BIVs tillämpningsstöd

Transkript

1 BIVs tillämpningsstöd Insatsstödjande åtgärder i höga byggnader upp till 16 vån arbetet och nyttan med ett gemensamt synsätt

2 Tillämpningsstödet Arbetsgrupp Emma Nordwall, Räddningstjänsten Skåne Nordväst Henrik Rosenqvist, FAST Engineering Johan Nilsson, WSP Jakob Schlyter, FSD Lars Strömdahl, Structor Riskbyrå AB Mattias Delin, DeBrand Mattias Skjöldebrand, Brandkonsulten Mia Kumm, Mälardalens högskola/sp Peter Arnevall, Föreningen Sveriges Brandbefäl Referensgrupp Emil Egeltoft, Brandtec Simon Israelsson, Brandskyddslaget Johan Westerlund, Briab Andreas Falegren, Ramböll Sverige AB

3 Syfte med tillämpningsstöden BIV:s syfte med tillämpningsstöden är att stödja branschen i tillämpningsfrågor där tolkningsutrymme finns Tillämpningsstöden syftar till att beskriva gemensamma tolkningar i branschen för en enhetlig tolkning och en rättsäker tillämpning av gällande regler. Tillämpningsstöden ska föreslå rekommendationer som håller en hög säkerhetsnivå samt föreslå lösningar som är realistiska för alla inblandade aktörer. Tillämpningsstöden ska spegla den höga etiska nivå som BIV representerar

4 Processen med tillämpningsstödet Val av ämne på medlemmarnas önskemål Val av samordnare och förfrågan om delaktighet hos medlemmarna Formering av arbetsgrupp och referensgrupp Arbetsmöten i arbetsgrupp med dialog med referensgrupp Avstämning med styrelsen under arbetets gång Handlingsplan och revidering 2 Remiss till medlemmar och andra aktörer Handlingsplan och revidering 1 Remiss till referensgruppen Färdigställande av tillämpningsstöd Beslut i styrelse om fastställan av dokument Publicering av dokument

5 Ingångsvärden i användandet Tillämpningsstöden är ett stöd och innehållet ska därför endast tolkas som förslag framarbetade av en sakkunnig grupp Deltagare i arbetsgruppen eller referensgruppen representerar bara sig själva och den erfarenhet som de besitter. Deltagarna i arbetsgruppen eller referensgruppen representerar inte den egna organisationens åsikter och synpunkter. En organisation vars medarbetare har deltagit i tillämpningsstödets framtagande är inte skyldiga att hänvisa till tolkningar och rekommendationer som finns i tillämpningsdokumentet.

6 Ämnesområde

7 Avgränsningar Tillämpningsstödet är framtaget för flerbostadshus upp till 16 våningar Våningsplan ovan mark (d.v.s. ej källare) Våningsplan ej överstigande 900 m 2, projekterade med förenklad dimensionering I syfte att användas vid nybyggnationer men kan även användas som vägledning i skälighetsbedömningen vid ombyggnationer och renoveringar Endast förslag kring analytisk dimensionering i kapitlen: Brandgasventilering Stigarledning Radiosamband/kommunikation Insatsstödjande information

8 Problembild med insats i höga byggnader Byggnadshöjden medför svårigheter för att få överblick Räddningsledningen måste på begränsad tid skapa en bild över byggnadens brandskydd Byggnadens högdel ligger utanför räckvidden för räddningstjänstens höjdfordon Stor vertikal förflyttning inom byggnaden medför förlängd insatstid Byggnadens höjd kan medföra att pumptrycket från räddningstjänstens släckbilar inte är nog för att ge tillräckligt tryck och flöde Utrymmande personer använder normalt samma trapphus som räddningstjänsten Byggnadens höjd, typ av konstruktion och utformning kan försvåra samband via kommunikationsradio (RAKEL och telefon) inom byggnaden

9 Föreskrifter och allmänna råd Boverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets författningssamling Lag om skydd mot olyckor 3 regelverk i samverkan för bra förutsättningar för insats Men ibland motsäger de varandra, är otydliga och ibland är det snarare lokala förutsättningar för räddningstjänsternas förmåga som bör gälla vid projektering

10 Insatsstödjande åtgärder i stödet Nyckelsystem Räddningshiss Stigarledningar Tr2 trapphus Brandgasventilation av trapphus Tillgänglighet till tak Radiosamband och kommunikation Insatsstödjande information

11 Nyckelsystem Brandkårsnyckel nyttjas för såväl räddningshiss, brandgasventilation, stigarledning (luckor för uttag inom byggnad), med mera Det är viktigt att beakta att valet av brandkårsnyckel för aktivering av fas 1 kan innebära en specialbeställning från hissleverantörer Om det inte är möjligt att få brandkårsnyckelutförandet rekommenderas att trekantsnyckeln används för aktivering av fas 1 För brandtekniska installationer vilka placeras utomhus bör trekantsnyckel nyttjas för att ta hänsyn till påverkan av väder och vind

12 Räddningshiss allmänt Hisschakt och dess öppningar ska utformas för att begränsa inträngande vatten och för att hantera konsekvenserna av detta. För att hissen ska rymma en sjukbår måste den vara minst 1,1 x 2,1 m 2 En brandsluss ska vara så stor att den kan passeras utan att båda dörrarna behöver vara öppna samtidigt Brandslussen bör ansluta mot trapphus alternativt att trapphus kan nås exempelvis från en hisshall som ansluter till brandslussen Hissdörren till en räddningshiss utförs ej som del av brandslussen om det inte är en slagdörr Hisskorgen ska utformas med kommunikationsmöjlighet med entréplanet Hisskorgen ska utformas med flyktlucka (0,5 x 0,7 m 2 )

13 Räddningshiss tolkningar Inträngande vatten Pump 600 l/s (dock förmodligen mindre behov) Ny standard pratar med fördel om fall bort från hissen och snarare ned i trapphuset istället Kraftförsörjning Otydligt i standard Förtydligat Boverket ska klara brand i och intill aktuell byggnad Fokus på primär och sekundär kraftkälla enkel scenarioanalys Problematiskt med batteridrift då det kan vara stårtolkat hur många resor som finns kvar Vår tolkning är att batteri för 90 minuter bör ge minst 10 resor, men påverkas av insatstiden (viss strömförbrukning även i villäge) Viktigt transparant system så räddningsledaren kan förstå vad som händer och fatta välgrundade beslut. Indikatortavla?

14 Stigarledningar <40 m Torr stigarledning enligt SS 3112 Uttag bör finnas i trapphuset från och med våningsplan tre och på minst vartannat efterföljande våningsplan Arbetstrycket vid uttaget från stigarledningen bör ligga mellan 0,8 MPa och 1,2 MPa. Stigarledningar ska dimensioneras för att minst två strålrör kopplas in med ett flöde av 300 l/min för varje strålrör. Låsta luckor bör vara öppningsbara med brandkårsnyckel utformad enligt SS Intag och uttag bör förses med skyltning Stigarledning i byggnaden ska placeras så att säkert vatten kan erbjudas räddningstjänstpersonalen i kombination med att insatsen sker med hjälp av hissen

15 Stigarledningar > 40 m - förslag vid analytisk dimensionering Konceptet bygger på att räddningstjänsten ska kunna kontrollera de system som de får sitt säkra vatten ifrån eftersom detta är avgörande för att en insats ska bedömas vara säker i byggnaden. Detta är dock inte allmängiltigt i alla städer vissa lokala räddningstjänster kommer att kräva vattenfyllda stigarledningar från början med eget tryckhöjningssystem och då bör detta väljas i första hand. Torr stigarledning, uttag från och med våningsplan tre och på minst vartannat efterföljande våningsplan Stigarledning i byggnaden ska placeras så att säkert vatten kan erbjudas räddningstjänstpersonalen i kombination med att insatsen sker med hjälp av hissen Arbetstrycket vid uttaget från stigarledningen bör ligga mellan 0,8 MPa och 1,2 Mpa, med ett flöde av 300 l/min för varje strålrör.

16 Stigarledningar > 40 m - redundansdiskussionen Konceptet bygger på att räddningstjänsten ska kunna kontrollera de system som de får sitt säkra vatten ifrån eftersom detta är avgörande för att en insats ska bedömas vara säker i byggnaden. Detta är dock inte allmängiltigt i alla städer vissa lokala räddningstjänster kommer att kräva vattenfyllda stigarledningar från början med eget tryckhöjningssystem och då bör detta väljas i första hand. Byggnader 16 våningar cirka 5-10 m över 40 meter Tryckförlust om cirka 0,05 till,10 MPa Går det att hantera på annat sätt? Vårat förslag Studera om vi kan få en stigarledning att i sig självt skapa samma tryck som en referensbyggnad som är lägre än 40 meter (i redudansfallet, bortfall vanlig pump). Lägre tryckfall genom materialval och/eller dimensioner mer robust än en extra pump? Dubbla intag? Extra pump (oberoende)

17 Tr2 trapphus Trapphuset utförs med ett utrymme i egen brandcell mellan sig självt och angränsande kontor, bostad eller brandtekniskt likställd verksamhet. I övrigt med brandsluss mot andra verksamheter och i det bedöms även källare innefattas Vanlig hiss får generellt ingå i trapphusets brandcell men observera då att motsvarande krav för ytskikt etc. ska gälla för hela denna brandcell (dvs. inklusive hiss) Tr2-trapphus ska mynna till det fria i markplan och där utan att passera sluss eller annan brandcell Trapphuset ska, i grundfallet, inte heller fortsätta ner i källare

18 Brandgasventilation av trapphus förenklad dimensionering Röklucka med en geometrisk area om 1 m 2 i toppen av trapphuset. Detta gäller endast för trapphus upp till åtta våningar - Styrning (aktivering) av lucka ska ske manuellt från tydligt utmärkt manöverdon placerat inom trapphus på markplan. Automatisk aktivering bör undvikas och öppnad lucka ska indikeras. - Kablage i form av brandskyddad kabel krävs när luckan ej är vilströmskopplad Öppningsbara fönster på minst vartannat våningsplan samt fönster på det översta våningsplanet. Fönster ska gå att öppna med brandkårsnyckel - Styrningen av den översta luckan ska vara utformad enligt krav för rökluckor avseende styrning, storlek och kraftförsörjning - Kablage: för de öppningsbara fönsterna ställs inget krav på kraftförsörjning eller styrning

19 Brandgasventilation av trapphus förslag vid analytisk dimensionering Två olika typlösningar: Röklucka i trapphus omfattande mer än 8 våningsplan - Rökluckans geometriska öppningsarea bör ökas. Riktvärde bör vara 1,5 2 m 2 med hänsyn tagen till antal våningar, men detta bör analytiskt verifieras snarare än använda fasta riktvärden Mekanisk fläkt för brandgasventilation - Fläkten dimensioneras för ett flöde motsvarande 20 omsättningar per timme av trapphusets volym - Fläkt ska vara temperaturtålig och klara minst 350 C under minst 30 minuter - Kablage för kraftförsörjning och styrning ska skyddas mot brand inom trapphus samt inom de brandceller som betjänas av trapphuset

20 Tillgänglighet till tak De flesta kommunala räddningstjänster saknar förmågan att göra insatser på tak på mer än 23 m Tillgänglighet till tak är ett sätt att nå vindsutrymmen, öppna upp befintlig brandgasventilation eller utföra håltagning Tillträdesväg kan utgöras av utrymningsväg Tillträdesväg till en vind kan utgöras av luckor i yttertaket. Om räddningstjänsten inte kan nå yttertaket med egen utrustning bör en brandteknisk avskild invändig tillträdesväg ordnas Invändiga tillträdesvägar ska avskiljas från vindar enligt kraven för avskiljande konstruktion (EI60)

21 Radiosamband och kommunikation Förutsättningarna för radiosamband inom byggnaden via sambandsnätet Rakel utreds och säkerställs av fastighetsägaren samtidigt som övriga trådlösa system såsom GSM, trådlöst bredband etc. utformas i byggnaden Normalt förordas ett system där en repeater installeras som förstärker signalen antingen via antenn eller via läckande koaxial-kabel

22 Insatsstödjande information Enklare form av orienteringsinformation som kan anslås ex. i angreppsvägar Den lokala räddningstjänsten avgör om informationen behöver upprättas eller ej, samt i vilken omfattning Lämpligtvis placeras ev. insatsplaner eller insatskort i dessa typer av objekt på insidan av luckan till stigarledningen eller brandgasventilationen Stigarledningarnas placering och uttag Styrning och placering av brandgasventilatorer Nyckelsystem Angreppsvägar Brandposternas placering Placeringen av manövertablån för räddningshissen Tryckhöjande pumpar Eventuell installation av Rakel repeatrar Tillgängligheten till tak

23 Enklare form av orienteringsinformation Figur 9 Förslag på enkel orienteringsinformation.

24 Alla detaljer kan läsas i stödet Publicerat idag på: