindre korrigeringar. Aktörerna kommer att få tillämpningsstödet på remiss, samtidigt som medlemmarna. BIV är inga kravställare, endast myndigheter är kravställare. BIV är en stödjande aktör vilket framgår av avsnitt 1.1 Syfte. Tillämpningsstödet ska därför behandlas som förslag. Formuleringen beslutades om på årsmötet då BIVs nya riktlinjer för tillämpningsstöd antogs. Arbetsgruppen anser att det tydligt framgår i avsnitt 1.5 avgränsning att stödet bara gäller upp till 16 våningar. I övrigt ändras också titeln på dokumentet enligt kommentar 1 ovan. Stycket formuleras om, stigarledningar över 40m behöver inte dimensioneras analytiskt enligt BBR, utan detta tillkommer först då avsteg från BBR görs. Enligt projektgruppen kan trycksatta stigarledningar ersättas med föreslagna lösningar men detta behöver då verifieras analytiskt. Enligt avgränsningen i dokumentet avser tillämpningsstödet att behandla rekommendationer enligt svensk lagstiftning och de standarder som kan relateras till det. Arbetsgruppen avser inte att behandla internationella standarder. Sida 7 av 1

Begrepp/s.3 Längst ner i tabellen anges CAFS och förhöjt lågtryck. I samma tabell anges dessa som tekniska byten/redundanta system. Vad menas med det? I många fall är det bättre för läsbarheten att förklara begreppen i sitt sammanhang Arbetsgruppen har valt att ange i tabellen, var i dokumentet begreppet används, för att underlätta för läsaren. Detta kommer därför kvarstå. Begrepp/s.4 Problembild/s.4 Problembild/s.4 Figurtext anger längdhänvisning. Borde väl vara höjdhänvisningar? Första stycket andra meningen definieras hög byggnad igen men denna stämmer inte helt med tidigare definitioner som tidigare angetts i dokumentet. Ta bort denna definition. Första stycket sista meningen nämns ordet utrustning och att denna måste kompletteras. Detta kan bli missvisande då det snarare är tekniska installationer i byggnaden som avses. Ändra eller ta bort meningen. längdhänvisning till höjdhänvisning Arbetsgruppen anser inte att det tidigare har definierats vad en hög byggnad är utan endast vad dokumentet behandlar, d.v.s. höga byggnader upp till 16 våningar. Ordvalet utrustning ändras till tekniska installationer Problembild/s.5 Avsnitt 4/s.6 Avsnitt 4/s.6-7 Avsnitt 5/s.7 I avsnitt 3.1 3.3 diskuteras räddningstjänstens möjliga handlingsalternativ och eventuella problem. Det är lite oklart vad syftet är med denna genomgång är och varför inte sammanställningen på sidan 4 kan vara tillräcklig. I referenshänvisning 4 anges lag om kommuners är detta verkligen rätt hänvisning? Första stycket. Fjärde raden: Vidare finns det förordningar från Arbetsmiljöverket Förordningar utfärdas av Regeringen. Inga myndigheter har denna befogenhet. Statliga myndigheter utfärdar föreskrifter. Det görs tydligt i dokumentet att det krävs god bakgrundskunskap för att tillgodogöra sig innehållet. Vi ställer oss därför frågande till avsnittets relevans. Förslagsvis tas avsnittet bort helt då det bara ger sporadisk information från olika föreskrifter/lagar. I första meningen används begreppet insatsstödjande utrustning och på andra ställen används insatsstödjande åtgärder. Det är viktigt att det handlar om brandtekniska installationer med syfte att underlätta en räddningsinsats. Se över dokumentet och vilka begrepp som används. Målgruppen för dokumentet är aktörer som ej kan anses vara helt insatta i räddningstjänstens förmåga och arbetssätt. Avsnitten avser att underlätta dialogen mellan byggherrar/projektörer och räddningstjänsten genom att ge en grundkunskap i problematiken. Arbetsgruppen anser inte att avsnitten är överflödiga utan tvärtom viktiga. Referenshänvisningen är korrekt Ändra ordet förordningar till föreskrifter Arbetsgruppen anger inte sporadisk information från föreskrifterna, utan anger endast var grundkraven på insatsstödjande åtgärder, som behandlas i tillämpningsstödet, kan förankras. I övrigt anger arbetsgruppen att dokumentet inte ensamt beskriver alla detaljer gällande detta krav utan hänvisar till att dokumentet ska läsas tillsammans med ex. standarder. Ytterligare granskning av dokumentet säkerställer att detta fortfarande gäller. Insatsstödjande utrustning är en insatsstödjande åtgärd anser arbetsgruppen och begreppen motsäger inte varandra. Tillämpningsstödet benämner även ex. insatsplaner och trapphusets utformning varför insatsstödjande utrustning inte är rätt begrepp att använda genomgående i dokumentet. Sida 8 av 1

Avsnitt 5.1/s.7 Avsnitt 5.1/s.8 Avsnitt 5.2.1/s.8 Avsnitt 5.2.1/s.8 Avsnitt 5.2.1/s.8 Det är till viss del viktigt att förklara problem och resonemang men i detta avsnitt blir resonemangen möjligen väl invecklade. Finns det behov av att ha ett helt avsnitt om just nycklar? Se över om det går att korta ner och förenkla förklaringarna samt lägga det under avsnittet räddningshiss? Slutsatsen harmoniserar väl med vår uppfattning och enligt den information vi fått från KONE kommer det att vara tekniskt möjligt att nyttja brandkårsnyckeln i hisskorgen. Förtydliga att det krävs specificering vid beställning av räddningshiss då de annars levereras med tillverkarens standardnyckel. Avsnittet känns osammanhängande och hoppar mellan förutsättningar i standarden till ett brev från Boverket. Vidare blandas bakgrundsinformation med påståenden. Se över avsnittet eller värdera behovet av resonemanget. I första stycket sista meningen nämns ställverk. Det är vår uppfattning efter de kontakter vi har haft att olika termer och begrepp inom området lätt blandas samman. Är det ställverk som avses eller är det nätstation/fördelningsstation/transformatorstation Initiera kontakt med sakkunnig inom området som kan reda ut de olika begreppen. Detta för att undvika diskussioner i enskilda projekt om vad som avses. I sista stycket anges en säkerhetsstrategi för projektering av räddningshiss. Vår uppfattning är att standarden syftar till att hantera de risker som kan förväntas uppkomma vid en brand i byggnaden. Genom att följa standarden ges räddningstjänsten goda förutsättningar att arbeta säkert i byggnaden. Starka barriärer som standarden kan anses ge har ingen motsättning mot bra informationssystem. Det är viktigt att förtydliga att barriärer med syfte att skydda insatspersonal inte kan ersättas med informationssystem. Avsnittet kvarstår och slås ej ihop med avsnittet för räddningshiss eftersom avsnittet behandlar nycklar till annan utrustning också. Avsnittet ses över i syfte att försöka förenkla enligt önskemål. Avsnittet förtydligas med att om detta alternativ väljs måste detta specificeras vid beställningen eftersom räddningshissen annars levereras med standardnyckel. Resonemang och problemavsnitten avser att redovisa det resonemang som arbetsgruppen uppfattar finns i frågan i branschen. Arbetsgruppen avser att göra läsaren insatt i detta resonemang för att snabbt sammanfatta problemställningen. Avsnittet är därför inte avsett att endast redovisa ex. gällande regler. Avsnittet ses dock över för att utröna om det kan förenklas på något sätt. Arbetsgruppen avser begreppet ställverk som det står i beskrivningen. Dokumentet förtydligas med att starka barriärer inte kan ersättas med bra informationssystem. Arbetsgruppen anser dock inte att förslaget och analysen belyser att barriärer ska ersättas på något sätt utan avser endast att komplettera resonemanget om och bakgrunden till den sekundära kraftmatningens kapacitet. Figur 3 I bilden framgår det inte om det finns slagdörr framför hissen eller ej. Då övriga slagdörrar märks ut som slagdörrar bör även dörren framför hissen markeras. En slagdörr läggs till i bilden, den saknas på hissen. Avsnitt 5.2.2/s.9 Sista avsnittet förmedlar (om vi tolkar det rätt) att trapphus med stigarledning och hiss bör placeras i nära anslutning. Texten blir dock invecklad. Skriv i klartext att räddningshiss bör placeras i direkt anslutning till trapphus med stigarledning. Texten förtydligas med att räddningshiss bör placeras i direkt anslutning till trapphus med stigarledning eftersom det samstämmer med den formulerade meningens innebörd. Avsnitt 5.2.3/s.9 Denna information finns i standarden och vi ser inget behov av att förtydliga denna. Överväg att ta bort avsnittet eller endast ta med eventuella tolkningar. Arbetsgruppens bedömning är att alla förtydlingar är välkomna förtydlingar i tillämpningsstödet. Arbetsgruppen ser därför inte behovet av att ta bort kapitlet. Avsnitt 5.2.4/s.9 I avsnittet nämns räddningssluss. Ändra till brandsluss. Ändra räddningssluss till brandsluss Sida 9 av 1

Avsnitt 5.2.5/s.9 Förtydliga vilket nyckelsystem som avses i fas 1 respektive i hisskorgen. Det är möjligt att tolka skrivningen som att båda styrningarna ska ske med brandkårsnyckel. Förtydliga att fas 1 är med trekantsnyckel enligt standard. Detta har en funktion då trekantsnyckeln senare är nyckel för självräddning. Avsnitt 5.2.7/s.10 Avsnitt 5.2.9/s.10 Avsnitt 5.2.9/s.11 Avsnitt 5.2.9/s.11 Avsnitt 5.3/s.11 Batteri anges som en variant och att det då ska dimensioneras för 5 tur och returresor. I samtliga övriga alternativ anges 1,5 timmes kontinuerlig drift vilket medför att nivån för batterier är avsevärt lägre. Hissen bör dimensioneras för att fungera i 1,5 timme vilket bör kunna brytas ner i antal turer beroende på turens längd, lastningstid/lossningstid. Fem turer anses lite i sammanhanget och ger inget utrymme för felkörning.vidare bör det förtydligas att allmänheten inte bör kunna använda hissen då den går på batteridrift. I första meningen anges att analysen förutsätter indikering enligt dokumentet. Varför krävs det om indikering är utöver standarden? Det framgår inte tidigare att man gör avsteg från standarden varför denna skrivning blir förvirrande. Om avsteg görs från standarden bör dessa vara tydligt beskrivna och motiverade. Det verkar som om analysen utgår från att den sekundära kraftkällan består av batterier med begränsad kapacitet. Begreppen arbetsledare/insatsledare/räddningsledare används om vartannat. Försök renodla terminologin till något generellt eftersom benämningarna på respektive roll skiljer sig mellan landets räddningstjänster. Sista stycket för ett resonemang kring räddningstjänstens förmodade hantering av givna situationer. Beroende på varför primär/sekundär kraft slås ut kan mycket väl hissen användas för att kunna genomföra en effektiv insats. Strömavbrott i byggnaden eller utanför behöver inte medför att det finns risker behäftade med att använda hissen. Analysen är tveksam i sin utformning och verkar bygga på uppfattningen om att hissen inte ska användas om primär eller sekundär kraft slås ut. Anledningen till att det finns sekundär kraft är just för att den ska vara driftssäker i jämförelse med en konventionell hiss. Stycket inleds med I BBR rådstext Kravet återfinns i föreskrift, inte i rådstext som dokumentet påvisar. Ändra i formuleringen att brandkårsnyckel för aktivering av fas 1 är ett avsteg från standarden och att detta därför måste definieras i beställningsunderlaget. Då det ej är möjligt att få detta utförande rekommenderar arbetsgruppen användandet av trekantsnyckeln för aktivering av fas 1. Arbetsgruppen anser att 5 tur och retur resor är rimligt med avseende på byggnaden maximalhöjd <16vån. Det finns även andra alternativ till transporter för räddningstjänsten i sådana byggnader (dvs via trapporna). Efter eget resonemang i den redovisade analysen om insatsförfarande vid en brand i byggnaden kan arbetsgruppen inte motivera att fler än 10 resor med hissen utförs med den sekundära matningen av hissen under 90min, med hänvisning till analysen i avsnitt 5.2.9. Det ska förtydligas i texten att indikering är ett avsteg men det är även viktigt att i sådant fall ange att analysen över behovet på reservkraftsmatningen till den sekundära kraftkällan baseras på indikeringen. Dessa två aspekter kan inte separeras och därför har arbetsgruppen valt att redovisa analysen i sin helhet i dokumentet för att underlätta för läsaren av dokumentet. Texten ovan tabellen förtydligas med att nomenklaturen inte är lika i landet men avser endast att beskriva ett normalt förfarande vid beslutsfattande i räddningstjänsten. Arbetsgruppen tror att det är viktigt att använda räddningstjänstrelaterad nomenklatur av något slag snarare än använda allmängiltiga termer som ingen känner igen. Arbetsgruppen jämför en ensam sekundär kraftmatning av en räddningshiss vid en normal hiss med endast en enkel kraftmatning. Denna uppsättning är i många räddningstjänster inte ok att använda som ett säkert transportmedel vid en brand. Ändra rådtext till föreskrift Sida 10 av 1

Avsnitt 5.3/s.11-12 Avsnitt 5.3/s.11 Avsnitt 5.3.1/s.11 Avsnitt 5.3.1/s.11 Avsnitt 5.3.1/s.11 Avsnittet gällande stigarledning verkar i sin helhet ta utgångspunkt i att trycksatta stigarledningar troligen inte behövs. Det nämns inte i något avsnitt möjligheten att utföra den trycksatta stigarledningen som just en trycksatt stigarledning, ex enligt NFPA 14. Vi önskar ett förändrat synsätt där utgångspunkten är en trycksatt stigarledning men där Räddningstjänsten möjligen utgör det redundanta systemet vid strömbortfall, pumphaveri eller liknande. Vid placering av uttag bör även avstånd från stigarledningsuttag till sämst belägna punkt på annat våningsplan beaktas så att det ryms inom 50 meter. I texten nämns att det inte är definierat vad en trycksatt stigarledning är. Är det inte tydligt vad andemeningen med systemen är? I texten nämns att det finns system med tryckluft. Detta går att göra men enligt den information vi erhållit från branschen är detta en olycklig lösning då det kan bli mycket stora tryckslag i dessa system. Förtydliga att det finns risker med att ha tryckluft. Expertis i ämnet bör efterfrågas för att reda ut rimliga utformningar. I sista delen av första stycket tas ett antal problem upp med att ha trycksatta stigarledningar. Visst är detta utmaningar att hantera vid en projektering men inget som det inte finns färdiga lösningar på. Arbetsgruppen anser inte att trycksatta stigarledningar är motiverat för byggnader upp till 16 våningar. Detta förfarande kräver i många kommuner tillgång till egen vattentillförsel via ex. en bassäng. Installationen innebär också ett system som gör räddningstjänsten beroende av tekniska installationer, snarare än egen utrustning som de är vana vid att använda. Arbetsgruppen anser att Boverkets mailsvar diarienr: 376/2015 gör gällande att andra lösningar också kan vara acceptabla så länge vatten kan säkerställas då räddningstjänsten kommer till platsen. Arbetsgruppen påtalar också i sitt förslag att tryckstegringspump ska installeras om tillräckligt tryck ej kan säkerställas. Hänvisning om att placeringen av stigarledningsuttaget ska vara beläget maximalt 50 meter från den avlägsnaste punkten på andra våningar läggs till i texten. Arbetsgruppen anser också att andemeningen (behovet) med en trycksatt stigarledning är klar men inte huruvida den ska vara vattenfylld eller inte vid räddningstjänstens framkomst. Arbetsgruppen anser att lösningen som föreslås i tillämpningsstödet uppfyller behovet som finns på en trycksatt stigarledning. Texten förtydligas med att det finns risker med system med tryckluft. Arbetsgruppen anser att den lösning som föreslås är rimlig och innefattar mindre problem än de som lyfts i texten. Avsnitt 5.3.1/s.11 I andra stycket förs ett resonemang om utformning av BAS bilar samt vilka tryck dessa pumpar kan ge. Tillför detta något i dokumentet? Generellt är vanlig slang utformad för att användas vid maximalt 15 bars tryck och likaså är pumparna/mot0rerna i princip alltid godkända för 15 bar. Resonemanget i dokumentet kan ge slutsatsen att det är enkelt för räddningstjänsten att öka kapaciteten från 15 till 17 bar vilket inte är fallet. Boverket har tydligt definierat att det bör finnas trycksatta stigarledningar över 40 meter och de praktiska tester vi utfört i tre objekt visar att det är en rimlig nivå. Enligt arbetsgruppens eftersökningar så är det normala arbetstrycket på slangar 15bar och också det tryck som slangarna därför driftprovtrycks med för att kontrollera efter ev. defekter. Kopplingarna provtrycks dock för 20 bar och sprängtrycket på slangar ligger generellt på 50-65 bar. Det finns även en speciell 63 & 76 slangversion som ligger på 70bar, specialbeställs ofta till specifikt stigarledningar etc. Arbetsgruppen ser det därför inte som omöjligt att under en begränsad tid öka trycket från 15 till 17 bar för räddningstjänsterna vid en livräddande insats. Sidfot/s.11 Ref. 10, diarienummer på Boverkets svar saknas. Diarienummer läggs till i sidfoten. Sida 11 av 1

Avsnitt 5.3.1/s.12 Avsnitt 5.3.2/s.12 Avsnitt 5.3.2/s.12 Avsnitt 5.3.2/s.12 Avsnitt 5.3.2/s.12 Avsnitt 5.3.2/s.13 Avsnitt 5.3.2/s.12-13 I sista stycket menar man att det är en stor fördel att inte vara beroende av byggnadens system. Detta är till viss del sant men resonemanget håller inte i förlängningen då vi alltid är beroende av byggnadens utformning. Det finns en viss uppfattning om att torra stigarledningar har hög felfrekvens och vår uppfattning är snarare att en trycksatt stigarledning bör vara mer pålitlig. Ta bort resonemanget. I första stycket återkommer ovanstående resonemang, Systemen bör väl istället utformas för att tillse att säker insats kan ske i byggnaden. Ta bort resonemanget. Anledningen till att det inte är kulventiler i stigarledningar är för att minska risken för tryckslag i slang om kulventilen öppnas för hastigt. Ett kraftigt tryckslag kan dels ge upphov till skada och dels förstöra slang/koppling.ta bort denna rekommendation. Under rubriken Hus högre än 40 meter anges att trycksatt stigarledning är att betrakta som en analytisk dimensionering då det inte finns definierat i BBR. Vi håller inte med om detta och anser att det finns tillräcklig vägledning för att utforma en trycksatt stigarledning. Det hade dock varit önskvärt att Boverket valt att definiera och hänvisa till NFPA standard eller liknande. Ta bort resonemanget angående analytisk dimensionering och hänvisa istället till de vägledningar som finns. De två första typlösningarna utgår från att stigarledningen inte är trycksatt. Som tidigare påtalats anser vi att inställningen till problematiken är märklig då den utgår från att trycksatta stigarledningar inte behövs. Även den tredje typlösningen innebär att det inte finns en trycksatt stigarledning med egen matning av vatten utan Räddningstjänsten ska trycksätta systemet och vid behov starta byggnadens pump för att skapa högre tryck. Det framgår inte heller vilka krav som ställs på systemets komponenter eller den som installerar/besiktigar systemet. Resonemanget saknar information om vilket tryck räddningstjänsten kan förse en torr stigarledning med. Vi önskar att alternativen tar utgång i att det finns behov av trycksatta stigarledningar och att vägledningen ger ett tydligt stöd i hur dessa kan utformas. Nuvarande förslag bygger snarare på hur man kan göra för att slippa installera trycksatta stigarledningar. I sista stycket anges att skylt ska finnas som anger att det finns stigarledning. Det bör finnas en skylt på samtliga uttagsluckor som anger att det är trycksatt stigarledning i byggnaden. Detta för att ge insatspersonal snabb information om att systemet är självförsörjande. Märkning av intagsledningar och systembeskrivning är mkt viktig. Avsnitt om verifiering saknas. Det bör finnas en tydlig vägledning för hur en analytisk dimensionering ska genomföras och dokumenteras. Arbetsgruppen har resonerat kring faktumet att säkert vatten är en av de mest avgörande parametrarna för en säker insats enlig AFS. Säkert vatten och tillgången till släckvatten kan därför anses viktigare än andra byggnadsutformningar som hänvisas till i remissvaret. Arbetsgruppen anser att den lösning som föreslås ger en säkerhet i byggnader <16 våningar som är acceptabel. Arbetsgruppens förslag säkerställer en säker insats i bygganden, annars hade förslaget aldrig presenterats. Rekommendationen på ventilsort tas bort. Arbetsgruppen anser inte att det är definierat exakt vad en trycksatt stigarledning är i detalj, dock är detta inte liktydigt med att det därför är analytisk dimensionering. Arbetsgruppen anser dock att lösningen behöver verifieras med analytisk dimensionering eftersom förenklad dimensionering inte kan ge vägledning i frågan. Arbetsgruppen gör inte gällande att trycksatta stigarledningar inte behövs. Då tillräckligt tryck inte kan säkerställas av den lokala räddningstjänsten rekommenderas att tryckstegringspump installeras. Arbetsgruppen har medvetet inte gått in på exakta definitionen på systemets komponenter i detta fall eftersom detta bör överlåtas till konstruktörer och leverantörer och tillämpningsstödet ger därför inte rekommendationer i den inriktningen för övrig utrustning heller. Arbetsgruppen anser också att märkning av intagsledning är viktigt och därför finns rekommendationen i stödet. Märkning med trycksatt stigarledning är endast aktuellt om det finns en trycksatt stigarledning i byggnaden, vilket tillämpningsstödet ej rekommenderar. Arbetsgruppen har inte tidigare i tillämpningsstödet angivit hur en analytisk dimensionering ska göras och verifieras, detta anser arbetsgruppen vara konsulternas egna ansvar och inget som BIV bör behandla i tillämpningsstödet. Sida 12 av 1

Avsnitt 5.4/s.13-15 Avsnitt 5.5/s.15-17 Finns det inte tillräcklig vägledning i befintliga handböcker för att konstruera ett Tr2 trapphus? Är detta en specifik insatsstödjande åtgärd? Överväg att ta bort avsnittet för att renodla dokumentet. Finns det inte tillräcklig vägledning i befintliga handböcker för att identifiera vilka krav som ställs på brandgasventilation samt förslag på lämpliga utformningar? Överväg att ta bort avsnittet för att renodla dokumentet. Arbetsgruppen anser inte att avsnittet är överflödigt eftersom trapphus kan anses vara en insatsstödjande åtgärd. Arbetsgruppen väljer ändå på inrådan att korta ner avsnittet något. Arbetsgruppen anser inte att avsnittet är överflödigt eftersom trapphus kan anses vara en insatsstödjande åtgärd. Avsnitt 5.7/s.18-19 Undertecknade är relativt väl förtrogna med radiosystemen men får ändå svårt att följa texten i vissa avseenden. Förkorta och försök vara tydliga med dels kravställningen eller brist på denna och dels med goda exempel på hur man kan säkerställa sambandet i byggnaden. Texten förtydligas. Avsnitt 5.7.2/s.19 Avsnitt 6/s.22 Saknas Sista meningen friskriver vägledningens ställningstagande för andra objekt etc. Är detta nödvändigt? Överväg att ta bort sista meningen. Tabellen och dess text är delvis förvirrande och dess syfte är oklart. Vissa av punkterna där räddningstjänsten är sekundärt system går inte att genomföra då de förutsätter utvändig insats och andra för långa resonemang om hur planerna ska förvaras. För räddningshiss anges att sekundär kraft främst syftar till att köra hissen till säker plats. Detta är ny information som enligt vår mening inte framgår av standarden. Överväg att ta bort hela avsnittet. Det finns en bilaga för kontroll och underhåll men vi saknar motsvarande sammanställning för besiktning av räddningshiss och trycksatt stigarledning. Förtydliga vilka krav som ligger till grund för framförallt trycksatta stigarledning samt vilka kontroller som behöver utföras innan systemen kan tas i drift. Det är även viktigt att det finns tydliga drift- och skötselinstruktioner för de system som behandlas i denna skrift. Vi ser att det brister i vilka kontroller som behöver göras och med vilken frekvens kontroller behöver göras. Detta måste vara tydligt för fastighetsägare. Arbetsgruppen anser förtydligandet vara viktigt eftersom diskussion om RAKEL-installationer pågår i Sverige. Arbetsgruppen vill inte ge rekommendationer som sträcker sig utanför det definierade objektet och det resonemang som arbetsgruppen har fört i detta fall. Avsnittets syfte ska tydliggöras. Syftet med avsnittet är att belysa en övergripande bild av vilka system som är redundanta och vilka som inte är det i den aktuella byggnaden. Avsnittet ska underlätta i resonemanget och dialogen mellan räddningstjänsten och projektören om byggnadens totala system och säkerhet för insatsstödjande åtgärder. Arbetsgruppen tror att en sådan övergripande beskrivning är användbar för såväl räddningstjänster som projektörer. Räddningshissmeningen tas bort Avsnittet ska inte beaktas som en fullständig instruktion för de kontroller och underhåll av de insatsstödjande åtgärderna som ska utföras av fastighetsägaren som en checklista. Därför är det missvisande om tillämpningsstödet ger hänvisningar i exakta drift och skötselinstruktioner och detta bör utföras främst enligt tillverkarens anvisning. Avsnittet avser att belysa kontroll och underhållsrutinerna ur ett projekteringsperspektiv och beaktande av byggnadens och utrustningens livslängd vid val av utrustning/åtgärd. Avsnittets syfte ska förtydligas i dokumentet. Räddningshiss behandlas i tabellen och trycksatta stigarledningar behandlas inte i tillämpningsstödet i övrigt. Sida 13 av 1