Hur går det för Örebroregionen?

Transkript

1 Rapport 2014:02 Hur går det för Örebroregionen? 2014 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Anders Niklasson

2 Hur går det för Örebroregionen? 2014 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Anders Niklasson Rapport 2014:02 Dnr

3 Förord Det här är den tredje uppföljningen av Örebroregionens utvecklingsstrategi. Stategin antogs i april 2010 och vi närmar oss nu etappmålen Vi kan allt tydligare se vilka mål vi kommer att klara respektive inte klara. Uppföljningen gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av utvecklingen i regionen, utan utgår ifrån den regionala utvecklingsstrategins mål och indikatorer. I Örebroregionen har det sjösatts en genomförandeorganisation med så kallade målområdesansvariga som närmast kan beskrivas som processledare för att stödja utveckling mot de uppsatta målen inom sina respektive målområden. En viktig roll har också de så kallade granskarna som ska bidra till att genomförandet av utvecklingsstrategin präglas av de genomsyrande perspektiven (en jämställd region, ekologiskt hållbart, barn och unga, mångfald och integration, en god folkhälsa). Nyckelspelare är självklart landstinget, kommuner, organisationer och företag som kan och vill bidra till målen. Det spelar ingen roll hur hårt genomförandeorganisationen arbetar om man inte lyckas få med andra i förändringsarbetet. Målgruppen är alla som är involverade, engagerade eller intresserade av regionens utveckling. Rapporten har tagits fram av Anders Niklasson, analytiker vid Regionförbundet Örebro. Målområdesansvariga och granskare har bidragit med inspel, tankar och erfarenheter. Rapporten har inte behandlats politiskt. Magnus Persson Regiondirektör

4 Innehåll Sammanfattning 5 Fortsatt stor befolkningsökning i regionen 5 Lyft på gymnasienivå 6 Boom av nya arbetsställen i regionen 6 Ökade möjligheter till ansökan om kulturhuvudstad 6 Knappt 40 procent av etappmålen på väg att nås 7 Örebroregionen och omvärlden 8 Genomsyrande perspektiv 10 En jämställd region 10 Ekologiskt hållbart 10 Barn och unga 11 Mångfald och integration 12 En god folkhälsa 12 Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Utvecklingsområde 2: Innovationer och entreprenörskap Utvecklingsområde 3: Lustfyllda möten och upplevelser Utvecklingsområde 4: Den öppna regionen Bilaga 1: Sammanställning indikatorer 76

5 Sammanfattning Utvecklingsstrategi för Örebroregionen antogs Örebroregionens utvecklingsstrategi är fokuserad på fyra områden. De fyra områdena är: Örebroregionens vision The Heart of Sweden Örebroregionen är ett attraktivt kunskapscentrum med en hög utbildningsnivå. I regionen växer företag och nya idéer i ett aktivt samarbete mellan näringsliv, universitet, offentlig och ideell sektor. I regionen blomstrar kultur, idrott och turism det goda värdskapet ger lustfyllda möten och upplevelser. Regionens mångfald föder kreativitet, öppenhet och unga tankar. Vi är den öppna regionen den goda grannen, den självklara mötesplatsen för människor och ett nav för handel och hållbara transporter. Tillsammans är vi den pulserande regionen. Tanken med den här uppföljningen är att få en uppdaterad bild av hur regionen ligger till i förhållande till de mål och visioner som fastslagits i strategin. Uppföljningen tar sikte mot etappmålen För att skapa perspektiv på utvecklingen i Örebroregionen görs jämförelser med Värmland, Västmanland, Södermanland och Jönköping. Dessa regioner är av jämförbar storlek och struktur. I uppföljningen görs också en nedbrytning av statistiken till kommunal nivå, när så är möjligt, för att skapa en djupare bild av regionens utveckling. Fortsatt stor befolkningsökning i regionen Det utvecklingsområde som påvisar den bästa utvecklingen är Den öppna regionen som huvudsakligen fokuserar på befolkningen och kommunikationer. Befolkningsökningen har fortsatt att vara exceptionellt stor under 2013 och man får gå tillbaka till slutet av 1960-talet för att hitta motsvarande tillväxtsiffror. Utrikes invandringen får en allt större betydelse för regionens befolkningstillväxt. Utrikes invandringen stod under 2013 för mer än 90 procent av befolkningstillväxten. Regionens inrikes flyttnetto (flyttningar mellan Örebroregionen och övriga Sverige) har förbättrats något under 2013, men regionen går alltjämt minus på inrikes flyttningar. Det är ovanligt att befolkningsutvecklingstrender bryts, men under 2013 har detta inträffat i inte mindre än tre av regionens tolv kommuner. Laxå, Degerfors, och Ljusnarsberg som i princip haft en vikande befolkningskurva sedan 40 år tillbaka har samtliga ökat sin befolkning under Genom trendbrottet i de mindre kommunerna under 2013 visar totalt nio av regionens tolv kommuner upp ökande befolkning. De tre kommuner där befolkningen minskade under 2013 var Lekeberg, Hallsberg och Hällefors. Om man riktar blicken mot kommunikationerna inom regionen och med omvärlden är utvecklingen huvudsakligen positiv. Restiden med kollektivtrafik i regionen har förbättrats genom infrastrukturinvesteringar och smartare tidtabellsplanering. Under 2013 har framför allt betydande restidsförbättringar åstadkommits mellan Hällefors och Örebro, samt Nora och Örebro genom expressbusstrafik. Kollektivtrafiken har också blivit miljövänligare genom att miljövänligare bränslen vinner terräng. Vad gäller kommunikationer med omvärlden är kommunikationerna till Stockholm fortsatt starka. Fler förbindelser väntar 5

6 också genom den planerade utökade trafiken på Svealandsbanan via Eskilstuna. Stockholm. För att nå målen för kommunikationerna med söderut mot Göteborg respektive västerut mot Oslo krävs stora investeringar. Dessa kommer inte att kunna realiseras inom överskådlig tid på grund av nationella beslut. Allvarligt för regionens internationella kommunikationer är att flygtrafiken till Köpenhamn, Kastrup lagts ned. Under våren 2014 har dock flera flygbolag visat intresse för att starta internationell reguljärtrafik från Örebro. Lyft på gymnasienivå Tidigare uppföljningar av Örebroregionens utvecklingsstrategi har visat att möjligheterna till måluppfyllelse 2015 är som minst inom utvecklingsområde Kunskap och Kompetens. Denna bild bekräftas i även i denna uppföljning, men indikatorerna har börjat peka uppåt inom målområdet. På gymnasienivå har betygen förbättrats betydande över de två senaste åren och möjligheten finns att etappmålet 2015 kan nås. Ökande andel drop-outs (skolavhoppare) är en möjlig delförklaring till de förbättrade resultaten. På grundskolenivå sjönk betygen under läsåret 2012/13 efter att ha förbättrats under föregående läsår. Det återstår nu att se om det är ett tillfälligt trendbrott eller om den positiva kurvan kommer fortsätta. Regionen har fortsatt stora differenser mellan könen när det gäller betygsnivåer och utbildningsnivå. Dessa skillnader har också accentuerats ytterligare de senaste åren. Resultaten skiljer också stort mellan kommunerna i regionen. Glädjande från utvecklingsområdet Kunskap och Kompetens är att andelen utexaminerade från Örebro universitet som får arbete successivt ökar. Andelen högutbildade (minst tre års eftergymnasial utbildning) har ökat under hela 2000-talet. Jämfört med riket är dock invånarna i Örebroregionen fortfarande lägre utbildade. Boom av nya arbetsställen i regionen Liksom tidigare år konkurrerar utvecklingsområdet Innovationer och entreprenörskap med Den öppna regionen om att vara det utvecklingsområde som utvecklas bäst. Nyföretagandet ligger kvar på en hög nivå även om 2013 innebar en mindre minskning enligt preliminära siffror från Bolagsverket. Överlevnadsgraden (70 procent) är också god i de nystartade företagen. Det höga nyföretagandet har lett till att regionens arbetsställen ökat från under 2009 till närmare under Inom logistikbranschen visar statistiken att Örebroregionen behåller sin position som en av Sveriges viktigaste transportregioner. Inom kort kommer effekten av satsningarna i Hallsberg (Posten och Train Alliance) förmodligen att lyfta Örebroregionen till första platsen i landet vad gäller procentuell tillväxt av arbetstillfällen. Svagheten i Örebroregionens näringsliv är alltjämt att kunskapsnivån i det som produceras i regionen är relativt låg. Detta tar sig uttryck bland annat i få riskkapitalinvesteringar och en svag utveckling vad gäller antal kunskapsintensiva företag. Särskilt oroande är de sjunkande forsknings- och utvecklingsinvesteringarna i näringslivet. Ökade möjligheter till ansökan om kulturhuvudstad Utvecklingsområdet Lustfyllda möten och upplevelser lägger tonvikten på kultur, idrott, nöjen, turism och evenemang. Åtminstone två av etappmålen ser ut att nås till 2015, av dessa finns ett inom kulturen och ett inom idrotten. Inom kulturens område är målet om finansiering av kultur för och av unga på väg att nås. Möjligheterna för Örebro kommun att kunna ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad stärks också framför allt genom lyskraftiga evenemang som OpenART och Live at Heart. 6

7 De flesta större evenemangen sker inom idrottens värld varför det är glädjande att Örebro kommun för tillfället tillhör en mycket exklusiv skara kommuner (Stockholm, Göteborg, Gävle och Örebro) som har lag i de högsta divisionerna i de största publiksporterna (herrfotboll och herrishockey). Om man sätter fokus mot regionens strävan att bli den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och att utveckla regionens besöksnäring, visar indikatorerna att regionen ligger långt ifrån målsättningarna. Trenden är dock positiv inom besöksnäringen med fler besökare inom de flesta segment. Regionens hotellkapacitet är på väg att få ett rejält lyft genom satsningarna på hotell vid Gustavsvik och i NA-borgen, samt eventuellt ytterligare ett hotell i Elitekedjans regi. Satsningarna indikerar att det finns stark tilltro från marknaden på regionens framtid. Knappt 40 procent av etappmålen på väg att nås erna i denna rapport bygger främst på den dominerande trenden samt hur stor den aktuella differensen är upp till etappmålet Krafter i omvärlden som påverkar vägs också in liksom eventuella effekter av pågående eller framtida utvecklingsprojekt i Örebroregionen. erna som är utformade i samspel mellan rapportens författare och målområdesansvariga bör givetvis tolkas med försiktighet och ska främst ses som något att diskutera utifrån. för måluppfyllelse etappmål 2015 efter utvecklingsområde Innovationer och entreprenörskap Den öppna regionen Lustfyllda möten och upplevelser Kunskap och kompetens Ja Oklart Nej Hur stora är då möjligheterna till måluppfyllelse? Samlat visar prognosen att tio av etappmålen kommer att nås och nästan lika många nio kommer inte att uppnås. För nio av etappmålen är det alltjämt oklart. Vid denna tredje uppföljning står det alltså klart att en betydande del av etappmålen (drygt 30 procent) inte ser ut att uppnås till Detta beror givetvis på en mängd olika faktorer. I några fall handlar det troligtvis om att man varit alltför ambitiös när målen satts. Exempel på detta är målsättningarna vad gäller besöksnäringen. I vissa fall är den krassa sanningen att vi inte är tillräckligt bra, till exempel inom skolans värld. Här gäller naturligtvis att kavla upp ärmarna och jobba ännu hårdare. Till sist finns det naturligtvis omvärldsfaktorer som påverkar som vi inte själva kan styra över. Samhällsförändring är oftast långsam och nästan osynlig medan den pågår. Den här uppföljningen ger vid handen att regionen gått framåt marginellt jämfört med tidigare uppföljningar och att de huvudsakliga utvecklingsmönster som observerats tidigare ligger fast. Det finns dock små tecken som eller embryon som kan vara varsel om större utvecklingsprocesser. Utvecklingen inom gymnasieskolan kan vara ett sådant tecken. Ett annat kan vara inom evenemangssidan med Live at Heart och OpenART

8 Örebroregionen och omvärlden Globaliseringen berör i princip alla delar av samhället. Möjligheterna att uppnå utvecklingsstrategins mål påverkas av såväl medsom motkrafter internationellt, nationellt och regionalt. Vissa målområden är mer omvärldsberoende än andra. Kronan biter sig fast på en hög nivå Samtidigt som lågkonjunkturen delvis drabbat vår region har den svenska kronan nått sin starkaste nivå på 20 år mot konkurrentländernas valutor. Vem hade kunnat ana för fyra år sedan, då vi betalade närmare 11,50 för en euro att jämföra med dagens 8,80, att den svenska kronan skulle fungera som en säker och stabil tillflyktsort på en annars volatil valutavärldsmarknad? Jämfört med inledningen av 2009 har kronan stärkts med cirka 30 procent mot euron. Baksidan är naturligtvis att regionens export blir avsevärt dyrare. Traditionellt har kronan fungerat som något av en stötdämpare vid lågkonjunkturer genom att sjunka i värde och därmed underlätta för exportindustrin. De första kvartalsrapporterna för 2014 visar att den starka kronan blivit ett sänke för de svenska exportbolagen. Kronkursen har också stor betydelse för den internationella turismen i regionen. Europeisk kris spiller över även på Örebroregionen Entreprenörskap och företagande är kanske det mest omvärldsberoende målområdet i utvecklingsstrategin. Europas kris har även blivit vår kris under 2012 och Örebroregionens företag exporterar för ca 40 miljarder kronor årligen. Under 2013 har regionen varit relativt väl förskonad från varsel och uppsägningar, men det finns andra tecken som tyder på en inbromsning i ekonomin, exempelvis har viljan att starta nya företag avtagit i Örebroregionen under Positivt för regionens ansträngningar när det gäller att öka innovationskraften i näringslivet är att det finns ett stort fokus på innovation både nationellt och internationellt, till exempel i form av EUs strukturfonder. Detta skapar ekonomiska muskler för regionen att vidareutveckla det innovationsstödjande systemet. Nya konflikter i omvärlden ritar om spelkartan Sedan tidigare vet vi att oroligheter i världen driver på möjligheterna till måluppfyllelse, framför allt för målområdet Fler boende i Örebroregionen. Konflikter i framför allt Syrien, Somalia och Afghanistan skapar flyktingströmmar till Sverige och Örebroregionen som bidrar till uppfyllandet av befolkningsmålen. Under 2013 har Örebroregionen haft det största flyktingmottagandet sedan kriget på Balkan i början av 1990-talet. Under slutet av 2013 och inledningen av 2014 har nya oroligheter blossat upp i omvärlden (Ukraina). Pisa-undersökningen skakar om den svenska skolan Sveriges ranking i den så kallade Pisa-undersökningen har rasat. Sverige placerar sig under OECD-snittet, och är sämst av de nordiska länderna. Detta påverkar naturligtvis regionens egna ansträngningar att lyfta resultaten i skolan. Arenafeber ökande konkurrens om evenemang Trenden har varit positiv de senaste åren i Örebroregionen vad gäller att arrangera olika typer av evenemang och det finns en stark vilja från många håll att arrangera evenemang. De senaste åren har Sveriges kommuner satsat miljardbelopp i nya arenor för idrott, kultur och mässor med mera, vilket innebär att en mängd kommuner idag har arenor lämpliga för olika typer av evenemang. Med allt fler arenor ökar konkurrens om evenemangen 8

9 vilket bland annat tar sig uttryck i att det blir överbjudning kring vissa attraktiva evenemang. Krafter som påverkar möjligheter att nå utvecklingsstrategins mål behöver inte nödvändigtvis vara internationella eller nationella. Målområdet Stora evenemang är väldigt beroende av den regionala nivån och i synnerhet regionens idrottslags framgångar, eftersom de flesta stora evenemang är just idrottsevenemang. Den halvsvaga konjunkturen i ekonomin slår också mot den för regionen viktiga konferensmarknaden. Vid sämre tider är konferenskostnader bland det första som företag drar in på. Nationella beslut Nationella beslut påverkar i olika grad målområdena i utvecklingsstrategin. Goda kommunikationer och Aktiv regionförstoring som i mångt och mycket handlar om infrastrukturen är extremt beroende av nationella beslut. Det kan här konstateras att Örebroregionen inte varit en vinnare i de senaste infrastrukturpropositionerna. Kopplat till infrastruktur kan också konstateras att bilen alltjämt är i fokus i samhällsplaneringen nationellt. Vad gäller nationella beslut bör det också understrykas att Örebroregionen fått klartecken att bilda region Övriga regioner som fått klartecken är Gävleborg, Jämtland, Jönköping, Kronoberg och Östergötland 9

10 Genomsyrande perspektiv En jämställd region Under 2013 och 2014 läggs särskilt fokus på att ytterligare stärka jämställdheten i det regionala tillväxtarbetet. Bakgrunden är att regionförbundet på regeringens uppdrag tagit fram en handlingsplan för att tydligare integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. En halvtidsuppföljning av Regionala handlingsplan för jämställd regional tillväxt har genomförts under vintern 2013/14. Uppföljningen visar att aktiviteter kommit igång inom 14 av 17 områden. Nulägesanalysen som ligger till grund för den regionala handlingsplanen för jämställd tillväxt visar att i princip samtliga målområden i strategin kan utveckla jämställdheten. Arbetsmarknaden i regionen är könssegregerad där männen jobbar inom den privata sfären och kvinnorna inom offentlig sektor. Könssegregeringen på arbetsmarknaden kan antingen vara horisontell eller vertikal. Horisontell segregering innebär att fördelningen mellan kvinnor och män inom vissa yrken är snedvriden. Inom vissa yrken dominerar ett av könen helt. Vertikal segregering innebär att kvinnor och män tenderar att befinna sig på olika positioner i organisationer. Inom skolans värld halkar pojkarnas betyg efter och det är alltför få män som går vidare till högskoleutbildning. Bland nyföretagarna är det fler män än kvinnor och männen får också en större del av de statliga medel som fördelas till projekt och till företagsstöd. På kulturens arenor dominerar kvinnorna och på medias sportsidor männen. Andelen kvinnor och män som arbetspendlar med tåg är lika stor, men i valet mellan buss 10 eller bil väljer kvinnorna bussen och männen bilen i större utsträckning. Ekologiskt hållbart Allt fler kollektivtrafikoperatörer väljer förnyelsebara drivmedel i Örebroregionen kördes 51 procent av kollektivtrafiken med buss på förnyelsebara drivmedel. Det är en ökning med 15 procentenheter sedan 2011 (andelen fordonskilometer). Över de senaste åren är det framför allt biodiesel som vunnit marknadsandelar. Samtliga stadsbussar i Örebro kommun drivs med biogas idag. Andelen som arbetspendlar med kollektivtrafik är fortfarande på en låg nivå och målet kommer sannolikt inte att uppnås. Arbetet för att nå ekologisk hållbarhet i Örebroregionen hanteras i det regionala miljömålsarbetet som utgår från de 14 miljömål som omfattar regionen. Under 2013 publicerade Länsstyrelsen en uppföljningsrapport Hållbarhet i sikte som visar att miljön utvecklas positivt för fyra miljömål; Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan (avseende regional miljöpåverkan). Genom regionförbundets och länsstyrelsens gemensamma arbete med Energi- och klimatprogram för Örebro län skapas förutsättningar att integrerat arbeta för att nå länets miljömål och den regionala utvecklingsstrategins genomsyrandeperspektiv. Programmet omfattar åren och är uppbyggt kring sex olika insatsområden med mål och separata åtgärder knutna till respektive område; Bostäder och lokaler, företag och industrier, transporter, livsmedelsproduktion, energiförsörjning, och konsumtion. Under våren 2014 tas det fram en uppföljningsrapport där det gångna årets arbete inom respektive område beskrivs. Detta ska sedan ligga till grund för kommande verksamhetsplanering för länsstyrelsen och regionförbundet, vara vägledande för länets kommuner och inspirera företag och organisationer. 10

11 Enligt statistik från den regionala uppföljningsportalen för växthusgaser vid SMHI, så minskar utsläppen av växthusgaser i Örebroregionen. Utsläppen i länet har minskat betydligt mer än riksgenomsnittet. Det beror på en kraftig utsläppsminskning från energiförsörjningen i regionen. Under perioden 2005 till 2011 minskade Örebroregionens utsläpp av växthusgaser med 16 procent. Energisektorns utsläpp har minskat med 36 procent. Minskningen beror på att det finns biobränsleeldade fjärrvärmeverk i de större orterna och på att vi i hög grad fasat ut fossila bränslen för uppvärmning även i småhus. Drivkrafterna har främst varit prisbild och ekonomiska styrmedel, så som till exempel koldioxidskatt. Under samma period har dock utsläppen från industri och arbetsmaskiner ökat. Trenden i Örebroregionen och i Sverige är att utsläppen av växthusgaser minskar. Men om man tar hänsyn till de utsläpp som vår konsumtion av varor och tjänster bidrar till utomlands, så har svenskarnas totala klimatbelastning inte minskat utan istället ökat. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är på nivåer utan motsvarighet sedan år tillbaka. Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid. Det är i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning. Enligt IPCC: rapport (2014) leder växthuseffekten nu till att utbredningen av djur, växter och hela ekosystem förändras, skördar från vissa grödor minskar och knapphet på vatten på grund av klimatförändringar börjar märkas på fler ställen och på samtliga kontinenter. Regionens totala energianvändning ökar, medan energianvändning per bruttoregionalprodukt, visar en nedåtgående trend. Ur klimatsynpunkt är det speciellt angeläget att effektivisera elanvändningen, kapa effekttoppar samt att minska användningen av fossil energi. Andelen förnybar energi av den totala energianvändningen fortsätter att öka. Under perioden har andelen ökat från 43 till 55 procent. Barn och unga Under 2013 har andelen regionala medel som beviljas till kultur för och av unga minskat något jämfört med föregående år, men ligger fortfarande kvar på en nivå som innebär att nästan 6 av 10 kronor går till kultur för och av unga. Den regionala skolstödgruppen är en satsning med tydlig barn och unga profil som bidrar till att skapa bättre skolresultat. Under 2013 har riktade insatser gjorts i skolan i elva av regionens tolv kommuner. 14 så kallade skolutvecklingsplaner har också tagits fram under det gångna året. Några strategier för att nå målen inom Kunskapslyft barn och unga handlar bland annat om att lyfta in en helhetssyn inom utbildningen från förskola till gymnasieskola, samt öka samarbetet mellan olika aktörer och förändra arbetssätt för att förhindra någon från att hamna i sociala problem. Det här är strategier som majoriteten av personal runt barn och unga tycker är viktiga men samtidigt svåra. Det krävs mål och mer tydlighet kring vad som menas med helhetssyn och det krävs också en tydlighet vad det gäller samarbete. Det finns fortfarande en hel del att göra men under året som gått kan vi se att utvecklingsarbetet fortsätter inom kommunerna med att bland annat försöka uppmärksamma barn och unga tidigare för att ge rätt och tillräcklig insats i rätt tid, samt ge stöd med olika insatser inom öppenvård istället för placering. Arbete pågår också med att förtydliga samverkan över förvaltningsgränser och huvudmannaskap, liksom att utveckla arbete med evidensbaserad praktik (EBP). Exemplen ovan är utvecklingsarbeten som pågår i länet för att bättre ta tillvara insatser 11

12 med barnets bästa och behov i centrum. Genom att anpassa och samordna insatser och ingripanden från olika aktörer kan vi tillsammans ge alla barn goda uppväxtvillkor. Detta är också nödvändigt för att uppnå målen i utvecklingsstrategin Mångfald och integration Människor flyttar till Örebroregionen på grund av jobb, studier, kärlek och flykt. Under 2013 invandrade personer till regionen och cirka 800 utvandrade. Efter återvändande svenska medborgare var de största invandrargrupperna under 2013 syrier och somalier. Inom EU var invandrare från Polen den största gruppen. Den största utvandringen från Örebroregionen skedde under 2013 till våra grannländer Finland och Norge. En god folkhälsa Kunskap är en viktig faktor för att uppnå en god folkhälsa. Örebroregionen har flera utmaningar för stunden. Hälsan är ojämlikt fördelad inom länet, våra nya svenskar behöver bättre inkluderas i samhällsgemenskapen och demografin med allt fler äldre i samhället kräver nytänkande. Angeläget är också att bekämpa tendenser till mer tillåtande attityd till droger bland ungdomar. I Örebroregionen pågår mycket strategiskt folkhälsoarbete främst inom landstinget. Folkhälsoarbetet i länet utgår från länets folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål - En god och jämlik hälsa i Örebro län Planen som är utarbetad inom nämnden för folkhälsa och beslutad av landstingsfullmäktige är ett strategiskt styrdokument som ska ge struktur och långsiktighet i folkhälsoarbetet. Landstinget stödjer ekonomiskt kommunernas och det civila samhällets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, ett arbete som regelbundet avrapporteras till landstinget. Länets folkhälsoarbete följs även upp och utvärderas systematiskt genom till exempel befolkningsundersökningar samt välfärdsbokslut där olika gruppers livsvillkor och utfall i hälsa stäms av mot de mål som är satta i folkhälsoplanen. Andra exempel på satsningar är det sociala välfärdprogrammet (Regionförbundet) och länets strategi för arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak, ANDT, (Länsstyrelsen). Mer information om folkhälsan i Örebroregionen kommer då Örebro läns landsting släpper ett så kallat välfärdsbokslut, denna gång med fokus på jämlikhet i hälsa för äldre och funktionsnedsatta. Även resultaten från undersökningen Liv & hälsa ung som fokuserar på livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet i Örebro län presenteras runt sommaren. 12

13 Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskaps- och kompetensutveckling för människor, företag och organisationer. Utvecklingsområdet berör människor i olika skeden av deras liv. 13

14 14 Skolan är grunden för regionens framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. Vi vill att barn och unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning, fritt från könstraditionellt tänkande. Entreprenörskap i skolan är ett sätt att stimulera nytänkande. En följd av detta blir ökat intresse och ökad förmåga att lyckas i gymnasieskolan och vid eftergymnasiala studier.

15 Etappmål 2015: År 2015 ska andelen elever, som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen, vara minst lika stor i Örebro län som i hela riket. riket. (Läsåret (För 2011/12 närvarande uppgick ligger rikets andel till på87,5 procent). Andel (%) Indikator; Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen (Källa: Skolverket) ,6 87,7 89,2 89,5 86,5 86,7 89,1 88,9 88,8 85,3 85,6 83,5 88,2 84,4 87,7 87,5 87,6 82,6 84,5 83, Örebro län (gamla behörighetsregler) Örebro län (nya behörighetsregler) Riket (gamla behörighetsregler) Riket (nya behörighetsregler) Gapet till riket konstant för behörighet till gymnasieskolan Behörigheten till gymnasieskolan minskade med drygt en procent i Örebroregionen under det senaste läsåret 2012/13. Örebroregionen har haft en vikande trend i princip under hela 2000-talet med undantag för enstaka år. Gapet till rikets nivå ligger relativt konstant eftersom behörigheten även faller på Regional kraftsamling För att höja resultaten har en regional skolstödsgrupp skapats. Skolstödsgruppen stöttar skolor för att förbättra de pedagogiska resultaten. Skolstödsgruppen som finns på Regionförbundet är operativ från och med höstterminen Även inom Örebro kommun har det skapats en särskild skolstödsgrupp. nationell nivå. Trenden att flickornas behörighet är högre än pojkarnas håller i sig. Elevers migrationsbakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå har generellt sett ett starkt samband med kunskapsresultaten. Efter att utvecklingen i årskurs 9 för några år sedan såg illavarslande ut för elever födda utomlands och för elever med föräldrar med högst förgymnasial utbildning, ser nu trenden ut att ha vänt i Örebroregionen. Sambanden mellan kunskapsresultaten och föräldrarnas utbildningsnivå respektive elevens migrationsbakgrund är dock fortfarande mycket starka både i Örebro län och i riket. Högst behörighet i Nora, lägst i Hallsberg På kommunnivå finns de högsta andelarna behöriga till gymnasieskolan i Nora och Lekeberg. Lägst andel behöriga till gymnasieskolan har Hallsbergs kommun. Troligtvis blir etappmålet 2015 om 87,6 procent behörighet till gymnasieskolan svårt att nå på så kort tid. Behörighet till gymnasieskolan efter kommun läsåret 2012/13 i procent Örebro län totalt 83,4 Örebro län kommunal 82,4 Örebro län fristående 90,3 Nora 93,3 Lekeberg 85,5 Örebro 85,1 Laxå 84,1 Hällefors 83,3 Karlskoga 83,3 Kumla 82,2 Degerfors 81,4 Ljusnarsberg 80,0 Askersund 79,8 Lindesberg 77,9 Hallsberg 73,4 Källa: Skolverket, SIRIS 15

16 Etappmål 2015: År 2015 ska andelen elever, behöriga till högskola, vara minst lika stor i Örebro län som i riket. (Läsåret 2011/12 uppgick rikets andel till 86,7 procent). Indikator; Andelen elever (%) behöriga till högskola av de elever som fått slutbetyg (Källa: Skolverket, SIRIS) 89,4 86,8 88,9 89,2 88,9 88,9 83,4 86,8 87,4 85,4 90,3 89,4 86,8 87,1 84,7 83,6 83,8 86,7 86,8 85, Örebro län (gamla behörighetsregler) Örebro län (nya behörighetsregler) Riket (gamla behörighetsregler) Riket (nya behörighetsregler) Fortsatt bättre betyg på gymnasiet närmar sig Sverigenivån Andelen elever, som avslutar gymnasieskolan med högskolebehörighet ökade under läsåret 2012/13 för andra året i rad och uppgår nu till 85,4 procent. I och med detta närmar sig Örebroregionen riksgenomsnittet. Avståndet till rikets nivå är nu betydligt mindre än för grundskolenivån. Varför presterar Örebro Örebroregionens elever betydligt bättre på gymnasienivå? En möjlig delförklaring är drop-outs, det vill säga elever som har det svårt i grundskolan hoppar av gymnasiet vilket leder till ökande behörighet för de elever som fullföljer gymnasiet. Liksom tidigare är betygsgapet stort mellan könen i regionen. Behörigheten efter kön för ovägt medel (som inte tar hänsyn till kommunernas olika storlek) uppgår till 90,9 procent för flickor respektive 80,6 procent för pojkar. Stora skillnader mellan kommuner På kommunnivå uppvisar regionen stora skillnader. Högsta andelen behöriga till universitet och högskola finns i Hällefors kommun (90,0 procent), medan andelen är lägst i Askersund (79,3 procent. Anmärkningsvärt är den positiva utvecklingen av resultaten i Ljusnarsberg. Läsåret 2011/12 hade kommunen regionens klart sämsta behörighetsgrad på kommunnivå (64,8 procent). Läsåret 2012/13 uppgick behörighetsgraden till 87,5, en förbättring med drygt 20 procentenheter. De tvära kasten i Ljusnarsberg handlar troligen om små elevtal i kombination med kompistryck (olika inställning till studier mellan årskullar). Bilden av Örebroregionen är kluven på flera sätt, dels mellan könen, dels mellan högpresterande och lågpresterande. Det finns också stora skillnader mellan kommunerna avseende behörighetsnivån. Fortsätter behörighetsgraden att stiga i regionen finns chansen att etappmålet 2015 kan nås. Grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) efter kommun läsåret 2012/13 (folkbokföringskommun) Andel (%) Hällefors 90 Kumla 89 Lindesberg 88,4 Ljusnarsberg 87,5 Örebro 87 Nora 87 Karlskoga 86,7 Hallsberg 85,8 Degerfors 83,5 Laxå 82,4 Lekeberg 81,8 Askersund 79,3 16 Källa: Skolverket, Siris

17 Etappmål: År 2015 är andelen elever, som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år, minst lika stor i Örebro län som i riket. (2012 uppgår rikets andel till 45 procent). Indikator; Andelen elever (%) som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år (Källa: Skolverket, jämförelsetal) Örebro län Riket 39 procent går vidare till högre studier i Örebroregionen Efter en uppåtgående trend från 2008 till 2011 har regionens andel som påbörjar högre studier inom tre år efter avslutat gymnasium minskat något uppgick andelen som går vidare till högre studier inom tre år till 39 procent. Örebroregionens andel (39 procent) är något mindre än riksgenomsnittet (42 procent). En blick tillbaka över 2000-talet avslöjar att trenden i Örebroregionen följer den nationella utvecklingen väl. När andelen övergångar ökar nationellt ökar även Örebroregionen och vice versa, med undantag för 2012 då riket ökar med en procentenhet, medan Örebroregionen minskade med motsvarande. Inomregionalt finns stora skillnader i regionen som dock minskat under det senaste året, högst andel övergång till högskolan finns i Örebro och Kumla (43 procent), medan de lägsta andelarna återfinns i Degerfors och Laxå kommuner (26 procent). I dagsläget skiljer 6 procentenheter upp till etappmålet om 45 procent. Etappmålet kommer troligtvis inte att nås. Andel övergångar till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan efter kommun 2013 (folkbokföring) Andel (%) Sverige 42 Örebro län 39 Örebro 43 Kumla 43 Hallsberg 41 Hällefors 39 Askersund 39 Nora 37 Lindesberg 35 Karlskoga 32 Lekeberg 29 Ljusnarsberg 28 Laxå 26 Degerfors 26 Källa: Skolverket 17

18 Etappmål: År 2012 ska varje kommun ha lagt fast och påbörjat en handlingsplan för breddad rekrytering till högskolan. Indikator; Antal påbörjade handlingplaner Kommer etappmål 2012 att nås? Nej Källa: Målområdesansvarig Etappmål 2012 Linje 14 förebild för breddad rekrytering till högskolan Örebro kommun är i dagsläget den enda kommunen som har en handlingsplan för breddad rekrytering till högskolan. Någon tidplan för när övriga handlingsplanerna förväntas bli klara finns inte för närvarande Linje 14 är en verksamhet med syfte att väcka intresse för universitetsstudier hos ungdomar som växer upp i Vivalla för att fler ska studera vidare på Örebro universitetet. Planer finns att med den metod som utvecklats inom ramen för Linje14 utforma kommunala handlingsplaner för breddad rekrytering till högskolan. Etappmålet har inte uppnåtts per Det är oklart när det kommer att uppnås. 18

19 Omvärldsförändringar och andra krav på omställning gör att arbetslivet ständigt förnyas. En väl avvägd matchning mellan behov och utbud av kompetent arbetskraft stärker konkurrenskraften. Detta kräver en systematisk kompetensutveckling för alla individer genom hela livet. För att regionen ska stärka sin konkurrenskraft krävs ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete för arbetslivet. En större andel medarbetare med eftergymnasial utbildning ökar förutsättningarna för förnyelse och ökad innovationsverksamhet i både företag och offentlig sektor. 19

20 Etappmål: År 2015 ska andelen studerande från Örebro universitet som fått anställning inom tre år efter examen vara bland de fem främsta i Sverige. Indikator; Örebro universitets Sverigeranking avseende andel etablerade på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen (Källa: Universitetskanslerämbetet) Ranking / / / / /2010 Fyra av fem studenter från Örebro universitet får jobb Universitetskanslerämbetet följer regelbundet upp hur många utexaminerade från universitet och högskolor som etablerar sig på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen. Över tid är att allt fler som utexamineras från Örebro universitet som får jobb. 2006/07 fick 73,7 procent jobb, en siffra som stigit till 80,4 procent för de som utexaminerades 2009/10. Ökningen gör att Örebro universitet förbättrar sin Sverigeranking från 18 till 14. Värt att notera i sammanhanget är Örebro universitets satsning på ett karriärcentrum som ska göra vägen till arbetslivet kortare. Hög etableringsfrekvens utifrån förutsättningarna Ett alternativt sätt att mäta etableringsgraden är jämförelsetalet mellan faktisk och förväntad andel etablerade på arbetsmarknaden. Detta mått anger andelen etablerade utifrån de förutsättningar som lärosätena har när det gäller utbildningsutbudet. Rankingen utifrån utbildningsutbud visar att Örebro universitet har Stort söktryck till Örebro universitet Det totala antalet sökande har ökat till Örebro universitet fler har sökt jämfört med förra året. Dessutom är två av universitetets utbildningar bland landets 20 mest sökta. Det handlar om juristprogrammet och läkarprogrammet som är på plats 12, respektive 17 bland landets mest sökta högskoleutbildningar. Populäraste utbildningen är läkarprogrammet vid Karolinska institutet i Stockholm. Källa. en stark position, för närvarande fjärde bäst i landet. Örebro universitet rankas för närvarande som nummer 10 avseende etableringsfrekvensen. Att nå upp till topp fem blir en grannlaga uppgift, då det finns ett antal mindre specialhögskolor som har en mycket hög etableringsfrekvens. Sverigeranking 2011, jämförelsetal, skillnad mellan faktiskt och förväntad andel etablerade på arbetsmarknaden, utexaminerade 2009/10 Lärosäte Andel 1. Sophiahemmet högskola 1,07 2. Stockholms universitet 1,05 3. Ersta Sköndal högskola 1,03 3. Handelshögskolan i Stockholm 1,03 3. Högskolan i Jönköping 1,03 3. Uppsala universitet 1,03 3. Linköpings universitet 1,03 8. Röda Korsets högskola 1,02 8. Högskolan Kristianstad 1,02 8. Örebro universitet 1,02 8. Högskolan i Halmstad 1,02 8. Södertörns högskola 1, Malmö högskola 1, Karolinska institutet Chalmers tekniska högskola Mälardalens högskola Högskolan i Borås Göteborgs universitet Sveriges lantbruksuniversitet Kunliga Tekniska högskolan 0, Umeå universitet 0, Högskolan Väst 0, Högskolan i Gävle 0, Karlstad universitet 0, Högskolan Dalarna 0, Lunds universitet 0, Mittuniversitetet 0, Luleå tekniska högskola 0, Högskolan i Skövde 0, Linnéuniversitetet 0, Blekinge tekniska högskola 0,89 Källa: Universitetskanslerämbetet 20