Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

Relevanta dokument
Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland

FLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin

Skogsbruk och vattenskydd. FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

Praxis i samband med inbjudan till samverkan - FINLAND

Sura sulfatjordar vad är det?

Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland

Torvmarker och effekter av dikning

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Vattenförvaltning och åtgärdsprogram i Finland

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Thomas Åman, Skogscentralen Lars Berggren, Skogsstyrelsen Projekt FLISIK

EU:s ramdirektiv för vattenpolitiken

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Så arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen. Vattenrådsdagar, Piteå Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen

Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

Uppföljning av skogsprogrammen

Postnummer och postanstalt. Tfn. Stadsdelens/byns namn

Trafiksäkerhetsinspektioner, förbättring av vägens sidoområde och prioritering av trafiksäkerhetsåtgärder med TARVA

Beredning av planen för hantering av översvämningsrisker och miljörapporten: deltagande, information och hörande

UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Finlands nationella skogsprogram Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND

Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Skogen ger 1000 möjligheter

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Markavvattning i skogen

Kommunikationsplan. VIMLA Vatten och människan i landskapet

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Skogsbruket. och kvicksilver

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

PRELIMINÄR BEDÖMNING AV RISKEN FÖR DAGVAT- TENÖVERSVÄMNINGAR I PEDERSÖRE KOMMUN

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

Vad innebär vattendirektivet?

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Dikesrensningens regelverk

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Reserapport, Agneta Åkerberg, Ätrans Vattenråd. Nov 2012

FINLANDS SKOGSCENTRAL

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Naturvård och mångfald i skogen

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås Tema barkborrar

Vattenvårdsåtgärder vid skogsdikning

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

ÄRENDE. Godkännande av kontrollprogrammet för havsområdet utanför Jakobstad. SÖKANDE

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Från observationer till åtgärder utvecklingen under ett halvt sekel Kungsådra

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Referensgruppsmöte Jord- skog

2. Metoden för METSO skydd beror på objektet permanent eller tidsbestämt skydd

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Skogscertifiering enligt finska modellen Umeå Kii Korhonen

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Verksamhetsplan för Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan 2017

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING CYKELVÄGEN LÄNGS MED SUNDET

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

RP 242/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen

REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN

Uppföljning av skogsprogrammen

YTTRANDE över Vattenmyndigheternas förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner

Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Energimyndighetens vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare

Hur hänger det ihop? Åtgärdsunderlag, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

Statsrådets förordning

/132. Markanvändnings- och bygglag /132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Abstrakt och sammanfattning

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Telefonmöte för Mellanbygdens vattenråd Den 6 december 2012 kl 9:00

RP 27/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva

Jaktledarens grundkunskaper. Beståndsvårdssystemet

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Transkript:

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen Vattendagarna och vattenorganisationernas riksmöte Umeå 25.-27.10.2016 Lotta Haldin Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Innehåll Vattenförvaltning i Finland Skogsbruk i Finland Vattenvårdsåtgärder inom skogsbruket

Miljöministeriet Jord- och skogsbruksministeriet Bedömningsgrunder och anvisningar Finlands miljöcentral SYKE Naturresursinstitutet LUKE experthjälp VATTENFÖRVALTNINGS- OMRÅDEN (7+1) Koordinator anvisningar Närings-, trafik- och miljöcentral NTM-central Samarbetsgrupp för vatten- och havsvård Kommuner Företag Lokala myndigheter Medborgare NGO s Universitet Övriga regional aktörer Styrgrupp Förvaltningsplan Kommuner, företag och myndigheter Medborgare Statliga instanser

Sammanfattningsvis: Ingen egen myndighet för vattenförvaltning i Finland Ingen egen budget Verksamheten integrerad i den regionala (miljö)förvaltningen Resultatstyrning från ministerier Nationellt forskningsinstitut (SYKE) bereder anvisningar och ansvarar för databaser = Rätt små resurser

5

Åtgärdsplanering Sektorvis åtgärdsplanering Tydligt nationellt åtgärdsbibliotek (framtaget i samarbete med sektorrepresentanter, ministerierna, SYKE och andra forskningsinstanser) Delegerat ansvar för åtgärderna Centralt datasystem för planering och hantering av åtgärder Uppföljning av förverkligade åtgärder vart tredje år Åtgärderna uppdelade i tre grupper: Grundläggande åtgärder Kompletterande åtgärder Styrmedel

Finlands skog och skogsbruk i siffror (2013) 86 % av landområdena täcks av skog, skogsbruksmark 20,3 milj. ha 61 % ägs av privatpersoner, 25 % staten, 8 % av skogsbolagen, resten av kommuner, församlingar och andra samfund Årlig tillväxt 104 milj m 3, Avverkas ca 79 milj. m 3 Mest tall (50%), gran (30%), björk (17 %) och andra lövträd (4 %) Skogsindustrin stark: cellulosa, kartong, papper (även sågvirke) Import: 11,4 milj m 3, 17 % av indistrins behov Export av skogsindustriprodukter 11 miljarder (20% av all export) SKOGSBRUKET ÄR STORT I FINLAND 7

Vilka är problemen? Foto: Matti Seppälä Fasta partiklar Näringsämnen Syreförbrukande ämnen Inverkan på hydrologi Enahanda miljö resulterar i få arter Foto: Mika Sivil Sura sulfatjordar Risker i samband med grundvatten Foto: Lotta Haldin DIKNING / DIKESRENSNING

Dikningen nödvändig (till en viss del ) Små höjdskillnader Jordmån som inte lätt släpper igenom vatten (torv, lera) 1,5 miljoner km skogsdiken Ingen nydikning mera (men nog kompletteringsdikning) Dikesrensning på 55 ha el 15 400 km diken / år 2013 Dikningsrensning samordnat mellan flera skogsägare möjliggör avrinningsområdesvis helhetsplanering 9

Vattenvård inom skogsbruk 1/2 Åtgärdsbiblioteket för Skogsbruket Vattenskyddskonstruktioner i samband med iståndsättningsdikning Slamgropar (1/100 m dike), Gräv- och rensningsavbrott, Sedimenteringsbassänger* (avrinningsområde högst 40-50 ha), Småskalig översilning Effektivering av vattenskyddet för bekämpning av erosion inom skogsbruket och vid iståndsättningsdikning Flera vattenskyddskonstruktioner (rördammar, bottendammar) Skyddsremsor i samband med gödsling Skyddszoner i samband med avverkningsområden Foto: Esa Koskenniemi 10 * gäller ej åtgärder på sura sulfatjordar

Vattenvård inom skogsbruk 2/2 Åtgärdsbiblioteket för Skogsbruket Effektivare vattenskyddsplanering (= Foto: Vincent Westberg 11 naturvårdsprojekt) Bekämpning av erosion (och effekter från sura sulfatjordar) Förverkligande av Översilningsfält, Botten- och rördammar, Våtmarker Dikade myrmarker som inte lämpar sig för fortsatt skogsbruk lämnas att återgå till naturtillstånd. Handledning direkt till skogsägarna Kartläggning av sura sulfatjordar fortsätter (fyller både jordbrukets och skogsbrukets behov) Foto: Vincent Westberg

Centrala styrmedel inom skogsbruket Omsorg om att finansieringen av naturvårdsprojekt (KEMERA= Lagen om finansiering av hållbart skogsbruk) är tillräcklig. Utarbetande av generalplan för översilningsfält och våtmarker på områden som är av betydelse för vattenvården inom skogsbruket, speciellt i områden där det iståndsättningsdikas mycket. Utvecklande av ett nätverk för uppföljning/monitoring av vattendragsbelastningen inom skogsbruket (MAAMET). Miljö- och vattenskyddsanvisningarna inom skogsbruket ska granskas och förnyas. Utbildning och rådgivning för aktörer inom skogsbruket om hur anvisningar och råd i praktiken ska genomföras. Foto: Lotta Haldin Foto: Vincent Westberg 12

Tack! 9.12.2016 13