KOMMUNSTYRELSEN 20030305 Beslutsärenden

KOMMUNSTYRELSEN 20030305 Beslutsärenden KS 1 Yttrande, förslag till framtidsplan för järnväg 2004-2015 2 Yttrande, förslag till nationell plan för vägtransportsystemet 2004-2015 3 Yttrande, IT/bredband i Västra Götaland

Kommunstyrelsen 2003-03-05 1(12) Plats och tid Vårgårda Missionskyrka, onsdag 2003-03-05 kl. 16.30-17.451 Beslutande Stig-Olov Tingbratt (c), ordförande1 Christer Forsmark (s)1 Aina Andersson (s) 1 Klas-Göran Olsson (s) 1 Anneli Hermansson (c)1 Leif Carlsson (c)1 Arne Olsson (kd)1 Inga-Lena Tellström (kd)1 Rolf Andersson (v) 1 Mattias Olsson (m) Olof Johansson (m) Övriga deltagande Kjell Karlsson, kommunchef1 Gunilla Richardsson, sekreterare1 1 Utses att justera Inga-Lena Tellström1 Justeringens plats och tid Kommunkontoret, Vårgårda, tisdag 2003-03-11 kl. 16.001 Underskrifter 1 Sekreterare Gunilla Richardsson1 Paragrafer 32-34 Ordförande Justerande Stig-Olov Tingbratt Inga-Lena Tellström ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen1 2003-03-051 Datum för 2003-03-111 Datum för 2003-04-02 anslags uppsättande anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunkontoret, Vårgårda1 Underskrift Gunilla Richardsson

Kommunstyrelsen 2003-03-05 2 Sjuhärad kommunförbund Linda Billberg Ks 32 Dnr KS03/15 531 Yttrande över framtidsplan för järnvägen 2004-2015 Ärendebeskrivning Vägverket har på regeringens uppdrag upprättat en Framtidsplan för järnvägen som omfattar åren 2004 2015 som nu har skickats på remiss. Vårgårda kommuns yttrande sammanställs med Sjuhärads kommunförbunds medlemskommuners remissyttrande. Därefter kommer Västra Götalandsregionen att sammanställa de fyra kommunförbundens yttrande till ett gemensamt yttrande för hela regionen. Framtidsplan för järnvägen redovisar följande verksamheter för Banverket: Investeringar i järnvägsprojekt. Statsbidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar och regionala spårfordon. Drift och underhåll av befintliga och nya järnvägar. Investeringar i el- och teleledningar. Sektorsuppgifter för Banverket i syfte att skapa förutsättningar för en positiv utveckling inom hela järnvägssektorn. I framtidsplanen finns även en vision som sträcker sig bortom 2015. Järnvägarna redovisas per stråk i framtidsplanen med en beskrivning av nuläge och större brister samt en beskrivning av åtgärder och effekter. De största bristerna för Västra stambanan är enligt Banverket följande: Tågförseningarna överstiger en nivå som är acceptabel med 30 40 procent. Bristande bankapacitet på sträckorna Göteborg Alingsås och Järna Katrineholm. Behov av förbättrad säkerhet vid vissa stationer där tågen passerar i höga hastigheter.

Kommunstyrelsen 2003-03-05 3 forts. Ks 32 De åtgärder som planeras för Västra stambanan är bland annat upprustning och utbyten av spår och signalanläggningar. Inom Västra Götaland planeras en utbyggnad till fyra spår på sträckan Floda Aspen under perioden 2012 2015. Utbyggnaden innebär att regionaltrafiken kan köra 15-minuterstrafik med styv tidtabell och att godstrafiken får ökad kapacitet. Vidare så kan snabbtågen minska sina restider in mot Göteborg eftersom förbigångsmöjligheter skapas på sträckan. De åtgärder som föreslås för Västra Stambanan i Framtidsplan för järnvägen förväntas bidra till en minskning av antalet förseningstimmar med knappt 20 procent från 2001 till 2015. Förslag till yttrande: Västra stambanegruppen är en gruppering av kommuner utmed Västra Stambanan i Västra Götalandsregionen som samverkar för att främja Västra stambanans utveckling. Gruppen presenterar ett antal underlag och ställningstaganden med anledning av den pågående infrastrukturplaneringen: Banverkets Västra region har i en idéstudie och en förstudie utrett möjligheterna att förstärka Västra Stambanan från Alingsås in mot Göteborg. Enligt en av Banverket upprättad tidplan för spårutbyggnad Floda Aspen skulle en trafikstart vara möjlig i augusti 2008. Västra Götalandsregionen, Banverkets Västra region och Västtrafik har i april 2002 presenterat ett samlat förslag för utbyggnad av tågkapaciteten i Västra Götaland under perioden fram till och med 2015. För Västra Stambanan anges tre etapper: Etapp 1. Förlängda plattformar Göteborg Alingsås, klar 2005, finansiering enligt Göteborgsöverenskommelsen. Effekt: 50 % ökad kapacitet för pendeltåg. Etapp 2. Förstärkt kapacitet och fyra spår sträckan Aspedalen Floda, klar 2008. Effekt: Hela sträckan Göteborg Alingsås trafikeras med 15- minuterstrafik. Fast tidtabell kan införas på Västra Stambanan eftersom fjärrtågen inte längre behöver underordna sig andra tåg.

Kommunstyrelsen 2003-03-05 4 forts. Ks 32 Etapp 3. Göteborg Aspedalen, fyra spår och kapacitetshöjande åtgärder, klar 2015. Effekt: Västra Stambanans trafikering med nationella, regionala och lokala tåg samt godståg blir mindre störningskänslig. Enigheten i Västra Götaland är stor för att detta samlade grepp ska genomföras för tågtrafiken i Västsverige. De åtgärder som föreslås för Västra Stambanan är alltför få och innebär negativa effekter på miljön eftersom det blir svårt att flytta över något av den ökande trafiken på vägarna till järnväg. Utnyttjandegraden för banan är i nuläget 98 procent under högtrafik. Det finns också risk att trafiken på vägarna ökar ytterligare eftersom en del personer kanske väljer att köra bil på grund av risken för förseningar i tågtrafiken. Ökad trafik på vägnätet och framförallt på E20 innebär också ytterligare försämring av trafiksäkerheten eftersom standarden på E20 redan är alltför dålig för den omfattande trafik som går där. Standarden på Västra Stambanan får konsekvenser som kan ses ur både ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Nationellt perspektiv. Västra Stambanan är en av Sveriges mest trafikerade järnvägar och är den bästa förbindelsen för X2000-trafik mellan Göteborg och Stockholm. Antalet passagerare är för närvarande cirka 3 miljoner per år och beräknas öka till 4 miljoner år 2010. Att satsa på en helt ny förbindelse mellan Göteborg och Stockholm i form av Västra Götalandsbanan i stället för att satsa på en redan befintlig järnvägsförbindelse anser Vårgårda kommun vara fullständigt absurt. Vårgårda kommun anser att det är önskvärt även med Götalandsbanan och framförallt en förbindelse till Landvetter, men i första hand måste man satsa på en befintlig sträckning. Västra Stambanan är även ett oerhört viktigt stråk för godstrafik vilket är viktigt ur ett nationellt perspektiv. Att det finns bra förbindelser till Göteborgs hamn är viktigt eftersom det är Nordens enda transoceana hamn med linjetrafik.

Kommunstyrelsen 2003-03-05 5 forts. Ks 32 Ur ett nationellt perspektiv är järnvägen viktig för att uppfylla bland annat de nationella miljökvalitetsmålen och nollvisionen. Regionalt perspektiv I Västra Götalands utvecklingsstrategi (RUS) anges att huvudorter ska bindas samman och tillväxtstråk skapas genom utbyggd kollektivtrafik och infrastruktursatsningar. Redan i nuläget sker en stor del av arbetspendlingen på Västra Stambanan och trafiken har de senaste åren utökats, bland annat har Västtrafik köpt in nya Reginatåg och lagt in nya turer mellan bland annat Töreboda och Göteborg. Problemen med trafikstockningar på vägarna in till Göteborg är stora. En utbyggd kollektivtrafik kan mildra dessa problem. Genom bättre kollektiva förbindelser blir det även lättare att utveckla bostadsmarknaden och näringslivet i regionen vilket kan få till följd att trycket på Göteborg blir mindre. Lokalt perspektiv Vårgårda kommun fick tågstopp 1996 efter att tågen inte hade stannat på orten under nästan 20 år. Tågstoppet har inneburit ytterligare positiv utveckling och många pendlar både till och från orten. Näringslivet och kommunen är beroende av arbetskraft som pendlar till kommunen, bland annat pendlar ett stort antal personer varje dag från Göteborg, Alingsås, Herrljunga och Falköping till Autoliv. Kommunen skulle ha svårt att rekrytera arbetskraft om inte de kollektiva förbindelserna hade varit så bra. Det är därför viktigt att tågtrafiken fortätter att utvecklas så att restiderna mot Göteborg kan förkortas ytterligare och för att störningarna i trafiken ska minska. Vårgårda kommun har även förutsättningar att utvecklas som en bra boendeort då kommunen ligger strategiskt mitt i regionen och det går att nå större städer som Skövde, Borås, Alingsås och Göteborg inom mindre än en timme. För att kommunen ska utvecklas till en boendeort är det viktigt att det finns bra kollektiva transporter och Västra Stambanan den absolut viktigaste länken för kommunen. Utöver en satsning på Västra Stambanan så stöttar Vårgårda kommun all utbyggnad av järnvägarna i regionen. Detta är viktigt för att minska miljöproblemen och trafiken på vägarna samt för att stärka regionen. En fungerande pendeltågsförbindelse mellan Göteborg, Landvetter och Borås är lika viktig för regionen som en fungerande trafik på Västra

Kommunstyrelsen 2003-03-05 6 forts. Ks 32 Stambanan. Att satsa på att bygga ut Götalandsbanan för förbindelse mellan Göteborg och Stockholm innan trafiken på Västra Stambanan fungerar tillfredsställande är dock något som Vårgårda kommun fullständigt motsätter sig. Med anledning av ovanstående argument anser Vårgårda kommun att den föreslagna utbyggnaden till fyra spår på sträckan Floda Aspen under perioden 2012 2015 måste tidigareläggas och färdigställas innan år 2008. Vidare anser kommunen att ytterligare förbättringar och utbyggnad av Västra Stambanan måste prioriteras snarast och framförallt före en utbyggnad av Götalandsbanan. Sjuhärads kommunförbund begär kommunens yttrande senast 2003-03-14. Beredningsförslag Kommunstyrelsen antar förslaget till remissvar på Framtidsplan för järnvägen 2004 2015. I kommunstyrelsen Yttrande från Västra Sambanegruppen, 2003-02-24. Meddelas att stadsarkitekt Sabina Talavanic och gatuingenjör Leif Nyhlén har studerat handlingarna och har ingen erinran mot yttrandet. Kommunstyrelsens beslut Anta förslaget till remissvar på Framtidsplan för järnvägen 2004-2015.

Kommunstyrelsen 2003-03-05 7 Sjuhärads kommunförbund Linda Billberg Ks 33 Dnr KS03/15 531 Yttrande över förslag till nationell plan för vägtransportsystemet 2004-2015 Ärendebeskrivning Vägverket har på regeringens uppdrag upprättat en Nationell plan för vägtransportsystemet som omfattar åren 2004 2015 som nu har skickats på remiss. Vårgårda kommuns yttrande sammanställs med Sjuhärads kommunförbunds medlemskommuners remissyttrande. Därefter kommer Västra Götalandsregionen att sammanställa de fyra kommunförbundens yttrande till ett gemensamt för hela regionen. Planen behandlar de nationella vägarna och de åtgärder som ska göras i form av investeringar, bärighetssatsningar samt drift och underhåll. Planen behandlar även Vägverkets sektorsuppgifter samt verkets myndighetsuppgifter. Planeringsramen som regeringen har fastställt för det nationella vägtransportssystemet under planperioden är 149 miljarder kronor. De nationella vägar som ligger inom Västra Götalandsregionen är E6, Rv.45, E20 och Rv.40. E20 är den väg som har störst betydelse för Vårgårda kommun. Enligt den nationella planen kommer den del av E20 som går genom Västra Götaland att erhålla medel till följande objekt: Partillemotet, 75 Mkr, 2008 2011 Tollered Alingsås MV, 240 Mkr, 2008 2015, 12 km Lundsbrunn Holmestad MML, 305 Mkr, 2006 2011, 13 km Yttrande Vårgårda kommun anser att de fyra stora nationella vägarna i regionen är av stor betydelse för Västra Götalandsregionens utveckling. Kommunen anser att regionen har fått alldeles för liten tilldelning med tanke på de stora behov som finns. Vidare anser kommunen att vissa vägsträckningar som ligger med i den Nationella planen bör finansieras på alternativa sätt för att lösgöra resurser till andra vägobjekt i regionen.

Kommunstyrelsen 2003-03-05 8 forts. Ks 33 E20 är dock den väg som kommunen koncentrerar sina argument kring för att försöka få till stånd en snabbare och mer omfattande utbyggnad. Det finns ett flertal kommentarer till den nationella planen samt anledningar till att E20 bör byggas ut till 4-fältsväg. Enligt Vägverket är E20 Sveriges viktigaste vägförbindelse för godstransporter mellan Göteborg/Västra Götaland/Halland och Bergslagen/Mälardalen/Stockholmsområdet. E20 är en transitled och ansluter till Göteborgs hamn och andra hamnar. Göteborgs hamn är Nordens enda transoceana hamn med linjetrafik och har av USA nyligen utsetts till en av USA:s 21 viktigaste samarbetshamnar i världen. E20 är en sammanbindande länk mellan östra och västra delen av Sydoch Mellansverige. En utbyggd E20 ger möjlighet att reducera barriärerna mellan Västra Götaland och Mälardalen och ger därmed Örebroregionen ännu större möjlighet för långsiktig ekonomisk utveckling och knyter de olika regionerna till varandra. E20 har av länsstyrelserna rekommenderats som en led för transporter med farligt gods då den bedöms vara den bästa leden för dessa tranporter i det aktuella stråket. Enligt statistik från Räddningsverket var flödet av farligt gods på E20 200.000 400.000 ton per år (1998). E20 är en av de mest olycksbelastade europavägarna i landet. Enbart i Västra Götaland på avsnittet Lerum Örebro länsgräns var under 1997 2002 (november) antalet dödade, svårt skadade och lindrigt skadade totalt 797 stycken, av dessa var antalet dödade 37. Andelen tung trafik på E20 uppgår till 20 25% med lokala toppar på 32% (3 lastbilar varannan minut). I planen görs en bedömning att lastbilsandelen kommer att öka med 37% till år 2010 vilket innebär mer än 2 lastbilar varje minut. Om E20 byggs ut kan arbetsmarknaderna längs vägen lättare integreras och utrymme ges för service- och arbetsresor på längre avstånd med större säkerhet. Det är en stor strategisk fråga särskilt för Göteborgsregionens hushåll, företag och politiska beslutsfattare för att få till stånd en geografisk förstoring av regionen på samma sätt som nu sker i Mälardalen i anslutning till Stockholmsregionen. En utbyggd E20 ger bättre förutsättningar för näringslivet att etablera sig på andra platser än i storstadsregionerna vilket kan minska många problem med till exempel trafikstockningar och bostadsbrist i storstäderna och bristande serviceunderlag och arbetsplatser i de mindre orterna.

Kommunstyrelsen 2003-03-05 9 forts. Ks 33 När den tidigare Nationella Planen upprättades låg stora satsningar i Göteborg och Stockholm utanför planen. Dessa satsningar uppgår till drygt 12 miljarder kronor och ska nu ingå i den nya planen. Norra länken i Stockholm som ingår kostar totalt 6,7 miljarder kronor och omfattar endast 4 kilometer. Att bygga ut hela E20 till 4 fältsväg i Västra Götaland beräknas kosta mindre än Norra länken och man skulle då få 180 kilometer trafiksäker väg med stora positiva regionalpolitiska effekter för en stor befolkning. Synpunkter specifika för Vårgårda kommun: Kommunen har ett starkt näringsliv, särskilt inom tillverkningssektorn. Många företag har etablerat och utvecklat sin verksamhet i kommunen på grund av de goda kommunikationerna. Om E20 fortsättningsvis har en låg standard och om standarden fortsätter att försämras kan det inverka negativt på utvecklingen av näringslivet och risken finns till och med att företag väljer att flytta sin verksamhet. Vårgårda kommun har även förutsättningar att utvecklas som en bra boendeort. För att detta ska ske är det viktigt med bra kommunikationer. Den nuvarande sträckningen av E20 skapar stora barriäreffekter för de boende längs vägen. Kommunen har förordat en alternativ sträckning genom kommunen som är ett bättre alternativ. Om satsningar görs på en 2+1 väg kan det innebära att bebyggelse längs med E20 måste rivas och nya lokalvägar upprättas. Mellan Vårgårda och Alingsås finns det 191 utfarter på E20. En ny stäckning av E20 är nödvändig så att den befintliga vägen i större utsträckning kan nyttjas som lokal väg för privatpersoner som kör mellan de båda orterna. De nationella vägar inom Västra Götalands regionen är alla viktiga för regionen. Av naturliga skäl lägger kommunen störst vikt vid E20 (se argument ovan). Vårgårda kommun anser därför: att de planerade investeringarna på E20 tidigareläggs, att Vägverket försöker hitta alternativa finansieringsmöjligheter för utbyggnaden av E6. E6 är en viktig väg för EU och borde därför till större del kunna finansieras genom EU-medel. Det är även en väg som är av stor betydelse för Norge och därför bör finansiering genom till exempel vägavgifter övervägas såsom Öresundsbron finansieras genom avgifter. att de extraordinära tätortsobjekten i Stockholm och Göteborg inte skall belasta investeringarna i den nationella planen utan finansieras på annat sätt.

Kommunstyrelsen 2003-03-05 10 forts. Ks 33 Kommunen finner det angeläget att satsningar görs för att öka trafiksäkerheten på E20. Trots det finns det en viss tveksamhet till att Vägverket vill göra om vissa sträckningar till 2+1 väg. Detta beror delvis på att trafiken förväntas öka i en sådan omfattning att en 2+1 standard inte är tillräckligt. Kommunen är även tveksam till 2+1 väg eftersom den nuvarande sträckningen genom kommunen inte är bra och bland annat innebär stora barriäreffekter för de boende längs vägen. I nationella planen anges att cirka 100 kilometer av E20 kommer att byggas ut till 2+1 väg, var och när detta ska ske anges inte. Vårgårda kommun anser att detta tydligt måste anges i den färdiga planen. Vårgårda kommun utgår från att kommunens yttrande kommer att finnas som bilaga till kommunförbundets samlade yttrande för Sjuhärad. Sjuhärads kommunförbund begär kommunens yttrande senast 2003-03-14. Beredningsförslag Kommunstyrelsen antar förslaget till remissvar på Nationell plan för vägtransportsystemet 2004 2015. I kommunstyrelsen Inkomna skrivelser från E20-projektet dat. 2003-02-10, Metall avd. 112 dat. 2003-02-26 och Svenska vägföreningen 2003-03-03. Meddelas att stadsarkitekt Sabina Talavanic och gatuingenjör Leif Nyhlén har studerat handlingarna och har ingen erinran mot yttrandet. Kommunstyrelsens beslut Antar förslaget till remissvar på Nationell plan för vägtransportsystemet 2004 2015.

Kommunstyrelsen 2003-03-05 11 Sjuhärads kommunförbund Göte Olsson Ks 34 Dnr KS03/35 005 Yttrande över rapporten "Kraftfull IT-infrastruktur för Västra Götaland" Ärendebeskrivning En utredning har tagits fram om vilken roll Västra Götalandsregionen skall ha i samband med utbyggnad av IT-infrastrukturen i regionen. Utredningen har kartlagt befintliga nät och kapaciteter, utbyggnadsplaner samt förväntade behov t o m 2005 inom Västra Götalandsregionen, kommunerna och länsstyrelsen. Utredningen redovisar följande slutsatser och förslag: Det är tekniskt sett möjligt att samordna och koordinera ett gemensamt nät. Det finns såväl ett behov som ett intresse för fortsatt arbete. Ingen har föreslagit att arbetet skall avbrytas. De övriga regionala statliga organen vill f n inte deltaga i arbetet. Utredningen föreslår att regionen, kommunerna och länsstyrelsen samordnar utbyggnaden av ett gemensamt offentligt, öppet nät genom att samordna de kommunala och delregionala näten. Där det inte finns några sådana nät skall publika nät utnyttjas. Synpunkter skall vara Sjuhärads kommunförbund tillhanda senast 2003-03-07. Beredningsförslag Kommunstyrelsen antar yttrandet över Kraftfull IT-infrastruktur i Västra Götaland som sitt eget.

Kommunstyrelsen 2003-03-05 12 forts. Ks 34 Kommunstyrelsens beslut Antar yttrande över rapporten Kraftfull IT-infrastruktur för Västra Götaland som sitt eget.