Ekonomisk utslagning att trygga en tillfredsställande tillgång till grundläggande finansiella tjänster

Relevanta dokument
Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna


ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

Bryssel den 12 september 2001

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

L 165 I officiella tidning

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Nationell webbplats om skatteregistreringsnummer.

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

I. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

ZA5887. Flash Eurobarometer 370 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 2013) Country Questionnaire Sweden

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Allmänna uppgifter om dig

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 71 parlamentet/kommissionen): januari februari 2009

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Figur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

ZA5442. Flash Eurobarometer 292 (Electoral Rights of EU Citizens) Country Specific Questionnaire Sweden

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda?

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 7 juni 2013 (18.6) (OR. en) 10222/13 SOC 389 ECOFIN 421 FSTR 53 EDUC 182 SAN 184

Internationell prisjämförelse 2012

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan

Internationell prisjämförelse 2013

Resultat från studien 50+ i Europa

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad.

Enmansbolag med begränsat ansvar

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning. om det europeiska medborgarinitiativet. {SWD(2017) 294 final}

Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA. till

6014/16 ck/gw 1 DGG 2B

SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Lättläst om svenskt studiestöd

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1,

Internationell prisjämförelse 2011

Européerna och krisen

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

ZA6285. Flash Eurobarometer 414 (Preferences of Europeans towards Tourism, 2015) Country Questionnaire Finland (Swedish)

EUROPEISKA UNIONEN. Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Transkript:

PM Ekonomisk utslagning att trygga en tillfredsställande tillgång till grundläggande finansiella tjänster Syftet med undersökningen Financial Services Provision and Prevention of Financial Exclusion (Tillhandahållande av finansiella tjänster och förebyggande av ekonomisk utslagning) som har genomförts för s räkning, är att fastställa och analysera de mest effektiva politiska åtgärderna för att förebygga ekonomisk utslagning bland personer som konfronteras med fattigdom eller social utslagning. Tillgång till finansiella tjänster har blivit ett nödvändigt villkor för att kunna delta i det ekonomiska och sociala livet. I de flesta länder stöter ändå många personer på svårigheter när det gäller att få tillgång till eller kunna utnyttja lämpliga finansiella tjänster på den konventionella marknaden. Ekonomisk utslagning hänger nära samman med social utslagning. Fattiga eller socialt utslagna personer nekas i allmänhet tillgång till finansiella tjänster och utan tillgång till finansiella tjänster ökar risken för social utslagning. Nivåer av ekonomisk utslagning I de ursprungliga 15 EU-länderna saknar två av tio vuxna medborgare tillgång till möjligheter att utföra banktransaktioner. Omkring tre av tio saknar besparingar och fyra av tio saknar kreditmöjligheter, även om något färre (mindre än en av tio) rapporterar att de har förvägrats kredit. Däremot är en tredjedel av invånarna i de nya medlemsstaterna ekonomiskt utslagna, mer än hälften har inget transaktionskonto, en lika stor andel saknar besparingar och nästan tre fjärdedelar har ingen omedelbar tillgång till stående lånekredit. Vem löper störst risk att drabbas av ekonomisk utslagning? Först och främst berörs låginkomsttagare och därmed arbetslösa, ensamstående föräldrar som tar hand om sina barn på heltid och personer som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller handikapp. Invandrare är också särskilt utsatta. Att bo i ett eftersatt område ökar sannolikheten för att drabbas av ekonomisk utslagning liksom att bo på landsbygden i nya medlemsstater. Detta avspeglar bristerna i fråga om tillhandahållandet av finansiella tjänster i dessa samhällen. Ekonomiskt utanförskap är en del av en mycket mer omfattande social utslagning som drabbar vissa grupper som saknar tillgång till grundläggande tjänster av bra kvalitet, t.ex. arbete, bostad, utbildning eller hälso- och sjukvård.

70 60 Unbanked Marginally banked 50 40 30 20 10 0 BE LU FR DE UK SI ES IT PT CY SK EU10 PL LV Unbanked Befolkningsgrupper utan bankkonto Marginally banked Marginella bankkunder Ekonomisk utslagning orsaker och konsekvenser Sociala orsaker, t.ex. åldrande i kombination med den tekniska klyftan, ökar den ekonomiska utslagningen. Många utslagningsfaktorer handlar emellertid om utbud och efterfrågan, t.ex. banker som vägrar att öppna fullständiga transaktionskonton för vissa befolkningsgrupper, brist på tillgänglighet, dålig produktutformning, otillfredsställande tillhandahållande av tjänster och höga kostnader för transaktionskonton vilket hindrar personer från att få tillgång till eller utnyttja dessa tjänster. Övertygelsen om att bankkonton inte är till för fattiga, oro för kostnader eller rädsla att förlora den ekonomiska kontrollen spelar också in.

Typ av faktorer Antal länder där denna orsak till ekonomisk utslagning har fastställts Demografiska förändringar - teknisk klyfta 10/14 Förändringar på arbetsmarknaden 8/14 Inkomstskillnader 8/14 Samhällsfaktorer Liberalisering av marknader - mindre uppmärksamhet åt marginella delar av marknaden 6/14 Liberalisering av marknader - institutioner med inriktning mot låginkomsttagare försvinner 5/14 Socialt stöd 5/14 Demografiska förändringar - överskuldsatta 4/14 Regler för penningtvätt/identitetskontroller 3/14 Skattepolitik 3/14 Demografiska förändringar - unga 2/14 Utbudsfaktorer Demografiska förändringar - invandrare/minoriteter 2/14 Det är vanligt med kontanter 1/14 Riskbedömning 8/14 Marknadsföring 8/14 Geografisk tillgång 7/14 Produktutformning (bestämmelser och villkor) 7/14 Tillhandahållande av tjänster (t.ex. Internet) 7/14 Komplexitet i fråga om valmöjligheter 7/14 Pris 4/14 Typ av produkt 1/14 Oro för kostnader 8/14 Efterfrågefaktorer Övertygelse att det inte gäller fattiga/låg självkänsla 8/14 Rädsla att förlora ekonomisk kontroll 7/14 Misstroende mot banker 7/14 Förkärlek till alternativa företag och kulturella faktorer 4/14 Religion 4/14 Motstånd mot utnyttjande 4/14 Tidigare dåliga erfarenheter 1/14 Ekonomisk utslagning hänger nära samman med social utslagning. Faktum är att tillgången till och utnyttjandet av grundläggande finansiella tjänster, t.ex. ett bankkonto och enkla transaktioner, är avgörande för integreringen av personer i dagens europeiska samhälle. Diskussionens omfattning på nationell nivå I hälften av de länder som undersöktes (Österrike, Belgien, Tyskland, Frankrike, Irland, Italien och Storbritannien) har en nationell diskussion om ekonomisk utslagning förts av olika aktörer (nationella regeringar, konsumentorganisationer, akademiker etc.) och lett till att regeringen har vidtagit olika åtgärder. I den andra hälften av länderna i undersökningen har det dock hittills endast förekommit en begränsad diskussion eller ingen diskussion alls om ekonomisk utslagning. I endast tre av länderna kan detta motiveras av antingen en hög (Spanien) eller mycket hög (Nederländerna och Norge) nivå av finansiell delaktighet.

De fyra nya medlemsstater som ingick i undersökningen (Bulgarien, Litauen, Polen och Slovakien) rapporterade samtliga att det helt saknades en nationell diskussion om ekonomisk utslagning. Utvecklingen i dessa länder går för närvarande från en situation där en stor del av befolkningen inte betjänas av de företag som tillhandahåller finansiella tjänster, vilket minskar de negativa följderna av att inte ha tillgång till dessa tjänster, till ett mer ekonomiskt utvecklat samhälle där behovet att bemöta problemet med ekonomisk utslagning blir allt mer överhängande. Aktuella politiska åtgärder För att bemöta problemen i fråga om både tillgång och utnyttjande har de företag som tillhandahåller finansiella tjänster genomfört en mängd åtgärder i de fjorton länder som ingick i undersökningen. Konventionella kommersiella vinstdrivande företag har utvecklat enkla, billiga transaktionskonton för att fylla behoven hos människor med låga eller oregelbundna inkomster (Belgien, Tyskland, Italien och Storbritannien) eller inrättat partnerskap för att hjälpa andra typer av företag att etablera egna banktjänster (Belgien, Storbritannien och Nederländerna). Kommersiella socialt inriktade företag, bland annat sparbanker, postkontor och andra ömsesidigt samverkande företag, är eller har varit ännu mer aktiva än privata banker när det gäller att utveckla nya produkter och alternativa finansiella tjänster (kooperativa banker och sparbanker i Tyskland samt postkontor i Irland, Italien och Storbritannien). Ibland är de eller har varit de enda aktörerna i sitt land (sparbanker i Österrike och Spanien samt postbanker i Belgien, Frankrike och Polen). Banksektorn har utvecklat frivilliga stadgar och riktlinjer för att tillhandahålla baskonton i sex av fjorton av de länder som ingick i undersökningen. Regeringar har agerat för att främja finansiell delaktighet. De uppmuntrar bankerna att erbjuda baskonton (i Belgien, Tyskland och Storbritannien som ett första steg) och främjar en enklare tillgång till de grundläggande finansiella tjänster som bankerna tillhandahåller. Ibland tillhandahåller bankerna direkta finansiella tjänster till låginkomsttagare eller utbildning till personer som är obenägna att utnyttja finansiella tjänster. Rekommendationer om åtgärder Regeringar ska utarbeta tydliga indikatorer på omfattningen av problemet med ekonomisk utslagning och kunna bedöma effektiviteten i de åtgärder som vidtas och deras inverkan på ekonomisk utslagning. Åtgärder för att säkerställa bankväsendets finansiella förmåga, trygga konsumentskyddet och skapa tydliga relationer mellan de företag som tillhandahåller finansiella tjänster och kunder ska till fullo ta hänsyn till utsatta gruppers situation och behov. Överskuldsatta personer ska garanteras tillgång till grundläggande banktjänster. Ekonomisk utbildning och rådgivning ska utvecklas. De finansiella institutens ansvar ska uppmuntras och övervakas.

Paneuropeisk medieinformation: För ytterligare information eller mediematerial vänligen kontakta Alessandra Teston, PLEON, på +32 2 550 00 65 eller via e-post alessandra.teston@pleon.com Information från : GD EMPL Enhet E2 Delaktighet, socialpolitiska aspekter av invandringen, rationalisering av socialpolitiken: Antoine Saint-Denis på +32.2.298.62.37 eller via e-post antoine.saint-denis@ec.europa.eu. Ytterligare information: Undersökningen Financial services provision and prevention of financial exclusion (Tillhandahållande av finansiella tjänster och förebyggande av ekonomisk utslagning) genomfördes 2007 2008 av ett europeiskt konsortium lett av Réseau Financement Alternatif. Undersökningen omfattar transaktionskonton, besparingar och kreditmöjligheter. Den slutliga rapporten bygger på statistik från Eurobarometern, rapporter som i detalj analyserar situationen i fjorton länder (Österrike, Belgien, Bulgarien, Frankrike, Tyskland, Irland, Italien, Litauen, Nederländerna, Polen, Slovakien, Spanien, Storbritannien och Norge) och tio tematiska artiklar: 1. Financial exclusion problem in New EU countries in comparison to EU-15 (Problemet med ekonomisk utslagning i nya EU-länder jämfört med EU-15) 2. Legislative action by governments to promote financial inclusion (Regeringsåtgärder inom lagstiftningsområdet för att främja finansiell delaktighet) 3. Migrants and financial services (Invandrare och finansiella tjänster). 4. Social, economical and financial consequences of financial exclusion (Den ekonomiska utslagningens sociala, ekonomiska och finansiella konsekvenser) 5. The link between financial exclusion and over-indebtedness (Kopplingen mellan ekonomisk utslagning och överskuldsatthet) 6. Indicators of financial exclusion to be used in EU poverty monitoring (Indikatorer för ekonomisk utslagning för övervakning av fattigdomen inom EU) 7. Alternative Financial Credit Providers in Europe (Alternativa finansiella kreditgivare i Europa) 8. The Role of Credit Unions in dealing with financial exclusion in New EU countries (Kreditkassornas roll när det gäller att hantera ekonomisk utslagning i nya EU-länder) 9. The Role of Corporate Social Responsibility to promote financial inclusion (Den roll som företagens sociala ansvar spelar för att främja finansiell delaktighet) 10. Tackling financial exclusion in Europe: The market response (Att hantera ekonomisk utslagning i Europa marknadens svar) Alla dokument finns tillgängliga på: http://ec.europa.eu/employment_social/spsi/financial_exclusion_en.htm