Kartläggning, Minigym på servicehus, 2015-06-05



Relevanta dokument
Minigym på Servicehus

Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg

Kvalitetsuppföljningsplan 2015

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Verksamhetsuppföljning, nattbemanning demensboenden, och

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

PM Kostnadsfri fysisk träning för äldre Dnr SN13/

Handlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum

Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, , ,

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Äldrenämnden Bilaga 3

Mötesplatser för äldre - Förslag gällande kundvalet för dagverksamhet och öppna mötesplatser

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Verksamhetsuppföljning, Järdalavägens äldreboende, Attendo Sverige AB, Datum

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Verksamhetsbeskrivning

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

Uppföljning av 90+ träning för 2014 och 2015

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.

Framtida medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) organisation i Stockholms stads äldreomsorg

SPF Bogesund beslutade att undersöka möjligheterna till självträning i ulricehamnsområdet

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Verksamhetsuppföljning, Leanlink Råd & Stöd, hemsjukvård

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Den fortsatta driften av Postiljonens vård- och omsorgsboende

Kungälvs kommun Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Ersättning år 2019 samt revidering av förfrågningsunderlag för upphandling av särskilt boende (LOV)

Förslag till organisatorisk placering av Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR)

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter

Handläggare Datum Diarienummer Eva Erikson ALN Planerad avtalsuppföljning vid Nyby hemvård, utförare Vård och Omsorg

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende

Verksamhetsuppföljning, Gammelgården vårdboende, Kosmo AB, Datum

Verksamhetsuppföljning, Beroendemottagningen och förstärkt öppenvård

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen grums Friskvården i Värmland

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen kil Friskvården i Värmland

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

Riktlinje för handrehabilitering

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Verksamhetsuppföljning, övergripande sammanställning av personalens utbildningsnivå, gällande omsorgsnämndens boenden, enkät 2015 sammanställt 2016.

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen kristinehamn Friskvården i Värmland

Förskrivnings- processen

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Information om hemsjukvård

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Verksamhetsuppföljningar 2017 inom äldreomsorg egen regi och entreprenad.

Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017

Betänkandet SOU2017:43 På lika villkor! - delaktighet,

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

Gränsdragningsproblem

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen kil Friskvården i Värmland

Sektor Stöd och omsorg

Datum Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Äldrepolitiskt program

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Verksamhetsuppföljning boendestöd och resultat av NSPH:s brukarundersökning Dnr SN13/82-700

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Äldreomsorgschefs och Hälsooch sjukvårdschefsnätverk. Fika och fotografering

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland

Samverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Rapport om möjligheterna att införa en vikariepool för äldreomsorgen

Äldreuppdraget i Östergötland

En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

Anmälan om behov av god man eller förvaltare

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Ansökan om projektmedel förstudie med fokus på tidiga rehabiliterande åtgärder i samverkan

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen filipstad Friskvården i Värmland

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Äldre Lättläst version

Transkript:

1 (9) Kvalitets- och Utvärderingskontoret 2015-06-05 Dnr ÄN 2015-259 Malin Visell Maria Lindahl Björn Dahlberg Kartläggning, Minigym på servicehus, 2015-06-05 Sammanfattning Minigym på servicehus startade som ett projekt finansierat genom stimulansbidrag med syftet att skapa tillgänglighet till träningsmöjligheter för äldre personer boendes i servicehus eller i dess närhet. De äldre skulle även beredas möjlighet att träffa sjukgymnast för att erhålla individualiserat träningsprogram. Minigymmen bemannades med undersköterskor, vilka fick regelbunden utbildning om fysisk aktivitet och träning samt medverkade i ett nätverk som leddes av en sjukgymnast. Utöver de sex minigymmen på servicehus finns även ett minigym på Hagdahls seniorcenter som ingick i projektet. Efter projektets avslutande skulle verksamheten i minigymmen fortleva i den ordinarie fritidsverksamheten utan stimulansbidrag. Syftet med kartläggningen var att få en nulägesbeskrivning av hur de sex minigymmen på servicehus fungerar avseende tillgänglighet, bemanning, kompetens och nyttjandegrad. Resultatet av kartläggningen visar bland annat att det saknas tydliga verksamhetsuppdrag och mål för hur minigymmen ska bedrivas inom ramen för fritidsverksamheten. Brukarna som deltog i kartläggningen var mycket positiva till möjligheten att träna på minigym och framhöll betydelsen av stöd och instruktioner från personalen samt den sociala samvaron i samband med träningen. Kvalitets och utvärderingskontoret och MAR bedömer att minigymmen är ett bra exempel på god hälsofrämjande verksamhet och att satsningen som gjordes i projektet avseende lokaler och utrustning bör få en fortsättning. Viktigt är att ta tillvara den erfarenhet, engagemang och kompetens som finns i verksamheterna och utveckla dem vidare för att nå fler besökare. Avgörande faktorer för detta bedöms vara bemanning i minigymmet, tillgång till sjukgymnastresurs samt förtydligande av minigymmen som en del i servicehusen. Besöksadress: Drottninggatan 16, Linköping Postadress: Box 356, 581 03 Linköping Växel: 013-20 60 00 E-postadress: Kvalitetsochutvarderingskontoret@linkoping.se

2 Bakgrund Under 2008-2011 pågick ett projekt i Linköpings kommuns äldreomsorg där man byggde upp sex minigym på olika servicehus. Syftet med minigymmen var att skapa tillgänglighet till träningsmöjligheter för personer som bor i servicehus samt äldre som bor i närområdet. Ge äldre personer möjlighet att träffa sjukgymnast för individualiserat träningsprogram samt att skapa sociala träffpunkter i anslutning till minigymmens aktivitet. De servicehus där minigym etablerades var Aspen, Översten, Skäggetorp, Ramstorp, Johannelund samt Härnebacken. Projektet finansierades genom stimulansbidrag motsvarande 1610 000 kr och det möjliggjorde att minigymmen var öppna under minst 38 veckor per år vid 1-3 tillfällen per vecka med ansvarig kontaktperson. Dessutom erbjöds regelbundet individuell rådgivning och träningsprogram av legitimerad sjukgymnast. Några gym tillhandahöll sjukgymnastresurs varje vecka medan några av de mindre minigymmen hade detta var 14:e dag eller 1 gång per månad. Stimulansbidragen användes även för att införskaffa träningsutrustning samt till utbildningsinsatser för kontaktpersonerna och regelbundna träffar för kontaktpersoner och berörda enhetschefer. Ansvarig för projektet var legitimerad sjukgymnast Jan Hammarlyck från Hammarlyck Rehab AB. Minigymmen på servicehus försågs med enkel men adekvat grundutrustning för träning för äldre personer. De sex servicehusen hade en god geografisk spridning och drevs av såväl kommunal som privata utförare. Då Hagdahlska Senior Center öppnades 2009 etablerades ett litet hälsorum där sjukgymnast regelbundet fanns tillgänglig för rådgivning kring träning för äldre personer. Verksamheten i hälsorummet blev en god rekryteringsplats till minigymmen. Projektets mål var även att verksamheten skulle fortleva i den ordinarie verksamheten utan stimulansbidrag. Idag är minigymmen en del av fritidsverksamheten och verksamheten är inte ytterligare preciserad i avtal med äldrenämnden. Av den anledningen är det intressant att se hur verksamheten har utvecklats efter projektets avslutande. Föreliggande kartläggning är ett sätt att få en nulägesbeskrivning av hur verksamheten i minigymmen bedrivs idag. Den har utförts av Kvalitets- och utvärderingskontoret tillsammans med medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att den ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Kommunen ska erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning.

3 Höjda ambitioner för Linköping, samverkansprogram 2015-2018 Kommunens styrande majoritet skriver i sitt samverkansprogram att man vill ha en inriktning i äldreomsorgen där rehabiliterande åtgärder lyfts fram. Man menar att satsningar på rehabilitering ger fler friska äldre: Äldreomsorgen ska sträva efter att lyfta fram och aktivt arbeta med det friska hos de äldre. Rehabilitering och hälsofrämjande insatser ska vara ett naturligt inslag i äldreomsorgen, så att de äldre behåller och använder sina fysiska och psykiska förmågor så långt det är möjligt. Forskning rörande fysisk aktivitet Forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet och träning påverkar vårt åldrande och kan såväl förebygga som reducera olika åldersrelaterade psykiska och fysiska förändringar. Vidare visar forskningen att personer med hög ålder kan förbättra, kondition, uthållighet, styrka, rörlighet och balans vilket kan minska risken för bland annat fallolyckor och frakturer. Det framkommer även att fysisk aktivitet och träning är ett effektivt sätt att bibehålla en hög aktivitetsnivå och hög grad av självständighet. Äldre personer är en mycket heterogen grupp, varför skräddarsydda träningsprogram oftast är att föredra framför generella råd. Det finns även stark evidens för att fysisk aktivitet har positiv effekt för den kognitiva funktionen och reducerar risken för att utveckla demens. Detta bekräftas av en nyligen publicerad forskningsstudie; Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability (FINGER), vars resultat visar att livsstilsfaktorer avseende bland annat kosthållning och fysisk aktivitet påverkar utvecklingen av demenssjukdom. Mer information kring detta finns att läsa på http://www.fyss.se/fyss-kapitel/. Demografisk utveckling De äldre utgör en allt större andel av befolkningen. Kommuner och regioner kommer att ställas inför stora utmaningar för att klara den demografiska utvecklingen. I Linköpings kommun visar befolkningsprognoser att antalet personer som är 65 år och äldre kommer att öka med 34 procentenheter inom de närmaste 20 åren. Under samma tid kommer antalet personer som är 80 år och äldre att öka med 60 procentenheter. För att möta det stora antalet äldre med syfte att bevara personernas funktioner och möjlighet att leva ett aktivt och självständigt liv så länge som möjligt är det viktigt att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Kommunen kan bidra genom att ge möjlighet till lättillgänglig fysisk träning till personer med olika funktionsnedsättningar och hög ålder. Det kan bidra till att fördröja behov av särskilt boende. Syfte och metod Syftet med kartläggningen är att få en nulägesbeskrivning av hur minigymmen fungerar avseende tillgänglighet, bemanning, kompetens, nyttjandegrad. Kartläggningen förväntas bli en del i underlag för framtida ställningstaganden och planering av hälsofrämjande insatser inom ramen för kommunens hälso- och sjukvårdsuppdrag.

4 Kartläggningen omfattar sex minigym på servicehus samt ett på Hagdahlska seniorhuset. Däremot har inte Åleryds friskvårdsgym eller kommunens utegym följts upp med anledning av att de inte ingick i projektet och inte heller är samma typ av verksamhet. Metod för kartläggningen är intervjuer av berörda verksamhetschefer, de undersköterskor som är ansvariga för gruppverksamheten i minigymmen samt om möjligt brukare som tränar i minigymmen. Intervjuerna är semistrukturerade med ett urval av frågor till personal samt till brukare. Dessutom studeras respektive avtal samt instudering av aktuell litteratur och forskning inom området fysisk aktivitet för äldre. Verksamhetsuppföljning I detta avsnitt presenteras den insamlade informationen vilken kategoriserats i områden under följande rubriker: öppettider, information, personalbemanning och kompetens, antal besökare, upplevd förändring sedan projekttidens slut, brukarkommentarer, Hagdahls seniorcenter samt övrig information som framkommit under verksamhetsuppföljningen. Öppettider Öppettiderna i de besökta verksamheterna varierar mellan en och en halv timme per vecka till dygnet runt veckans alla dagar. I flera fall sammanfaller det med de tider som servicehusen är öppna, då för självträning under eget ansvar. Fyra av de besökta minigymmen har anordnade tillfällen för gruppträning två gånger per vecka. Information Verksamheterna arbetar i olika stor utsträckning med att informera potentiella brukare. I de flesta verksamheter finns information om minigymmen i anslutning till övrig information gällande servicehusen. Det förekommer även riktad muntlig information direkt till brukare om möjligheten till träning. Information finns på Linköpings kommuns hemsida. Personalbemanning och kompetens På samtliga minigym på servicehus bedrivs någon form av träning med stöd av undersköterskor. På fyra av minigymmen bedrivs träningen av utföraren med basansvar och på de övriga två sker det i annan regi. I flera fall har personalen någon form av fördjupad kunskap om träning, några genom fortbildningsinsatser från Hammarlyck Rehab AB och andra genom utbildning som personlig tränare, och träningsinstruktör. Vid ett av de besökta minigymmen får den personal som ansvarar för gruppträningen kontinuerlig kompetensutveckling från utförarens sjukgymnast.

5 Ett av minigymmen används kontinuerligt av de olika utförarnas sjukgymnaster för behandling av brukare. Antal besökare Antalet besökare i minigymmen varierar. Verksamheterna har inga uppgifter om hur många som nyttjar gymmen under andra tider än då man har personalledd gruppträning. Under dessa tillfällen uppskattas antalet brukare i varje verksamhet till mellan 5 och 35 besök per vecka vilket sammanlagt skulle innebära 90-120 besök per vecka på de sex minigymmen och Hagdahlska huset. De flesta som nyttjar gymmen bor i servicehusens närområde och inte på själva servicehusen. Några verksamhetschefer och undersköterskor uppger att de boende på servicehusen i vissa fall inte kan delta i gruppträningen på grund av hälsotillstånd. Medan representanter från andra enheter beskriver att de aktivt arbetar med att motivera och få med även personer med stora funktionsnedsättningar. Upplevd förändring sedan projekttidens slut I samband med att projekttiden tog slut kom minigymmen att bli en del av de redan befintliga fritidsverksamheterna. I fyra av de sex verksamheterna har det inte lett någon större konsekvens gällande hur många som nyttjar minigymmen samt hur ofta man har personalledda gruppträningar. Den största förändringen anses vara att man inte har tillgång till sjukgymnast samt hur mycket fortbildning och kompetensutveckling personalen får. Det som i högre grad har påverkat minigymmen är utförarbyte avseende basansvar inklusive fritidsverksamhet som skett i två av verksamheterna. På dessa två verksamheter har andra fritidsaktiviteter prioriterats framför bemanning i minigym. Brukarkommentarer De cirka 20 brukare som har intervjuats framhåller alla att de uppskattar möjligheten till träning väldigt mycket. I de verksamheter som tillhandahåller personal anses möjligheten att få instruktion och hjälp med träningen mycket värdefull. De flesta av brukarna har fått instruktioner om hur de ska träna i samband med att de började använda minigymmen. Exakt av vem de fick sina instruktioner är inte riktigt klart. Av de brukare som intervjuades tränade de flesta mellan en och två gånger i veckan. De flesta efterfrågade dessutom fler personalledda gruppträningstillfällen. De påtalade även värdet av den sociala samvaron i samband med träningen i minigymmen.

6 Hagdahls seniorcenter Utöver de sex minigym som finns placerade i tidigare nämnda servicehus finns även ett på Hagdahls seniorcenter. Även detta minigym startades under projekttiden, genom statliga stimulansmedel. Minigymmet har samma öppettider som seniorcentret i övrigt; vardagar 10.00 16.00. På Hagdahls seniorcenter finns en verksamhetschef (utvecklingsledare), i övrigt bemannas det av volontärer. Det finns ingen särskilt avsatt bemanning för den del som utgör minigymmet. Antalet besökare per vecka är cirka fem personer och de tränar på egen hand. Minigymmet används inte av sjukgymnaster för behandling av brukare. Under projekttiden fanns tillgång till sjukgymnast vid ett tillfälle per vecka. Sjukgymnasten tillhandahöll då individuella träningsinstruktioner. Därutöver initierade sjukgymnasten, i samverkan med Hagdahls seniorcenters övriga verksamhet, förebyggande åtgärder så som t.ex. stegtävlingar, hälsodagbok, temadagar gällande fallprevention med mera. Efter projektets slut finns inte längre tillgång till sjukgymnastresurs. Övrigt Kartläggningen har fokuserat på innehållet i verksamheten samt användningen av minigymmen. Utöver detta har bifynd framkommit vad gäller skillnader avseende bland annat lokalernas storlek och utformning samt minigymmens utrustning. Några minigym är mycket välutrustade med såväl testcyklar och gångband som gymmaskiner medan ett endast har några testcyklar samt mindre redskap såsom hantlar eller bollar. Under kartläggningen framkom att det finns ytterligare två gym som inte ingick i projektet. Det är på Östgötagatans servicehus och på Aktivitetshuset. Dessa har inrättats av utförarna själva. På två av servicehusen har utföraren med basansvar inte någon verksamhet i minigymmet. Det används istället av annan utförare. Äldrenämnden beslutade om att använda delar av 2013 års prestationsbaserade statsbidrag till en upprustning av minigymmen. Det har lett till en översyn och reparation av minigymmens utrustning samt att viss ny utrustning införskaffats under hösten 2014. Kvalitets och utvärderingskontorets bedömning Bedömning Syftet med kartläggningen var att få en nulägesbeskrivning av hur minigymmen fungerade avseende tillgänglighet, bemanning, kompetens och nyttjandegrad.

7 Kartläggningen visar att det sedan projekttidens slut saknas tydliga verksamhetsuppdrag och mål för hur minigymmen ska bedrivas inom ramen för fritidsverksamheten. Minigymmen betraktas som en av många aktiviteter i fritidsverksamheten och det finns inga specifika krav på öppettider, bemanning eller personalens kompetens. Information om minigymmen gentemot potentiella brukare sker som för övriga fritidsverksamheten. Det skiljer sig åt mellan minigymmen när det gäller personalbemanning samt om det tillhandahålls gruppträning. I de fall minigymmen har bemanning är personalen undersköterskor. Vilken kompetens de har inom området fysisk aktivitet och träning varierar. Det är även skillnader avseende personalens möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling och stöd från sjukgymnast. Avsaknad av utbildning och kompetensutveckling bland undersköterskorna kan påverka vilka instruktioner brukarna får och därigenom även effekten av träningen samt säkerheten. Detta strider emot forskning inom området vilken visar på betydelsen av individanpassad träning för de äldre. Det har även framkommit att det saknats tydlighet när det gäller vem som har ansvar för service och underhåll av minigymmens utrustning. Under hösten 2014 har Hammarlyck Rehab AB, fått i uppdrag att göra en översyn och upprustning/ komplettering av minigymmens utrustning och ett avtal har tecknats mellan Västra vägens cykelverkstad och äldrenämnden gällande service och underhåll av minigymmens utrustning. Dessa åtgärder ser Kvalitets och utvärderingskontoret som relevanta och bra för att öka säkerheten för besökarna i minigymmen. I samband med utförarbyte gällande basansvar under 2014, noteras att nya utföraren har prioriterat andra aktiviteter i fritidsverksamheten, vilket fått till följd att minigymmen inte bemannats. Detta kan anses vara en konsekvens av att äldrenämnden inte preciserat hur minigymmen ska användas och ambitionsnivån för verksamheten. Träningen som sker i minigymmen ska ha inriktning gentemot hälsofrämjande och förebyggande insatser, med andra ord inte ersätta Region Östergötlands uppdrag inom området rehabilitering. Dessa förebyggande insatser kan vara ett led i att minska behov av insatser från äldreomsorgen och eventuellt öka möjligheten till kvarboende i ordinärt boende. När det gäller antalet besökare i minigymmen så visar uppföljningen att då det finns bemanning i gymmet så lockar det fler besökare. Då vi ser att minigymmens verksamhet kan vara en viktig del i kommunens hälsofrämjande arbete är bemanningen av minigymmen en avgörande fråga för att utveckla verksamheten. Uppföljningen visar att det nätverk lett av en projektledare som fanns under projekttiden hade en positiv effekt avseende erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och en samsyn kring verksamheterna. Här kan vi se olika möjligheter att forma ett nätverk och det är en utveckling som bör ligga inom MAR:s ansvarsområde. Brukarna som deltog vid uppföljningarna är mycket positiva till möjligheten att träna på minigym. De framhåller värdet av stöd och instruktioner från personalen och efterfrågar fler bemannade tider per vecka. De uttrycker även betydelsen av den sociala samvaron i samband med gruppträningen i minigym. Det talar för att det är posi-

8 tivt att låta minigymmen ingå som en del i fritidsverksamheten. Dock bör det finnas krav från beställaren på en miniminivå på verksamheten i minigymmen. Det är inte rimligt att ställa minigymmens verksamhet i motsats till annan fritidsverksamhet på så vis som skett i två verksamheter. Framtida förfrågningsunderlag skulle därför behöva ses över för att ge tydliga verksamhetsuppdrag och mål för verksamheten i minigymmen. I projekten var ett syfte att bygga upp en träningsmodell som skulle kunna föras över till andra servicehus. Detta har också skett på två ställen, Östgötagatan och Blandaren. Dessa två verksamheter bör ingå om nätverk åter startas. Den förebyggande verksamhet som tidigare bedrevs av sjukgymnast i samverkan med Hagdahls seniorcenter, såsom stegtävlingar, hälsodagbok och temadagar kring fallprevention, anser kvalitets och utvärderingskontoret är ett gott exempel på hur minigymmen kan vara en del i ett förebyggande folkhälsoarbete. Det skulle därför vara av vikt att återuppta och utveckla denna typ av åtgärder. En slutsats av kartläggningen är att minigymmens verksamhet väl överensstämmer med kommunens ansvar och ambition gällande hälsofrämjande åtgärder. Vår bedömning är att den satsning som gjordes i projektet i form av uppbyggnad av minigymmen avseende lokaler och utrustning bör få en fortsättning. Det är viktigt att ta tillvara den erfarenhet, engagemang och kompetens som finns i verksamheterna. Med relativt små medel skulle verksamheten kunna utvecklas vidare och på så sätt öka användningen och nå fler besökare. Avgörande faktorer för att utveckla verksamheten bedömer vi vara bemanning i minigymmet och tillgång till sjukgymnastresurs. Medicinskt ansvarig för rehabiliterings bedömning Kommunen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda habilitering, rehabilitering för personer med funktionsnedsättning. En välfungerande rehabilitering inom äldreomsorgen ger förutsättningar för en mer aktiv vardag, förbättrad hälsa och livskvalitet för samtliga som bor på särskilt boende. En satsning på detta område skulle ge en kvalitetshöjning inom äldreomsorgen i Linköpings kommun. Avtalsskrivningarna bör därför ses över gällande kraven på hälsofrämjande åtgärder, rehabilitering och funktionsuppehållande träning. MAR bedömer att minigymmen är ett bra exempel på en god hälsofrämjande verksamhet som riktar sig till äldre personer. Organiserad gruppträning i minigymmen kan skapa förutsättningar för att äldre personer bibehåller eller förbättrar sina fysiska funktioner och sin självständighet vilket kan senarelägga hjälpbehov från exempelvis hemtjänst. Minigymmen skulle i högre grad än idag kunna vara ett värdefullt verktyg inom den specifika rehabiliteringen gentemot patienter med fysiska funktionshinder.

9 MAR anser att verksamheten i minigymmen faller inom ramen för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar. För att förvalta och vidareutveckla verksamhet i minigymmen som finns idag krävs: - Förtydliga minigymmen som en del i servicehusen - Tillgång till sjukgymnastkompetens i minigymmen - Bemanning i minigymmen Malin Visell Medicinskt ansvarig för rehabilitering Maria Lindahl Äldreombudsman Björn Dahlberg Planeringsledare