Avdelningen för resursförvaltning Datum Beteckning 2011-06-01 Dnr 13-2144-11 Enligt sändlista Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fisket i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön; Ett fiskefritt område i södra Bottenhavet för att stärka bestånden av havslekande sik Härmed översändes ett förslag om ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) genom inrättande av ett fiskefritt område i södra Bottenhavet för återhämtning av beståndet av havslekande sik. Förslaget innebär att ett helt fiskefritt kärnområde inrättas kring ön Storjungfrun, hela Storgrundet, Tupparna och delar av ögruppen Kalvhararna i Gävleborgs län under fem år. Under samma tid inrättas ett skydd för havslekande sik inom ett större angränsande område. Skyddet består i att siken fredas och att ett förbud för fiske med mängdfångande redskap införs längs med kuststräckan Gävleborgs län och kommunerna Tierp och Älvkarleby i Upplands län (dvs. Fiskeområdet Södra Bottenhavet) ut till 4 nautiska mil från baslinjen under fiskens lekperiod 15 oktober 30 november. Förändringarna föreslås träda ikraft den 30 september 2011. Länsstyrelsen bör remittera förslaget till berörda lokala intressenter. Yttranden bör ha kommit in till Fiskeriverket senast den 1 september 2011, gärna med e-post till fiskeriverket@fiskeriverket.se. Observera att från den 1 juli övergår delar av Fiskeriverket till Havs och Vattenmyndigheten som ännu inte har någon adress. Om yttrandena skickas in efter detta datum kontrollera den nya myndighetens adress på hemsidan. Bakgrund och förslag till reglering av det fiskefria området Situationen för sik Tillgängliga data från både yrkesfiske och provfiske visar att sikbestånden i Bottniska viken har minskat från mitten av 1990-talet och framåt. Dessa data stöds av den upplevda negativa beståndsutvecklingen som framgått i en intervjuundersökning med fiskare längs Bottniska vikens kust. Bilden av en negativ beståndsutveckling stärktes under det seminarium som hölls i Gävle i juni 2010 där såväl yrkes- och fritidsfiskare som forskare och förvaltare deltog. Även beståndsstruktur och individtillväxt har förändrats på vissa platser så att både medelålder och tillväxt har sjunkit över tiden. Orsaken till tillbakagången är inte fastslagen, förutom fisket så kan storskaliga miljöförändringar inte uteslutas liksom effekter av säl och skarv. Även om fisket inte ensamt har orsakat tillbakagången i Bottenhavet finns skäl att tro att fisket varit en bidragande orsak till den negativa utvecklingen. Avsaknaden av större och äldre individer i provfisken utförda av Fiskeriverket tyder på en förhöjd dödlighet hos större (och äldre) individer vilket troligen Postadress Besöksadress Telefon E-post Telefax Postgiro Box 423 401 26 GÖTEBORG Ekelundsgatan 1 031-743 03 00 fiskeriverket@fiskeriverket.se 031-743 04 44 1 56 92-7
Sida 2 förklaras av fiske och/eller sälpredation, som båda är främst riktade mot större individer i beståndet. Förändringar i övriga omvärldsfaktorer borde främst påverka rekryteringen. Yrkesfisket tar årligen drygt 50 ton sik medan fritidsfisket uppskattas ta 180 ton med mängdfångande redskap och ytterligare 8 ton med handredskap. Skattningen av fritidsfiskets fångster är dock osäker. Sälens effekt är svår att uppskatta eftersom osäkerheten är stor kring hur individerna fördelar sig mellan havsområden. Tillgängliga skattningar av mängden gråsäl visar att denna skulle kunna ta mellan 180 och 750 ton sik årligen i Bottenhavet. Skarv har utpekats som ytterligare en annan viktig faktor men dess uttag förefaller vara betydligt mindre, uppskattningsvis 13 ton (0-52) per år. Regeringsuppdraget Fiskefria områden Fiskeriverket har fått i uppdrag av regeringen att bilda sex fiskefria områden i Sveriges havsområden, varav tre i Västerhavet och tre i Östersjön. Syftet med de fiskefria områdena är bland annat att bygga upp fiskbestånd med en mera naturlig storleksfördelning och därigenom minska risken för beståndskollaps. Hittills har fem områden inrättats, tre på västkusten och två på ostkusten. Tidigare erfarenheter från fiskefria områden har visat att de ger både mer och större fisk i det skyddade området och att det även kan ha en positiv effekt på fiskbeståndet (och fisket) i omkringliggande områden. Storvuxna fiskar är, förutom sin strukturerande effekt, viktiga för beståndens reproduktion eftersom de producerar betydligt mer och dessutom mer livskraftig avkomma än mindre artfränder. Då fisket vanligtvis riktas mot de stora individerna i ett bestånd kan det leda till evolutionära förändringar i beståndet med en lägre individtillväxt och tidigare könsmognad. Med fiskefria områden kan denna oönskade utveckling motverkas. Fiskeriverkets utgångspunkt är att de fiskefria områdena där det är motiverat kan utgöra kärnområden i en zonerad reglering där fisket i angränsade områden utformas efter målarternas behov. Genom de fiskefria kärnområdena avsätts ett orört område för att säkerställa biodiversitet och ekosystemfunktioner som kan vara av betydelse för återhämtning och produktion av arten/arterna som är motiv för regleringarna. Med en kringliggande buffertzon kan man tillse att målarterna skyddas i ett tillräckligt stort område för att ge positiva beståndseffekter, utan att för den skull behöva förbjuda verksamheter som inte påverkar målarterna Förslaget - Ett fiskefritt område i södra Bottenhavet för att stärka beståndet av havslekande sik Mot bakgrund av den havslekande sikens situation föreslås att det sjätte fiskefria området inrättas i södra Bottenhavet med syfte att stärka beståndet av havslekande sik. Förslaget utgörs av två delar, dels ett skydd för den havslekande siken under dess lektid, dels ett helt fiskefritt kärnområde där områden för den havslekande sikens olika livsstadier skyddas. Genom att freda siken och begränsa fisket med mängdfångande redskap, framförallt fisket med nät, under den havslekande sikens lekperiod i oktober-november underlättas fiskens reproduktion. Fiskeriverket föreslår därför att siken fredas fr.o.m. den 15 oktober t.o.m. den 30 november samt att ett förbud för fiske med mängdfångande redskap införs under samma tidsperiod längs med kuststräckan Gävleborgs län och kommunerna Tierp
Sida 3 och Älvkarleby i Upplands län ut till 4 nautiska mil från baslinjen (se karta, fig. 1). Det innebär att fiske med handredskap efter andra arter än sik tillåts, dock ska oavsiktlig fångst av sik omedelbart återutsättas. Vidare föreslås att länsstyrelsen, om det kan tillåtas från fiskevårdssynpunkt, kan medge dispens för det fiske som sker i yrkesmässig omfattning med mängdfångande redskap efter andra arter än sik. Fig. 1. Det streckade området utgör fredningsområde för sik under dess lekperiod 15 oktober - 30 november. Området utgörs av Fiskeområdet Södra Bottenhavet, vilket inkluderar hela Gävleborgs län (dvs. kommunerna Nordanstig, Hudiksvall, Söderhamn och Gävle) samt kommunerna Älvkarleby och Tierp i Upplands län och sträcker sig österut till 4 nautiska mil från baslinjen. Den markerade rutan utgör det fiskefria kärnområdet vid Storjungfrun, Storgrundet, Tupparna och delar av Kalvhararna.
Sida 4 I områden med speciellt försvagade bestånd är en fredning året om önskvärd. Eftersom den havslekande siken, till skillnad från vandringssiken, är tämligen stationär kan ett fiskefritt område vara en metod för att förstärka beståndet. Ett sådant område bör ha fungerande siklek, vara tillräckligt stort och omfatta lämpliga miljöer för alla livsstadier av sik. Dessa kriterier samt högt fisketryck har använts för att identifiera ett lämpligt område. Siklek sker i grunda områden på många platser längs kusten i södra Bottenhavet och sandbottnar (som är lämpliga för siklek) återfinns i ett stråk mellan Hudiksvall och Agön samt i Söderhamnsfjärden. Fynd av sikyngel utanför Hornslandet visar också att fungerande lek finns i närheten. Bottnen vid Storgrundet utgörs till stor del av grunda sand- och grusbottnar och grunda sandbottnar finns både på Storjungfruns västra sida och i området Tupparna/Kalvhararna. Ur ett genetiskt perspektiv kan sikbestånd samförvaltas inom 200 km men ekologiskt relevant är ett område med omkring 20 km utsträckning (dvs. ett cirkulärt område bör vara ca 120 km 2 stort). Det föreslagna området är tillräckligt stort för att skydda siken och inkluderar både födosöks-, lek- och uppväxtplatser. Beståndet av sik i området bedöms idag vara svagt, men eftersom det finns uppgifter på att området tidigare har varit viktigt och fisketrycket varit hårt bedöms den föreslagna regleringen ha en god effekt på beståndet. Eventuellt kan en återhämtning av siken i området gå långsamt eftersom beståndet förefaller vara starkt decimerat och siklek är bekräftad endast i en liten del av området. Det finns också planer på att anlägga en vindkraftspark vid Storgrundet, om parken byggs kan den under anläggningsfasen eventuellt få en negativ effekt på siken i närområdet (dvs. i den del av det fiskefria området som utgörs av Storgrundet) men områdena kring Storjungfrun och Kalvhararna bör inte påverkas. Studier av vindkraftsparkers effekter på andra fiskarter visar dock att effekterna under driftsfas är mycket begränsade. Förutsatt att det finns tillräckligt med lekfiskar kvar i området kan en total fredning förväntas ha en positiv effekt på beståndet och vara en förutsättning för att beståndet ska återhämta sig. Fiskeriverket föreslår därför att ett helt fiskefritt område inrättas kring ön Storjungfrun, Storgrundet, ögruppen Tupparna och delar av ögruppen Kalvhararna i Gävleborgs län. Området utgår från nordost om Storjungfrun och följer latitud 61 11 00 österut ut till fyra sjömil från baslinjen som utgör områdets östra gräns ned till latitud 61 4 30 som utgör områdets södra gräns. Västerut begränsas området av en linje från Marharen i söder via fyren vid Kalvhararna för att sedan följa longitud 17 16 00 rakt norrut (se karta, fig. 2.).
Sida 5 Fig 2. Det fiskefria kärnområdet utgår från nordost om Storjungfrun och följer latitud 61 11 00 österut ut till fyra sjömil från baslinjen som utgör områdets östra gräns ned till latitud 61 4 30 som utgör områdets södra gräns. Västerut begränsas området av en linje från Marharen i söder via fyren vid Kalvhararna för att sedan följa longitud 17 16 00 rakt norrut. Sammanfattningsvis innebär förslaget att ett helt fiskefritt kärnområde inrättas kring ön Storjungfrun, hela Storgrundet, Tupparna och delar av ögruppen Kalvhararna i Gävleborgs län. Under samma tid inrättas ett skydd för havslekande sik inom ett större angränsande område. Skyddet består i att siken fredas och att ett förbud för fiske med
Sida 6 mängdfångande redskap införs längs med kuststräckan Gävleborgs län och kommunerna Tierp och Älvkarleby i Upplands län (dvs. Fiskeområdet Södra Bottenhavet) ut till 4 nautiska mil från baslinjen under fiskens lekperiod 15 oktober 30 november. Regleringen föreslås gälla under fem år. Effekterna av lekfredningsområdet och det fiskefria kärnområdet kommer att utvärderas under denna period. Därefter kommer beslut att fattas om fortsatta förvaltningsåtgärder för ett hållbart fiske i området. Bedömningen är att bestånden genom åtgärden ska återhämta sig och att man ska återfå ett givande fiske i södra Bottenhavet. Utförligare underlag för beslutet och resultatet av genomförda provfisken i området framgår av bilaga 1. Samrådsmöten För att få underlag till förslaget och till vilka konsekvenser regleringen kan få för olika intressenter har Fiskeriverket haft flera samrådsmöten. Ett första samrådsmöte hölls i Gävle i september 2010. Kallelse utgick via lokala medier, till Fiskeområdet Södra Bottenhavet och till de intressenter som deltagit i ett seminarium om sik i Gävle i juni 2010 (där deltog olika kategorier av fiskare, organisationer, förvaltare och forskare). Det var dock i stort sett bara yrkesfiskare som kom till det första samrådsmötet. Man var positiva till att införa ett antal fredningsområden med nätförbud under en månads tid på hösten då siken leker men kunde även tänka sig att istället för flera fredningsområden införa lekfredning för sik under en månad på hösten i hela fiskeområdet Södra Bottenhavet. Däremot ville man inte att helt fiskefria områden skulle införas. Trots ett initialt motstånd mot helt fiskefria områden framkom efter viss diskussion två förslag på områden i Södra Bottenhavet. Efter att bland annat ha utfört provfisken på båda platserna under hösten 2010 beslutade Fiskeriverket att gå vidare med ett område kring ön Storjungfrun, Storgrundet och delar av Söderhamns yttre södra skärgård. Ett andra samrådsmöte hölls i februari 2011 i Söderhamn. Information om samrådsmöte utgick via lokala medier samt återfanns på Fiskeriverkets hemsida. Särskild inbjudan skickades ut till de organisationer och enskilda personer som identifierats som berörda av förslaget, däribland ett 15-tal sommarboende på ön Storjungfrun. Ett 80-tal personer deltog på mötet. Deltagarna vid mötet var överens om att nedgången i sikbestånden är oroande samt att det finns ett behov att införa restriktioner i fisket för att skydda den havslekande siken. De flesta var positiva till en lektidsfredning, dock framfördes en oro över hur fisket efter andra arter skulle kunna påverkas av en sådan reglering. Många menade också att säl och skarv är en större orsak till sikens tillbakagång än fisket och att en inskränkning av fisket inte kommer att få en önskad positiv effekt på sikbestånden om inte också bestånden av säl och skarv regleras. Under samrådsmötena har framkommit att yrkesfiskarena anser att det är viktigt att jakten på säl underlättas. Storjungfruns Hamnförening (bestående av sommarboende på Storjungfrun) har efter samrådsmötet till Fiskeriverket inkommit med förslag på alternativa gränsdragningar gällande det fiskefria området. Under processens gång har Fiskeriverket vid ett flertal tillfällen varit i kontakt med Söderhamns kommun som då framfört att man anser att det är viktigt att åter få ett givande fiske av sik i området och att man är villig att inte hyra ut de fiskerätter som finns inom det fiskfria kärnområdet. Söderhamns kommun har samtidigt framfört att de
Sida 7 anser att det är viktigt att berörda intressenter såsom yrkesfiskare, fisketurismföretagare och sommarboende involveras i processen. Samhällsekonomisk konsekvensanalys Värdet av ett stärkt sikbestånd Beståndet av sik i området är svagt idag, men eftersom siklek har konstaterats i närheten och området är tillräckligt stort samt innefattar lämpliga miljöer för sikens alla livsstadier samtidigt som det finns uppgifter på att området har varit viktigt tidigare och fisketrycket varit hårt bedöms den föreslagna regleringen kunna ha en god effekt på beståndet. Andra förvaltningsåtgärder, så som ökat minimimått och redskapsbegränsningar m.m. bedöms, med hänsyn till den svaga beståndssituationen, inte vara tillräckliga i kärnområdet. Om siken inte skyddas i tillräckligt stor utsträckning riskerar beståndet att minska ytterligare, vilket på sikt kan påverka fisket, de kulturvärden och den rekreation som fisket medför negativt. Det stora värdet av att införa de föreslagna regleringarna är således att beståndet av havslekande sik ges en möjlighet att återhämta sig och förhoppningsvis öka till sin fulla potential i området. Ett mervärde är också att det fiskefria området kan bidra med kunskap om huruvida och i vilken omfattning sik kommer att kolonisera dessa områden för lek när beståndet ökar. I dagsläget är det inte klart om beståndet av havslekande sik vid Storjungfrun är ett eget bestånd skilt från övrig havslekande sik i Bottenhavet. Fisket efter sik bidrar bland annat med kulturmiljövärden och rekreation i skärgården, där t.ex. rökt sik är en del av turistupplevelsen vid Jungfrukusten. Föreslagna regleringarna kan på kort sikt påverka fisket, de kulturvärden och den rekreation som fisket medför negativt. På längre sikt kan dock fisket (såväl det småskaliga yrkesfisket som fritidsfisket) och de värden som det medför komma att öka genom att siken ges en möjlighet att öka till sin fulla potential i området. De som berörs av de nya regleringarna är främst fritidsfiskare med mängdfångande redskap, även enstaka yrkesfiskare kan komma att påverkas i relativt stor grad liksom ett fisketurismföretag. Handredskapsfiskare berörs i viss mån. Fritidsfisket med mängdfångande redskap Sikfångsterna i Bottenhavet uppskattas vara större i fritidsfisket än i yrkesfisket. Uppskattningsvis togs 180 ton sik med mängdfångande redskap i Bottenhavet år 2006. Som jämförelse kan anges att yrkesfisket landade 65 ton sik i Bottenhavet samma år. Fritidsfiskare med mängdfångande redskap bedöms vara den grupp fiskare som får störst inskränkning i sitt fiske av förslaget. Fritidsfisket med nät är stort i det föreslagna lekfredningsområdet och särskilt under lekperioden i oktober-november fångas mycket sik. Fritidsfiskare med nät fiskar generellt nära hemmahamnen och kan alltså antas flytta sig till alternativa fiskeställen i liten grad om fiske inte är tillåtet i området där de fiskar. På lite sikt kan dock reglering komma att medföra att fångsterna med nät i fritidsfisket utanför lektid ökar. De fritidsfiskare som fiskar med mängdfångande redskap (främst nät) i det område som föreslås bli helt fiskefritt och som inte kan flytta till närliggande områden (ett trettiotal sommarstugearrendatorer finns inom detta område), kommer inte att kunna fiska med mängdfångande redskap efter några arter under någon del av året. De värden som detta fiske medför i form av rekreation och att kunna fånga sin egen matfisk påverkas negativt.
Sida 8 Storjungfruns Hamnförening (bestående av sommarboende på Storjungfrun) har inkommit med alternativa gränsdragningar till det föreslagna området men då sikbeståndet i området anses svagt, siklek antas förekomma och det föreslagna området innefattar lämpliga miljöer för sikens alla livsstadier (födosöks-, lek- och uppväxtplatser) anser inte Fiskeriverket att det är förenligt med syftet med regleringen att tillåta fiske med mängdfångande redskap under någon del av året inom detta område. Samtidigt som fritidsfisket med mängdfångande redskap drabbas negativt på kort sikt, kan åtgärden på några års sikt komma att medföra att sikbeståndet ökar så att man åter kan få ett givande fiske efter sik. Det fiske som bedrivs inom det kärnområde som föreslås bli helt fiskefritt utgörs främst av fritidsfiske med nät. I och med den kontrollförordning som trätt i kraft under våren 2011 har inte längre fritidsfiskare i havet möjlighet att sälja sin fångst. Det fritidsfiske som sker inom detta område kan således endast ske för husbehov. Yrkesfisket Stora delar av det område som föreslås skyddas från fiske har utpekats som områden av riksintresse för yrkesfisket. Fångstområden av riksintresse har definierats baserat på fångstvärde per ytenhet, där ett högt värde motiverar en riksintresseklassning. Fångsterna under åren 2005-2010 i yrkesfisket i det område som föreslås lekfredas under 15 oktober 30 november har studerats (EU-rutorna 50G7, 51G7 och 52G7 har använts, se bilaga 2). Under år 2010 fiskade ett tjugotal fartyg i området varav flertalet är under 12 meter. Mängden sik som landas i området under perioden 15 oktober - 30 november har regelbundet minskat, från år 2005 till 2010 minskade sikfångsterna från 1 432 kg till 459 kg samtidigt sjönk antalet fartyg från 31 till 24 stycken. Värdet på den fångst som togs under denna period år 2010 var ca 5 % av det årliga infiskade värdet för de berörda fartygen. Länsstyrelsen kommer, under den föreslagna lekfredningsperioden, att kunna medge dispens för det fiske som sker i yrkesmässig omfattning med mängdfångande redskap där man bedömer att sik inte fångas. Exempel på sådana redskap kan t.ex. vara abborrmjärdar/burar, viss typ av strömmingsfällor/burar och strömmingstrålning samt fiske med strömmingsskötar under vissa förutsättningar (exempelvis kommer länsstyrelsen att ställa krav på redskapens utformning, hur och inom vilka vattenområden de läggs). Ett yrkesmässigt fiske efter abborre och strömming kan således fortgå inom det föreslagna lekfredningsområdet, dock kan det innebära att vissa av yrkesfiskarena behöver investera i nya redskap. För den enskilde fiskaren kan kostnaden för nya redskap relativt det infiskade värdet bli stor. Inom det område som föreslås vara helt fiskefritt sker ett visst yrkesfiske med strömmingsskötar samt med nät efter öring och abborre. Detta fiske påverkas negativt av att ett fiskefritt område införs. Då denna typ av redskap fångar sik som bifångst är det inte förenligt med regleringen att medge dispens inom området. Då inte hela Kalvhararna ingår i det fiskefria området, bedöms en del av fisket kunna flyttas till närliggande områden Handredskapsfisket Handredskapsfiskare som fiskar i området har främst havsöring, abborre, gädda, strömming och sik som målart. Enligt Fiskeriverkets statistik fångades ca 8 ton sik med handredskap i Bottenhavet 2006. I det föreslagna lekfredningsområdet för sik kommer
handredskapsfiske efter andra arter än sik att kunna bedrivas som tidigare med begränsningen att den sik som oavsiktligt fångas omedelbart måste sättas tillbaks. Sida 9 Inom det område som föreslås bli helt fiskefritt föreslås en viss zonering, vilket innebär att det handredskapsfiske som sker efter andra arter än sik tillåts från land under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Den sik som oavsiktligt fångas måste omedelbart återutsättas. Anledningen till föreslagen zonering är att handredskapsfisket från land endast i liten mån bedöms fånga sik och den sik som oavsiktligt fångas kan återutsättas. Handredskapsfiskare på Storjungfrun, Tupparna och Kalvhararna bedöms därför inte drabbas nämnvärt av de föreslagna regleringarna. Inom det föreslagna fiskefria kärnområdet bedriver ett fisketurismföretag under juni månad trollingfiske efter lax. Fisket sker inom hela det föreslagna fiskefria området. Trollingfisket efter lax bedöms kunna bedrivas utanför det fiskefria området, men företagets verksamhet försvåras då företaget är etablerat inom det föreslagna området. Trollingfisket efter lax bedöms inte fånga sik men Fiskeriverket anser inte att det är förenligt med regeringsuppdraget att tillåta fiske inom hela det fiskefria kärnområdet. Enskilt vatten Det aktuella området ligger till viss del på enskilt vatten. Utredning om ägarförhållandena har inhämtats från lantmäteriet. Vattenområdet inklusive fisket runt Storjungfrun, Tupparna och Kalvhararna är enskilt och hör till stamfastigheten Skärgården 3:1 som ägs av Söderhamns kommun. Kommunen har tolv arrenden på ön Storjungfrun och elva på ön Hamnskär (inom ögruppen Kalvhararna). På ön Tupparna finns ytterligare 2 fastigheter vilka är friköpta. Själva fiskerätten inom detta vattenområde tillhör dock fortfarande stamfastigheten Skärgården 3:1 som ägs av Söderhamns kommun. Fiskeriverket har rätt att begränsa fisket på enskild fiskerätt på samma sätt som på allmänt vatten under förutsättning att det finns fiskevårdsskäl. Fiskeriverket bedömer att det finns fiskevårdsskäl för regleringen och att det inte finns grund för ersättning till fiskerättsägare för den inskränkning som regleringen innebär. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det största värdet av förslaget att det kan bidra till att återuppbygga sikbeståndet samt bidra till att förbättra den biologiska mångfalden i området. Sammantaget bedömer Fiskeriverket att regleringen på sikt ska få positiva konsekvenser för dem som är berörda av förslaget då beståndssituationen för närvarande gör att fångsterna är låga, medan förutsättningarna för återhämtning av bestånden genom de föreslagna förvaltningsåtgärderna är relativt gynnsamma. Det samhällsekonomiska värdet av fritidsfisket generellt är stort liksom värdet av ett givande yrkesfiske. En återuppbyggnad av bestånden har potential att generera stora samhällsekonomiska värden i området. Då det är oklart i vilken utsträckning beståndsökningen kommer att ske kan en exakt uppskattning av de socioekonomiska effekterna av förslaget och dess värde inte utföras i dagsläget. Fiskeriverket planerar dock att följa upp de biologiska och ekonomiska effekterna av åtgärden inför utvärderingen år 2016-2017. Regleringen kommer också att bidra till viktiga ökade kunskaper om förvaltning genom fiskefria områden. Regleringen bedöms vara inom ramen för de nationella åtgärder som medlemsstaterna har möjlighet att vidta enligt artiklarna 9 och 10 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Regleringen kommer inte att påverka någon annan
Sida 10 medlemsstats fartyg. Någon anmälan av föreskriften till kommissionen är därför inte nödvändig. Reglerna bör träda i kraft innan den 15 oktober då sikens lekperiod inträder. Det fiske som bedrivs inom det helt fiskefria området kring ön Storjungfrun, Storgrundet, Tupparna och delar av Kalvhararna sker främst under sommarhalvåret. Ett ikraftträdande den 30 september 2011 innebär att det finns gott om tid att informera om det helt fiskefria området inför kommande årsfiskesäsong (dvs. år 2012). För övrigt har det inte framkommit att några speciella hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande, varför regleringen föreslås träda i kraft den 30 september 2011. Information om regleringen kommer att ske genom pressutskick, på Fiskeriverkets hemsida och genom Fiskeriverkets prenumerationsservice med nyheter per e-post Fiskenytt. Utförligare underlag för beslutet och resultatet av konsekvensutredningen framgår av bilaga 2. Beslut om denna remiss har fattats av enhetschefen Patrik Persson efter föredragning av handläggaren Johanna Eriksson. I ärendets beredning i övrigt har forskaren Ann-Britt Florin, forskaren Ulf Bergström, handläggaren Johanna Andreasson samt avdelningsdirektören Martin Rydgren deltagit. Patrik Persson Johanna Eriksson Bilaga 1: Biologiskt underlag till förslaget Bilaga 2: Konsekvensbedömning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Bilaga 3: Sändlista