BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas SIRIS. Jämförelser med länet och riket avser samtliga huvudmän om det inte särskilt framgår annat. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Elevsammansättning... 2 Slutbetyg per ämne... 3 Behörighet till gymnasieskolan... 5 Godkända betyg i alla ämnen... 9 Meritvärde... 12 Sammanfattning 268 elever erhöll ett slutbetyg i årskurs 9 från den kommunala skolan i Nynäshamns kommun. Flera faktorer påverkar skolresultat. Resultat redovisas ur följande perspektiv. o Pojkar som grupp har lägre resultat än flickor. Andelen pojkar i kommunens skolor (47 %) är den lägsta på fem år. o Gruppen elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning når högre resultat än elevgruppen där föräldrarna har högst gymnasial utbildning. En låg andel av kommunens elever med slutbetyg 2018 har minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Det gäller vid en jämförelse med både länet och riket. o Andelen elever med utländsk bakgrund motsvarar riksgenomsnittet. 225 av kommunens 268 elever (84 %) blev behöriga ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Det är en något högre andel än föregående år men det är marginellt lägre än resultatet för rikets samtliga huvudmän. 190 av kommunens 268 elever (70,9 %) klarade kunskapskraven för minst betyget E i samtliga ämnen. Det är något lägre än föregående år och ett par procentenheter lägre än resultatet för samtliga huvudmän riket. Kommunens genomsnittliga meritvärde blev 214,6. Det är en ökning med drygt två poäng i jämförelse med föregående år men tydligt lägre än riksgenomsnittet. Resultaten varierar i hög grad mellan kommunens skolenheter. 1(14)
Elevsammansättning Drygt 110 000 elever avslutade årskurs 9 våren 2018. 268 av dem gick i någon av ala grundskolor. I var andelen pojkar i årskurs 9 lägre än på många år, 47 %. De fem senaste åren har andelen legat ett par procentenheter över 50 %. Andelen pojkar i riket ligger någon eller några procentenheter över 50 % över tid. Andelen pojkar är något lägre hos enskilda huvudmän. Diagrammet nedan redovisar elevsammansättningen läsåret 2017/2018. Sammanställningen exkluderar elever med okänd bakgrund 1. Ett fullständigt personnummer är nödvändigt för att SCB ska kunna leverera bakgrundsdata för en elev. Läsåret 2017/2018 erhöll 1720 elever med okänd bakgrund ett slutbetyg från grundskolan. Det motsvarar 1,6 % av samtliga elever. hade enbart en elev med tillfälligt personnummer som gick ut grundskolan våren 2018. Andelen elever i med utländsk bakgrund motsvarar sammansättningen i riket. Omkring var fjärde elev har utländsk bakgrund. Här avses elever med båda föräldrarna födda utomlands oavsett vilket land eleven själv är född i. Eleverna i har som grupp en lägre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning än riket totalt. 2018 75,7% 7,1% 17,2% 60,9% Elevsammansättning 75,0% 39,1% 9,5% 15,5% 43,1% 56,9% Svensk bakgrund Utländskbg (f Sverige) Utländsk bg Högst gymn (f utomlands) utb Eftergymn utb Svensk bakgrund Utländskbg (f Sverige) Utländsk bg Högst gymn (f utomlands) utb Eftergymn utb Bakgrund Föräldrarnas utb Bakgrund Föräldrarnas utb Riket (samtliga) Diagrammet nedan redovisar elevsammansättningen över tid. Skillnaden i föräldrarnas utbildningsbakgrund mellan och riket totalt tenderar att öka mätt på elever i årskurs 9. 60,0% 40,0% 20,0% Elevsammansättning 0,0% 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018, andel elever med utländsk bakgrund Riket (samtliga), andel elever med utländsk bakgrund, andel elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning Riket (samtliga), andel elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning 1 Okänd bakgrund --> Tillfälligt personnummer (ej folkbokförd i Sverige) 2(14)
Bakgrundsfaktorerna varierar mellan kommunens skolenheter. Sunnerbyskolan har färre än tio elever med utländsk bakgrund och av denna anledning redovisar Skolverket inte resultatet. Antalet elever i respektive skolenhet respektive läsår redovisas inom parentes efter namnet. (Läsåret 2016/2017/Läsåret 2017/2018) 53% 54% 53% 50% 49% 45% 45% 49% 29% Elevsammansättning 28% 19% 36% 25% 23% 49% 49% 47% 39% 42% 33% 33% 35% Andel pojkar Elever med utländsk bakgrund Elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning Gröndalsskolan (88/78) Sunnerbyskolan (67/57) Vanstaskolan (59/75) Viaskolan (58/57) Observera att varje redovisning i rapporten nedan som i någon del refererar till föräldrarnas utbildning eller till utländsk bakgrund exkluderar elever med okänd bakgrund. Slutbetyg per ämne Eleverna ska bedömas för betyg i minst 16 ämnen. Betygen ges enligt en skala i sex steg (A F), där A är det högsta betyget. Betygen A E är godkända betyg. Andelen elever med godkända betyg beräknas på alla elever med betyg A F samt elever som inte fick betyg på grund av att betygsunderlag saknades (-). För samtliga elever i riket gäller att andelen elever med minst betyget E ökar i alla ämnen utom ett (moderna språk, språkval) i jämförelse med slutbetygen 2017. För gäller: Andelen elever med minst betyget E har ökat i 13 av 19 ämnen. Störst är ökningen i geografi och svenska som andraspråk. Andelen har minskat i sex ämnen. Störst är minskningen i matematik och moderna språk. För varje ämne beräknas även en genomsnittlig betygspoäng. Varje betyg poängsätt från A (20p) F (0 p). Summan av elevernas betygspoäng divideras med antalet elever. Enbart elever med betyg (A-F) ingår i basen för beräkningarna. Den genomsnittliga betygspoängen blir ett mått på hur höga betyg eleverna erhållit. För samtliga elever i riket gäller att den genomsnittliga betygspoängen har ökat i alla ämnen i jämförelse med slutbetygen 2017. För gäller: Den genomsnittliga betygspoängen har minskat i tio av 19 ämnen. Störst är minskningen i matematik, samhällskunskap och teknik. I sex ämnen ökar den genomsnittliga betygspoängen. 3(14)
I tabellen nedan redovisas resultaten i respektive ämne. För och rikets samtliga huvudmän har 2018 års resultat formaterats för att redovisa utvecklingen. Gröna celler indikerar en positiv utveckling och röda det motsatta. Slutbetyg åk 9 (ämne) Stockholms län (samtliga) Riket (samtliga) Betygspoäng Andel (A-E) Betygspoäng Andel (A-E) Betygspoäng Andel (A-E) Bild 14,0 14,5 91,4% 95,4% 15,4 15,6 96,1% 96,4% 14,4 14,7 95,1% 95,8% Engelska 13,9 14,3 88,0% 91,8% 15,5 15,7 93,2% 94,1% 14,1 14,4 89,7% 90,8% Hem- och konsumentkunskap 14,7 14,6 93,6% 93,4% 15,6 15,7 95,2% 96,1% 14,4 14,6 93,7% 94,6% Idrott och hälsa 14,3 14,3 89,7% 91,7% 15,2 15,5 92,6% 93,7% 14,3 14,5 91,1% 92,0% Matematik 12,3 11,6 89,9% 86,9% 13,2 13,2 91,2% 92,5% 12,0 12,2 87,4% 88,9% Moderna språk (språkval) 13,9 14,2 95,8% 91,0% 15,1 15,1 97,1% 96,8% 14,3 14,4 96,2% 96,0% Modersmål 18,6 18,3 95,8% 100% 17,2 17,4 95,6% 96,6% 16,3 16,4 94,1% 94,8% Musik 14,2 13,7 92,7% 94,5% 15,4 15,6 94,9% 95,7% 14,4 14,6 94,0% 94,9% Biologi 13,4 13,3 91,8% 91,1% 14,2 14,6 93,0% 94,0% 13,1 13,5 90,6% 91,9% Fysik 13,0 13,0 90,8% 90,2% 14,0 14,3 92,4% 93,2% 13,0 13,2 90,0% 91,1% Kemi 12,7 13,3 89,2% 91,8% 13,8 14,1 92,4% 92,8% 12,8 13,1 89,8% 90,9% Geografi 13,3 12,8 85,8% 92,5% 14,4 14,6 92,7% 94,0% 13,4 13,6 90,8% 92,0% Historia 13,3 13,0 88,4% 89,4% 14,5 14,7 92,7% 93,9% 13,5 13,7 90,6% 91,9% Religionskunskap 12,9 12,8 88,8% 90,6% 14,5 14,8 93,3% 94,5% 13,4 13,8 91,3% 92,8% Samhällskunskap 13,8 13,1 89,9% 91,8% 14,5 14,7 92,8% 94,0% 13,4 13,6 90,9% 92,1% Slöjd 14,6 14,4 94,4% 93,8% 15,5 15,7 96,7% 96,6% 14,6 14,7 95,7% 96,2% Svenska 13,3 13,8 93,8% 96,3% 15,1 15,1 96,8% 97,1% 14,2 14,3 95,9% 96,0% Svenska som andraspråk 8,7 10,9 70,0% 79,2% 8,4 9,6 64,7% 73,2% 6,8 8,0 54,2% 63,4% Teknik 14,2 13,1 91,2% 93,7% 14,8 14,9 94,3% 94,7% 13,7 13,8 92,6% 93,5% Skolverket: SIRIS Flickor som grupp erhåller i högre grad ett godkänt betyg och får även en genomsnittligt högre betygspoäng i jämförelsen mellan könen. Det gäller för och för riket totalt i så gott som samtliga ämnen. 4(14)
Behörighet till gymnasieskolan Slutbetyget används vid antagningen till gymnasieskolan. För att bli behörig ett nationellt yrkesprogram ska eleven ha minst betyget E i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk samt i ytterligare fem ämnen. Gymnasiebehörigheten har minskat över tid. Läsåret 2016/2017 var andelen som lägst med 82,5 % i riket och 82,0 % i. Fler än var sjätte elev blev inte behöriga ett nationellt program. Läsåret 2017/2018 har den negativa kurvan vänt. Andelen behöriga i riket ökar med 1,9 procentenheter och Skolverket pratar om ett trendbrott. Behörigheten för eleverna i varierar i större grad över tid. Det kan i någon del kopplas till små urval där enskilda elevers eller gruppers resultat får stort genomslag på aggregerad nivå. Trenden har dock varit nedåtgående för perioden men läsåret 2017/2018 förbättras resultatet också i. 88,8% Elever behöriga ett nationellt program (tom 2010) och ett yrkesprogram (from 2011) 88,3% 84,4% 84,0% 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 Riket (samtliga) Resultatet varierar i hög grad mellan rikets kommuner. För kommunala huvudmän 2018 skiljer det 46,6 procentenheter mellan högsta och lägsta värde, (98,0 % - 51,4 %). Medianvärdet för kommunala huvudmän är 82,2 %. Behörigheten till ett yrkesprogram i gymnasieskolan är högst hos eleverna i en skolenhet med enskild huvudman. Behörigheten har dock ökat mest i den kommunala skolan i jämförelse med föregående år. 82,0% 84,0% Andelen elever behöriga ett yrkesprogram 91,9% 92,0% 80,5% 82,7% 82,5% 84,4% 5(14)
Läsåret 2017/2018 blev 225 av kommunens 268 elever behöriga ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Det motsvarar 84 %. Behörigheten varierar mellan kommunens skolenheter. Inom några skolenheter varierar även resultaten relativt mycket i förhållande till föregående år. 77,3% 87,2% Andelen elever behöriga ett yrkesprogram 86,6% 78,9% 71,2% 77,3% 94,8% 94,7% Gröndalsskolan Sunnerbyskolan Vanstaskolan Viaskolan Skolverket presenterar årligen studieresultat som är nedbrutna på olika elevgrupper. De bygger på individdata från SCB. Statistiken visar att resultaten varierar mellan olika elevgrupper. De faktorer som beaktas är kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund. Skolverket visar i PM Slutbetyg i grundskolan, våren 2018 att kommuner och övriga huvudmän har svårt att kompensera för elevernas bakgrund och förutsättningar. Sammantaget gäller att flickor som grupp i högre grad blir behöriga ett yrkesprogram i gymnasieskolan än pojkar. Årets ökning av andelen behöriga elever kan i någon grad kopplas till att andelen pojkar har minskat och att pojkarnas resultat har förbättrats i högre grad än flickornas. Skillnaderna mellan könen har därmed jämnats ut något. Även i har andelen pojkar minskat och gruppen pojkars resultat har förbättrats i högre grad än flickors. På grund av att urvalet representeras av få elever är det dock svårare att träffa rätt i analysen. 85,3% 85,9% 79,0% 81,7% Andelen elever behöriga ett yrkesprogram 92,6% 92,7% 91,1% 91,3% 84,8% 85,2% 76,8% 80,4% 86,4% 86,7% 79,2% 82,3% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Skolverkets redovisning visar att föräldrarnas utbildningsbakgrund får stort genomslag på elevernas resultat. Föräldrarnas utbildningsnivå får även betydelse för om barnen fortsätter i högre studier efter gymnasieskolan. 6(14)
Föräldrarna till eleverna i årskurs 9 i har som grupp lägre utbildningsnivå än vad som gäller för föräldrarna i riket totalt. Skillnaden är 17,8 procentenheter. I jämförelse med Stockholms län är skillnaden drygt 25 procentenheter. I länet har närmare två av tre elever minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Resultaten ur detta perspektiv visar små variationer i jämförelse med föregående år. Däremot ökar andelen elever i riket med minst en förälder som har eftergymnasial utbildning, vilket får någon påverkan på resultatet. Ökningen är en dryg procentenhet. Andelen elever behöriga ett yrkesprogram 77,9% 80,5% 93,6% 90,2% 85,6% 85,3% 95,8% 95,7% 76,9% 76,9% 92,7% 92,8% 78,1% 78,1% 93,4% 93,5% Föräldrar, högst gymn utb Föräldrar, Föräldrar, högst eftergymn utb gymn utb Föräldrar, Föräldrar, högst eftergymn utb gymn utb Föräldrar, Föräldrar, högst eftergymn utb gymn utb Föräldrar, eftergymn utb I minskade andelen elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning med ett par procentenheter. Resultatet för denna grupp backade något. Däremot förbättrades behörigheten för gruppen elever vars föräldrar har högst gymnasial utbildning. Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat med cirka tio procentenheter den senaste tioårsperioden. I årets redovisning har var fjärde elev båda sina föräldrar födda i ett annat land än Sverige. Elevernas invandringsår påverkar resultaten. Andelen elever behöriga ett yrkesprogram 85,3% 85,2% 85,7% 82,7% 100,0% 89,5% 87,0% 88,7% 88,9% 90,8% 90,9% 84,4% 86,1% 68,3% 57,9% 58,4% Exkl nyinv och okänd bg Svensk bg Sverige) utomlands) Exkl nyinv och okänd bg Svensk bg Sverige) utomlands) Riket (samtliga) På nationell nivå varierar resultaten relativt lite mellan de två senaste åren. Knappt sex av tio elever med utländsk bakgrund (födda utomlands) blev behöriga ett yrkesprogram. 7(14)
Exkluderas gruppen nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund ur redovisningen förbättras andelen behöriga med ett par procentenheter i riket totalt. Knappt 30 % av eleverna som är nyinvandrade och som har kommit till Sverige något av de senaste fyra åren blev behöriga ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Återigen blir kommunens resultat svåra att analysera. Små urval gör resultaten mycket känsliga för enskilda individers resultat. I har gruppen elever med utländsk bakgrund (födda i Sverige) haft relativt goda resultat de senaste åren. 2017 blev samtliga 14 elever behöriga ett yrkesprogram. I år var gruppen något större och andelen behöriga minskade något. 58 % av kommunens nyinvandrade elever blev behöriga ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Behörigheten i Stockholms län varierar mellan kommunerna. 2018 Andelen elever behöriga ett yrkesprogram (samtliga huvudmän) 89% 83% 96% 90% 84% 90% 86% 95% 95% 85% 96% 84% 92% 88% 91% 86% 89% 81% 88% 89% 94% 86% 85% 88% 90% 91% Resultaten förbättrades i 19 av länets 26 kommuner. I Sigtuna ökade andelen elever behöriga till ett yrkesprogram med 7,5 procentenheter till 88,2 %. 8(14)
Godkända betyg i alla ämnen Ett centralt mått vid redovisningen av slutbetygen är hur stor andel av eleverna som har uppnått kunskapskraven (A E) i samtliga ämnen. Kommunens resultat har varierat i högre grad än rikets de senaste tio åren. Andelen elever som uppnått kunskapskraven för minst betyget E i samtliga ämnen 77,0% 75,6% 71,6% 70,9% 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 Riket (samtliga) Rikets resultat förbättras något 2018 i jämförelse med föregående år. Den kommunala skolan bidrar i hög grad till denna förbättring. Andelen elever som uppnått kunskapskraven för minst betyget E i samtliga ämnen 72,8% 70,9% 84,4% 84,6% 71,8% 73,5% 74,1% 75,6% 190 av kommunens 268 elever (70,9 %) erhöll ett slutbetyg med enbart godkända betyg. Det är en lägre andel i jämförelse med föregående år. Resultaten varierar mellan kommunens skolenheter. 65,9% Andelen elever som uppnått kunskapskraven för minst betyget E i samtliga ämnen 73,1% 80,6% 68,4% 61,0% 58,7% 86,2% 87,7% Gröndalsskolan Sunnerbyskolan Vanstaskolan Viaskolan 9(14)
78 av kommunens 268 elever saknar godkänt betyg i ett eller flera ämnen. Fördelningen motsvarar resultatet för det genomsnittliga värdet för rikets samtliga huvudmän. Andelen elever som inte uppnått kunskapskraven för minst betyget E i ett eller flera ämnen 5,9% 6,7% 19,5% 20,1% 1,8% 2,2% 6,5% 6,7% 17,9% 16,2% 1,6% 1,4% I ett ämne I två eller flera ämnen I samtliga ämnen I ett ämne I två eller flera ämnen I samtliga ämnen Riket totalt Flickor som grupp klarade i högre grad än pojkar godkända betyg i alla ämnen. I riket gäller att pojkarna förbättrade sina resultat i högre grad än flickorna. För kommunen gäller att pojkarnas resultat försämrades i högre grad än flickornas. Andelen elever som uppnått kunskapskraven för minst betyget E i samtliga ämnen 76,7% 76,1% 69,2% 65,1% 86,0% 85,7% 82,7% 83,5% 77,3% 77,3% 67,1% 70,1% 79,0% 79,0% 69,7% 72,5% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Föräldrarnas utbildningsbakgrund får stort genomslag i resultaten. Andelen elever som uppnått kunskapskraven för minst betyget E i samtliga ämnen 69,1% 66,0% 85,5% 80,4% 74,1% 73,9% 90,2% 90,2% 64,8% 64,5% 86,7% 86,3% 66,1% 65,8% 87,5% 87,2% Föräldrar, högst gymn utb Föräldrar, eftergymn utb Föräldrar, högst gymn utb Föräldrar, eftergymn utb Föräldrar, högst gymn utb Föräldrar, eftergymn utb Föräldrar, högst gymn utb Föräldrar, eftergymn utb 10(14)
Färre än hälften av rikets samtliga elever med utländsk bakgrund (födda utomlands) klarade kunskapskraven för minst betyget E i samtliga ämnen. Andelen är något högre i Nynäshamns kommun. Andelen elever som uppnått kunskapskraven för minst betyget E i samtliga ämnen 77,3% 72,7% 77,6% 71,3% 92,9% 84,2% 65,2% 53,7% 80,2% 80,1% 83,2% 83,1% 71,4% 73,1% 47,0% 47,2% Exkl nyinv och okänd bg Svensk bg Sverige) utomlands) Exkl nyinv och okänd bg Svensk bg Sverige) utomlands) Riket (samtliga) Resultaten varierar mellan kommunerna i Stockholms län. 15 av 26 kommuner förbättrade sina resultat. Redovisningen avser samtliga huvudmän. Andelen elever som uppnått kunskapskraven för minst betyget E i samtliga ämnen 93% 92% 91% 90% 81% 84% 83% 87% 76% 78% 82% 87% 68% 70% 71% 75% 81% 68% 76% 81% 89% 95% 77% 77% 82% 86% 85% 11(14)
Meritvärde Elevernas samtliga betyg räknas samman till ett meritvärde. Det beräknas på elevens 16 bästa betyg, maximalt 320 poäng. Från och med läsåret 2014/2015 får elever som läser moderna språk också räkna med betygspoängen från detta ämne i meritvärdet. Dessa elever kan få 340 poäng i meritvärde. Det genomsnittliga värdet beräknas på de elever som har erhållit minst betyget E i ett eller fler ämnen. Meritvärdet är ett mått på hur höga betyg eleverna får. Det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i riket har ökat med drygt tio poäng den senaste tioårsperioden. Uppgången har varit relativt jämn. Kommunens meritvärde har varierat i högre grad. Genomsnittligt meritvärde (16 ämnen) 209,6 204,5 220,8 208,9 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 Riket (samtliga) För kommunala huvudmän är spridningen stor mellan högsta och lägsta resultat. 2018 är skillnaden närmare 100 poäng, (268,6 171,9) Kommunens resultat hamnar något under medianvärdet (216,6) för rikets kommunala huvudmän. Det genomsnittliga meritvärdet för kommunens elever ökar något 2018 i jämförelse med föregående år. Räknat på 17 ämnen blir resultatet 214,6 poäng, vilket är drygt två poäng högre än 2017. Det är lägre än det genomsnittliga värdet för samtliga huvudmän i riket och betydligt lägre än det genomsnittliga värdet för samtliga skolenheter med en enskild huvudman. Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) 212,3 214,6 249,3 252,0 217,7 223,3 223,5 228,7 Det genomsnittliga meritvärdet varierar mellan kommunens skolenheter. För några skolenheter varierar resultatet i jämförelse med föregående år. 12(14)
199,9 212,2 219,1 215,3 Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) 201,8 198,8 233,0 240,7 Gröndalsskolan Sunnerbyskolan Vanstaskolan Viaskolan Flickor som grupp erhåller genomgående ett högre betyg än pojkar. I är skillnaden 41,1 poäng till flickornas fördel. Det är en betydande skillnad. I någon del kan skillnaden kopplas till att pojkarna i högre grad har ett eller flera icke godkända betyg. Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) 230,2 233,8 195,8 192,7 260,8 262,5 237,4 241,2 235,9 238,4 202,1 209,7 240,8 243,2 208,0 215,3 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar i hög grad det genomsnittliga meritvärdet. Det gäller oavsett huvudman. Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) 196,3 196,1 245,7 246,0 221,5 223,6 264,1 266,1 200,4 201,3 248,5 250,0 203,4 204,5 252,1 253,7 Föräldrar, högst gymn utb Föräldrar, Föräldrar, högst eftergymn utb gymn utb Föräldrar, Föräldrar, högst eftergymn utb gymn utb Föräldrar, Föräldrar, högst eftergymn utb gymn utb Föräldrar, eftergymn utb 13(14)
För riket gäller att elever med utländsk bakgrund (födda utomlands) erhåller ett lägre meritvärde än övriga grupper. För ser det annorlunda ut. Även här får enskilda elevers resultat stort genomslag. I gruppen ingår samtliga elever oavsett invandringsår. Dock ingår ej elever med okänd bakgrund. Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) 252,9 219,3 218,0 221,6 212,3 219,1 212,8 182,4 234,4 236,2 238,2 239,9 225,3 229,2 179,4 183,4 Exkl nyinv och okänd bg Svensk bg Sverige) utomlands) Exkl nyinv och okänd bg Svensk bg Sverige) utomlands) Riket (samtliga) Resultaten varierar stort mellan kommunerna i Stockholms län. Redovisningen avser samtliga huvudmän. 21 av länets 26 kommuner förbättrade sitt genomsnittliga meritvärde. Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) 247 218 273 251 217 242 238 266 269 232 238 215 249 237 259 235 251 230 227 245 265 237 236 236 257 243 247 Mats Nilsson Utredare Barn- och utbildningsförvaltningen 14(14)