PowerPoint över effektlogiken förklaring till nedanstående bilder



Relevanta dokument
Unbalance in access Important/would like minus is good / usually go to

Åtta karaktärer svarande mot grundläggande behov (intervjustudier 95-04)

Enkätdata Geokodat (GIS) befolkningsregister. Noise. > 40 db(a) db(a) N,m.. m. < 30 db(a) Serene. 1,1 milj invånare (en prick var!

Högt buller minskar människors benägenhet att hjälpa andra, gör människor stressade

Concentration test, Mårtensson et al. 2007

FÖRSTUDIE 8 KARAKTÄRER

Evidensbaserad design (EBD)

KI Campus, Befintligt campus som förtätas och där biltrafiken i området avses minimeras genom uppförande av nya P hus. En jämförande studie före och

Skolgårdslyftet. - Vi skapar gröna och variationsrika skolgårdar

Om äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön. En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson

Friluftsliv för alla. Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik

Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven,

Strategier för en grön och blå stad. - Masterplan för Kristianstad

ULF NORDFJELL Ark LAR/MSA

TILLGÅNG TILL DEN REKREATIVA GRÖNSKAN EN INKOMSTFRÅGA

Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan

LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK

LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK

Upplevelse av urban grönska

Inventering av fem karaktärer i Östra Göinge kommun

Masterplan St. Lars - Foton omr 1-26

Restorativa karaktärer på KI Solnas Campus

Hälsoeffekter av utomhusvistelse

Urbant friluftsliv i världen och Sverige Trender och förutsättningar

Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Trafikbuller och upplevelser av grönområden i närmiljön

Stadsplanering för ökad hälsa

Movium Fakta NATURINTRYCKENS BETYDELSE PÅ ARBETSPLATSER

Klassificering av utemiljöer i Kristianstad för hälsa och välbefinnande

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Restorativa karaktärer på KI Solnas Campus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

Projekt Kidscape om förskolemiljöer och barns hälsa fysisk

Question today imagine tomorrow create for the future

Hur de olika byggnadsdelarna betecknas i analysen. Beteckningar för de olika uterummen i analysen

Vindskydd ute er cykelvägar E lämplighetsprojekt Christer Hydén, Stefanie Engel, LTH Erik Skärbäck, Landskapsplanering

25/09/2017. Tillgång till grönskande utemiljö. Vad är särskilt med att vistas utomhus? Hälsofrämjande utemiljö. Vem? HÄLSOFRÄMJANDE UTEMILJÖER. Hur?

UTEMILJÖKVALITÉER I ARBETSOMRÅDEN

arbetstillfällen

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Bevara barnens skogar

Fysisk aktivitet, Barn & Unga

SOCIOTOPVÄRDEN snabbmanual

Utvärdering av kultur på recept

Friluftsliv och naturupplevelser

BUTIKER I GRENVERKET - S:T LARS

Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska

1 Parter: Varje part är beskriven med organisationsnummer och budgetåtagande i ansökan.

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Hur rekreation kan mätas i Grönytefaktormodellen

Uppdrag. Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt. Lars Johansson

Inventering av fem karaktärer i Hörby kommun

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Natur, hälsa och välbefinnande

Grönkonsekvensbedömning för Dicksonplatsen (del av Tingvalla 3:1), Trollhättan

Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Översiktlig kartläggning av fyra miljökaraktärer i Skåne

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Stort Nordiskt Vänortsmöte maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Eslövs kommun Ängabo förskola

Utmaningar och möjligheter med levande väggar i ett svenskt klimat

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Stadsform som får oss i form

Grönstruktur. Planförslag

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Eslövs kommun Lönnebo förskola

vilka är skillnaderna? Attributes Influencing Self-Employment Propensity in Urban and Rural Sweden Kent Eliasson Tillväxtanalys

Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på livskvalitet EJA PEDERSEN, MARIA JOHANSSON, STEFAN WEISNER

Systematiskt kvalitetsarbete

Ekologiska produktionsfunktioner

Vindkraftdialogen i Stockholm Naturvårdsverket Alexandra Norén

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander

Läsning av rapporten. Information om enkäten

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?

Pedagogisk Verksamhetsidé

Värdeskapande campusplaner. 8 maj 2017

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller?

Välkommen till Skanskas mediafrukost Näringslivets syn på morgondagens arbetsplatser. Stockholm 4 juni 2008

Trädplan KUNGSHOLMEN. för Stockholm. maj 2002

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

FRIYTOR Riktlinjer - för Trelleborgs kommun skolor & förskolor

Transkript:

PowerPoint över effektlogiken förklaring till nedanstående bilder Väsentliga delar i projektet och effektlogiken kan sammanfattas i 16 bilder. Här sammanfattas textförklaringat till varje bild: Sid 1 uppe: Samlad översikt över hela projektet från början till slut, flera år efter avslutningen av Etapp 3. Sid 1 nere: Jämförande enkätstudie över unga genomsnittligt välutbildade i Huanggang, central stad i Kina, och St. Petersburg, visar att den unga generationen i hög grad prioriterar rofylldhet m fl restorativa karaktärer, att det sannolikt är ett är ett gemensamt internationellt mönster oavsett kulturell bakgrund och att enkätfrågorna baserade på Alnarpsmetodens åtta upplevelsekaraktärer gick lätt att besvara. Sid 2 uppe: En omfattande totalundersökning av Englands arbetande befolkning visar att förtida dödsfall samt hjärt och kärlsjukdomar är starkt relaterade till inkomst, men även tillgång till grönområden inom 1 km (Mitchell & Popham 2008) Sid 2 nere: Lista över de åtta upplevelsekaraktärerna sammanfattad 2004. Sid 3 uppe: Effektlogiken som startar med bättre avstressning, trivsel och empati. Sid 3 nere: Googleplex analysera med avseende på förekomst av de åtta karaktärerna utomhus. Sid 4 uppe: De mest restorativa karaktärerna visade samband med exekutiva mentala funktioner som beslutsförmåga, koncentrationsförmåga, välbefinnande, problemlösningsförmåga etc. (Weimann et al. 2015). Sid 4 nere: En principfigur för upplevelsekaraktärernas samband med begreppsparen avstressning/uppmärksamhet och kravlöst/kravfyllt, betydelsen av grönska, färgstandard för analyskartor etc. Sid 5 uppe: Antalet medverkande parter fördubblas från Etapp 1 till Etapp 2. Deras delstudierspänner från översiktsplanenivå, planering och projektering till bygg och driftsfas. Sid 5 nere: Genomförandestegen i Etapp 2, översiktligt Sid 6 uppe: Genomförandet kan beskrivas som ett hjul som sätts i rullning. Hjulet innehåller utbildning, planering, genomförande uppföljning/mätning etc. Sid 6 nere: En studie som visar hur utevistelse i grön miljö gör mest skillnad där särskilt höga krav ställs på höga krav ställs på kortminne och koncentration (Ottosson, Gahn 1998). Sid 7: uppe: Jämförande studie av naturfattiga förskolor med naturrika ger (Grahn 2007).. Sid 7 nere: att barn med på naturrika förskolor utvecklar bättre resultat på motoriska test än barn på naturfattiga, vid i övrigt likvärdiga socioekonomiska förutsättningar, samt.. Sid 8 uppe: att de även på mentala test uppvisade bättre resultat avseende koncentrationsförmåga, impulsivitet, hänsyn och farligt beteende. Sid 8 nere: Två studier som visar att effekterna av grön exponering är en färskvara. Avklingningseffekten kan också utläsas i KI studien (bilaga 2). Sid 9 uppe: Boendes trivsel är korrelerat med antalet upplevelsekaraktärer inom 300 m. Sambandet är tydligast för kvinnor och lägenhetsboende. Sambandet gäller både stad (övre diagrammet för Malmö, n=3.000) och landsbygd inklusive mindre orter (Skåne, n=25.000) (Björk et al 2008). Tack vare den

omfattande Folkhälsoenkäten Skåne som går ut till 50.000 personer vart fjärde år, åren 2008 och 2012 även med frågor om karaktärsupplevelser, så har svenska forskningen bra underlag för slutsatser om olika gröna kvaliteter, inte bara kvantiteten av grönska som i t ex Englandsstudien sid 2 uppe. Därför kan Sverige utveckla bättre varumärke för avstressande arbetsmiljöer, med säkrare certifieringskriterier, än andra länder. Sid 9 nere: Exempel på högt rankad miljö på KI (jfr bilaga 2), Jöns Jacob (innemiljö), i bra kontakt med Pelousen utanför, är signifikant avstressande. Kojorna i korridoren har Lustgårdskaraktär, ger upplevelse av skydd, refuge, samtidigt som man därifrån har överblick, prospect, över omgivningen som har karaktär av både Allmänning och Centrum/fest, samt överblick inåt (fotografens position) där väggar är växtbeklädda.

Miljöupplevelse enkät Byggföretag Fastighetsbolag Konsulter SLU Responsenkät PENG uppföljning Universitet Företag Branchorg. Ekonomisk uthållighet Mer inlokalisering av internationella företag Förbättring av grön miljö Bättre samarbetsvilja och innovativt klimat Mer patent och produkter Mer export Positiva spiraler på arbetsplatser Mindre sjukskrivning social uthållighet Certifieringskriterier Högre lönsamhet Unbalance in access Important/would like minus is good / usually go to 20 15 Too little, want more 10 5 0 5 Serene Wild Lush Spacious The Common The Pleasure garden Festive Culture St. Petersburg Most important minus existing Huanggang Would like minus usualy go to oversupply 10 15 20 1

Dödsfall före pensionsåldern relaterat till inkomst och grön exponering highest income medium income lowest income Green space = Parker, grönområden, jordbruksmark, men ej privata trädgårdar Exposure = inom 1 km i snitt Funktionella sammanhanget Hälsofunktioner Åtta karaktärer svarande mot grundläggande behov (intervjustudier 95-04) 1. Det rofyllda Platser med lugn. Ljuden från vind, vatten, fåglar och insekter dominerar över trafik och jäktande människor. 2. Det vilda Fascination inför den vilda naturen. Självsådda växter, moss- och lavbelupna stenblock. Uråldrig prägel o mystik. 3. Det artrika Våren, den första vitsippan. Mångfalden av djur och växter lockar människor att gå en bit längre för att hitta något nytt. 4. En rymd för tanke och vederkvickelse Komma in i en annan värld, stor helhet. Slipper bekymra sig om signaler och skyltar. Kan fundera igenom saker och ting medan man promenerar eller kanske joggar runt. 5. Allmänningen En grön, öppen, centralt belägen plats. Spontant bollspel, cirkusen, pic nic, allmän samlingsplats 6. Lustgården Plats där barn och vuxna kan umgås i trygghet, där föräldrar vågar släppa barnens händer, helst vara omgärdad, kanske plantera något, odla eller bygga (växthus, kojor). 7. Centrum, festen Där människor möts för att ha trevligt, nöjesparker, såsom Tivoli, Liseberg o likn men även särskilda kvarter eller torg i centrum 8. Kulturhistoria Det historiska arvet. Fascinationen inför monument, historiska platser, gamla byggnader och träd, även kyrkogårdar. Grahn P., Stigsdotter U., Berggren-Bärring A-M., (2005), A planning model for designing sustainable and healthy cities. The importance of people s need of recreational environments in an urban context. (NAEP, Alexandria, 2004) 2

Effektlogik mer avstressning bä re kor dsminne mer innovationer 8 karaktärer bättre koncentration bä re trivsel mer empa bä re samarbete bättre lönsamhet expansion mer hyresintäkter högre fastighetsvärden bä re pension Wild Lush Common Pleasure garden Center/fest Space Googleplex Skärbäck 2013 15 Culture Serene 3

Validering av Attention Ökad tillgång till utemiljö karaktärerna rofylldhet, Vildhet/naturkänsla, artrikedom, rymdkänsla och kulturhistoria visade visst, men statistiskt osäkert, samband med mental hälsa och exekutiva funktioner som: Känsla av välbefinnande, koncentrationsförmåga, beslutsförmåga, problemlösningsförmåga, nöjd med vad du gjort, lycklig etc. Detta i en longitudinell studie av Skåne (n=9444) Weimann et al. 2015 (in press) Health & Place. Färgerförslag ES 150222 Grönstruktur Skärbäck E 4

Bygg och fastighetspart Fas under 2016 17 planering projektering bygg drift Projekt Varför var Vad när Hur där Förbättra att AH KI X X Frescati X X X Albano X X Skanska Solna United X X Stockholm New X X Studio X X Trollhättorna X X X Malmö kommun Grönplan X X X Varvsstaden Varvsstaden X X Flera tillsammans Inre varvshamnen X X X Kristianstad Cykelvägar X Kr Högskola X Hemsö Grenverket X X X MKB Äldreboende X X Förskola X X Primärvård X X Studentbostäder X X affärslokaler X X AMF Fastigheter Top Roof gardens X X SGBC Certifieringsfrågor X X UTBILDNING: grundkurs (A), planering/projektering/utförandekurs (B) slutkurs med självvärdering (C) inför egen provcertifiering. DIAGNOS: Projektområdets med omgivning inventeras och analyseras med avseende på förekomst av de åtta karaktärerna. STARTENKÄT (ev.) för ombyggnadsprojekt (NETIGATE). ANALYS av BEHOV/MÅL för framtida restorativa karaktärer SKISSERING/PROJEKTERING av förslag för de åtta karaktärerna. Detta moment får olika innehåll beroende på i vilken fas delstudien ligger från: tidig ramplanering och detaljplanefas (4:1), detaljprojektering (4:2) byggfas (4:3) driftsfas (4:4). Självbedömning av framtida kvalitetspoäng UPPFÖLJNINGSENKÄT (ev.): förändringar i trivsel och stress efter projekteringsprocessen ÅTGÄRDERS GENOMFÖRANDE. I vissa projekt åtgärder redan under etapp 2. I större projekt under etapp 3. EFTERENKÄT1: (ev) (ev. etapp 3) Vissa frågor identiska med startenkäten för att möjliggöra mätning av förändringar/förbättringar i självupplevd stress och trivsel. CERTIFIERING: Etapp 3 5

Mårtenslund, 85+ (Ottosson, Grahn 1998) Upprepa talserie framlänges Upprepa talserie baklänges 6

Naturfattig Natur-rik Foton: Fredrika Mårtensson grönska gynnar lärande och utveckling Grahn P. Barnet och naturen, ur Utomhuspedagogik som kunskapskälla, Studentlitteratur. -07 Motoriktest eurofit (1993), modifierade att passa åldersgruppen och svenska förhållanden (Paula Nilsson 2002) (FBH) (sjukgy) grönska gynnar lärande och utveckling 7

Grahn P. Barnet och naturen, ur Utomhuspedagogik som kunskapskälla, Studentlitteratur. -07 Koncentrationstestet Ecaddes (McCarney, 1995) I unga år formas det motorisk sinnet, och ger basen för hjärnans fortsatta utveckling hos våra framtida innovatörer grönska gynnar lärande och utveckling Tidsfaktorn Miljöns avstressande effekter är beroende av den tid som personen exponeras för den gynnsamma miljön. T ex sjunker blodtrycket redan efter några minuters promenad. När man färdas i bil har redan korta s.k. mikropauser med avstressande utblickar positiv effekt (Parsons et.al. 1998). Parsons, R. Tassinary, L.G., Ulrich, R., Hebl, M. & Grossman-Alexander, M. 1998. The View from the Road: Implications for Stress Recovery and Immunization. Journal of Environmental Psychology 18, pp 113-140. 8

Malmö urban Likes the neighborhood very much Number of landscape characteristics within 300 m N = 68 5 N = 514 4 N = 996 3 N = 1 469 2 N = 4 052 1 N = 7 783 0 Percent Skåne rural - semiurban Own house Tenants Karolinska Institutet grönska behövs för lärande och utveckling grönska gynnar lärande och utveckling 9