Budgetunderlag. för perioden

Relevanta dokument
Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Budgetunderlag. för perioden

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Budgetunderlag. för perioden Krisberedskapsmyndigheten. Box Stockholm. Tel Fax

Åtgärdskategorier och Finansieringsprinciper

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Årsredovisning. för budgetåret 2003

Redovisning av regleringsbrevsuppdrag rörande Krisberedskapsmyndighetens. 1. Inledning och bakgrund

Legala aspekter - dispostion

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Delårsrapport. för budgetåret 2003

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Försvarsdepartementet

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Bilaga 2. Uppdraget fas 2

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Internetdagarna Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Årsredovisning. för budgetåret 2002

Svensk författningssamling

Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018

Kommittédirektiv. Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

En ny krisberedskapsförordning

Krishantering för företag

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Handlingsplan för Samhällsstörning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Strategi för förstärkningsresurser

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Intervjuerna genomfördes mellan november 2016 och februari 2017.

Krishantering för företag

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

Svensk författningssamling

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Planeringsenheten dnr 5-202/2002

SAMÖ Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

Så vill vi utveckla krisberedskapen

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Samhällets krisberedskap 2003 Årlig uppföljning

Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Regional Samordnings funktion (RSF)

Finansieringsprinciper

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Årlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm mars 2010 Syfte med seminariet är att:

BUDGETUNDERLAG

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

TVV Ekonomidag. Om anslag 1:1 och andra styrdokument Näringsdepartementet

Plan för hantering av extraordinära händelser

Gräns för utkontraktering av skyddsvärd information

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Kommittédirektiv. Viss översyn av ansvarsfördelning och organisation när det gäller samhällets informationssäkerhet. Dir. 2009:110

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Ökad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20

Årsredovisning. för budgetåret 2005

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Konferens om landstingens krisberedskap Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Översyn av beredskapsåtgärd er Planeringsprocessen 2003:5

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Reservanordningar för kommunalteknisk försörjning

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar. Dir. 2018:79. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018.

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Transkript:

Budgetunderlag för perioden 2004-2006

Inledning Krisberedskapsmyndigheten, KBM, är central förvaltningsmyndighet för frågor om samhällets säkerhet när det gäller krishantering och civilt försvar. KBM skall dels förbättra sin egen grundförmåga, dels i samarbete med ansvariga samhällsorgan bidra till att minska samhällets sårbarhet samt utveckla och stärka samhällets krishanteringsförmåga. KBM bedriver verksamhet inom två politikområden: Totalförsvar samt Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Båda dessa politikområden sorterar under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Inom politikområdet Totalförsvar bedriver KBM verksamhet inom verksamhetsområdet Det civila försvaret och inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar bedriver KBM verksamhet inom verksamhetsområdet Svåra påfrestningar. Verksamhet som ansetts särskilt betydelsefull ur krisberedskapssynpunkt är indelad i sex samverkansområden. I förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap är ett antal myndigheter utpekade med ansvar i ett eller flera av dessa samverkansområden. KBM är i denna förordning utpekad som samverkansansvarig i två samverkansområden Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information. De samverkansansvariga myndigheternas ansvar gäller både allvarliga kriser i fred och höjd beredskap. Detta innebär att samverkansområdena förenar två verksamhetsområden från två politikområden. KBM disponerar medel inom tre anslag Krisberedskapsmyndigheten (KBM:s förvaltningsanslag, benämnt 6:3 år 2003), Civilt försvar (benämnt 6:5 år 2003) och Stöd till frivilliga försvarsorganisationer (benämnt 6:10 år 2003). Följande avsnitt är indelat efter denna anslagsstruktur, och följs av en sammanställning med förslag till verksamhetens finansiering. utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Politikområde totalförsvar skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar Verksamhetsområde s amverk ansom r å de det militära försvaret det civila försvaret svåra påfrestningar skydd mot olyckor Anslag 6:1 Förbandsverksamhet, Beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling 6:6 Totalförsvarets pliktverk 6:7 Försvarshögskolan 6:8 Försvarets radioanstalt 6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer 6:11 Nämnder m.m. 6:3 Krisberedskapsmyndigheten 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar 6:5 Civilt försvar 7:1 Kustbevakningen 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. 7:4 Samhällets skydd mot olyckor budgetunderlag 2004 2006 1

Krisberedskapsmyndighetens förvaltning (anslag 6:3) KBM:s förvaltningskostnader finansieras med ett särskilt anslag. Anslaget skall finansiera myndighetens personalkostnader, lokalkostnader, räntor och amorteringar, informationsverksamhet (exklusive totalförsvarsgemensam information och informationsverksamhet direkt knuten till olika verksamheter som finansieras under anslaget 6:5), och övriga förvaltningskostnader. Med fasta personalkostnader avses främst lönekostnader men även kostnader för PA-system, läkemedelsersättningar, terminalglasögon etc. Planeringen för 2004-2006 är baserad på knappt 160 årsarbetskrafter. I lokalkostnader ingår hyror, vatten, el, städning och bevakning av myndighetens lokaler i Stockholm och Sollefteå. Räntor och amorteringar avser finansiering av nuvarande och planerade investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål enligt Investeringar i anläggningstillgångar under rubriken Förslag till verksamhetens finansiering (se sidan 21). Myndighetens övergripande informationsverksamhet som finansieras med förvaltningsanslaget består av intern och extern information. Verksamheten inbegriper bl.a. intranät, extern webbplats, nyhetsbrev, magasin m.m. I posten övrigt ingår ledning och administration av myndigheten såsom resor, planeringsinternat, kompetensutveckling, förbrukningsmateriel etc. Anslagsbehov för Krisberedskapsmyndigheten 2004-2006 (tkr) Anslag 6:3 6:3 Krisberedskapsmyndigheten 60 112 135 000 140 500 140 500 140 500 - varav fasta personalkostnader 30 739 77 300 82 300 82 300 82 300 - varav lokalkostnader 10 617 22 370 22 370 22 370 22 370 - varav räntor och amorteringar 3 054 7 504 8 030 7 580 8 000 - varav informationsverksamhet 1 078 3 900 3 900 3 900 3 900 - varav övrigt 14 624 23 926 23 900 24 350 23 930 Summa förslag anslag 6:3 60 112 135 000 140 500 140 500 140 500 2 budgetunderlag 2004 2006

Civilt försvar (anslag 6:5) Anslaget Civilt försvar är indelat i en anslagspost per samverkansområde. KBM är samverkansansvarig myndighet inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information. KBM lämnar också bidrag till övriga samverkansansvariga myndigheter inom alla samverkansområden samt till kommuner och länsstyrelser inom samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information. För den verksamhet inom anslaget 6:5 Civilt försvar som genomförs av övriga samverkansansvariga myndigheter och som KBM finansierar genom lämnade bidrag redovisas en sammanfattning av föreslagen verksamhet. En utförlig beskrivning av hela det civila försvarsanslaget med äskanden och förslag till fördelning redovisas i Planeringsunderlag för samhällets beredskap 2004 (PU 04, KBM dnr 0501/ 2002) som lämnas in senast den 1 mars 2003. KBM föreslår för 2004 att en särskild samverkansersättning skall betalas ut till de samverkansansvariga myndigheterna som en engångssatsning. Samverkansersättningen skall täcka kostnader för grundläggande samverkans- och planeringsförmåga, omvärldsanalys och signalskyddsverksamhet, m.m. De samverkansansvariga myndigheterna har även inkommit med anspråkför åren 2005 och 2006. I vissa fall ligger dessa anspråkpå en nivå som är högre än föreslagen nivå för 2004. I detta budgetunderlag prolongerar KBM enbart 2004 års medelsnivå för perioden 2005-2006 per samverkansområde förutom för KBM:s egen verksamhet inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information. KBM:s bedömning är dock att även för åren 2005-2006 bör prioritet ges åt beredskapsåtgärder som stärker samhällets robusthet, lednings- och handlingsberedskap samt insatsförmåga. Inom samhällets robusthet kommer elförsörjningen, telekommunikationerna och IT att vara särskilt prioriterade områden. Även beredskapen mot NBC-hot kommer att vara prioriterad. Detta innebär att under perioden 2005-2006 kan ev. särskild prioritet behöva ges till samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen. En osäkerhet i planeringen inför åren 2005 och 2006 är resultatet av förhandlingarna mellan KBM och Svenska Kommunförbundet avseende ersättningen till kommunerna för deras beredskapsförberedelser. Andra regeringsuppdrag som kan ge konsekvenser för den framtida medelsfördelningen är bl.a. uppdrag avseende analys och förslag rörande verksamhet inom samverkansområdet Transporter och KBM:s uppdrag enligt regleringsbrevet att göra en översyn av beredskapsåtgärderna och att föreslå en framtida inriktning för befolkningsskyddet. Anslagsbehov för samtliga samverkansområden 2004-2006 (tkr) Anslag 6:5 6:5:1 delpost 1 Samverkansområde Teknisk infrastruktur 33 231 152 855 289 266 289 966 290 366 6:5:2 Samverkansområde Transporter 151 944 147 480 147 480 147 480 6:5:3 Samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen 107 515 136 100 136 100 136 100 6:5:4 Samverkansområde Ekonomisk säkerhet 11 003 18 500 18 500 18 500 6:5:5 Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information 174 252 530 000 521 336 509 295 509 595 6:5:6 Samverkansområde Skydd, undsättning och vård 515 458 471 920 471 920 471 920 Summa förslag anslag 6:5 207 483 1 468 775 1 584 602 1 573 261 1 573 961 budgetunderlag 2004 2006 3

samverkansområde Teknisk infrastruktur Inriktningen för samverkansområdet är att verksamheten skall bedrivas så att riskerna för störningar i den tekniska infrastrukturen i samhället minimeras och att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. Inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur bedriver KBM verksamhet inom kommunalteknisk försörjning och informationssäkerhet. Därutöver lämnas bidrag till Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Livsmedelsverket, Post- och telestyrelsen, Statens energimyndighet, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Statens fastighetsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar. Krisberedskapsmyndigheten Kommunalteknisk försörjning KBM skall förbättra säkerheten och tillgängligheten inom den kommunaltekniska försörjningen inom framförallt VA-nätoch fjärrvärme. För att åstadkomma detta ges bidrag till reservanordningar för kommunalteknisk försörjning. Bidrag kan sökas för bl.a. VA-försörjning, mobila fjärrvärmepannor och reservkraft. Bidrag kan beviljas med upp till 50 procent av kostnaden. I de fall då fredsnyttan anses dominera reduceras bidragsandelen ytterligare. KBM kommer under 2003 att se över verksamheten inom den kommunaltekniska försörjningen, eftersom reglerna för statlig bidragsgivning har varit gällande alltsedan 1988 och den tekniska utvecklingen gått avsevärt framåt sedan dess. Informationssäkerhet KBM har ett sammanhållande myndighetsansvar för samhällets informationssäkerhet. Det innebär att myndigheten skall inhämta underlag och analysera omvärldsutvecklingen för att årligen redovisa en samlad bedömning till regeringen, utgöra stöd till Regeringskansliet vid hantering av en kris med IT-inslag, etablera och utveckla samarbete mellan offentlig sektor och näringslivet samt arbeta förebyggande med utbildning och information i dessa frågor. Genom att arbeta i samverkan med andra aktörer skall KBM aktivt verka för att informationshanteringen i samhället skall bli säkrare. KBM skall utveckla samverkansformer i syfte att kunna utgöra ett kompetens- och informationscentrum. Arbetet skall bedrivas genom omvärldsbevakning, analys och sammanställning av information. Kartläggning av risker och sårbarhet samt av bristande säkerhet i samhällsviktiga system är av stor betydelse i detta arbete. Det informationssäkerhetsråd som kommer att bildas under 2003 skall fungera som ett kvalificerat nätverk med uppgift att såväl inrikta KBM:s arbete som utgöra en kanal för KBM att föra ut kunskap och information. Dialogen med näringslivet skall utvecklas i syfte att finna former som gör det möjligt att utbyta erfarenheter och kunnande för gemensam nytta. Inom IT-säkerhetsområdet skall det förebyggande arbetet koncentreras på analyser av säkerheten, utbildning och information. KBM skall erbjuda stöd till andra genom att ge ut råd och rekommendationer, definiera grundläggande säkerhetsnivå samt formulera krav inför och under höjd beredskap. Metoder för självcertifiering av IT-system skall vidareutvecklas. Bidrag till övriga samverkansansvariga myndigheter Affärsverket svenska kraftnät skall göra en särskild satsning på investering i ett nytt gemensamt kommunikationssystem för elsamverkansorganisationen att använda vid störningar och höjd beredskap. Satsningen gäller en begränsad tid och skall samfinansieras med branschen. Utöver detta får Affärsverket svenska kraftnät bidrag för förmånsmedel till civilpliktiga. Elsäkerhetsverket skall genomföra förstudie till forskningsprojekt. Förstudien avser beslut om vilka nätoch komponenter som skall ingå i projektet samt framtagning av struktur, tidsplan och kostnadsplan för projektets genomförande. Livsmedelsverket skall genomföra en studie angående större städers tillgång till reservkraft för de största vattenverken. Livsmedelsverket skall även genomföra en förstudie och utredning under loppet av två år angående möjligheter till regionala lager av mobila vattenverk och nödvattentankar. Post- och telestyrelsen skall utföra ombyggnader i fullträffsskyddade teleanläggningar för att säkerställa en tillräcklig grundförmåga. Post- och telestyrelsen skall vidare säkerställa att ny infrastruktur, t.ex. bredband, blir robust och säker, genomföra investeringar av nödvändiga funktioner för ett oberoende internet och bygga upp en rikscentral för IT-incidentrapportering. Statens energimyndighet skall genomföra åtgärder inom fjärrvärmeområdet, utveckla privat-offentlig samverkan, informera om frågor inom områdetsamtta fram och genomföra utbildningar. Försvarets materielverk skall bygga upp ett system för evaluering och certifiering av IT-säkerhet. Försvarets radioanstalt skall bygga upp en teknikkompetensfunktion inom IT-säkerhetsområdet. Statens fastighetsverk skall genomföra investeringar i etermedia. Styrelsen för psykologiskt försvar skall årligen samla in underlag om och göra en prognos för massmediernas tekniska utveckling som underlag för riksdag och regering, sin egen och andra myndigheters verksamhet och för mediaföretagens säkerhets- och beredskapsarbete. 4 budgetunderlag 2004 2006

Sammanställning av anslagsbehov 2004-2006 Anslagsbehov för samverkansområde Teknisk infrastruktur 2004-2006 (tkr) Samverkansområde Teknisk infrastruktur Krisberedskapsmyndigheten 21 231 39 245 39 200 39 900 40 300 - varav kommunalteknisk försörjning 20 971 27 245 28 500 28 500 28 500 - varav informationssäkerhet 261 12 000 10 700 11 400 11 800 Bidrag till övriga samverkansansvariga myndigheter: 12 000 113 640 250 066 250 066 250 066 - varav Affärsverket svenska kraftnät 0 16 766 69 000 - varav Elsäkerhetsverket 0 0 1 290 - varav Livsmedelsverket 0 0 600 - varav Post- och telestyrelsen 0 60 823 116 600 - varav Statens energimyndighet 0 12 051 19 000 - varav Försvarets materielverk 0 12 000 12 000 - varav Försvarets radioanstalt 0 12 000 14 576 - varav Statens fastighetsverk 12 000 0 15 000 - varav Styrelsen för psykologiskt försvar 0 0 2 000 Summa förslag inom samverkansområdet 33 231 152 885 289 266 289 966 290 366 budgetunderlag 2004 2006 5

Sammanställning av bemyndiganden 2004-2006 Bemyndiganden för samverkansområde Teknisk infrastruktur 2004-2006 (tkr) Krisberedskapsmyndigheten: Kommunalteknisk försörjning Ingående åtaganden 32 600 28 200 30 200 + Nya åtaganden 17 200 27 000 27 000 - Infriade åtaganden 21 600 25 000 27 000 27 000 3 200 Utestående åtaganden vid årets slut 28 200 30 200 30 200 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 40 000 25 000 30 000 Affärsverket svenska kraftnät: Radio och telekommunikationssystem Ingående åtaganden + Nya åtaganden 55 000 - Infriade åtaganden 55 000 Utestående åtaganden vid årets slut 55 000 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 55 000 55 000 Affärsverket svenska kraftnät: Investeringar i andras anläggningar Ingående åtaganden + Nya åtaganden 113 800 - Infriade åtaganden 113 800 Utestående åtaganden vid årets slut 113 800 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 40 000 114 000 Post och telestyrelsen: Nätåtgärder och säker elförsörjning Ingående åtaganden 47 214 35 946 143 000 + Nya åtaganden 64 770 143 000 75 000 - Infriade åtaganden 76 038 35 946 68 000 75 000 75 000 Utestående åtaganden vid årets slut 35 946 143 000 150 000 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 200 000 143 000 150 000 Totalt för samverkansområdet Ingående åtaganden 79 814 64 146 173 200 + Nya åtaganden 81 970 170 000 270 800 - Infriade åtaganden 97 638 60 946 95 000 270 800 78 200 Utestående åtaganden vid årets slut 64 146 173 200 349 000 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 240 000 263 000 349 000 6 budgetunderlag 2004 2006

samverkansområde Transporter Inriktningen för samverkansområdet är att verksamheten skall bedrivas så att transportsystemen är så utformade att riskerna för störningar minimeras och att samhällsviktiga transporter kan genomföras så att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. Inom samverkansområdet Transporter bedriver KBM ingen egen verksamhet. Däremot lämnas bidrag till Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Vägverket. Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Banverket skall göra investeringar i bl.a. reservelverk för hjälpkraft, anpassningar i järnvägsanläggningar samt i förrådsbyggnader. Banverket planerar även större satsningar på utbildning och övning. Luftfartsverket skall investera i bl.a. flygtrafiksystem och kris- och krigsledningsfunktioner hos flygsektorns aktörer. Vidare fortsätter utvecklingen av det svenska nationella ambulansflyget (SNAM). Luftfartsverket skall också under 2004 avveckla civilpliktsutbildningen för flygplatsbrandmän. Sjöfartsverket skall genomföra åtgärder för att säkra funktionen i verkets regionala ledningscentraler med avseende på sjötrafikinformation med lotsbeställning, drift av sambandscentral, kartering av sårbarheter bland sjötransportsektorns aktörer och utbildning av 25 driftvärnsmän i exempelvis NBC-skydd. Vägverket investerar under 2004 framför allt i nya reservbroar med kringutrustning samt i el, tele och data för att bygga bort olika sårbarheter. Satsningar sker även på utveckling och utredning samt övningar. Sammanställning av anslagsbehov 2004-2006 Anslagsbehov för samverkansområde Transporter 2004-2006 (tkr) Samverkansområde Transporter Bidrag till samverkansansvariga myndigheter: 0 151 944 147 480 147 480 147 480 - varav Banverket 0 29 038 33 000 - varav Luftfartsverket 0 93 763 80 480 - varav Sjöfartsverket 0 2 082 2 000 - varav Vägverket 0 27 061 32 000 Summa förslag inom samverkansområdet 0 151 944 147 480 147 480 147 480 budgetunderlag 2004 2006 7

Sammanställning av bemyndiganden 2004-2006 Bemyndiganden för samverkansområde Transporter 2004-2006 (tkr) Vägverket: Investeringar i reservbroar Ingående åtaganden 5 000 5 000 5 000 + Nya åtaganden 5 000 5 000 22 500 - Infriade åtaganden 5 000 5 000 5 000 7 500 7 500 Utestående åtaganden vid årets slut 5 000 5 000 22 500 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 5 000 5 000 22 500 Luftfartsverket: Svenska nationella ambulansflyget, projekt Ingående åtaganden 12 000 4 000 + Nya åtaganden 12 000 18 000 - Infriade åtaganden 8 000 4 000 9 000 9 000 Utestående åtaganden vid årets slut 12 000 4 000 18 000 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 4 000 18 000 Luftfartsverket: Flygtrafikledningssystem Ingående åtaganden 10 000 12 500 2 500 + Nya åtaganden 10 000 2 000 - Infriade åtaganden 7 500 10 000 2 500 1 000 1 000 Utestående åtaganden vid årets slut 12 500 2 500 2 000 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 2 500 2 000 Totalt för samverkansområdet Ingående åtaganden 15 000 29 500 11 500 + Nya åtaganden 27 000 5 000 42 500 - Infriade åtaganden 12 500 23 000 11 500 17 500 17 500 Utestående åtaganden vid årets slut 29 500 11 500 42 500 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 5 000 15 000 42 500 8 budgetunderlag 2004 2006

samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Inriktningen för samverkansområdet är att verksamheten skall bedrivas så att riskerna för och konsekvenserna av spridning av farliga ämnen och allvarlig smitta begränsas och att samhällets grundläggande behov av förebyggande verksamhet och hantering av inträffade händelser vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp uppfylls. Inom samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen bedriver KBM ingen egen verksamhet. Däremot lämnas bidrag till Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Statens jordbruksverk, Statens kärnkraftsinspektion, Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstitut, Statens veterinärmedicinska anstalt och Tullverket. Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Livsmedelsverket skall stötta områdesansvariga på lokal och regional nivå i deras ansvar vad gäller beredskap mot spridning av farliga ämnen i dricksvatten och livsmedel. Livsmedelsverket skall därför genomföra utbildning och övning av kommuner och länsstyrelser. Rikspolisstyrelsen skall genomföra NBC-utbildning av poliser i yttre tjänst samt vissa nyckelbefattningar såsom bombtekniker och den nationella insatsstyrkan. Smittskyddsinstitutet skall fortsätta driva kunskapscentrum mikrobiologisk beredskap. Smittskyddsinstitutet skall dessutom genomföra vissa investeringar för att höja förmågan avseende identifiering av mikroorganismer och avsätta medel för dygnetruntberedskap för omhändertagande av prover där analysresultatet kan få vittgående konsekvenser för samhället. Socialstyrelsen skall bl.a. lämna bidrag och ersättningar till kunskapscentra N, B, och C samt till sjukvårdshuvudmännen, genomföra utbildning och övning av NBC-förmågan samt hantera vissa inköp av materiel avseende NBC-området. Statens jordbruksverk skall genomföra en övning för alla inblandade aktörer av epizootiberedskapen för att pröva resultaten från studien av större utbrott av smittsam djursjukdom (STUDS), och en övning avseende livsmedelsproduktion vid nedfall av radioaktiva ämnen med deltagare från alla berörda aktörer. Statens kärnkraftinspektion tilldelas medel i samverkansersättning. Statens räddningsverk skall genomföra materielinköp med inriktning mot NBC, utbildning av förstärkningspersonal/sanerare samt utveckla och utreda NBC-beredskapen. Statens strålskyddsinstitut skall bl.a. investera i ett robust system för strålningsinformation, nätverksbaserade analyscentraler och prognossystem för kärnvapennedfall. Vidare sker vissa satsningar på utveckling och utredning samt utbildning och övning. Statens veterinärmedicinska anstalt skall i ett gemensamt projekt med Livsmedelsverket genomföra utbildning, övning, metodutveckling och gemensamt beredskapsbyggande avseende storskalig diagnostik för några agenser i biologisk krigföring och bioterrorism. Statens veterinärmedicinska anstalt skall även fortsätta anpassning av säkerhetslaboratorier. Tullverket avser att fortsätta utbildningen av NBCskyddsresurspersoner för att säkerställa nödvändig NBCskyddskompetens inom främst gränsskyddsverksamheten. budgetunderlag 2004 2006 9

Sammanställning av anslagsbehov 2004-2006 Anslagsbehov för samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen 2004-2006 (tkr) Samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Bidrag till samverkansansvariga myndigheter: 0 107 515 136 100 136 100 136 100 - varav Livsmedelsverket 0 4 401 6 300 - varav Rikspolisstyrelsen 0 3 159 8 400 - varav Smittskyddsinstitutet 0 10 750 12 500 - varav Socialstyrelsen 0 25 976 37 000 - varav Statens jordbruksverk 0 0 1 900 - varav Statens kärnkraftsinspektion 0 0 1 000 - varav Statens räddningsverk 0 46 751 44 800 - varav Statens strålskyddsinstitut 0 0 19 000 - varav Statens veterinärmedicinska anstalt 0 0 4 500 - varav Tullverket 0 734 700 - varav NBC 0 15744 0 Summa förslag inom samverkansområdet 0 107 515 136 100 136 100 136 100 10 budgetunderlag 2004 2006

samverkansområde Ekonomisk säkerhet Inriktningen för samverkansområdet är att verksamheten skall bedrivas så att riskerna för störningar minimeras och att samhällets grundläggande behov av ekonomisk säkerhet kan tillgodoses vid störningar inom andra vitala samhällsområden vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. Inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet bedriver KBM ingen egen verksamhet. Däremot lämnas bidrag till Arbetsmarknadsstyrelsen, Ekonomistyrningsverket, Finansinspektionen, Riksförsäkringsverket, Riksgäldskontoret, Riksskatteverket, Statens energimyndighet och Verket för näringslivsutveckling. Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Ekonomistyrningsverket, Riksförsäkringsverket, Riksgäldskontoret, Riksskatteverket, Verket för näringslivsutveckling och Arbetsmarknadsstyrelsen tilldelas samverkansersättning. Finansinspektionen skall öka medvetenheten och kunskapen om den hotbild som föreligger inom myndighetens verksamhetsområdet samt genomföra övnings- och utbildningsinsatser för att höja krishanteringsförmågan. För att upprätthålla beredskapen inom energiförsörjningsområdet avsätts medel för Statens energimyndighet för bl.a. omvärldsanalyser inom olje- och gasområdet samt beredskapslagring av olja. Sammanställning av anslagsbehov 2004-2006 Anslagsbehov för samverkansområde Ekonomisk säkerhet 2004-2006 (tkr) Samverkansområde Ekonomisk säkerhet Bidrag till samverkansansvariga myndigheter: 0 11 003 18 500 18 500 18 500 - varav Arbetsmarknadsstyrelsen 0 0 500 - varav Ekonomistyrningsverket 0 0 1 000 - varav Finansinspektionen 0 2 096 4 000 - varav Riksförsäkringsverket 0 0 1 000 - varav Riksgäldskontoret 0 0 1 000 - varav Riksskatteverket 0 0 1 000 - varav Statens energimyndighet 0 7 859 9 000 - varav Verket för näringslivsutveckling 0 1 048 1 000 Summa förslag inom samverkansområdet 0 11 003 18 500 18 500 18 500 budgetunderlag 2004 2006 11

samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Inriktningen för samverkansområdet är att verksamheten skall bedrivas så att samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid ett väpnat angrepp. Inom samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information bedriver KBM verksamhet inom planering och samordning, forskning och analys, krishantering, signalskydd, ledningsstödssystem, regionala ledningsplatser, telesäkerhetsåtgärder, lokala ledningsplatser och materielförvaltning. Därutöver lämnas bidrag till kommuner, länsstyrelser och frivilliga försvarsorganisationer samt till Lantmäteriverket, Styrelsen för psykologiskt försvar och Statistiska centralbyrån. Krisberedskapsmyndigheten Planering och samordning KBM skall samordna planeringen av åtgärder som stärker beredskapen när det gäller krishantering och civilt försvar genom att utarbeta en planeringsinriktning. Planeringsinriktningen kommer att distribueras till samverkansansvariga myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Myndigheten skall delta i Försvarsdepartementets arbete med strategisk planering bl.a. genom att lämna underlag till regeringens arbete med strategisk inriktning och försvarsplanering. KBM skall fortsätta arbetet med operativ uthållighet, omvärldsexempel och planeringsgrundande typsituationer. Arbetet kommer att genomföras i samverkan med bl.a. de samverkansansvariga myndigheterna. Inom det internationella området skall myndigheten fortsätta att utveckla sin roll. Bilateral verksamhet kommer att genomföras. En särskild satsning kommer att göras på de nordiska och baltiska länderna samt Storbritannien och eventuellt Slovenien. Stöd kommer att lämnas till Försvarsdepartementet i Nato/PFF-frågor. Ett par PFF-seminarier kommer att genomföras under perioden. Myndigheten kommer också att medverka i möten inom Senior Civil Emergency Planning Committee (SCEPC). Kontakter kommer att knytas med EU:s krishanteringsinstitutioner. Handboken Civil Emergency Planning in the NATO/ EAPC countries skall utarbetas under 2003 och kommer därefter fortlöpande att revideras. KBM skall verka för ökad samverkan och samordning mellan samverkansområden avseende beredskapen mot nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel. Myndigheten kommer fortlöpande att utveckla arbetsformerna rörande NBC-frågor såväl internt som externt. Internationella kontakter kommer att knytas inom ämnesområdet. Arbetet med NBC-frågor inom Nato/PFF och EU kommer att följas och under 2004 skall KBM genomföra ett PFFseminarium om dessa frågor. Utvecklingsuppdrag kommer bl.a. att läggas ut på Totalförsvarets skyddscentrum. Årligen skall ett planeringsunderlag utarbetas bl.a. avseende förslag till fördelning av ekonomiska medel. Möten och myndighetsdialoger rörande planeringsunderlaget kommer att genomföras med bl.a. de samverkansansvariga myndigheterna. De ekonomiadministrativa rutinerna för anslag 6:5 Civilt försvar kommer fortlöpande att utvecklas och förädlas. Under planeringsprocessen inför 2005 skall behovet av och formerna för samverkan mellan samverkansområdena och Försvarsmakten kartläggas och en modell för samverkan utformas. Detta arbete beräknas bli klart våren 2004 och kommer att involvera de samverkansansvariga myndigheterna. Under 2003 kommer ett arbete med att ta fram behovet av och förutsättningarna för en webb-baserad projektportal att påbörjas. Portalen syftar till att underlätta arbetet och informationsspridningen inom planeringssystemet. Under våren 2004 skall en ev. uppbyggnad av projektportalen kunna påbörjas och den skall kunna tas i bruk hösten 2004. De viktigaste användarna kommer att vara de samverkansansvariga myndigheterna inklusive länsstyrelserna. Metod och struktur för sammanställning och värdering av risk- och sårbarhetsanalyser som ett instrument för inriktning och resursfördelning, skall fortsatt utvecklas under 2004. KBM skall årligen genomföra en uppföljning av genomförda beredskapsåtgärder och kostnadsutfall hos samverkansansvariga myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Verksamheten inom anslag 6:5 Civilt försvar skall kunna utvärderas genom fördjupade genomgångar en till två gånger per år. Enligt särskilda regeringsuppdrag kommer underlag att utarbetas inför nytt försvarsbeslut och lämnas till Försvarsdepartementet. Under 2004 skall KBM lämna underlag till framtida inriktning av befolkningsskyddet. KBM skall tillsammans med andra berörda myndigheter arbeta med totalförsvarsgemensam information för att bidra till folkförankringen av totalförsvaret. KBM representerar inom ramen för detta uppdrag det civila försvaret och krisberedskapsfrågorna. De största insatserna inom området riktar sig mot ungdomar i gymnasieskolan samt mot dem som mönstrar och skrivs in för att göra värnplikt eller civilplikt. Myndigheten skall utveckla arbetsformer och inriktning för det råd för näringslivssamverkan som etableras under 2003. Forskning och analys Det övergripande syftet med KBM:s forskningssamordning är att stödja sådan kunskapsutveckling som är nödvändig för att krishanteringssystemet skall fungera ändamålsenligt. Detta innebär bl.a. att myndigheten skall säkerställa att forskningen håller en hög vetenskaplig nivå och ger en 12 budgetunderlag 2004 2006

god samhällsnytta, samt att forskningsresurser utnyttjas effektivt. Myndigheten skall identifiera angelägna områden där det finns ett kunskapsbehov och initiera studier inom dessa, säkerställa produktion, bearbetning och förmedling av kunskap och insikter som är relevanta för samhällets säkerhets- och beredskapsarbete samt säkerställa en god förmedling av forskningsresultat. För att på lång sikt uppnå detta skall KBM föra en kontinuerlig dialog med berörda aktörer inom krishanteringssystemet, satsa på flera tvärvetenskapliga forskningsmiljöer, verka för uppbyggnaden av ett nytt tvärvetenskapligt forskningsfält som behandlar frågor av relevans för krishanteringssystemet, utveckla ett internationellt samarbete i forskningsfrågor. Den svenska forskningen vad avser hot och risker mot samhället samt samhällets sårbarhet och krishanteringsförmåga, måste betraktas som otillräcklig. Nya frågor behöver formuleras och nya vägar prövas. Därtill behöver en omprioritering göras av de forskningsresurser som rör samhällets säkerhet och beredskap, till förmån för nya hot och civil förmåga. På områdena omvärldsbevakning och omvärldsanalys bedrivs verksamheten med det övergripande målet att uppnå kunskap och förståelse om villkor och omständigheter som följer av omvärldsutvecklingen och som är av betydelse för samhällets krishanteringsförmåga. Dessutom skall KBM med kort varsel kunna ta fram beslutsunderlag för interna och externa intressenter. Krishantering KBM skall med utgångspunkt i analyser och utredningar utveckla former för beslutsfattande och samverkan mellan olika aktörer i syfte att skapa ett enhetligt uppträdande och effektivt resursutnyttjande. KBM skall öka myndigheternas informationsberedskap och utveckla former för samverkan mellan myndigheter, medier och allmänhet samt arbeta med rådgivning, krishanteringsstöd och informationsstöd till områdes- och sektorsansvariga myndigheter vid allvarliga kriser. Vidare skall KBM bedriva utveckling av samverkan mellan kommuner och frivilliga försvarsorganisationer, samordna trossamfundens krisberedskapsråd samt samordna frågor rörande civilpliktiga. KBM skall även stödja de områdesansvariga i utvecklingen av metoder för risk- och sårbarhetsanalyser samt vid genomförandet av dessa analyser. Kompetensutvecklingsinsatser för personal inom säkerhets- och beredskapsområdet och studier i syfte att identifiera framtida behov inom området skall genomföras. Fr.o.m. 2004 skall KBM genomföra större samverkansövningar med aktörer på central, regional och lokal nivå. KBM skall även medverka i vissa internationella övningar. De frivilliga försvarsorganisationernas kunskaper och insatser skall uppmärksammas och tas till vara i samhällets krishantering. Denna verksamhet syftar till att medvetandegöra aktörer inom området, såväl sektorsmyndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner som de frivilliga försvarsorganisationerna. I detta ingår också den verksamhet som organisationerna bedriver som skall bidra till att vidmakthålla försvarsviljan och ge säkerhets- och beredskapsfrågor en bred förankring. KBM skall utveckla trossamfundens medverkan inom verksamhetsområdena Civilt försvar och Svåra påfrestningar. Myndighetens uppgift är att efter överenskommelse med trossamfunden leda och samordna deras medverkan inom krishanteringssystemet samt att administrera ett råd för trossamfundens medverkan i krishanteringen. Från och med 2004 skall KBM ge Civilpliktsrådet administrativt stöd så att det kan bedriva sin verksamhet med att ta tillvara de civilpliktigas intressen. Detta stöd har Statens räddningsverk tidigare ansvarat för. Signalskydd KBM skall utveckla och vidmakthålla signalskyddsverksamheten inom det civila krishanteringssystemet och tilldela signalskyddsnycklar. KBM har ansvar för att civila signalskyddschefer, systemoperatörer och användare av signalskyddssystem har föreskriven grundutbildning. KBM skall dessutom tillse att det finns en fortlöpande kompetensutveckling för att kunna vidmakthålla den kompetens som behövs på respektive signalskyddsbefattning. Behovet för chefer, beslutsfattare och handläggare av att alltid vara tillgängliga och att kunna agera mobilt är stort. Då man vistas utanför ordinarie arbetsplats finns behov av att överföra tal och data på ett säkert sätt och med god kapacitet samt att ha en säker access till ordinarie kontorsstöd. KBM har för detta behov anskaffat tio demonstratorer för att tillsammans med Försvarsmakten utveckla ett krypto för möjlighet till kryptering av mobil tal- och datakommunikation via olika kommunikationsnät som satellit, Tetra, GSM eller UMTS. Proven skall påbörjas under 2003. Utveckling och anskaffning av sådan utrustning kommer därefter att prövas och genomföras. Ledningsstödssystem I avvaktan på direktiv från regeringen kommer KBM att ge visst tekniskt stöd till länsstyrelserna för systemet ISOL Elvira release 2. Regionala ledningsplatser KBM skall ansvara för drift och förvaltning av de regionala ledningsplatserna. Detta kräver viss riktad kompetensutveckling av personal på länsstyrelserna med ansvar inom ledningsplatser för att kunna hantera infrastruktur och utrustning. Vidare krävs prov och försöksverksamhet inom området för att utveckla den tekniska förmågan till ledning. En sådan utveckling kan t.ex. vara hanteringen av olika tekniska larm och AV-utrustning. budgetunderlag 2004 2006 13

Telesäkerhetsåtgärder KBM skall öka telesäkerheten hos länsstyrelserna och vissa civila myndigheter. Det krävs kontinuerlig bevakning, uppföljning och analys av den tekniska utvecklingen för att kunna initiera erforderliga teknikanpassningar så att den tekniska ledningsförmågan bibehålls och utvecklas med hänsyn till den tekniska utveckling som sker i samhället i övrigt. Länsstyrelsernas anslutningar till Försvarets telenät (FTN) skall slutföras under 2004. I samband med dessa åtgärder blir också polismyndigheterna i länen anslutna till FTN. Den tekniska ledningsförmåga som krävs för att kunna utöva ledning under fredstida kriser och höjd beredskap bedöms, vad avser infrastruktur på regional nivå, vara acceptabel efter att planerade investeringar genomförts. Under 2005 och 2006 skall anslutningar till FTN ske på lokal och central nivå efter genomförd behovsanalys. Lokala ledningsplatser KBM skall stödja kommunerna i att öka deras ledningsförmåga. KBM skall bl.a. lämna bidrag med upp till 50 procent av kostnaderna för olika typer av förstärkningsåtgärder som reservkraft till stadshus (motsvarande), anskaffning av radiosamband, utbyggnad av telefonväxlar och redundans vad avser tele- och datakommunikation. En förutsättning för att statsbidraget skall utgå är att kommunen uppfyller vissa krav avseende planer, övning, samverkan m.m. För att svara upp mot dels ett uppdämt behov av åtgärder och dels ett ökat intresse av stöd från kommunerna, bl.a. i samband med den nya lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting, föreslår KBM att anslaget ökas från nuvarande 25 mnkr per år till 30 mnkr per år fr.o.m. 2005. Materielförvaltning KBM skall genomföra materielunderhåll på signalskyddsoch IT-materiel, såväl avhjälpande som förebyggande. Detta, tillsammans med en helpdesk-funktion, ger god materiell tillgänglighet. Viss nyanskaffning av signalskydds- och IT-materiel kommer att behövas för att upprätthålla den förmåga som är fastställd. Förvaltning och underhåll av utrustningen är en kontinuerlig process som ständigt fortgår. Bidrag till länsstyrelser KBM skall efter rekvisition från länsstyrelserna utbetala medel för att stärka krishanteringsförmågan på regional nivå. Denna skall stärkas genom att länsstyrelserna utvecklar samverkansformer, bedriver utbildnings- och övningsverksamhet, lämnar stöd åt kommunerna i deras roll i krishanteringssystemet, gör risk- och sårbarhetsanalyser samt vidtar förberedelser för samverkan över länsgränserna i en krissituation. De insatser som föreslås är baserade på länsstyrelsernas behov inom området avseende VB-funktion, avtal med SOS Alarm och jourtillägg för de 17 län som inte har kärnkraftsmedel. Länsstyrelserna har behov av personalförstärkning för att ha förmåga att fullfölja de uppgifter som åligger dem samt av medel för verksamhet som tillkommit genom områdesansvaret inom krishanteringssystemet. GotSam KBM skall efter rekvisition från länsstyrelsen i Gotlands län utbetala medel för försöksverksamheten GotSam. Denna försöksverksamhet omfattar samordning av resurser för bl.a. hantering av allvarliga olyckor. Uppstarten av verksamheten har försenats vilket kan påverka sluttidpunkten. Bidrag till kommuner Den 28 november 2002 beslutade regeringen att KBM skall genomföra förhandlingar med Svenska Kommunförbundet. Förhandlingarna avser förutsättningar och nivåer för den ersättning som skall utbetalas till kommunerna för planering av verksamhet vid höjd beredskap och vid sådana extraordinära händelser i fred som kan betecknas som svåra påfrestningar på samhället i fred. KBM skall redovisa uppdraget till regeringen senast den 1 september 2003. I avvaktan på resultatet från förhandlingen med Svenska Kommunförbundet föreslår KBM att nuvarande ersättningsnivå prolongeras. Till följd av förhandlingsresultatet kan det eventuellt under 2004 bli nödvändigt att omfördela medel från kommunerna till verksamhet inom samverkansområdet eller vice versa. Bidrag och uppdrag till frivilliga försvarsorganisationer KBM skall lägga ut uppdrag till frivilliga försvarsorganisationer i syfte att utveckla organisationernas bidrag till krishanteringsförmågan. Uppdragen läggs efter dialoger med behovsställare och organisationerna. KBM skall genom särskilda projektmedel till frivilliga försvarsorganisationer skapa möjligheter för organisationerna att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland. Bidrag till övriga samverkansansvariga myndigheter Lantmäteriverket skall påbörja forskning under 2003 avseende konceptet KRIS-GIS. Forskningen kommer successivt att övergå till utveckling under åren 2004-2005 med framtagande av metoder och roller för samverkan. Styrelsen för psykologiskt försvar skall ur ett sårbarhetsoch beredskapsperspektiv sammanställa och analysera forskning om den snabba och dynamiska utvecklingen inom massmedieområdet. Styrelsen för psykologiskt försvar skall även genomföra regionala seminarier om mediernas roll och den nya inriktningen för medieberedskap. Statistiska centralbyrån tilldelas samverkansersättning. 14 budgetunderlag 2004 2006

Sammanställning av anslagsbehov 2004-2006 Anslagsbehov för samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information 2004-2006 (tkr) Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Krisberedskapsmyndigheten: 174 252 482 273 513 236 501 195 501 495 - varav planering och samordning 1 030 6 392 8 992 8 617 8 617 - varav forskning och analys 30 435 60 000 59 000 59 000 59 000 - varav krishantering 10 179 30 104 35 672 34 706 34 706 - varav signalskyddsverksamhet 5 253 7 412 8 912 7 412 7 412 - varav ledningsstödsystem 1 204 2 770 1 470 1 470 1 470 - varav regionala ledningsplatser 13 732 19 500 19 800 19 800 19 800 - varav telesäkerhetsåtgärder 12 326 27 200 26 700 26 200 26 200 - varav lokala ledningsplatser 0 25 000 25 000 30 000 30 000 - varav materielförvaltning 2 680 6 620 5 840 6 140 6 440 - varav länsstyrelserna 7 149 29 000 44 700 44 700 44 700 - varav GotSam 725 16 000 21 000 7 000 7 000 - varav kommunerna 88 455 186 000 186 000 186 000 186 000 - varav frivilliga försvarsorganisationer 1 083 66 250 68 150 68 150 68 150 - varav Civilpliktsrådet 0 25 2 000 2 000 2 000 Bidrag till övriga samverkansansvariga myndigheter: 0 26 000 8 100 8 100 8 100 - varav Lantmäteriverket 0 0 3 100 - varav Styrelsen för psykologiskt försvar 0 0 4 000 - varav Statens fastighetsverk 0 26 000 0 - varav Statistiska centralbyrån 0 0 1 000 Summa förslag inom samverkansområdet 174 252 508 273 521 336 509 295 509 595 budgetunderlag 2004 2006 15

Sammanställning av bemyndiganden 2004-2006 Bemyndiganden för samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information 2004-2006 (tkr) Krisberedskapsmyndigheten: Regionala ledningsplatser Ingående åtaganden 10 000 3 000 + Nya åtaganden 3 000 3 000 - Infriade åtaganden 10 000 3 000 3 000 Utestående åtaganden vid årets slut 3 000 3 000 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 6 000 3 000 3 000 Krisberedskapsmyndigheten: Telesäkerhetsåtgärder inkl FTN Ingående åtaganden 8 500 6 500 + Nya åtaganden 8 500 8 000 7 000 - Infriade åtaganden 10 000 7 000 6 500 Utestående åtaganden vid årets slut 8 500 6 500 6 500 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 5 000 3 000 6 500 Krisberedskapsmyndigheten: Lokala ledningsplatser Ingående åtaganden 20 000 + Nya åtaganden 20 000 21 000 - Infriade åtaganden 18 000 20 000 3 000 Utestående åtaganden vid årets slut 20 000 23 000 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 13 000 23 000 Totalt för samverkansområdet Ingående åtaganden 10 000 8 500 29 500 + Nya åtaganden 8 500 31 000 31 000 - Infriade åtaganden 10 000 10 000 28 000 29 500 3 000 Utestående åtaganden vid årets slut 8 500 29 500 32 500 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 11 000 19 000 32 500 16 budgetunderlag 2004 2006

Sammanställning av investeringsplan 2004-2006 Investeringsplan för KBM 2004-2006 (tkr) Investeringar Objektvis Total Anskaffat Prognos Beräknat Beräknat Beräknat kostnad t.o.m. Telesäkerhetsåtgärder inkl. FTN 171 619 87 619 21 000 21 000 21 000 21 000 Signalskyddsutrustning 22 371 3 471 4 200 5 800 4 400 4 500 Summa investeringar 193 990 91 090 25 200 26 800 25 400 25 500 Finansieringsform lån 0 0 0 0 0 0 försäljningsinkomster 0 0 0 0 0 0 anslag 193 990 91 090 25 200 26 800 25 400 25 500 egna medel 0 0 0 0 0 0 övrigt 0 0 0 0 0 0 Summa finansiering 193 990 91 090 25 200 26 800 25 400 25 500 I beloppet anskaffat t.o.m. 2002 ingår 84 200 tkr för de investeringar som gjorts innan KBM bildades. samverkansområde Skydd, undsättning och vård Inriktningen för samverkansområdet är att verksamheten skall bedrivas så att skydds-, räddnings- och sjukvårdsinsatser snabbt kan genomföras lokalt, regionalt och nationellt för att minska konsekvenserna för liv, egendom och i miljö vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. Föreberedelser skall vidtas för att ta emot ett större antal skydds- och vårdbehövande från katastrof- eller krigsområden i andra länder. Inom samverkansområdet Skydd, undsättning och vård bedriver KBM ingen egen verksamhet. Däremot lämnas bidrag till Kustbevakningen, Luftfartsverket, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Sjöfartsverket, Socialstyrelsen, Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstitut och Tullverket. Bidrag till samverkansansvariga myndigheter Kustbevakningen och Migrationsverket tilldelas samverkansersättning. Luftfartsverket skall genomföra en utredning om samordnad helikopterberedskap för samhället vid svåra påfrestningar då det i nuläget inte finns någon sådan beredskap. Dessutom skall en utredning av alternativ lokalisering för flygräddningscentralen (ARCC) vid höjd beredskap genomföras. Luftfartsverket skall även genomföra riskanalys för ARCC enligt den metodik som utvecklats för säkerhets- och beredskapsarbetet i luftfarten. Rikspolisstyrelsen skall genomföra grund- och vidareutbildning av den särskilda beredskapspolisen och byta ut beredskapspolisens uniform mot jacka och byxa med visst brandskydd. Sjöfartsverket skall genomföra studier för att undersöka redundansbehov vid sjöräddningscentralen i Göteborg (MRCC) samt redundansbehov för kustradionätet. Sjöfartsverket planerar ett utökat deltagande i PFF-övningar med inriktning mot sjöräddning. Socialstyrelsen skall genomföra satsningar på landstingens katastrofmedicinska beredskap. Sjukvårdens beredskap för svåra påfrestningar och höjd beredskap omfattar bl.a. investeringar i reservanordningar för el-, värme- och vattenförsörjning vid akutsjukhus, radiokommunikationsutrustning i sjuktransportfordon, lagerhållning av viss sjukvårdsmateriel, utbildning och övning samt internationell verksamhet. Statens räddningsverk skall arbeta med bl.a. materiel och förstärkningspersonal för kommunal räddningstjänst i form av civilpliktutbildade räddningsmän och ammunitionsröjare samt med att höja ledningsförmågan inom den kommunala räddningstjänsten. Statens strålskyddsinstitut skall investera i flygspektrometrar för helikopter 9, flygspektrometrar för Statens geologiska undersöknings flygplan, mobila spektrometrar för insatsstyrka och terränggående fältlaboratorier. Statens strålskyddsinstitut skall även bekosta tillämpad forskning och utveckling samt utbildning och övning med personal i kommunerna. Tullverket skall fortsätta den planerade anslutningen till Försvarets telenät (FTN) i syfte att stärka Tullverkets förmåga att upprätthålla samband såväl inom myndigheten, som med andra samverkansansvariga myndigheter, samt med Försvarsmakten. budgetunderlag 2004 2006 17

Sammanställning av anslagsbehov 2004-2006 Anslagsbehov för samverkansområde Skydd, undsättning och vård 2004-2006 (tkr) Samverkansområde Skydd, undsättning och vård Bidrag till samverkansansvariga myndigheter 0 515 457 471 920 471 920 471 920 - varav Kustbevakningen 0 0 1 000 - varav Luftfartsverket 0 0 1 040 - varav Migrationsverket 0 0 1 000 - varav Rikspolisstyrelsen 0 22 006 27 820 - varav Sjöfartsverket 0 0 350 - varav Socialstyrelsen 0 137 273 116 000 - varav Statens räddningsverk 0 354 921 308 410 - varav Statens strålskyddsinstitut 0 0 12 900 - varav Tullverket 0 1257 3 400 Summa förslag inom samverkansområdet 0 515 457 471 920 471 920 471 920 Sammanställning av bemyndiganden 2004-2006 Bemyndiganden för samverkansområde Skydd, undsättning och vård 2004-2006 (tkr) Statens räddningsverk: Räddningscentraler Ingående åtaganden 161 351 93 916 100 000 + Nya åtaganden 58 352 60 000 60 000 - Infriade åtaganden 125 787 53 916 60 000 60 000 40 000 Utestående åtaganden vid årets slut 93 916 100 000 100 000 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 115 000 102 000 100 000 Socialstyrelsen SSIK: Reservanordningar / ledningsplatser Ingående åtaganden 2 478 1 130 4 000 + Nya åtaganden 530 4 000 8 000 - Infriade åtaganden 1 878 1 130 4 000 8 000 Utestående åtaganden vid årets slut 1 130 4 000 8 000 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 9 000 4 000 8 000 Totalt för samverkansområdet Ingående åtaganden 163 829 95 046 104 000 + Nya åtaganden 58 882 64 000 68 000 - Infriade åtaganden 127 665 55 046 64 000 68 000 40 000 Utestående åtaganden vid årets slut 95 046 104 000 108 000 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 124 000 106 000 108 000 18 budgetunderlag 2004 2006

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer (anslag 6:10) KBM skall fördela organisationsstöd till de frivilliga försvarsorganisationer som löser uppgifter inom verksamhetsområdena Svåra påfrestningar och Civilt försvar. De frivilliga försvarsorganisationernas förmåga att verka vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap skall utvecklas. Organisationsstödet skall användas för ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, ungdomsverksamhet och funktionärsutbildning. Anslagsbehov för stöd till frivilliga försvarsorganisationer 2004-2006 (tkr) Anslag 6:10 6:10 anslagspost 2 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer 7 255 29 020 32 000 32 000 32 000 Summa förslag anslag 6:10 7 255 29 020 32 000 32 000 32 000 budgetunderlag 2004 2006 19

Förslag till verksamhetens finansiering Översikt över verksamhetens finansiering (tkr) Anslag 6:3 Krisberedskapsmyndigheten 60 112 135 000 140 500 140 500 140 500 6:5:1 delpost 1 Samverkansområde Teknisk infrastruktur 33 231 152 855 289 266 289 966 290 366 6:5:2 Samverkansområde Transporter 0 151 944 147 480 147 480 147 480 6:5:3 Samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen 0 107 515 136 100 136 100 136 100 6:5:4 Samverkansområde Ekonomisk säkerhet 0 11 003 18 500 18 500 18 500 6:5:5 Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information 174 252 530 000 521 336 509 295 509 595 6:5:6 Samverkansområde Skydd, undsättning och vård 0 515 458 471 920 471 920 471 920 6:10 anslagspost 2 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer 7 255 29 020 32 000 32 000 32 000 Avgiftsinkomster som disponeras 0 1 000 2 500 3 000 3 000 Övriga inkomster som disponeras 0 0 0 0 0 Totalt 274 850 1 633 795 1 759 602 1 748 761 1 749 461 I kolumnen utfall 2002 ingår endast de anslag som KBM har disponerat under 2002. Avgiftsbelagd verksamhet Enligt KBM:s instruktion får myndigheten åta sig att mot avgift utveckla och förvalta tekniskt stöd åt andra myndigheter samt åt kommuner och landsting. Avgifternas storlek bestäms av myndigheten. Under 2003 kommer KBM att undersöka möjligheterna att förvalta tekniska system åt andra myndigheter, kommuner och landsting. De tekniska systemen som kan bli aktuella skall användas för ändamål som motsvarar myndighetens uppgift enligt 1 i instruktionen. Siffrorna är en uppskattning av den omfattning som kan bli aktuell under de kommande åren. Innan ett beslut avseende myndighetens tekniska ledningsstödssystem har fattats av regeringen kommer dock myndigheten inte att fatta beslut om att påbörja förvaltningen av externa system. 20 budgetunderlag 2004 2006