DNR 2017 0335 BUDGETUNDERLAG 2018 REVISORSNÄMNDEN Revisorsnämnden Supervisory Board of Public Accountants Postadress/Postal address Besöksadress/Visiting address Telefon/Telephone Telefax/Fax Org.nr Box 24014 Karlavägen 104 08-738 46 00 08-738 46 01 202100-4805 104 50 Stockholm www.rn.se +46-8-738 46 00 +46-8-738 46 01 Sweden rn@revisorsnamnden.se
Sida 1 av 9 BUDGETUNDERLAG 2018 Innehållsförteckning 1 Hemställan... 2 2 Inledning... 2 3 RN:s strategiska inriktning... 2 4 Verksamhetens inriktning... 4 4.1 Tillsyn... 4 4.2 Examination... 5 4.3 Auktorisation, godkännande och registrering... 5 4.4 Internationella kontakter... 5 5 Ekonomisk utveckling... 6 5.1 Ekonomiska konsekvenser... 6 5.2 Verksamhetens finansiering... 8 6 Låneram... 9 Alla belopp anges i tusentalskronor (tkr) om inte annat anges. Revisorsnämnden förkortas RN i texten.
Sida 2 av 9 1 Hemställan Med stöd av vad som anförs i budgetunderlaget föreslår Revisorsnämnden (RN) för räkenskapsåret 2018: att verksamhetens inriktning behålls oförändrad, att verksamheten fortsatt får finansieras med avgifter, att RN får disponera en låneram för investeringar om 3 500 tkr i Riksgälden, och att RN får tillgång till en kredit om 3 000 tkr på räntekonto i Riksgälden. 2 Inledning I enlighet med 9 kap. förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag lämnar RN budgetunderlag för räkenskapsåret 2018. RN:s verksamhet och ekonomiska förutsättningar beskrivs i vår årsredovisning för 2016 som lämnades till regeringen den 21 februari 2017. Verksamheten styrs genom instruktion och regleringsbrev. 3 RN:s strategiska inriktning RN är under utveckling och ska vara en relevant, modern och attraktiv myndighet. Som ett led i utvecklingen byter RN namn till Revisorsinspektionen den 1 april 2017. Nya krav på revisorer och revision driver förändringar i branschen. När kraven på revisorer och revision förändras behöver också tillsynen förändras. Detta kräver en aktiv omvärldsanalys och en löpande anpassning till ställda krav på god revisors- och revisionssed. En framtid med betydligt större inslag av snabba förändringar ställer också krav på en aktiv och snabb kommunikation med revisionsbranschen och med våra intressenter. Som organisation behöver vi effektivisera och utveckla vår verksamhet och organisation. Vi måste också nyttja digitaliseringens möjligheter. Med utgångspunkt i RN:s uppdrag, resurser och utmaningar har myndigheten i en strategisk plan formulerat den strategiska inriktningen 2017 2021. Planen görs en lägesbedömning där myndigheten gör sin samlade bedömning av situationen och utvecklingen inom professionen. Målen med tillhörande strategier ska skapa bättre förutsättningar för RN att genomföra sitt uppdrag. Den strategiska inriktningen kan sammanfattas enligt följande: RN är regeringens expertorgan för revisorer och revisionsfrågor där vi genom vår verksamhet bidrar till högre revisionskvalitet och förtroende för revisionen och revisorerna. För att uppnå detta måste vi noga följa utvecklingen inom professionen och verka för åtgärder som stärker revisionen. I en promemoria ställd till regeringen förslår RN att samtliga yrkesrevisorer inom den privata, statliga och kommunala sektorn och deras revision borde stå under RN:s tillsyn. Intern effektivitet genom tydlig prioritering. Vi kommer under perioden bland annat att se över ett antal processer, både inom kärnverksamheten och det administrativa stödet, för att hitta förenklade, mindre sårbara, och mer effektiva arbetssätt i
Sida 3 av 9 syfte att på bästa sätt använda medarbetarnas tid och frigöra resurser. I enlighet med regeringens mål för digitalisering av det offentliga Sverige ska vi investera i några prioriterade utvecklingsprojekt med syfte att underlätta för dem som behöver eller är intresserade av våra tjänster. Tillgång till information av rätt kvalitet är centralt. Snabba och moderna system för kunskapsförsörjning och analys leder till en effektivisering av tillsynsverksamheten. Målet är att vägen från initiering av ett tillsynsärende till avrapportering och beslut ska minska samtidigt som relevansen i urvalet av tillsynen i både disciplin- och kvalitetskontrollärenden ska öka. Därutöver ska RN bli bättre på att kommunicera inriktning, praxis och resultat av RN:s verksamhet. Stärka varumärket och RN som attraktiv arbetsplats. Utveckling av ledarskap och kompetens prioriteras. Det internationella arbetet ska fortsatt bidra till att förbättra vår förmåga att genomföra tillsyn. RN:s samarbete med systerorganisationer nordiskt, europeiskt och globalt utgör en viktig del i utvecklingen och att god revisors- och revisionssed utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Återföring av tillsynsresultaten är en viktig del av RN:s tillsynsarbete. Stärkt dialog med revisionsbranschen och våra intressenter. RN har ett återkommande återrapporteringskrav i regleringsbrevet när det gäller hur myndigheten arbetar för att säkerställa en hög effektivitet och kvalitet i verksamheten. Organisation och arbetsformer har varit en högt prioriterad fråga sedan myndighetschefen tillträdde i februari 2016. Arbetet har pågått kontinuerligt och har omfattat alltifrån mera övergripande frågor om myndighetens organisation, ledning och arbetsformer till konkret framtagande av nya handläggningsordningar, vägledningar och interna regler. Syftet har varit att skapa tydlighet kring ansvar och befogenheter, uppföljning och styrning samt en stärkt intern styrning och kontroll. Revisorer och revisionsbyråer som är föremål för disciplinär utredning eller kvalitetskontroll har befogade förväntningar på att deras ärenden ska avgöras inom rimlig tid. Detta är nödvändigt för att leva upp till rättsstatens krav och för att RN ska kunna framstå som trovärdig och relevant. Under flera år har därför stor vikt lagts vid att få ner de alltför långa handläggningstiderna utan att sänka kvaliteten i myndighetens beslut. En förändring av arbetssättet initierades 2016 med syftet att åstadkomma en jämnare arbetsfördelning och snabbare genomströmning. RN behöver utveckla sin metodik och fokusera än mer på risk och väsentlighet i sina utredningar. Detta arbete kommer att fortgå under 2017. En ytterligare målsättning med de genomförda förändringarna av organisation och arbetsformer har varit att RN måste få möjlighet att ägna sig mer åt de ärenden som är av större vikt eller av principiell betydelse. Arbetstempot är dock fortsatt högt och det saknas utrymme för att RN ska kunna bli mer proaktiv, genomföra tematillsyn och vid behov ta egna tillsynsinitiativ. En åtgärd för att möjliggöra detta och samtidigt ytterligare korta handläggningstiderna är att öka antalet medarbetare. Genom vårt uppdrag och strategiska inriktning står vi inför omfattande investeringar kommande år. Detta gäller främst inom området IT och digital infrastruktur. Behovet
Sida 4 av 9 att korta handläggningstiderna samt tillkommande arbetsuppgifter för tillsynen av företag av allmänt intresse medför, som tidigare beskrivits i budgetunderlaget för 2017, ett behov av att nyrekrytera revisorer. Baserat på de ändringar som har gjorts i regleringsbrevet för 2017 har RN formulerat ett serviceåtagande vad gäller handläggningstider. Serviceåtagandet innefattar handläggningstiderna för de verksamhetsområden som tidigare behandlades i myndighetens regleringsbrev med tillägg för den särskilda kvalitetskontrollen. Åtagandet baseras på de utgångspunkter på vilka också våra strategiska mål vilar. I förlängningen innebär detta att RN:s ovan nämnda ambition att öka den interna effektiviteten och korta handläggningstiderna kommer att få genomslag även på serviceåtagandet. 4 Verksamhetens inriktning 4.1 Tillsyn Vad gäller tillsynsverksamheten är det RN:s ambition att konsekvent utveckla verksamheten för att höja kvaliteten och effektiviteten. Myndigheten strävar samtidigt efter att anpassa verksamheten till förändringarna i tillsynsuppgiften. RN:s erfarenheter av utvecklingen under 2016 tyder även fortsättningsvis på en uppdelning av branschen i sådana revisorer som reviderar små och medelstora företag och de som reviderar företag av allmänt intresse. Allt fler små företag väljer bort sin revisor, varför behovet av revisorer som reviderar sådana verksamheter minskar. RN bedömer därför att myndigheten framdeles kommer att få, relativt sett, färre anmälningar rörande revisioner av de allra minsta bolagen. De ärenden som RN kommer att handlägga i fortsättningen kommer sannolikt till större delen avse revisioner av sådana företag, där revisionen är omfattande och ofta innehåller komplexa frågor, något som gör utredningarna i de enskilda fallen mer resurskrävande. En ytterligare faktor som RN redan tidigare år har påtalat, och som i betydande mån påverkar RN:s verksamhet, är den uppmärksamhet som revisorers skadeståndsskyldighet har rönt. Även under 2016 har ett antal av de ärenden som har avgjorts av RN till synes haft till syfte att få fram ett beslut från myndigheten som kan användas i en skadeståndsprocess. Ännu ett skäl till anmälningarna tycks vara att anmälaren vill få tillgång till revisorernas dokumentation i den mån denna tas in av RN. Detta har lett till att en allt större del av juristernas tid används till att göra sekretessbedömningar. I många fall rör det sig om omfattande material. EU:s revisionspaket kommer också att påverka RN:s tillsynsverksamhet och kräva utökade resurser. RN har i de följande beräkningarna tagit hänsyn till att kostnaderna kommer att öka med anledning av RN:s utökade uppdrag. Därtill avser RN att bli mer aktiv i att följa utvecklingen av revisor- och revisionsfrågor. RN vill även tydliggöra revisionsbegreppet och verka för att tillsynen är heltäckande utifrån det offentliga åtagandet och omfattar inte bara den privata revisionen utan även de statliga och kommunala. Detta kan få organisatoriska konsekvenser där RN avser att återkomma i särskild ordning.
Sida 5 av 9 4.2 Examination RN har i tidigare budgetunderlag konstaterat att antalet tentander sjunkit. Den primära orsaken till det sjunkande antalet torde vara dels de genomförda begränsningarna i revisionsplikten, dels att en examen togs bort 2013, vilket mer än halverade antalet tentander på årsbasis. Antalet tentander som avlagt prov för revisorsexamen med godkänt resultat har dock ökat under de senaste åren. Detta för med sig att antalet förstagångsansökningar också ökar. Sett tillsammans med det betydligt minskade nettoutflödet av revisorer i branschen finns det skäl att anta att den nedåtgående trenden kommer att avstanna. I syfte att ytterligare stimulera tillväxten i revisionsbranschen, något som är viktigt för att säkra tillgången till högt kvalificerade revisorer, ser RN över utbildningskraven för att bli revisor. I linje med regeringens utgångspunkter för införlivandet av EU:s revisionspaket 1 är det angeläget att kompetenskraven inte är strängare än vad EU-rätten kräver i andra fall än då starka skäl talar för något annat. På längre sikt kan det antas att denna översyn kommer att leda till att fler kommer att avlägga prov för revisorsexamen. 4.3 Auktorisation, godkännande och registrering RN har i föregående avsnitt redogjort för sin bedömning av in- och utflödet av revisorer i branschen. Med ett ökat antal tentander som avlägger prov för revisorsexamen med godkänt resultat kommer också antalet förstagångsansökningar om auktorisation att öka. Sett tillsammans med det redan nu konstaterbara minskade nettoutflödet av revisorer i branschen kommer detta också i förlängningen att innebära ett ökat antal ansökningar om fortsatt auktorisation. Förstagångsansökningarna koncentreras normalt till tiden direkt efter det att RN har meddelat resultatet på proven för revisorsexamen. För att få ett jämnare flöde när det gäller hanteringen av dessa ärenden, och av ansökningarna om fortsatt auktorisation, kommer RN överväga att tillämpa bestämmelsen i 18 andra stycket revisorslagen (2001:883), som ger myndigheten möjlighet att variera tiderna för auktorisation till att i enstaka fall gälla för en längre tid än fem år. 4.4 Internationella kontakter En viktigt led i utvecklingen av RN:s verksamhet är deltagandet i det internationella arbetet. Vi har därför haft, och kommer att fortsätta att ha, ett nära samarbete med våra systerorganisationer i Norden, Europa och globalt. Detta sker dels i de olika fora som finns för internationellt samarbete, 2 dels bilateralt. Av betydelse för RN i detta perspektiv är också inspektionssamarbetet med den amerikanska tillsynsorganisationen Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB). Genom att tillsammans genomföra inspektioner ökar PCAOB:s förståelse för den revisionsverksamhet som utövas i Sverige samtidigt som RN kan utveckla sin revisionsmetodik. I dessa delar kommer RN:s internationella arbete att utvecklas. Däremot kan konstateras att det omfat- 1 Se prop. 2015/16:162, s. 89. 2 På EU-nivå Committee of European Auditing Oversight Bodies (CEAOB) och på global nivå International Forum of Independent Audit Regulators (IFIAR).
Sida 6 av 9 tande arbete som RN under senare år har lagt ner på att biträde regeringen i förhandlingarna om EU:s revisionspaket i allt väsentligt är avslutat vilket minskar den totala kostnaden för internationellt arbete. I förlängningen kan RN, givet att myndighetens interna kvalitetsarbete tillåter det, utöka sitt internationella engagemang ytterligare genom att mer aktivt bidra till utvecklingen av tillsynsmetoderna över revisorer och revision. 5 Ekonomisk utveckling 5.1 Ekonomiska konsekvenser Det ekonomiska resultatet har de senaste två åren genererat ett högt myndighetskapital, 14 501 tkr. Överskotten 2015 (+ 6 666 tkr) och 2016 (+ 6 398 tkr) beror till stor del på att RN inte lyckats nyrekrytera medarbetare i den takt som var planerat och på att flera investeringar har skjutits fram till 2017 och 2018. Investeringar i ny IT-plattform, digitalisering och förstärkningar på personalsidan de kommande åren gör att det samlade myndighetskapitalet kommer att nyttjas. Se tabell nedan. IB 2017 Prognos 2017 2018 2019 2020 Intäkter 36 576 36 576 38 576 39 576 Kostnader 40 381 41 592 41 592 41 592 Resultat -3 805-5 016-3 016-2 016 Myndighetskapital 14 501 10 696 5 680 2 663 647 De ekonomiska konsekvenserna av RN:s utveckling enligt avsnitten 3 och 4 är beskrivna nedan. Jämförelser görs med utfall 2016. Intäkter (Jämfört med 2016: 2017 och 2018-3 450 tkr) På grund av en minskning av antalet revisorer sjunker intäkterna för årsavgifterna med ca 1 550 tkr 2017 och 2018 jämfört med 2016. Dock syns en ökning av deltagare på revisorsproven och ansökningar om auktorisation, läs i avsnitt 4.2 och 4.3, vilket gör att intäkterna för årsavgifter 2018 och framöver kan bli högre. RN har inför 2017 genomfört en översyn av avgiftsmodellen för den särskilda kvalitetskontrollen eftersom fler företag ligger till grund för avgiften. Tidigare var det noterade företag och nu är det företag av allmänt intresse (EU:s revisionspaket). 2017 är avgiften uppdelad i två nivåer beroende av storlek. Ytterligare översyn av dessa avgifter kommer att ske inför 2018 och då är RN:s förslag att en enhetstaxa, en s.k. flat rate, införs. RN avser att under 2017 till Justitiedepartementet inkomma med begäran om en ändring i revisorsförordningen (1995:665). RN har valt att sänka den totala intäkten 2017 för den särskilda kvalitetskontrollen eftersom myndighetskapitalet ligger på en hög nivå. Jämfört med
Sida 7 av 9 2016 sjunker intäkten 2017 med -1 850 tkr. Även 2018 räknar RN med en lägre intäkt i syfte att ytterligare sänka myndighetskapitalet. Från och med 2019 räknar RN med ett något högre avgiftsuttag. Personalkostnader (Jämfört med 2016: 2017 + 4 200 tkr, 2018 + 5 100 tkr) RN:s utökade uppdrag med tillkommande arbetsuppgifter för tillsynen av företag av allmänt intresse samt ambitionen att korta handläggningstiderna ger ett ökat behov av nyrekryteringar. Under hösten 2016 inleddes förstärkningen av personalstyrkan och den fortsätter under 2017. Jämfört med 2016 prognostiseras ökningen av personalkostnaderna bli 4 200 tkr under 2017 och ytterligare 900 tkr under 2018. IT-kostnader (Jämfört med 2016: 2017 + 850 tkr, 2018 + 1 300 tkr) RN står inför flera stora satsningar inom IT-området. Anledningen är att med ny teknik möjliggöra effektiva arbets- och kommunikationssätt. Dessa krav ställer både regering och revisionsbranschen. Även möjligheterna för RN att arbeta mer effektivt mot revisionsbyråernas dokumentationsverktyg måste utvecklas. Arbete på distans både vid inspektioner, tillsyn och från hemmet ställer krav på mobil utrustning. Investeringarna inom IT har varit begränsade under senare år. En stor del av tillgångarna är avskrivna och det saknas en del supportavtal. Med 0,5 IT-handläggartjänst är driften mycket sårbar. Under 2017 och 2018 pågår och påbörjas arbete med följande: - Nytt ärende- och dokumenthanteringssystem med driftsstart 1 januari 2018. lig hyra av systemet beräknas kosta 400 tkr (from 2018) och det tillkommer uppstartskostnader på ca 300 tkr (2017). - Ny hemsida upphandlas 2017 och beräknas vara på plats hösten 2017. - Ny IT-plattform där en helhetsdrift blir det troliga alternativet, d.v.s. outsouring av hårdvara, mjukvara, drift och support. Upphandling under vår och sommar 2017 och driftsstart under hösten 2017. Osäkerheten kring val av finansiering av IT-utvecklingen är stor i våra prognoser. Rekommendationer från anlitad konsult är att hyra en tjänst och inte köpa system och hårdvara. Detta påverkar finansieringsformen och den låneram som behövs framöver. RN har i prognoserna i budgetunderlaget utgått från hyra av ärende- och dokumenthanteringssystemet och IT-plattformen och köp, d.v.s. lånebehov, vad gäller hemsidan. Lokalkostnader (Jämfört med 2016: 2017 + 1 500 tkr, 2018 + 1 500 tkr) Omförhandling och nytt hyresavtal med hyresvärden Vasakronan genomfördes under 2016. Hyreskostnaden ökar väsentligt, från ca 2 200 kr till 3 800 tkr årligen. Delvis beror ökningen på utökad lokalyta på grund av fler medarbetare. Statens Servicecenter (Jämfört med 2016: 2017 + 300 tkr, 2018 + 300 tkr) Det nya avtalet med SSC medför kostnadsökning på 50 % för 2017 och 2018 jämfört med 2016. Det beror på ny konstruktion av avtalet, dyra uppgraderingar av system och på fler köpta tjänster. Jämfört med 2015 har RN:s kostnader för SSC mer än fördubblats. RN är en liten myndighet som får stå för en orimligt
Sida 8 av 9 hög andel av grundavgiften. Gränserna för lägre grundavgift går vid 10 och 20 anställda. RN har 27 anställda och får betala lika mycket i grundavgift till SSC som de allra största myndigheterna. Detta måste i det längre perspektivet ses över av SSC. Sammanfattningsvis för 2017 och 2018 prognostiserar RN att intäkterna minskar under 2017 och 2018 med ca 3 500 tkr jämfört med 2016. Kostnaderna ökar med 6 700 tkr under 2017 och med ytterligare 1 100 tkr 2018 jämfört med 2016. 5.2 Verksamhetens finansiering Verksamhetens finansiering Avgiftsbelagd verksamhet Utfall 2016 Prognos 2017 2018 2019 2020 6 398-3 805-5 016-3 016-2 016 Verksamhetsinvesteringar (tkr) 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Beräkn. 2019 Beräkn. 2020 Beräkn. 2021 Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 0 500 0 0 0 0 Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. 107 280 125 80 80 150 Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar 107 780 125 80 80 150 Finansiering Lån i Riksgälden (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) * 35 852 125 80 80 150 Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering 35 852 125 80 80 150 *72tkr avser anskaffningar i dec 2016 som lånas till 2017.
Sida 9 av 9 Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar (tkr) 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 2019 2020 2021 Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. IB lån i Riksgälden 186 151 759 626 449 271 Nyupplåning (+) 35 780 125 80 80 150 Amorteringar (-) -70-172 -259-257 -258-269 UB lån i Riksgälden 151 759 626 449 271 152 Beslutad/föreslagen låneram 2 500 3 500 3 500 3 500 3 500 3 500 Ränteutgifter -1 0 0 5 4 2 Finansiering av räntor och avskrivningar Övrig finansiering avgiftsintäkter 69 172 259 262 262 271 Antagande räntesats 0 % år 2017 och 2018, samt 1 % år 2019 2021. 6 Låneram Uppgifter om verksamhetens finansiering samt om lån i Riksgälden finns i avsnitt 5.2. Som beskrivits ovan i avsnitt 5.1 är osäkerheten kring val av finansiering av RN:s satsning inom IT-utvecklingen stor. Rekommendationer från anlitat konsultföretag är att hyra och inte köpa system och hårdvara. Detta påverkar finansieringsformen och den låneram som behövs framöver. RN har i beräkningarna för kommande år utgått från hyra av ärende- och dokumenthanteringssystemet och IT-plattformen och köp, d.v.s. lånebehov, vad gäller hemsidan. Under 2017 och 2018 kommer behovet av framtida låneram att bli tydligt. För 2018 önskar RN behålla den låneram som gäller för 2017 om 3 500 tkr. Beslut om detta budgetunderlag har fattats av myndighetschef Per Johansson. I handläggningen har chefsjurist Adam Diamant, chefsrevisor Carin Rytoft Drangel och administrativ chef Kristina Rasmusson deltagit. Stockholm 1 mars 2017 Per Johansson Myndighetschef