Rapport 2013:04 Hur går det för Örebroregionen? 2013 års uppföjning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Anders Niklasson
Hur går det för Örebroregionen? 2013 års uppföjning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Anders Niklasson Rapport 2013:04 Dnr: 13-119
Förord Det här är den andra uppföljningen av Örebroregionens utvecklingsstrategi som antogs i april 2010. Vi närmar oss nu etappmålen 2015 och vi vet allt mer vilka mål vi kommer att klara respektive inte klara. Uppföljningen gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av utvecklingen i regionen, utan utgår ifrån den regionala utvecklingsstrategins mål och indikatorer. I Örebroregionen har det sjösatts en genomförandeorganisation med så kallade målområdesansvariga. De kan närmast beskrivas som processledare för att stödja utveckling mot de uppsatta målen inom sina respektive målområden. En viktig roll har också de så kallade granskarna som ska bidra till att genomförandet av utvecklingsstrategin präglas av de genomsyrande perspektiven (barn och unga, ekologiskt hållbart, en god folkhälsa, en jämställd region, mångfald och integration). Nyckelspelare är självklart landstinget, kommuner, organisationer och företag som kan och vill bidra till målen. Det spelar ingen roll hur hårt genomförandeorganisationen arbetar om man inte lyckas få med andra i förändringsarbetet. Målgruppen är alla som är involverade, engagerade eller intresserade av regionens utveckling. Rapporten har tagits fram av Anders Niklasson, analytiker vid Regionförbundet Örebro. Målområdesansvariga och granskare har bidragit med inspel, tankar och erfarenheter. Rapporten har inte behandlats politiskt. Magnus Persson Regiondirektör 3
Innehåll Sammanfattning Örebroregionen och omvärlden Genomsyrande perspektiv Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga Kunskapslyft i arbetslivet Innovationer och entreprenörskap Entreprenörskap och företagande Förvaltningsstaden Örebro Innovativa miljöer Lustfyllda möten och upplevelser Sprudlande kulturliv Stora evenemang Rika naturupplevelser Den öppna regionen Bästa grannen Fler boende i Örebroregionen Aktiv regionförstoring Goda kommunikationer med omvärlden Sammanställning indikatorer 5 8 10 12 13 18 23 24 33 35 40 41 45 49 52 53 58 66 70 75 4
Sammanfattning Utvecklingsstrategi för Örebroregionen antogs 2010 och fokuserar på fyra områden: Örebroregionens vision The Heart of Sweden Örebroregionen är ett attraktivt kunskapscentrum med en hög utbildningsnivå. I regionen växer företag och nya idéer i ett aktivt samarbete mellan näringsliv, universitet, offentlig och ideell sektor. I regionen blomstrar kultur, idrott och turism det goda värdskapet ger lustfyllda möten och upplevelser. Regionens mångfald föder kreativitet, öppenhet och unga tankar. Vi är den öppna regionen den goda grannen, den självklara mötesplatsen för människor och ett nav för handel och hållbara transporter. Tillsammans är vi den pulserande regionen. Tanken med den här uppföljningen är att få en uppdaterad bild av hur regionen ligger till i förhållande till de mål och visioner som fastslagits i strategin. Uppföljningen tar i första hand sikte mot etappmålen 2015. Jämförelser med andra regioner tonas ned på grund av att en analys med denna inriktning tagits fram under våren 2013 av konsultbolaget PWC på regionförbundets uppdrag. För att få perspektiv på utvecklingen görs i första hand jämförelser med utvecklingen i riket. Under hösten 2012 och våren 2013 har arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för jämställdhet pågått i regionen. I samband med detta genomfördes en nulägesanalys (rapport 2012:10) där samtliga indikatorer bröts ned på kön, därför tonas statistik uppdelad på kön ned. Stor befolkningsökning i regionen Det utvecklingsområde som påvisar den bästa utvecklingen är Den öppna regionen som huvudsakligen fokuserar på befolkningen och kommunikationer. Befolkningsökningen har fortsatt att vara exceptionellt stor under 2012 och man får gå tillbaka till slutet av 1960-talet för att hitta motsvarande tillväxtsiffror. Under 2012 har befolkningstillväxtens sammansättning förändrats på så vis att utrikes invandringen fått en ännu större betydelse. Utrikes invandringen stod under 2012 för 90 procent av befolkningstillväxten, resterande 10 procent härrör från födelseöverskott. Det som manar till eftertanke kring befolkningsutvecklingen är att under 2012 har regionens inrikes flyttnetto (flyttningar mellan Örebroregionen och övriga Sverige) avsevärt försämrats. Befolkningsökningen är som tidigare inomregionalt snedfördelad. Gädjande är dock att antalet kommuner som växer i regionen ökat från tre till fem. Örebro, Kumla och Lekeberg har under 2012 fått sällskap av Hallsberg och Karlskoga. Om man riktar blicken mot kommunikationerna inom regionen och med omvärlden är utvecklingen huvudsakligen positiv. Restiden med kollektivtrafik i regionen har förbättrats genom infrastrukturinvesteringar och smartare tidtabellsplanering. Under 2012 har framför allt betydande reseökningar skett i stråket Kopparberg-Örebro som en följd av ökad turtäthet. Kollektivtrafiken har också blivit miljövänligare. Vad gäller kommunikationer med omvärlden har utvecklingen framför allt varit god avseende kommunikationerna med Stockholm. Flygtrafiken (reguljär utrikestrafik) från och till regionen är fortfarande på en relativt låg nivå, men allt fler affärsresenärer väljer att ta sig från Örebro till Köpenhamn för att där 5
ifrån ta sig vidare ut i Europa och resten av världen. Ett hack i kurvan eller har trenden vänt? Fjolårets uppföljning av Örebroregionens utvecklingsstrategi visade att möjligheterna till måluppfyllelse var som minst inom utvecklingsområde Kunskap och Kompetens. Denna bild bekräftas i årets uppföljning, men för första gången på många år pekar indikatorerna uppåt inom målområdet. Under läsåret 2011/12 har elevernas prestationer förbättrats både på grundskole- och gymnasienivå. Det återstår nu att se om det är ett trendbrott eller endast ett hack i kurvan. Regionen har fortsatt stora differenser mellan könen när det gäller betygsnivåer och utbildningsnivå. Dessa skillnader har också accentuerats ytterligare de senaste åren. Resultaten skiljer också stort mellan kommunerna i regionen. Glädjande från utvecklingsområdet Kunskap och Kompetens är att andelen utexaminerade från Örebro universitet som får arbete successivt ökar. Nyföretagandet fortsatt på rekordnivåer Utvecklingsområdet Innovationer och entreprenörskap konkurrerar med Den öppna regionen om att vara det utvecklingsområde som utvecklas bäst. Statistiken för företagande och entreprenörskap kommer med viss eftersläpning och det är ännu för tidigt att bedöma hur stor påverkan den ekonomiska krisen i Europa och Sverige får för Örebroregionen. Vid finanskrisen 2008/2009 var Örebroregionen en av de hårdast drabbade regionerna mot bakgrund av den industriella strukturen. Under hösten 2012 har ett antal större företag varslat i regionen, bland annat Atlas Copco Rock Drills i Örebro, Ericsson i Kumla, Meritor och Linde maskiner i Lindesberg samt Ovako i Hällefors. Trots annalkande lågkonjunktur ligger nyföretagandet kvar på rekordnivåer 2012. Farhågor har funnits att överlevnadskraften inte skulle vara så stark bland det stora antalet nystartade företag, men den senaste statistiken som följer upp överlevnadsgraden visar att överlevnadsgraden ökat till 70 procent, vilket är en klar förbättring. Örebroregionens nystartade företag har nu den fjärde högsta överlevnadsgraden i Sverige. En blick mot logistikbranschen visar att Örebroregionen behåller sin position som en av Sveriges viktigaste transportregioner. Svagheten i Örebroregionens näringsliv är alltjämt att kunskapsnivån i det som produceras i regionen är relativt låg. Detta tar sig uttryck bland annat i få riskkapitalinvesteringar och en svag utveckling vad gäller antal kunskapsintensiva företag. Regionens unika berättelse på väg Inom utvecklingsområdet Lustfyllda möten och upplevelser som betonar betydelsen av kultur, idrott, nöjen, turism och evenemang har utvecklingen varit skiftande de senaste åren. Idrotten i regionen har skördat stora framgångar, men också gått på tunga bakslag. Indikatorerna visar att regionen ligger långt ifrån målsättningarna när det gäller strävan efter att bli den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och att utveckla regionens besöksnäring. Från kulturens horisont kan noteras att arbetet med regionens unika berättelse tagit fart på allvar. Örebro läns museum har åtagit sig det regionala ledarskapet för att genomföra uppdraget. 6
Knappt 40 procent av etappmålen på väg att nås Prognoserna i denna rapport är i första 2015 efter utvecklingsområde hand är inriktade mot etappmålen 2015 och bygger främst på den Den öppna regionen dominerande trenden. Prognoserna bygger vidare på hur stor den aktuella Innovationer och 4 2 2 differensen är upp till etappmålet entreprenörskap 2015. Krafter i omvärlden som Lustfyllda möten och 3 1 3 påverkar vägs också in liksom upplevelser eventuella effekter av pågående eller Kunskap och kompetens 1 1 5 framtida utvecklingsprojekt i Örebroregionen. Prognoserna bör givetvis tolkas med försiktighet och ska främst ses som något att diskutera utifrån. Prognos för måluppfyllelse etappmål 4 3 1 Ja Oklart Nej 0 2 4 6 8 10 Summa summarum ger den här andra uppfölj ningen vid handen att regionen inte gått bakåt sedan den förra uppföljningen men heller inte påtagligt framåt. Det mesta är sig naturligtvis likt i Örebroregionen och så är brukligt - en region förändras långsamt. De trender som kunde observeras i fjolårets uppföljning av utvecklingsstrategin ligger huvudsakligen fast. Hur stora är då möjligheterna till måluppfyllelse? Samlat visar prognosen att tolv av etappmålen kommer att nås och nästan lika många (elva) kommer inte att uppnås. För sju av etappmålen är det fortfarande oklart. Vid denna andra uppföljning står det alltså klart att en betydande del av etappmålen (knappt 40 procent) inte ser ut att uppnås till 2015. Detta beror givetvis på en mängd olika faktorer. I några fall handlar det troligtvis om att man varit alltför ambitiös när målen satts. Exempel på detta är målsättningarna vad gäller besöksnäringen. I vissa fall är den krassa sanningen att vi inte är tillräckligt bra, till exempel inom skolans värld. Här gäller naturligtvis att kavla upp ärmarna och jobba ännu hårdare. Till sist finns det naturligtvis omvärldsfaktorer som påverkar som vi inte själva kan styra över. 7
Örebroregionen och omvärlden Sverige är ett litet globalt land och Örebroregionen är en liten region. Möjligheterna att uppnå utvecklingsstrategins mål påverkas av såväl med- som motkrafter internationellt, nationellt och regionalt. Vissa målområden är mer omvärldsberoende än andra. Stark krona Samtidigt som lågkonjunkturen drabbat vår region har den svenska kronan nått sin starkaste nivå på 20 år mot konkurrentländernas valutor. Vem hade kunnat ana för fyra år sedan, då vi betalade närmare 11,50 för en euro att jämföra med dagens 8,30, att den svenska kronan skulle fungera som en säker och stabil tillflyktsort på en annars volatil valuta världsmarknad? Jämfört med inledning av 2009 har kronan stärkts med 37 procent mot euron. Baksidan är naturligtvis att regionens export blir avsevärt dyrare. Traditionellt har kronan fungerat som något av en stötdämpare vid lågkonjunkturer genom att sjunka i värde och därmed underlätta för exportindustrin. De första kvartalsrapporterna för 2013 visar att den starka kronan blivit ett sänke för de svenska exportbolagen. Trenden är klar: på nationell nivå anger till exempel, exportjättar som Sandvik, Scania och Alfa Laval lägre vinstmarginaler på grund av den svenska kronan. Det målområde vi tydligast kunnat se påverkas av den historiskt höga kronkursen är den internationella turismen till regionen. För några år sedan var den danska kronan 50 procent dyrare än den svenska kronan vilket gjorde Sverige och Örebroregionen attraktivt för danskar. Idag har detta klingat av. Kopplat till turism och målområdet Rika naturupplevelser kan också konstateras att skattepolitiken i Holland påverkar Örebroregionen. Holland har nämligen infört en särskild skatt på utlandsresor som bokas genom katalog, vilket gör det dyrare för holländarna att turista i vår region. Lågkonjunktur i antågande Riktar vi blicken mot Entreprenörskap och företagande så har vi kanske det mest omvärldsberoende målområdet i utvecklingsstrategin. Europas kris blev under den andra halvan av 2012 även vår kris. Örebroregionens företag exporterar för ca 40 miljarder kronor årligen. Det är ännu för tidigt att bedöma hur stor påverkan den ekonomiska krisen i Europa och Sverige får för Örebroregionen. Under hösten 2012 har ett antal större företag varslat i regionen, bland annat Atlas Copco Rock Drills i Örebro, Ericsson i Kumla, Meritor och Linde maskiner i Lindesberg samt Ovako i Hällefors. Vad som kan tala till vår regions fördel är att Örebroregionens exportföretag är mindre inriktat mot EU än Sverige i övrigt. Oroligheter i världen Oroligheter i världen påverkar också möjligheterna till måluppfyllelse, framför allt för målområdet Fler boende i Örebroregionen. Konflikter i framför allt Syrien, Somalia och Afghanistan skapar flyktingströmmar till Sverige och Örebroregionen, som bidrar till uppfyllandet av befolkningsmålen. Under 2013 spår Migrationsverket att antalet asylsökande kommer att bli det högsta sedan kriget på Balkan i början av 1990-talet. Nationella beslut och regionala händelser Nationella beslut har givetvis också stor betydelse för regionen och utvecklingsstrategin. Den 17 december 2012 presenterade regeringens utredare Mats Sjöstrand sitt betänkande om statens regionala förvaltning. I betänkandet utpekades Örebro som sätesort för Örebro län och Värmlands län. Av utredningen framgick dock att Örebro inte var ett självklart 8
val framför Karlstad. Krafter som påverkar möjligheter att nå utvecklingsstrategins mål behöver inte nödvändigtvis vara internationella eller nationella. Målområdet Stora evenemang är väldigt beroende av den regionala nivån och i synnerhet regionens idrottslags framgångar, eftersom de flesta stora evenemang är just idrottsevenemang. Ett tydligt exempel är här Örebro SKs fotbollsherrars degradering till superettan, vilket åtminstone i ett kort perspektiv innebär färre stora evenemang. På något lite längre sikt kommer vi dock få fler stora evenemang genom Örebro Hockeys avancemang till elitserien. 9
Genomsyrande perspektiv En jämställd region Under 2013 och 2014 kommer särskilt fokus att läggas på att ytterligare stärka jämställdheten i det regionala tillväxtarbetet. Bakgrunden är att regionförbundet på regeringens uppdrag tagit fram en regional handlingsplan för jämställdhet, för att tydligare integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Ett första steg i uppdraget var att ta fram en nulägesanalys (rapport 2012:10). Den ligger till grund för de aktiviteter som ska genomföras i den regionala handlingsplanen för jämställd tillväxt. För att identifiera en problembild som utgår ifrån regionens prioriterade områden är analysen byggd på utvecklingsstrategins tolv målområden. Nulägesanalysen visar att i princip samtliga målområden i strategin kan utveckla jämställdheten. Arbetsmarknaden i regionen är könssegregerad där männen jobbar inom den privata sfären och kvinnorna inom offentlig sektor. Inom skolans värld halkar pojkarnas betyg efter och det är alltför få män som går vidare till högskoleutbildning. Bland nyföretagarna är det fler män än kvinnor och männen får också en större del av de statliga medel som fördelas till projekt och till företagsstöd. På kulturens arenor dominerar kvinnorna och på medias sportsidor männen. Andelen kvinnor och män som arbetspendlar med tåg är lika stor, men i valet mellan buss eller bil väljer kvinnorna bussen och männen bilen i större utsträckning. Som tidigare påpekats tonas statistik som berör kön ned i denna rapport då samtliga indikatorer uppdaterats på detta område i rapport 2012:10. Den som vill ha mer detaljerad statistik hänvisas till www.regionorebro.se/rapporter. Ekologiskt hållbart Allt fler kollektivtrafikoperatörer väljer förnyelsebara drivmedel i Örebroregionen. Andelen fordonskilometer kollektivtrafik (buss) med förnyelsebara drivmedel har från 2011 till 2012 ökat med 9 procent, från 36 procent till 47 procent. Från 2011 till 2012 är det framför allt andelen fordonskilometer med så kallad biodiesel som vunnit marknadsandelar. Flera av de större operatörerna har gjort offensiva satsningar som gör kollektivtrafiken i Örebroregionen mer miljö- och klimatvänlig. Samtliga stadsbussar i Örebro kommun drivs med biogas idag. Andelen som arbetspendlar med kollektivtrafik är alltjämt på en låg nivå (7 procent) och målet om 25 procent arbetspendling kommer sannolikt inte att uppnås. Kopplat till ekologiskt hållbart kan också konstateras att ett nytt Energi- och klimatprogram antagits gemensamt av Regionförbundet Örebro och Länsstyrelsen under 2012. Programmet är ett underlag för verksamhetsplanering och prioriteringar för energioch klimatarbetet inom Länsstyrelsen Örebro län och Regionförbundet Örebro och vägledande för kommunerna i regionen samt ska fungera som inspiration för företag och organisationer. Programmet omfattar åren 2013 2016. Barn och unga Under 2012 har andelen regionala medel som beviljas till kultur för och av unga ökat jämfört med föregående år. I dagsläget går sex av tio kronor till unga. Den regionala skolstödgruppen är en satsning med tydligt barn och unga profil som förhoppningsvis kan bidra till att skapa ett bättre skolresultat och en bättre folkhälsa. 10
Många av länets kommuner lägger resurser för att stödja barn och unga när de har det svårt och det finns en ökad förståelse för det främjande och förebyggande arbetet. Många vill förbättra samverkan till exempel mellan skola och socialtjänst för att tidigare upptäcka och stödja utsatta barn och unga. Några kommuner initierar så kallade sociala investeringar, för att de kommunala verksamheterna ska kunna utvecklas och förbättras, för att i längden minimera kostnader. Mångfald och integration Även om det inte påvisas genom någon av indikatorerna är det väl dokumenterat att det tar lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden för utlandsfödda. Här ligger en stor utmaning för Örebroregionen. Under 2012 invandrade 2 700 personer till regionen, vilket är det största antalet sedan början av 1990-talet. En god folkhälsa Det pågår mycket strategiskt folkhälsoarbete i regionen, som inte är direkt kopplat till den regionala utvecklingsstrategin, framför allt i landstingets regi. Folkhälsoarbetet i länet utgår från folkhälsoplanen. Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål - En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012-2015 är utarbetad inom nämnden för folkhälsa och har beslutats av landstingsfullmäktige. Folkhälsoplanen är ett strategiskt styrdokument som ska ge struktur och långsiktighet i folkhälsoarbetet. Andra exempel på satsningar är det sociala välfärdprogrammet (regionförbundet) och länsstyrelsens förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). 11
Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskaps- och kompetensutveckling för människor, företag och organisationer. Utvecklingsområdet berör människor i olika skeden av deras liv. 12
Skolan är grunden för regionens framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. Vi vill att barn och unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning, fritt från könstraditionellt tänkande. Entreprenörskap i skolan är ett sätt att stimulera nytänkande. En följd av detta blir ökat intresse och ökad förmåga att lyckas i gymnasieskolan och vid eftergymnasiala studier. 13
Etappmål 2015: Indikator; Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till År 2015 ska andelen elever, som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen åtminstone något av de nationella 92 gymnasieprogrammen, vara minst lika stor i Örebro län som i hela riket. riket. (Läsåret (För Källa: Skolverket 90 89,9 närvarande 2011/12 uppgick ligger rikets andel till på87,5 89,6 89,2 89,5 89,1 procent). 88,9 88,8 88 88,2 88,2 87,7 87,7 87,5 86 86,5 86,7 85,3 85,6 84 84,4 84,5 83,5 82 82,6 Andel (%) 80 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Örebro län (gamla behörighetsregler) Örebro län (nya behörighetsregler) Riket (gamla behörighetsregler) Riket (nya behörighetsregler) Ett hack i kurvan eller har trenden vänt? Behörigheten till gymnasieskolan steg i Örebroregionen under läsåret 2011/12 efter att ha haft en vikande trend i princip under hela 2000-talet. Gapet till rikets nivå, som successivt ökat, minskade också under läsåret 2011/12. Behörigheten till gymnasieprogram uppgick 2011/12 till 84,5 procent att jämföra med 87,5 procent i riket. Trenden håller i sig att flickornas behörighet är högre än pojkarnas. Regional kraftsamling För att höja resultaten har en regional skolstödsgrupp Här bör uppmärksammas att skapats. Skolstödsgruppen målet och indikatorn ändrats. stöttar skolor för att förbättra Från och med 2011 är inte de pedagogiska resultaten. godkända betyg i kärn- Skolstödsgruppen som finns på regionförbundet är operativ ämnena engelska, från och med höstterminen matematik och svenska/ 2012. svenska som andraspråk tillräckligt för att få gymnasie- Även inom Örebro kommun har det skapats en särskild behörighet. Att jämföra med skolstödsgrupp. riket är lämpligt eftersom den nya grundskolan kan påverka Nämnas bör även Örebro universitets satsning på ett regionalt utvecklingscenter (RUC). Tanken är att RUC ska bli ett nätverk mellan universitetet och kommunerna i regionen. Genom gemensam verksamhet ska RUC förbättra och fördjupa det angelägna arbetet med skolutveckling, lärarutbildning och forskning. betygsnivåerna och ingen ännu vet vad som kommer att bli en normal nivå i det nya systemet. Högst behörighet i Nora lägst i Laxå På kommunnivå finns de högsta andelarna behöriga till gymnasieskolan i Nora och Lekeberg. Lägst andel behöriga till gymnasieskolan har Laxå kommun (73 procent). Prognos Troligtvis blir etappmålet 2015 om 87,5 procent behörighet till gymnasieskolan svårt att nå på så kort tid. Behör ighet t ill gym nasie skolan e ft er kommun läsåret 2011/12 Örebro län totalt Ande l (%) 84,5 Örebro län kommunal 83,4 Örebro län friståe nde 92,4 Nora 90,7 Lekeberg 89 Örebro 86,4 Kumla 85,1 Degerfors 84,5 Ka rls koga 83,2 Lindesberg 81,3 Askersund 80,2 Hä llefors 78,8 Ljusnars berg 77,5 Ha lls berg 76,8 La xå 73 Källa: Skolverket, Siris 14
Etappmål 2015: År 2015 ska andelen elever, behöriga till högskola, vara minst lika stor i Örebro län som i riket. (Läsåret 2011/12 uppgick rikets andel till 86,7 procent). Indikator; Andelen elever (%) behöriga till högskola av de elever som fått slutbetyg Källa: Skolverket 90,3 89,2 89,4 88,9 89,2 88,9 88,9 89,4 86,1 87,4 86,8 86,8 85,4 83,4 86,8 87,1 86,7 84,7 83,6 83,8 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 1 0 2 0 1 1 201 2 Ö r e br o län (gamla be hör ighe tsr e gle r ) Rike t (gamla behör ighe tsr e gle r ) Ö r e br o län (nya be hör ighe tsr e gle r ) Rike t (nya be hör ighe tsr e gle r) Bättre betyg på gymnasienivå Andelen elever, som avslutar gymnasieskolan med högskolebehörighet ökade under läsåret 2011/12 med 0,2 procentenheter till 83,8 procent. Trots detta presterar regionens elever fortfarande sämre än riket i genomsnitt. Det bör dock understrykas att avståndet till rikets nivå är mindre än för grundskolenivån. Liksom tidigare är betygsgapet stort mellan könen i regionen. Det finns också stora betygsskillnader mellan kommunerna i Örebroregionen. Det bör här noteras att målet och indikatorn ändrats i år på grund av att kärnämnen från och med 2011 ersätts med gymnasiegemensamma ämnen i den nya gymnasieskolan. Att jämföra med riket är lämpligt eftersom den nya gymnasieskolan kan påverka betygsnivåerna och ingen ännu vet vad som kommer att bli en normal nivå i det nya systemet. Stora skillnader mellan kommuner På kommun nivå uppvisar regionen stora skillnader. Högsta andelen behöriga till universitet och högskola finns i Hällefors kommun (90,9 procent), medan andelen är lägst i grannkommunen Ljusnarsberg (64,8 procent). Prognos Bilden av Örebroregionen är kluven på flera sätt, dels mellan könen, dels mellan högpresterande och lågpresterande. Det finns också stora skillnader mellan kommunerna avseende betygsnivån. Troligtvis kommer inte betygnivån att kunna öka så snabbt som krävs för att etappmålet 2015 ska nås. Grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) efter kommun läsåret 2011/12 (folkbokföringskommun) Ande l (%) Hä l l e fors 90,9 Le kebe rg 8 8,4 Öre bro 8 7,5 Kuml a 8 7 Nora 8 5,6 Ha l l s be rg 8 4 De ge rfors 8 3,5 As kers und 8 3,3 La xå 8 2,8 Ka rl s koga 7 7,8 Li nde s be rg 7 7,6 Ljus na rs be rg 6 4,8 Källa: Skolverket, Siris 15
Etappmål: År 2015 är andelen elever, som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år, minst lika stor i Örebro län som i riket. (2012 uppgår rikets andel till 45 procent). I ndikat or ; Ande le n e le ve r (%) som avslut at gym nasie skolan och påbörjat e n eft e r gym nasial ut bildning inom t r e år 46 45 45 44 44 44 43 42 42 42 42 41 41 41 40 40 40 40 39 Källa: Skolverket 37 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 1 0 2 0 1 1 2 0 1 2 Ö re bro län Rike t 40 procent går vidare till högre studier Efter en nedåtgående trend fram till och med 2007/08 har regionens andel som påbörjar högre studier inom tre år efter avslutat gymnasium legat stabilt runt 40 procent. Trots det är Örebroregionens andel (40 procent) alltjämt mindre än riksgenomsnittet (45 procent). En blick tillbaka över 2000-talet avslöjar att trenden i Örebroregionen följer den nationella utvecklingen väl. När andelen övergångar ökar nationellt ökar även Örebroregionen och vice versa, med undantag för 2012 då riket ökar med en procentenhet, medan Örebroregionen minskar med motsvarande. Inomregionalt finns stora skillnader i regionen som dock minskat under det senaste året, högst andel övergång till högskolan finns i Örebro (45 procent), medan de lägsta andelarna återfinns i Lekebergs kommun (28 procent) samt regionens norra delar. I Ljusnarsbergs kommun har andelen som går vidare till högre studier ökat med 9 procentenheter mot föregående år. Prognos I dagsläget skiljer 5 procentenheter upp till etappmålet om 45 procent. En rejäl ökning måste till för att etappmålet ska nås. Andel öv erg ång ar till hög skolan (%) inom 3 år efter avs lutad utbildning i gymnasieskolan efter kommun 2012 (folkbokföring) Sve r i ge 45 % Öre bro l ä n 40 % Öre bro 45 % No r a 44 % K uml a 41 % K ar l s ko ga 39 % Ha l l s b e rg 36 % L ax å 35 % D e ge rfors 34 % As ke rs und 33 % L i nde s be rg 33 % Hä l l e fo rs 33 % L j us na rs be rg 32 % L e ke be rg 28 % K ä l l a : Skol ve rke t 16
Indikator; Antal påbörjade handlingplaner Etappmål: År 2012 ska varje kommun ha lagt fast 14 och påbörjat en handlingsplan för breddad rekrytering till högskolan. 12 10 1 2 Kommer etappmål 2012 att nås? 8 Nej 6 4 2 0 Källa: Målområdesansvarig 1 1 2010 2012 Etappmål 2012 Handlingsplaner för breddad rekrytering till högskolan försenade Under 2012 har långtidsprognoser tagits fram för arbetsmarknaden i Örebroregionen inom ramen för det så kallade Kompetenskansliet där regionens större arbetsgivare ingår. Tanken är att koppla ihop långtidsprognoserna med handlingsplanerna för breddad rekrytering så att en röd tråd skapas mellan arbetsmarknadens behov och handlingsplanerna. Handlingsplanerna för breddad rekrytering kommer vidare att utgöra ett samarbetsområde inom ramen för den regionala gymnasiesamverkan. Någon tidplan för när handlingsplanerna förväntas bli klara föreligger inte för närvarande Örebro kommun är i dagsläget den enda kommunen som har en handlingsplan för breddad rekrytering till högskolan. Prognos Etappmålet har inte uppnåtts per 2012. Det är oklart när det kommer att uppnås. 17
18 Omvärldsförändringar och andra krav på omställning gör att arbetslivet ständigt förnyas. En väl avvägd matchning mellan behov och utbud av kompetent arbetskraft stärker konkurrenskraften. Detta kräver en systematisk kompetensutveckling för alla individer genom hela livet. För att regionen ska stärka sin konkurrenskraft krävs ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete för arbetslivet. En större andel medarbetare med eftergymnasial utbildning ökar förutsättningarna för förnyelse och ökad innovationsverksamhet i både företag och offentlig sektor.
Etappmål: År 2015 ska andelen studerande från Örebro universitet som fått anställning inom tre år efter examen vara bland de fem främsta i Sverige. Indikator; Örebro universitets Sverigeranking avseende andel etablerade på arbetsmarknaden 1-1,5 år eft er examen 20 16 Ranking 15 18 18 12 8 11 10 4 Källa: Högskoleverket 0 2005 2006 2007 2008 2009 Fler får jobb som examineras från Örebro universitet Trenden över tid är att allt fler som utexamineras från Örebro universitet får jobb. 2005 fick 72,6 procent jobb inom 18 månader, en siffra som stigit till 79,4 procent under 2009. Toppåret 2008 var andelen uppe i 82,6 procent. 2009 innebar alltså ett mindre hack i den uppåtgående kurvan som medförde att Örebro universitet tappade sju placeringar på Sverigerankingen, från en tiondeplats till artonde plats. Hög etableringsfrekvens utifrån förutsättningarna Ett alternativt sätt att mäta etableringsgraden är jämförelsetalet mellan faktisk och förväntad andel etablerade på arbetsmarknaden. Detta mått anger andelen etablerade utifrån de förutsättningar som lärosätena har när det gäller utbildningsutbudet. Rankingen utifrån utbildningsutbud visar att Örebro universitet har en stark position, för närvarande åttonde bäst i landet. Örebro universitet har exempelvis högre etableringsgrad utifrån utbildningsutbudet än anrika och etablerade lärosäten som universiteten i Uppsala och Lund. Prognos Örebro universitet har haft en positiv trend över många år som nu brutits. Att nå upp till topp fem blir en grannlaga uppgift, då det finns ett antal mindre specialhögskolor som har en mycket hög etableringsfrekvens. Populäraste utbildningarna vid Örebro universitet, sökande till läsåret 2013/14: 1. Juristlinjen, 4459 2. Läkarlinjen, 4340 3. Psykologlinjen, 3330 4. Socionomlinjen, 3006 5. Civilekonomlinje, 2731 6. Ekonomlinjen, 2127 7. Sjuksköterskelinjen, 2124 8. Personalvetarlinjen, 1961 9. Samhälls- och beteendevetenskapliga linjen, 1611 10. Förskollärarprogrammet, 897 Källa. www.na.se Sverigeranking 2009, jämförelsetal, skillnad mellan faktiskt och förväntad andel etablerade på arbetsmarknaden L ärosäte Andel 1. Ersta Sköndal högs kola 1,12 2. Lä rarhögsk. i Sthlm. 1,11 3. Sophiahemmet högskola 1,08 4. Gymnastik- och idrotts högs kola n 1,07 5. Stockholms universitet 1,05 6. Vä xjö universitet 1,04 6. Linköpings universitet 1,04 8. Örebro universitet 1,03 8. Södertörns högskola 1,03 8. Mä lardalens högskola 1,03 11. Högskolan i Skövde 1,03 12. Högskolan i Jönköping 1,02 12. Uppsala universitet 1,02 14. Ka rolinska institutet 1,01 14. Ma lmö Högskola 1,01 14. Kungl. Tekniska högs kola n 1,01 14. Göteborgs universitet 1,01 18. Röda korsets högskola 1 18. Sveriges lantbruks univers itet 1 20. Högskolan i Borås 0,99 20. Dra ma tis ka ins titutet 0,99 20. Högskolan i Halms ta d 0,99 23. Högskolan i Gävle 0,98 23. Bleking tekniska högs kola 0,98 25. Kungl. Musikhögski Sthlm 0,97 25. Mittunivers itetet 0,97 25. Ha ndelshögskolan i Stockholm 0,97 28. Chalmers tekniska högs kola 0,96 28. Umeå universitet 0,96 28. Lunds universitet 0,96 28. Ka rlstad universitet 0,96 31. Konstfack 0,96 32. Högskolan i Kristia nsta d 0,94 33. Högskolan i Kalmar 0,93 34. Högskolan i Dalarna 0,92 35. Högskolan på Gotla nd 0,71 Källa: Högskoleverket 19
Etappmål: År 2015 genomförs systematisk kompetensutveckling för 30 procent av medarbetarna i regionens företag och organisationer. Tillförlitlig indikator på regional nivå saknas. Kompetensutveckling är konjunkturberoende Statistiken för riket visar att kompetensutvecklingsinsatser är starkt konjunkturberoende. Vid god konjunktur finns utrymme att satsa offensivt och vice versa vid sämre konjunktur. att inom ramen för Reglab utveckla indikatorer för att kunna följa matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Reglab är mötesplats för regioner, nationella myndigheter, forskare och andra som vill öka sin kompetens kring frågor om regional utveckling. Prognos Tillförlitlig indikator saknas på regional nivå. Här kan dock noteras regionförbundet tagit initiativ till 20
Etappmål: År 2015 har mer än 21 procent av medarbetarna i regionens företag, organisationer och offentliga verksamhet minst treårig eftergymnasial utbildning. I ndikator; Andel (%) av befolkningen (25-64 år) med minst 3 år eftergymnasial utbildning Källa: Regionfakta 21 20 18 18 17 16 15 15 13 12 22 19 24 20 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Örebro län Sve rige Fler välutbildade men vidgat gap mellan könen Andelen högutbildade (minst tre år eftergymnasial utbildning) har ökat under hela 2000-talet. Jämfört med riket är dock örebrolänningarna alltjämt lägre utbildade. I takt med att örebrolänningarna blivit allt mer högutbildade har också utbildningsnivån för riket successivt ökat. Avståndet mellan Örebroregionen och riket har under hela 2000-talet legat i intervallet 3-4 procent. Kvinnorna drar ifrån Kvinnornas utbildningsnivå är den som ökat mest och skillnaden mot männen har vidgats de senaste åren. För närvarande är det hela 10 procent fler kvinnor än män i Örebroregionen som har minst tre år eftergymnasial utbildning. Flest högutbildade i Örebro, lägst andel i Laxå Inom regionen är skillnaderna stora. Klart störst andel högutbildade har Örebro, lägst i Laxå. Prognos För närvarande skiljer en procent upp till etappmålet 2015 om 21 procents andel. Målet kommer troligen att uppnås. De nya generationerna som kommer in på arbetsmarknaden har en avsevärt högre utbildningsnivå än de som lämnar. Historien visar också att tillväxttakten för utbildningsnivå är ungefär 1 procent per var annat år. Främst behöver männens utbildningsnivå öka i regionen. Gapet mellan könen är större i Örebroregionen än i riket. Andel (%) av befolkningen (16 år och äldre) med minst 3 år eftergymnasial utbildning efter kommun, 2011 Kommun Andel % Örebro 20% Nora 13% Lekeberg 12% Karlskoga 11% Lindesberg 10% Kumla 10% Askersund 10% Hallsberg 9% Ljusnarsberg 7% Hällefors 7% Degerfors 7% Laxå 6% Källa: SCB 21
Prognos måluppfyllelse 2015; Kunskap och kompetens 1 Ja 1 Oklart 5 Ne j Prognos Prognosen visar att ett av sju mål kommer att uppnås till 2015 inom utvecklingsområde Kunskap och kompetens. Fjolårets uppföljning av Örebroregionens utvecklingsstrategi visade att möjligheterna till måluppfyllelse var som minst inom utvecklingsområde Kunskap och Kompetens. Denna bild bekräftas i föreliggande uppföljning, men för första gången på många år pekar indikatorerna uppåt inom målområdet. Under läsåret 2011/12 har elevernas prestationer förbättrats både på grundskoleoch gymnasienivå. Det återstår nu att se om det är ett trendbrott eller endast ett hack i kurvan. Här behöver regionen även i fortsättningen arbeta hårt och målmedvetet. 22
Utvecklingsområde 2: Innovationer och entreprenörskap Vi vill att det i vår region utvecklas nya idéer, arbetsformer och strukturer för att vi ska vara konkurrenskraftiga. Näringslivet och den offentliga sektorn behöver rätt miljöer för att utvecklas. Genom samarbete vill vi skapa starka innovativa miljöer i vår region. Universitetets utbildningar och forskning är en viktig komponent för att skapa en sådan regional attraktionskraft. Entreprenörskap innebär att våga, ta initiativ och omvandla idéer till handling. 23
24 Regionen måste vara en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling. Nya företag skapar konkurrens, förnyelse av näringslivet och bidrar till ökad sysselsättning. Flödet av gods är en strategisk faktor, inte bara för näringslivets och slutkonsumenters ekonomi utan också för klimatet och miljön. Transportsystemet ska utvecklas, så att det är både ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Örebroregionens unika läge och kompetens inom området tas tillvara.
Etappmål: År 2015 ska minst 1 500 företag startas varje år. I ndikat or; Ant al nyst ar t ade för e t ag 1800 Källa: Tillväxtanalys 1600 1400 1200 1368 1406 1289 1651 1641 1483 1000 800 600 792 754 848 722 876 934 1014 400 200 Fortsatt boom av nystartade företag i Örebroregionen Under 2011 startades det fler nya företag än det någonsin gjorts i Örebroregionen och etappmålet om 1500 nya företag spräcktes med råge. Under 2012 har nyföretagandet fortsatt att ligga på rekordnivåer. För att ge perspektiv på utvecklingen kan nämnas att antalet nya företag som startades 2012 var dubbelt så många som under inledningen av 2000-talet. Merparten av de nya företagen tillkommer inom handeln och den tjänsteproducerande sektorn. Lågkonjunkturen biter inte på nyföretagandet Länge höll Sverige och Örebroregion emot den lågkonjunktur som bitit sig fast i Europa, men under hösten 2012 drabbade en våg av varsel företrädesvis tillverkningsindustrin. Exempel på större företag som varslat är Atlas Copco Rock Drills i Örebro, Ericsson i Kumla, Meritor och Linde maskiner i Lindesberg samt Ovako i Hällefors. Lågkonjunkturen under den andra halvan ger dock inga avtryck i nyföretagarstatistiken som i det närmsta ligger på identiskt samma nivå som andra halvan av 2011. 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 På kommunnivå avslöjar statistiken att nyföretagandet utvecklats starkast i Askersund (relativt) under 2012, medan utvecklingen varit svagast i Laxå och Hällefors. Prognos Etappmålet är uppnått. Antal nystartade företag efter kommun 2012 Örebro Ka rls koga Lindesberg Kumla Ha llsberg Askersund Nora Lekeberg Degerfors Ljusnarsberg Hä llefors La xå Kä lla: Tillvä xtana lys Anta l Förändring 2011 930 19 116-5 116-9 91-19 79-5 70 12 62 0 55 11 41 9 32 5 25-13 24-15 25
Laxå toppar i etableringsfrekvensen Riktar vi blicken mot etableringsfrekvensen per 1000 invånare, som är ett relativt träffsäkert mått vad gäller entreprenörsandan, tonar en annorlunda bild fram, än den bild som ges när man tittar på antalet nystartade företag. Senast tillgänglig statistik (2011) avslöjar att Laxå då har den bästa etableringsfrekvensen per 1000 invånare i Örebroregionen. Lägst etableringsfrekvens per 1000 invånare har Degerfors kommun. Under 2011 var etableringsfrekvensen i Laxå kommun mer än dubbelt så stor som i Degerfors. Antal nystartade företag 2007-2011 efter kommun, per 1000 invånare (etableringsfrekvens) Kommun 2007 2008 2009 2010 2010 2011 Laxå 8,4 7,5 5,5 8,9 8,9 11,5 Örebro 8,4 8,9 8,2 9 9,6 10,4 Lekeberg 6,9 10,1 6,3 10,1 9,8 10,1 Nora 10,9 7,8 7,5 12 12 9,9 Ljusnarsberg 8,8 9,5 9,6 9 9 9,3 Hällefors 10,7 8,4 7,9 7,6 7,6 9 Hallsberg 7,6 6,7 5,4 6 6,3 8,9 Lindesberg 7,2 6,8 6 8,1 8,4 8,8 Kumla 6,4 5,7 7,8 7,3 7,6 8,7 Askersund 7,3 9,1 8,8 9,1 9,7 8,6 Ka rls koga 6,2 6,3 5,4 6,4 6,5 6,8 Degerfors 4,5 6 4,7 7,9 8,2 5,5 Rike t 9,9 9,7 10 11,1 11,6 12,3 Källa: Tillväxtanalys 26
Etappmål: År 2015 ska minst 1 500 företag startas varje år. Indikator; Överlevnadsgrad bland nystartade företag tre år efter st art 72% Källa: Tillväxtanalys 70% 70% 68% 66% 64% 62% 63% 60% 58% 2005 2008 Ökande överlevnadsgrad hos Öve rle vnadsgr ad bland nyst ar t ade för e t ag 2 0 0 8 t r e år e ft e r st ar t e ft e r län regionens nystartare Antal fortfa rande Totalt antal Som tidigare konstaterats har Örebroregionen de verks amma nystartade Överlevnadsgra d, senaste åren upplevt en boom vad gäller nystartade företag 2011 företa g 2008 procent företag. Farhågor har dock funnits att överlevnads- Norrbottens län 827 1114 74 Östergötlands län 1481 2056 72 kraften inte skulle vara så stark bland de nystartade. Dalarnas län 1012 1418 71 Den senaste statistiken som följer upp överlevnads- Örebro lä n 985 1406 70 graden tre år efter start bland de företag som Stockholms lä n 12323 18113 68 startades under 2008 visar emellertid att Jönköpings lä n 1025 1499 68 överlevnadsgraden ökat till 70 procent, vilket är en Kronobergs län 588 859 68 Skåne län 5355 7920 68 förbättring med 7 procent jämfört med föregående Väs tra Götalands län 6307 9256 68 mätning. Gävleborgs län 888 1301 68 Kalmar län 740 1110 67 Blekinge lä n 474 710 67 Vä s terbottens län 784 1174 67 Uppsa la län 1329 2044 65 Siffrorna är särskilt glädjande mot bakgrund av att de som startade företag 2008 fick en tuff start med finanskris och påföljande lågkonjunktur. Lyfter Hallands lä n 1061 1625 65 man blicken utanför länsgränserna visar statistiken Vä rmlands lä n 816 1263 65 att Örebroregionen står sig väl mot de andra länen, Vä sternorrla nds län 701 1082 65 endast tre regioner har en bättre statistik än Örebroregionen. Gotla nds län 239 373 64 Vä stmanlands län 782 1216 64 Södermanlands lä n 912 1459 63 Jä mtlands lä n 508 803 63 Samtl iga 39136 57801 68 Källa: Tillväxta nalys 27
Etappmål: År 2015 har ytterligare tre huvudkontor för börsnoterade företag etablerats. Indikator; Antal börsnoterade företag med huvudkontor i Örebroregionen 12 10 Källa: SCB 11 8 6 4 8 6 5 2 0 2008 2012 2013 Etappmål 2015 Stiltje på börsen För närvarande har Örebroregionen fem börsbolag med huvudkontor i regionen. Det största börsbolaget är kundtjänstbolaget Transcom AB, som är noterat på Stockholmsbörsen small cap sedan 2001. Bolaget har en omsättning totalt om knappt 800 mkr och har närmare 1 500 anställda varav merparten i Karlskoga. Aktien handlades i mitten av april 2013 för 72-73 öre. Malmbergs Elektriska AB (partihandel med elartiklar) med huvudkontor i Kumla omsatte 526 mkr enligt senaste bokslut och har cirka 140 anställda. I mitten av april 2013 kunde aktien handlas på Stockholm small cap för ungefär 55 kronor. Antalet börsnoterade företag med huvudkontor i Örebroregionen minskade under åren 2008-2012 från åtta till sex. Bakom minskningen ligger två Fem börsbolag med huvudkontor i regionen Transcom AB, Karlskoga Malmbergs Elektriska AB, Kumla Fundior fastigheter AB, Lindesberg Lovisa gruvan AB, Lindesberg Drillcon AB, Nora flyttar av huvudkontor till Stockholm respektive Uppsala. Bägge företagen (Precio systemutveckling AB och Kopparbergs mineral AB) bedriver dock alltjämt verksamhet i Örebroregionen. Från 2012 till 2013 har regionen förlorat ytterligare ett börsnoterat företag. Karlskogaföretaget Morphic Technologies AB har blivit uppköpt och flyttat till Helsingborg. Morphic Technologies AB var ett bolag som utvecklade, tillverkade och marknadsförde energisystem för förnybar elproduktion. Drillcon AB är ett Norabaserat företag som utvecklats starkt de senaste åren. Bolaget ägnar sig huvudsakligen åt entreprenadborrning. Senaste räkenskapsåret uppgick omsättning till 363 mkr, vilket var en ökning med närmare 70 mkr jämfört med föregående räkenskapsår. Fundior fastigheter som tidigare hette ICT Norden fastigheter AB och Lovisa gruvan AB är två mindre bolag som är noterade på det så kallade Aktietorget. Bolagen omsätter på årsbasis 30-40 mkr. Prognos För att etappmålet ska nås krävs nästan en fördubbling av antalet börsnoterade bolag med huvudkontor i regionen. Mot bakgrund av detta blir målet troligtvis svårt att nå. 28
Inriktningsmål: Vår region attraherar kontinuerligt fler nya investeringar från omvärlden. Indikator; Antal arbetsställen i Örebroregionen 27000 26500 26000 25500 25000 25588 Källa: SCB 24500 24837 24954 24000 23500 23828 23841 24002 23000 22500 22000 26500 26142 26181 25931 Fler arbetsställen Färre arbetsställen i Örebroregionen Antalet arbetsställen har minskat något i Örebro regionen efter 2008. Tidigare under 2000-talet har antalet kontinuerligt växt. Fördelen med att följa utvecklingen av antalet arbetsställen är att denna indikator speglar hur många fasta driftställen som finns i regionen, det vill säga det verkliga antalet arbetsplatser. En analys av utvecklingen ger vid handen att antalet arbetsställen liksom nyföretagandet minskar i samband med finanskris och påföljande lågkonjunktur, men att minskningen slår igenom senare för antalet arbetsställen. Statistiken för arbetsställen har en lång eftersläpning varför vi inte vet hur den förbätt rade konjunkturen under 2011 påverkat utfallet. Rimligen har antalet arbetsställen ökat eftersom nyföretagandet varit på rekordnivåer sedan 2011 i Örebroregionen. Prognos Mål har inte konkretiserats i något speciellt tal utan utgår ifrån en önskan om att öka antalet investeringar, vilket vanligen genererar fler arbetsställen. Möjligheten till måluppfyllelse torde därmed vara relativt god. Under 2011 och 2012 har nyföre tagandet varit i rekordnivåer i regionen vilket borde göra avtryck även för utvecklingen av antal arbetsställen. Flest nya arbetsställen i Askersund På kommunnivå visar statistiken att Askersunds kommun haft den procentuellt starkaste tillväxten (9,7 procent) bland regionens kommuner över de fem senaste åren. Tillväxten av nya arbetsställen har också varit stark i Örebro (6,9 procent). Fyra av regionens kommuner (Degerfors, Hallsberg, Ljusnarsberg och Hällefors) har haft en negativ utveckling av antal arbetsställen sedan 2005. Utveckling av ant al arbetställen eft er kommun 2005-2010 Studerar man utvecklingen av antalet anställda 2008-2010 framträder en bild 2005 2006 2007 2008 2009 2010 som bekräftar att Örebroregionen Askers und 1267 1299 1335 1373 1346 1390 9,70% drabbades hårt av lågkonjunkturen i Örebro 11252 11303 11717 12089 12218 12026 6,90% samband med finanskrisen. Cirka 200 Lindesberg 2418 2453 2488 2529 2523 2536 4,90% arbetsställen försvann och cirka 2200 Lekeberg 973 971 973 989 978 1010 3,80% anställda förlorade sin anställning. Ka rls koga 2157 2206 2236 2260 2261 2210 2,50% Nora 1157 1157 1164 1187 1182 1185 2,40% Procentuell förändring sedan 2005 La xå 661 646 666 678 666 670 1,40% Kumla 1520 1524 1563 1568 1559 1523 0,20% Degerfors 750 733 740 774 755 748-0,30% Hallsberg 1463 1474 1497 1495 1479 1448-1,00% Ljusna rsberg 551 552 561 553 554 540-2,00% Hällefors 668 636 648 647 660 645-3,40% Källa: SCB 29
Etappmål: År 2012 ska det finnas en professionell etableringsservice i vår region. Indikator; BRO genomför aktiv iteter enlig t handlingsplan Källa: Mats Helgesson, Business region Örebro Gemensam företagsetableringsservice för Örebroregionen Under 2012 har arbetet med sjösättandet av BROs etableringsservice fortsatt. Kartläggningen av regionens etablerings- och investeringsservice som genomfördes under 2012 ligger till grund för arbetet med att utveckla verksamheten på lokal och regional nivå. Webbsida som visar ledig mark och lokaler på gång Webbsidan som ska visa ledig mark och lediga lokaler för hela regionen kommer att lanseras i augusti/september 2013. Informationen kommer att finnas både på den gemensamma webbsidan och på kommunernas egna webbsidor. Införandet av ett gemensamt kund- och relationshanteringssystem för regionens etableringsservice utreds för närvarande och beslut i frågan kommer sannolikt att tas under hösten 2013. Vad gäller den så kallade Key account-funktionen (befattning som arbetar med nyckelkunder) är rekryteringen inledd och tjänsten beräknas vara tillsatt under hösten 2013. Den årliga sammanställningen över investeringar som görs av företag i regionen är ännu inte påbörjad. Prognos Målet är uppfyllt. BRO är etablerat. Nio av länets tolv kommuner deltar i satsningen. Örebro Business Region BRO BRO är ett partnerskap mellan nio av regionens tolv kommuner för att utveckla det näringslivsfrämjande arbetet. En central del i BRO är att utveckla regionens etablerings- och investeringsservice. Etableringsservicen ska verka för en god service för såväl befintliga som externa företag. 30
Indikator; Örebroregionens andel (%) av totalt investerat riskkapital Inriktningsmål: Regionens andel av investerat i Sverige riskkapital ökar kontinuerligt 5,00% 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% Storaffär i Örebroregionen Riskkapitalåret 2012 innehöll en storaffär i Örebroregionen, ett av regionens företag blev nämligen uppköpt (buyout) för mer än en halv miljard kronor. I övrigt var 2012 ett lugnt år på riskkapitalfronten i regionen. Förutom tidigare nämnda storaffär genomfördes endast en ytterligare affär men då inom venture (investering i tidigt skede av ett företags utveckling). Storaffären medförde att regionens andel av totalt investerat riskkapital 1 i Sverige under 2012 steg till 2,29 procent, från att under 2011 endast utgjort en obetydlig andel. Få riskkapitalinvesteringar i Örebroregionen För att skapa perspektiv på utvecklingen i Örebroregionen har vi valt att även följa utvecklingen i riket. Statistiken över de sex senaste åren berättar att riskkapitalinvesteringarna i Örebroregionen är relativt få till antalet. Så finns det då inga intressanta företag att investera i för riskkapitalistbolagen i Örebroregionen? Jämför man med riket ger statistiken vid handen att regionen har ett klart lägre antal riskkapitalinvesteringar i förhållande till hur stor regionens företagsstock är. Örebroregionens 3,20% Källa: Svenska riskkapitalföreningen 0,25% 0,00% 0,00007% 2,29% 2008 2009 2010 2011 2012 företag utgör ungefär 3 procent av rikets totala antal företag. Under åren 2007-2012 utgör antalet riskkapitalinvesteringar aldrig mer än 0,5 procent av rikets totala riskkapitalinvesteringar. Kastar man en snabb blick mot våra grannar i öster respektive väster visar statistiken att Värmland och Västmanland under motsvarande period haft närmare dubbelt så många riskkapitalinvesteringar som Örebroregionen. Regionen står sig dock bättre mot grannlänen avseende investeringsvolymen beroende på ett fåtal större affärer. Antalet investeringar indikerar att Värmland och Västmanland har fler intressanta bolag än Örebroregionen. Prognos Målet är svårbedömt. Det sker årligen så få investeringar att enstaka stora investeringar får ansenligt genomslag i statistiken. Antal riskkapitalaffärer (buyout och venture) i riket och i Örebro län 2007-2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Riket 779 671 625 720 611 535 Örebro lä n 2 1 4 2 3 2 Örebro läns andel av riket 0,26% 0,15% 0,64% 0,28% 0,49% 0,37% 1 Källa: Svens ka ris kkapita lföreningen Riskkapital är en samlingsterm för ett sätt att finansiera ett företags start och tillväxt. 31