BESKATTNING AV BOENDE

BESKATTNING AV BOENDE EN VITBOK april 2007 Skärgårdarnas Riksförbund

Skärgård för Framtid Denna vitbok ingår i Skärgårdarnas Riksförbunds serie beskrivningar över tillståndet i landets skärgårdar. Med dessa vitböcker ger vi skärgårdsbornas syn på situationen inom viktiga områden. Vitboken är framtagen med stöd av anslag från EU genom Mål 2 Öarna. I projektet "Skärgård för Framtid" har vi arbetat med tio centrala frågeställningar inom de övergripande rubrikerna; arbete, boende och service. TRANSPORTER I SKÄRGÅRDEN BOENDE I SKÄRGÅRDEN BESKATTNING AV BOENDE SKÄRGÅRDSBARNENS SKOLOR NY TEKNIK TURISM OCH ALLEMANSRÄTT SKÄRGÅRDSBÖNDER SKÄRGÅRDSFISKETS FRAMTID SKÄRGÅRDSBORNA OCH DEMOKRATIN FÖRETAGSAMMA SKÄRGÅRDEN En informationsskrift från Skärgårdarnas Riksförbund info@skargardarnasriksforbund.se www.skargardarnasriksforbund.se Foto omslag fram: Grundsund, Bohuslän Foto Jan-Eric Ericsson Projektet delfinansieras av Omslag bak: Europeiska Unionen Styrsö Bratten, juli 2005 Foto Eva Widlund. Skärgårdarnas Riksförbund 2007 Skärgårdarnas Riksförbund, 18 april 2007

BESKATTNING AV BOENDE Konferensupplaga, uppdaterad 18 april 2007 INNEHÅLL 1. Äntligen beskattning efter bruksvärde 2. Tre radikala ändringar som gynnar skärgårdarna 3. SRF krav över avgifter för boendet 4. Skatten man lyckades förstöra 5. Vad händer nu? 6. Hur blir det sedan då? 7. Skrota taxeringssystemet 8. Internationella erfarenheter 9. Kontakta Skärgårdarnas Riksförbund Skärgårdarnas Riksförbund, 18 april 2007 1

1. Äntligen beskattning efter bruksvärde Den statliga fastighetsskatten avskaffas från och med den 1 januari 2008. Istället införs en statlig avgift med kommunal anknytning. Vartefter blir detta en kommunal fastighetsavgift I Skärgårdarnas Riksförbund har vi under många år i olika skrivelser och remissvar sagt till de olika regeringarna och riksdagspartierna att vi kan acceptera en skatt på boendet. Men då måste den kopplas till ett bruksvärde. Vi har hävdat att alla bostäder skulle kunna få ett bruksvärde i förhållande till framför allt tillgång till samhällets service. Mått som kan gälla är restid till skola, butik, kollektivtrafik och sjukvård. Med summan av de tre skattereformer som nu genomförts och ska genomföras har vår syn på beskattning av boende fått fullt genomslag. Vi kan inte vara annat än mycket nöjda och stolta. 2. Tre radikala ändringar som gynnar skärgårdarna Under senaste året har tre mycket viktiga reformer genomförts eller utlovats genomföras som alla är mycket positiva för skärgårdens utveckling. Vi är närmast förundrade över att efter alla dessa år med utredningar, provisorier och specialregler så kommer äntligen radikala förändringar som förenklar förutsättningarna så påtagligt. Det började med att arvs- och gåvoskatten avskaffades. Den mycket komplicerade problematiken kring arv av högt värderade fastigheter kunde förenklas. Förvisso finns många problem kvar när någon som inte har så mycket pengar vill bo kvar på skärgårdsstället medan kanske syskon vill ha ut sin andel av arvet i pengar. Men situationen förenklades när skatterna försvann. Nästa steg kom med beslutet om att avskaffa förmögenhetsskatten. För statens del var detta faktiskt i stort sett en andra fastighetsskatt. De flesta som betalade förmögenhetsskatt var just fastighetsägare med höga taxeringsvärden. De som var mycket rika med andra tillgångar har alltid kunnat manövrera sig undan denna skatt. De allra rikaste hade till och med fått hjälp av en särskild begränsningsregel utan tak! Det tredje och mest tydliga steget kom nu i april 2007 med förslaget att ta bort fastighetsskatten som kapitalbeskattning och istället göra om den till en kommunal avgift. Allt kineseri om vem som ska värdera hus och deras värden försvinner och man ska i stället börja titta på de nyttigheter fastigheterna får från kommunen. Skärgårdarnas Riksförbund, 18 april 2007 2

3. SRF krav över beskattning för boendet Alla specialregler till trots anser vi att det bästa är att fastighetsskatten avvecklas som en kapitalbeskattning. En framtida avgift för bostaden måste utgå från ett bruksvärde. Där är bostadens läge i förhållande till samhällsservice avgörande. Inte tomtvärden och sjöutsikt. Prisnivåerna på fritidshus i skärgården får inte vara vägledande för de bofastas boendeskatt. Vi accepterar att realisationsvinsten vid en försäljning av en fastighet beskattas hårdare än idag. Det är ju oftast inte fastighetsägarens förtjänst att värdet stigit så mycket. Dessutom så finns det pengar att betala med vid försäljningen. Vi anser att systemet med fastighetstaxering ska avvecklas. Det saknar uppgift i ett framtida system med kommunalt avgift. Om man inte gör det har vi en gnagande oro att belägenhetsfaktorer och kakelplattor plötsligt åter kommer till heders. 4. Skatten man lyckades förstöra Människor har i alla tider valt att bo nära vatten. För att undvika en hård exploatering av en resurs som intresserar alla har myndigheterna infört starka begränsningar för nybygge av bostäder nära stränderna. Det sker genom lagstiftningen om strandskyddet och genom att klassa stora områden av riksintresse för bland annat det rörliga friluftslivet. Genom restriktionerna skapas det inte många nya hus i nära stränderna. Ett resultat av detta har blivit att priserna stigit kraftigt på de hus som finns. Konkurrensen om bostäderna ökar och där kommer allt oftare skärgårdsborna till korta. Detta beskriver vi i skriften Boende i Skärgården 2006. Det är mot denna bakgrund man måste förstå våra ihållande protester mot hur det nuvarande systemet av beskattning av bostäder fungerar. En stabil skattebas som har förvaltats illa Beskattning av boende är sedan gammalt en stabil metod för staten att få en inkomst. Med ekonomernas språk utgör de en stabil skattebas eftersom de inte kan gömmas eller flytta ur landet. Boendeskatter har alltså funnits sedan mycket länge. Dokumenterat infördes de på 1400- talet. Sedan har de omvandlats och också gått från kommunal till statlig skatt. Den nuvarande formen fick fastighetsskatten genom skattereformen 1990. Då höjdes den totala skatten på boendet kraftigt. Bostaden betraktas både som konsumtion och som kapital. De som bor betalar både full moms på allt kring huset och dessutom kapitalskatt varje år i form av fastighetsskatt. Dessutom byggdes automatiskt in att alla med högt värderade hus också skulle betala förmögenhetsskatt. Skärgårdarnas Riksförbund, 18 april 2007 3

Två tydliga problem Det är två tydliga problemen med dagens fastighetsskatt. Det ena är att skatten utgår från att ett bostadshus ses som ett kapital. Det andra är metoden med taxeringsvärden för att beräkna värdet på husen. Med dessa metoder har skatten på en och samma hustyp kunnat vara tio gånger så hög i skärgårdarna som i inlandet. Dessutom har de skattehöjningar husägarna drabbats av varit helt oförutsägbara. Gång på gång kom chockhöjningar av skatten för människor som bara bott kvar i sina gamla hus. Höjningarna baserades enbart på att deras grannar valt att betala mycket höga priser när de köpte sina hus. För vanliga människor har det sedan länge varit uppenbart att en sådan skattemetod inte kan accepteras. Skärgårdsborna har också blivit tydliga signaler på att nuvarande svenska system är fel uppbyggt. Många hårresande exempel har kunnat visas upp. Staten har länge vetat att systemet var fel Genom att det varit så uppenbart att systemet inte fungerat så har staten under årens lopp genomfört en hel rad utredningar som skall se över frågan. I sin iver att försvara synsättet att bostaden ska behandlas som ett kapital har politiker till och med givit råd till fattiga pensionärer att ta lån från banken för att betala skatten om dom inte har tillräckligt hög pension. Sådana råd visar en total okänslighet för människors känsla för vad som är rätt och rimligt. För att dämpa de mest stötande effekterna har staten tvingats göra flera ändringar av skattesatsen. Man har arbetat med olika fribelopp inom vilka skatten inte skall tas ut. Man har infört begränsningsregler och regler om några års befrielse för de som bygger nytt. I debatten inför valet 2006 kom också beslut om att frysa taxeringsvärden på någon lämplig årgång eller att frysa skatten till vissa belopp som gäller innan en ny höjning. Maximering av skatten för tomtvärdet etc. etc. Mångfalden av specialregler visar bara de att det länge varit svårt att utforma en fastighetsskatt så att den accepteras. Skärgårdsproblemet För att dämpa hur skatten slår på personer med låga inkomster, men höga taxeringsvärden på sina bostäder, så infördes 2001 den så kallade begränsningsregeln. Inget hushåll skulle betala mer än 5 % av sin gemensamma inkomst i fastighetsskatt på taxeringsvärden upp till tre miljoner. På finansdepartementet trodde man att man därmed löst skärgårdsproblemet. Men begränsningsregeln var givetvis otillräcklig. Det viktigaste var att den saknade en tydlig vision som kunde uppmuntra unga familjer i skärgården. Istället för framtidstro rullar det på ett "moment 22" där en lindring äts upp av andra mekanismer. Reglerna är krångliga och uppmuntrar till udda tankebanor. Kan det löna sig att skilja sig? Kan det löna sig att öka sina inkomster? Kan det löna sig att barnen har ett bättre sommarjobb? Ökar fastighetsskatten om mormor bor kvar hemma med barn och barnbarn? Så sent som sommaren 2006 kom regeringen med förslag om att begränsningsregelns % -satser skulle justeras. Dessutom hade man gett upp försöken att hålla isär fritidshusen och permanenthus. Men det var för sent. Systemet kring beskattningen av den stabila skattebasen hade förlorat allt förtroende. Skärgårdarnas Riksförbund, 18 april 2007 4

5. Vad händer nu? Regeringen har utlovat att den statliga fastighetsskatten ska avskaffas 2008. Detta innebär ett stort inkomstbortfall för staten på över 16 miljarder kronor om året. Därför vill man att det i stället införs en avgift med kommunal anknytning för varje fastighet. Denna kommunala fastighetsavgift vill man att den ska vara 4 500 kronor per fastighet och år för småhus. Dessutom vill man höja skatten på realisationsvinster från 20 till 30 procent. Tekniken kan bli så att det är en kommunal avgift som staten kasserar in och sedan skickar till kommunen som sedan växlar pengarna åter till staten. Det finns likheter med hur man hanterade vägtullarna i Stockholm. Därmed blir övergången neutral för såväl kommunerna som staten. Utformningen av förslaget måste lösas snabbt nu och det finns en hel rad frågor olösta. Förslaget aviseras med den ekonomiska vårpropositionen som lämnas 16 april. Det är dagen före rapporten du just läser presenteras. Så vi kan givetvis överraskas av snabba ändringar. Nästa steg är att riksdagen debatterar och beslutar om den ekonomiska vårpropositionen. Vi kommer då att få höra vad andra partier tycker om regeringens förslag om en kommunal avgift. Under våren kommer en tjänstemannagrupp på finansdepartementet att utarbeta förslaget fylligare och en departementspromemoria ska vara klar i juni. Denna skickas på remiss under sommaren. Sedan kan man ta beslut under hösten och ny lag ska gälla från 1.1.2008. 6. Hur blir det sedan då? Det måste snarast bli en ren kommunal avgift. En grundläggande syn måste vara att det snarast blir en ren kommunal avgift. Att det statliga inslaget nu endast är att se som en övergångslösning. Därefter ska kommunfullmäktige vara suverän att besluta om avgiften inom de ramar som sätts upp. Staten kan påverka och besluta om tak vilket sker redan idag för max-taxa på dagis samt på felparkeringsavgifter. En tidigare tänkbar reform skulle vara att införa en kommunal fastighetsskatt istället för avgift. För vissa kommuner kan det verka lockande att låta en kommunal fastighetsskatt bli lite högre, och därmed inkassera mer pengar på många fritidshus, samt därmed kunna kompensera sig för höga kostnader i skärgården för de bofasta. Men en sådan variant med kommunal fastighetsskatt har inte diskuterats på länge. Till vissa delar är det kanske ändå intressant att fundera över. I Finland har man olika fastighetsavgifter för permanent boende och fritidsboende. En speciell juridisk nöt är att en kommunal avgift måste enligt lagen svara mot kommunala kostnader. Därför har förbundet Sveriges Kommuner och Landsting tidigt fört fram tanken på att gatukostnader och kostnader för räddningstjänst är sådant som kan kopplas till en fastighetsavgift. Man kan då avgränsa ett kollektiv som består av hela kommunen och fastställa en taxa för fastigheterna med utgångspunkt från kommunens kostnader. De som eventuellt redan betalar t.ex. vägföreningsavgift får då först dra av den från fastighetsavgiften. Skyddsnät Regeringens avsikt är att ingen ska betala mer i fastighetsavgift än vad man skulle ha gjort enligt de tidigare reglerna. Man har därför sagt att när avgiften sätts till 4500 kr så får också detta Skärgårdarnas Riksförbund, 18 april 2007 5

belopp vara max 1 % av nuvarande taxeringsvärde. Detta värde borde rimligen avse det dämpade värde som gäller idag. Men så är det inte tänkt utan man utgår från 2006 års värde vilket därmed blir en sista höjning av skatten för en hel del fastighetsägare. Reavinstskatten höjs för att betala reformen Regeringen vill finansiera minskningen av inkomsterna från fastighetsskatten med att höja reavinstskatten när man säljer sitt hus. Denna del av reformen är lätt att acceptera. De stora värdestegringar som skett i många områden är knappast bara den enskilde ägarens förtjänst. En sänkt årlig skatt i många områden innebär troligen också ett höjt fastighetsvärde vilket kompenserar den höjda reavinstskatten. 7. Skrota taxeringssystemet Dagens fastighetstaxering har bara ett syfte. Att bestämma det värde på vilket fastighetsskatten skall tas ut. Längre tillbaka var det kanske också en vägledning för bankernas långivning, men så är det knappast idag. Varför ska staten förresten serva bankerna med denna tjänst? När man beslutar vilket taxeringsvärde en fastighet skall ha har man som underlag uppgifter om vad det är för slags hus, standard, ålder och storlek, samt värdet på tomten. Sedan sker korrigeringar på grund av storlek och särskilda förhållanden. Det sker också en indelning i värdeområden som bestäms av fastighetens läge och försäljningsstatistik. För skärgårdarna kommer tomtmarkens kriterier om strand, strandnära in i bilden här. Sedan får man fram ett taxeringsvärde som ska motsvara 75 % av marknadsvärdet. Systemet med fastighetstaxering saknar uppgift i ett framtida system med kommunalt avgift. Eftersom det också är en relativt dyr administrativ uppgift så finns det stora besparingar att göra. Om man behåller taxeringsförfarandet så har vi en gnagande oro att belägenhetsfaktorer och kakelplattor plötsligt åter kommer till heders. Taxeringsvärdena fyller heller ingen funktion vid arv och gåva eftersom dessa skatter är avskaffade. Det sista nyttan det nuvarande taxeringsvärdet kan tänkas göra är att vara måttet så att ingen får en kommunal avgift som är högre än vad de tidigare har betalat i fastighetsskatt. Men eftersom taxeringsvärdet nu är fruset så behöver det inte omprövas åren som kommer. Byter huset ägare är det bara att lämna 1 % regeln och låta nivån på den kommunala avgiften gälla. 8. Internationella erfarenheter Genom samarbetet inom ESIN, European Small Islands Federation, har SRF kunnat göra en enkel jämförelse hur fastighetsskatterna ser ut i de olika ländernas skärgårdsområden. I en jämförelse mellan Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Skottland och Sverige var det bara Sverige som idag har en statlig fastighetsskatt som tillåts öka efter marknadspriserna. Den andra ytterligheten var Irland som över huvud taget inte har någon fastighetsskatt. De övriga har alla någon form av kommunal avgift eller skatt på fastigheter. Skärgårdarnas Riksförbund, 18 april 2007 6

FINLAND Här har man ett kommunalt system med skatt på fastigheter. Det varierar mellan kommunerna och baseras på fastigheternas värden med hänsyn till storlek och läge. I Dragsfjärd i sydvästra skärgården är skatten på marken 0,8 %, permanenthus 0,3 % och fritidshus 0,8 %. Variationen är stor. För den generella fastighetsskatten är det 0,5 1 %, för permanenthus 0,22 0,5 %, för fritidshus 0,5 1,0 % och för obebyggda tomter med byggrätt 1-3 %. DANMARK Danmark har bara en kommunal fastighetsskatt på markvärdet, ett härlighetsvärde!. Det är dock beroende av om det är bebyggt med ett permanenthus, fritidshus eller näringsfastighet. Dessutom är skatten beroende av om fastigheten ligger i en stads zon, jordbruks zon eller zon för fritidsboende. Som exempel kan sägas att vid ett värde på 1 milj. blir skatten 6 000 kr. FRANKRIKE Frankrike har en kommunal fastighetsskatt. Den är uppdelad på mark och hus men inte kopplat till marknadspriset. Skatten baseras istället på husets storlek och ingen höjning har skett av dessa värden sedan 1970. Både husägare och hyresgäster betalar fastighetsskatt. Det kan vara 4 % av årslönen som tas ut genom fastighetsskatten. Den är lägre på öarna än på fastlandet. Detta är den enda kommunala skatteinkomsten som finns. Ändå går en del av fastighetsskatten går till den lilla regionen departement, och en del till den större regionen och en del till staten. IRLAND Irland intar en särställning. Nära 40 % av befolkningen bor på landsbygden. Dessutom har Irland den största delen egnahemsägare i världen med 85 %. Man tar inte ut någon fastighetsskatt sedan 30 år tillbaka. SKOTTLAND Skottland har en kommunal fastighetsskatt som varierar mellan olika områden. Den baseras enbart på husets värde. Det finns lättnader för bostadshus på lantbruk. Man har ett komplicerat klassificeringssystem där fastigheten klassas band A-H (A mindre än 27 000, D medel, H över 212 000) beroende på var den ligger. Värdena sattes 1997 och har inte ändrats sedan dess. 9. Kontakta Skärgårdarnas Riksförbund I denna Vitbok om Beskattning av Boende har vi ägnat oss en de klassiska orättvisorna mot skärgårdsborna. Med summan av de tre skattereformer som nu genomförts och ska genomföras hoppas vi att problematiken förpassas till historieböckerna. Vår syn på hur beskattning av boende kan ske har fått fullt genomslag. Vi är mycket nöjda och stolta. Skriften har tagits fram av SRF styrelse med förbundssekreterare Bengt Almkvist som koordinator. Men det finns mycket mer som också är viktigt för skärgårdsborna: Kommunikationer, ITutveckling, samhällsservice, utbildningsfrågor, miljömålsfrågor, sjöfartsfrågor, fiskepolitik, EUpolitik och mycket mer. Allt detta och mer därtill har vi givetvis synpunkter på. Vi hjälper gärna till att ge mer information kring vår syn på de olika områdena. Så ta gärna kontakt med oss! Skärgårdarnas Riksförbund, 18 april 2007 7

Skärgårdarnas Riksförbund www.skargardarnasriksforbund.se