MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

TROLLHÄTTANS KOMMUN Järnsågen sanering UPPDRAGSNUMMER 1351995000 (MKB) TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR SANERINGSÅTGÄRDER PÅ JÄRNSÅGEN 3 OCH DEL AV JÄRNSÅGEN 4 I TROLLHÄTTAN VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ HANS BJÖRKMAN LASSE NILSSON JAN NILSEN repo001.docx 2012-03-2914

repo001.docx 2012-03-2914 Sweco Södergatan 1 SE 462 34 Vänersborg, Sverige Telefon +46 (0)521 575550 Fax +46 (0)521 65510 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Hans Björkman Hydrogeolog Vänersborg Telefon direkt +46 (0)521 575556 Mobil +46 (0)708 655102 hans.bjorkman@sweco.se

Innehållsförteckning Icke-teknisk sammanfattning 1 1 Orientering 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdraget 3 1.3 Avgränsningar 3 1.4 Nollalternativet 4 1.5 Alternativ lokalisering 4 2 Områdesbeskrivning 5 2.1 Läget 5 2.2 Gällande planer 5 2.3 Områdesbestämmelser och riksintressen 5 2.4 Naturvärden 6 2.5 Grundvatten 6 2.6 Ytvatten 6 2.7 Miljökvalitetsnormer 6 3 Klorerade lösningsmedel 8 4 Miljökonsekvenser av saneringsåtgärderna 9 4.1 Projektbeskrivning principutförande 9 4.2 Tider 11 4.3 Vibrationer 11 4.3.1 Förändring 11 4.3.2 Konsekvens 11 4.3.3 Åtgärder 11 4.3.4 Bedömning 12 5 Buller 12 5.1.1 Förändring 12 5.1.2 Konsekvens 12 5.1.3 Åtgärder 13 5.1.4 Bedömning 14 5.2 Utsläpp av CVOC till luft 14 5.2.1 Förändring 14 5.2.2 Konsekvenser 16 5.2.3 Åtgärder 18 5.2.4 Bedömning 19 repo001.docx 2012-03-29

5.3 Transporter och emissioner 19 5.3.1 Förändring 19 5.3.2 Konsekvenser 20 5.3.3 Åtgärder 21 5.3.4 Bedömning 21 5.4 Påverkansområde grundvatten 22 5.4.1 Förändring 22 5.4.2 Konsekvens för brunnar i berg 22 5.4.3 Konsekvenser för brunnar i jord 23 5.4.4 Åtgärder 24 5.4.5 Bedömning 24 5.5 Konsekvenser för dagvattnet 24 5.5.1 Förändring 24 5.5.2 Konsekvens 24 5.5.3 Åtgärder 25 5.5.4 Bedömning 25 5.6 Sättningar 26 5.6.1 Förändring 26 5.6.2 Konsekvens 26 5.6.3 Åtgärder 27 5.6.4 Bedömning 27 5.7 Termisk behandling och reduktiv deklorering 27 5.7.1 Förändring 27 5.7.2 Konsekvenser 27 5.7.3 Åtgärder 28 5.7.4 Bedömning 28 5.8 Energi 28 5.9 Vattenkvalitet 28 5.9.1 Vid grundvattensänkning 28 5.9.2 Reduktiv deklorering 29 5.10 Sammanfattning av försiktighets- och skyddsåtgärder 30 6 Alternativa utföranden 31 6.1 Berggrundvatten 31 6.2 Jord 31 7 Samrådsredogörelse 32 7.1 Allmänt 32 7.2 Samråd med berörda enskilda och allmänheten 32 7.3 Samråd med organisationer 33 7.4 Inkomna yttranden 34 7.5 Samråd med Länsstyrelsen 40 7.5.1 Inledande samråd 40 repo001.docx 2012-03-29

7.5.2 Samråd och Länsstyrelsens beslut 40 8 Allmänna hänsynsregler 42 9 Referenser 43 Bilagor M1. Datablad 3DMe M2 M3 M4 M5 M6 Riskanalys markarbeten Beräkning av buller från saneringsarbeten Inbjudan till samråd som skickats till allmänheten och organisationer Inkomna yttranden Länsstyrelsens beslut repo001.docx 2012-03-29

Icke-teknisk sammanfattning Undersökningar visar att det finns höga halter klorerade lösningsmedel (CVOC) i mark och berggrundvatten på fastigheten Järnsågen 3 i Halvorstorp där det tidigare låg en kemtvätt. Viss förekomst finns även på en mindre del av grannfastigheten Järnsågen 4. Förutom att Järnsågen 3 inte är lämplig för boende finns risk för fortsatt spridning av föroreningen via grundvattnet till nedströms liggande fastigheter. Trollhättans kommun har därför fått statliga medel för att sanera fastigheten. Sanering av förorenad jord planeras att ske genom uppgrävning ned till berg inom en tätspont. Utanför sponten kommer ledningsgravar och ytlig förorening i mark att avlägsnas. Förorenat berggrundvatten inom fastigheten kommer att saneras genom att värma upp berget så att föroreningarna förångas och kan sugas upp och renas. Den termiska behandlingen är energikrävande men samtidigt den säkraste metoden som finns idag. Därefter planeras ytterligare polering att ske genom att en speciell kemikalie injekteras till grundvattnet i bergbrunnar. Det aktiva saneringsarbetet kommer att pågå under ca 1 år varav markarbeten ca 5 månader, termisk behandling ca 3 månader och etablering/avetablering ca 4 månader. Därefter följer en längre fas med provtagningar för att kontrollera effekterna av åtgärderna. Arbetena kommer att medföra ökat buller framför allt vid spontarbeten och bergborrningar men även vid schaktarbeten och transporter. Spontslagning kommer även att generera vibrationer i mark. Arbetena medför en tillfällig ökning av tunga transporter till och från arbetsområdet vilket skapar buller, damning samt utsläpp av avgaser vilket även andra entreprenadmaskiner gör. Även risk för trafikolyckor ökar, något som kommer förebyggas genom tydlig skyltning och särskilda trafikanordningar. Schaktning i förorenad mark kommer att medföra att lösningsmedel avgår till luft. Några störande lukter eller farliga haltnivåer bedöms inte uppkomma annat än i schaktens omedelbara närhet. Schaktning kommer att ske under grundvattenytan som ligger ca 1 meter under mark. Grundvattnet kommer att avsänkas under schaktnivån genom pumpning på en bergbrunn och/eller direkt i schakten. Inom sponten kommer länshållning av ske av nederbördsvatten och eventuellt inläckande grundvatten. Detta ger upphov till en sänkning av grundvattenytan inom en radie på 350-500 meter. Detta medför en något högre uppfordringshöjd i dricksvattenbrunnar samt en något lägre energiutvinning i energibrunnar. Påverkan bedöms dock vara försumbar. Den termiska behandlingen av berggrund/berggrundvatten kommer att leda till att grundvattennivån avsänks ytterligare under en kortare tid. Detta innebär att grundvattennivån i kringliggande brunnar avsänks ytterligare. Den praktiska påverkan bedöms vara försumbar och några ytterligare sättningar bedöms inte utbildas då tiden är mycket begränsad. En grundvattensänkning kan även orsaka sättningar i lera. Geotekniska undersökningar visar att leran i området inte är särskilt sättningskänslig och tål ökad last. 1 (43) repo001.docx 2012-03-2914

Grundvattensänkningen kan möjligen orsaka sättningar på upp till 2-3 cm i närheten av saneringsområdet. Dessa sättningar återgår till största del när grundvattensänkningen avslutas. Detta kan ge upphov till sprickor i hus. Risken är större i hus som grundlagts på både berg och flera meter lera. Trollhättans kommun kommer att söka tillstånd hos Mark- och miljödomstolen för samtliga moment i saneringen. Denna MKB är en del av underlaget för tillståndsansökan. Om tillstånd medges skall ett kontrollprogram upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Detta kontrollprogram kommer att innehålla kontroller av grundvattennivå och grundvattenkvalitet, vibrationer vid spontning, sprickbesiktning, finavvägning, utsläpp till dagvatten, utsläpp till luft, kvaliteten på utonhusluft och inomhusluft i omgivningen mm. Samtliga analysresultat kommer att finnas lätt tillgängliga. 2 (43) repo001.docx 2012-03-29

1 Orientering 1.1 Bakgrund På fastigheten Järnsågen 3 i stadsdelen Halvorstorp i Trollhättan låg tidigare en kemtvätt. Spill och läckage av klorerade lösningsmedel (CVOC) har förorenat mark och berggrundvatten. Trollhättans kommun har genomfört ett antal undersökningar av fastigheten med omgivningar och det har beslutats att fastigheten Järnsågen 3 och del av Järnsågen 4 skall saneras, något som bekostas med statliga medel. Åtgärderna omfattar bland annat grundvattenavledning vilket är tillståndspliktig vattenverksamhet. Trollhättans kommun önskar att samtidigt söka tillstånd även för andra planerade åtgärder som ingår i saneringen. 1.2 Uppdraget Sweco Environment AB har av Trollhättans kommun fått i uppdrag att upprätta en teknisk beskrivning (TB) och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för saneringsåtgärderna. Tillståndsansökan upprättas av adv Rickard Hulling, Stangdell & Wennerqvist i Göteborg. 1.3 Avgränsningar Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med tillhörande teknisk beskrivning (TB) beskriver saneringsåtgärder och dess påverkan på omgivande miljö. Tillståndsansökan omfattar: Sanering av jord genom schakt inom spont, mindre områden utanför spont samt ledningar och ledningsgravar. Avledning av grundvatten för att sänka grundvattennivån under schaktbotten. Avledning av dag- och grundvatten vid länshållning av schakt. Termisk behandling av förorenad berggrund/berggrundvatten i källområdet. Behandling av förorenat berggrundvatten genom reduktiv deklorering. 3 (43) repo001.docx 2012-03-2914

1.4 Nollalternativet Det har konstaterats att mark och grundvatten inom Järnsågen 3 är starkt förorenade. Det sker en pågående spridning av klorerade lösningsmedel via grundvattnet till omgivningen vilket lett till att det idag finns restriktioner för användandet av berggrundvattnet. Det är oklart om påverkan kommer att öka med tiden men detta kan inte uteslutas. Om så blir fallet kan ett stort antal fastigheter påverkas genom försämrad grundvattenkvalitet vilket även kan påverka boende genom försämrad inomhusluft. Naturvårdsverket har beviljat statliga medel för sanering av fastigheten. Nollalternativet innebär att inga saneringsåtgärder vidtas och därmed kommer föreningssituation på fastigheten Järnsågen 3 att vara oförändrad under oöverskådlig tid, restriktionerna kommer att kvarstå och risken för framtida ökad påverkan på omgivningen består. 1.5 Alternativ lokalisering Eftersom det är fastigheten Järnsågen 3 och del av Järnsågen 4 som är förorenade är det dessa fastigheter som skall saneras. Någon annan alternativ lokalisering för saneringsåtgärder finns inte. 4 (43) repo001.docx 2012-03-29

2 Områdesbeskrivning 2.1 Läget Fastigheten Järnsågen 3 ligger i stadsdelen Halvorstorp i nordöstra Trollhättan, se Figur 1. Figur 1. Översiktskarta. 2.2 Gällande planer Fastigheten berörs av detaljplan/områdesbestämmelse 1581K-S:IV/1979 som fastställdes 1979-06-18. Järnsågen 3 får användas för bostäder och handel med max 2 våningar. 2.3 Områdesbestämmelser och riksintressen Järnsågen 3 ingår inte i område för samlad bebyggelse. Fastigheten berörs inte av miljöbalkens bestämmelser för områdesskydd, inte heller av kulturminneslagens bestämmelser och är inte belägen inom område av riksintresse. Sedan 2009 finns restriktioner för nyanläggning av energibrunnar med anledning av föroreningssituationen. Sådana får inte borras inom ett område med gräns ca 300 meter kring Järnsågen 3. 5 (43) repo001.docx 2012-03-2914

2.4 Naturvärden Enligt Trollhättans kommunekolog finns inga kända förekomster av skyddade eller rödlistade arter inom en radie på 500 meter kring Järnsågen 3 och 4. 2.5 Grundvatten I området finns grundvatten i jord och berg. Det finns både schaktbrunnar i jord och bergbrunnar, främst för uttag av energi. Grundvattnets transportriktning är i huvudsak riktad mot norr. Se vidare TB för ytterligare beskrivning. Fram till dess föroreningssituationen uppdagades användes grundvattnet för dricksvattenförsörjning på några fastigheter och även för bevattning. 2.6 Ytvatten Kring Järnsågen 3 finns ett kommunalt VA-nät. Avloppsvattnet leds till Arvidstorps avloppsreningsverk som släpper det renade avloppsvattnet till Göta älv. Inom fastigheten finns ett dagvattensystem som leds till kommunens dagvattenledning i Björkvägen i väster. Dagvattnet mynnar i Göta älv. I fastighetsgränsen mot Järnsågen 2 i söder fanns tidigare ett dike som kulverterades i början av 1960-talet. Detta ytvatten leds österut mot en bäck som ansluter till Stallbackaån i norr som i sin tur mynnar i Göta älv. 2.7 Miljökvalitetsnormer Enligt VISS-databasen klassas Göta älv på sträckan Stallbackaån Slumpån ha måttlig ekologisk potential och god kemisk status (exkl kvicksilver). 6 (43) repo001.docx 2012-03-29

Figur 2. Sträckan Stallbackaån - Slumpån finns beskriven i VISS databasen. Kvalitetskravet är att vattendraget skall uppnå god ekologisk potential 2021 och god kemisk ytvattenstatus 2015. Risk bedöms finnas att detta inte uppnås främst på grund av halten kvicksilver. Det finns inga miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomsten i Halvorstorp. Det planerade saneringsarbetet syftar till att minska mängden förorening som sprids från Järnsågen 3 och därmed kommer mängden förorening som läcker in till spillvattennätet att minska. Redan idag är påverkan på Göta älv försvinnande liten på grund av den stora utspädningen. I framtiden kommer påverkan att vara än mindre. 7 (43) repo001.docx 2012-03-2914

3 Klorerade lösningsmedel Klorerade lösningsmedel (CVOC) har använts inom industrin sedan lång tid tillbaka. I kemtvättar har huvudsakligen tetrakloreten (PCE) använts. PCE bryts vid syrefria förhållanden ned genom deklorering till ett antal nedbrytningsprodukter, se Tabell 1. Det finns även andra klorerade lösningsmedel som ger upphov till nedbrytningsprodukter. 1,2- DCA och 1,1-DCE är nedbrytningsprodukter till trikloretan. De huvudsakliga exponeringsvägarna för CVOC är inandning, oralt intag eller hudkontakt. Livsmedelsverket har satt gränsvärden för PCE och TCE i grundvatten som används som dricksvatten. Inandning är den mest troliga exponeringsvägen. CVOC är flyktigt och den största risken är att halten i inomhusluft ökar vid gasavgång från grundvatten under byggnader. Höga koncentrationer av CVOC i inandningsluften kan ge upphov till effekter på det centrala nervsystemet i form av yrsel, huvudvärk och medvetslöshet beroende på grad och tid för exponering. Inandning av höga halter av CVOC kan också ge upphov till bedövande eller narkotiska effekter och irritation på luftvägarna. Vid mycket höga koncentrationer kan exponering leda till plötslig medvetslöshet. Akut exponering av mycket höga koncentrationer av TCE och PCE kan också leda till irreversibla förändringar i leverfunktion och till effekter på njuren. Hudexponering leder till hudirritation, ögonirritation och effekter på slemhinnor. Inom den grupp som ingår i CVOC finns det mycket stor variation vad gäller cancerframkallande effekter. Detta är väldokumenterat för vinylklorid (VC) medan andra ämnen anses vara potentiellt cancerframkallande/mutagena. Klorerade lösningsmedel namnges ofta genom vedertagna förkortningar, se Tabell 1. Dessa förkortningar använts i fortsättning i tabeller där analysresultat redovisas. Tabell 1. Klorerade kolväten och dess förkortningar. Ämne Förkortning Användning Tetrakloreten PCE Nedbrytning Kemtvätt Trikloreten TCE Metallavfettning Cis-1,2-dikloreten Trans-1,2-dikloreten Kloreten, vinylklorid cdce tdce VC Eten 1,1-dikloreten 1,1-DCE 1,2-dikloretan 1,1,2-trikloretan 1,2-DCA 1,1,2-TCA 8 (43) repo001.docx 2012-03-29

4 Miljökonsekvenser av saneringsåtgärderna 4.1 Projektbeskrivning principutförande Saneringsentreprenaden kommer att handlas upp efter det att tillstånd meddelats för åtgärderna. I samband med upphandlingen kommer åtgärderna att detaljprojekteras. I princip skall saneringen utföras med följande moment: Förorenad jord inom sponten saneras ned till berg genom schakt inom spont. Området är ca 900 m 2 med ett medeldjup på 5,2 m, d v s ca 5 000 m 3. Lättare förorenad ytlig jord utanför spont kommer att schaktas bort till ca 2 meter under mark. Befintliga ledningar inom fastigheten kommer att tas bort och eventuell förorenad jord kommer att avlägsnas i ledningsgravarna. Förorenat grundvatten/dagvatten i schakten inom spont kommer att pumpas upp och behandlas över kolfilter innan utsläpp till dagvattennätet. Länshållningen kommer att innebära att grundvattennivån kommer att avsänkas temporärt. Källområdet i berg kommer att saneras genom termisk behandling varvid berget värms upp till ca 100ºC så att de klorerade lösningsmedlen förångas och kan samlas upp. Rening sker sedan över kolfilter innan utsläpp till atmosfären. Kondensvattnet innehåller låga halter CVOC och leds till dagvattennätet. Inom källområdet i berg planeras efterföljande polering av berggrundvattnet ske genom reduktiv deklorering varvid en kemikalie injekteras för att skapa goda förhållanden för fortsatt nedbrytning. Reduktiv deklorering för att minska halter föroreningar i plymen i grundvatten genom att anlägga en barriär i berg nedströms källområdet. Vid behov kan en adsorbent injekteras för att minska risken för återkontaminering när grundvattnets tryckyta återställs. 9 (43) repo001.docx 2012-03-2914

Figur 3. Principutförande av planerade saneringsåtgärder. För en mer detaljerad beskrivning av saneringsåtgärderna hänvisas till TB. 10 (43) repo001.docx 2012-03-29

4.2 Tider Upphandling av entreprenaderna kommer att ske efter det att tillstånd meddelats. Först efter detta kommer detaljprojektering av saneringsåtgärderna att utföras. Beroende på hur entreprenörerna väljer att utföra sina arbeten och vilka villkor som sätts av prövningsmyndigheten kommer bedömda entreprenadtider nedan att påverkas. Följande är en bedömning av olika entreprenadtider. Detta ger en uppfattning om tidsrymden med det skall påpekas att den kan komma att förändras mer eller mindre och uppgifterna skall endast ses som en storleksordning. Tiden för spontning bedöms till 1-2 veckor och för förankring av spont 1-2 veckor, totalt 3-4 veckor. Tiden för markarbeten och transporter uppskattas till 4-5 månader. Därefter följer brunnsborrning 3-4 veckor, förberedande arbeten för termisk behandling under 2-3 månader och aktiv termisk behandling under 3-4 månader. Därefter avkyls berget under 6 månader. För reduktiv deklorering krävs ytterligare borrning under 2 veckor och därefter injektering. Reduktiv deklorering kommer sedan att verka under ett antal år, dock utan annan insats än uppföljande provtagning. Eventuellt kan det bli behov av att utföra kompletterande injektioner efter ett antal år. 4.3 Vibrationer 4.3.1 Förändring För att möjliggöra schakt utan utrymmeskrävande schaktslänter måste denna ske inom spont. Sponten slås ned till bergets överyta och bakåtförankras. Vid spontarbetet uppkommer vibrationer som är starkast i närområdet. NitroConsult har utfört en riskanalys avseende markarbeten, se bilaga M2. Totalt har byggnationer på 19 närliggande fastigheter inventerats avseende markförhållanden, grundläggningssätt, konstruktion samt ingående byggnadsmaterial. Maximal vibrationsnivå har lämnats för respektive byggnad som inte bör överskridas vid markarbeten. 4.3.2 Konsekvens Vibrationer i samband med spontning riskerar att påverka byggnationer i form av sprickbildning. 4.3.3 Åtgärder Uppföljning föreslås ske på utvalda fastigheter genom syneförrättning och täthetsprovning av eldstäder (14 fastigheter), vibrationskontroll (7 fastigheter) och sättningskontroll. 11 (43) repo001.docx 2012-03-2914

4.3.4 Bedömning Framför allt spontarbetet kommer att medföra vibrationer i området kring Järnsågen 3. Med förebyggande åtgärder förväntas vibrationerna hållas på så låg nivå att någon negativ påverkan på närliggande byggnader inte uppkommer. 5 Buller 5.1.1 Förändring I samband med saneringsarbetet kommer buller att alstras vid: Spontning. Markarbete. Transporter. 5.1.2 Konsekvens Borrning av uppvärmnings- och injektionsbrunnar. Utrustningen för termisk behandling består av fläktar mm som kan alstra buller. En konsekvens av saneringsåtgärderna är att buller alstras i samband med arbetena. De aktiva saneringsarbetena kommer att pågå under totalt ca 1 år och därefter sker uppföljning under flera år. De mest bullrande momenten är spontning, bilning och borrning som bedöms pågå under ca 2 månader på dagtid. De något mindre bullrande momenten schaktning, lastning och transporter pågår dagtid sannolikt under ca 5 månader. Dessa tider är bedömda och kan komma att förändras beroende på hur entreprenörer väljer att driva arbetet. Riktvärden för buller från byggplatser regleras i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15. Riktvärden som tillämpas vid byggplatser framgår av Tabell 2. Värdena för ekvivalent ljudnivå (L Aeq ) är frifältsvärden för dag, kväll respektive natt. För permanentbostäder anges även ett värde för maximal ljudnivå (L AFmax ) nattetid. Riktvärden för fritidshus och vårdlokaler redovisas inte eftersom sådana inte finns i närheten. För verksamhet med begränsad varaktighet, högst 2 månader, t ex spontning och borrning, bör enligt de allmänna råden 5 db högre värden kunna tillåtas. 12 (43) repo001.docx 2012-03-29

Tabell 2. Riktvärden för buller från byggplats. L Aeq = ekvivalent ljudnivå, L AFmax = maximal ljudnivå. Enhet: dba. Område Helgfri mån-fre Lör, Sön, helg Samtliga dagar Permanent boende Dag 07-17 Kväll 19-22 Dag 07-17 Kväll 19-22 Natt 22-07 L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L AFmax Utomhus 60 50 50 45 45 70 Inomhus 45 35 35 30 30 45 Transporter till och från arbetsområdet omfattas av gällande riktvärden för vägtrafikbuller. Trafik inom byggplatsen bör bedömas som byggbuller. En beräkning av ljudnivåerna vid olika aktiviteter har utförts av ÅF Ljud & Vibrationer och som redovisas i sin helhet i bilaga M3. ÅF har totalt beräknat 5 olika scenarier med olika aktivitet. Beräknade ljudnivåer överstiger 65 db(a) för samtliga beräkningsfall utom vid schaktning. Som högst kommer ljudnivån att vara 76 db(a) i samband med spontning. Tunga transporter till och frånområdet kommer att förorsaka tillfälliga olägenheter i form av damning, vibrationer och trafikbuller. Totalt bedöms 1 600 transporter ske till och från arbetsområdet under 5 månader, d v s ca 15 transporter/vardag. Termisk behandling kommer att pågå dygnet runt under ca 3 månader. Under denna tid genereras visst buller från maskinell utrustning som t ex fläktar. 5.1.3 Åtgärder Fastigheten Järnsågen 3 är omgiven av bostadbebyggelse som kan komma att störas av buller från arbetsplatsen. Möjliga åtgärder för att minska bullerpåverkan på omgivningen är att sätta upp bulleravgränsande skärmar. Detta bör då göras på samtliga fyra sidor på fastigheten och vara relativt höga (minst 4 meter) för att få någon effekt. Kostnaden för ÅFs förslag i bilaga M3 har beräknats till 1,3 Mkr. Entreprenadmaskiner är ofta utförda i ett standarutförande och det är endast i undantagsfall dessa kan kompletteras med extra ljuddämpande utrustning. För att minska olägenheter med buller är sannolikt det effektivaste sättet att reglera arbetstiden till vardagar 07:00-18:00. Utrustningen för den termiska behandling är i stora delar inbyggda i containrar som kommer att bullerisoleras. 13 (43) repo001.docx 2012-03-2914

5.1.4 Bedömning Entreprenadarbeten kommer att medföra byggbuller under dagtid som ibland kommer att överskrida riktvärdena, i synnerhet för momenten spontning och borrning. Dessa arbeten är dock relativt begränsade i tid. Med hänsyn till detta och att arbetstiden regleras till dagtid då de flesta kringboende sannolikt inte vistas hemma samt att projektets syfte är att minska risken för framtida negativ påverkan i hela området är vår bedömning att den höga kostnaden för bullerreducerande åtgärder inte är motiverad. Övrig tid kommer normalt byggbuller med grävmaskin och lastbilstrafik att förekomma. Sannolikt kommer riktvärden att underskridas utom alldeles i närheten av t ex en lastbil. Lastbilstrafiken kommer att ske på Tunhemsvägen som är relativt starkt trafikerad redan idag vilket medför ett trafikbuller som det flesta kringboende sannolikt vant sig vid. En kommunal trafikmätning från 2005 visar att Tunhemsvägen trafikeras av 3 150 fordon/vardagsdygn varav 120 utgörs av tyngre fordon. Transporter i anslutning till markarbetena ger ett tillskott av ca 15 tunga transporter per dag, en ökning med ca 12 %. Bullret avtar med avståndet från arbetsplatsen och är således mest störande nära Järnsågen 3. Maskinell utrustning för den termiska behandlingen kommer att vara inbyggd i bullerisolerade containrar. Vår bedömning är att det inte kommer att medföra störande buller. 5.2 Utsläpp av CVOC till luft 5.2.1 Förändring 14 (43) Utsläpp till luft av klorerade lösningsmedel kommer främst att ske vid schaktarbete men även vid den termiska behandlingen av berget. Utsläpp från förorenad jord som transporteras på täckt lastbil från fastigheten bedöms vara försumbar och behandlas inte vidare. Schaktarbetet kommer att ske i jord som är förorenad med klorerade kolväten. Vid schaktarbetet kommer lättflyktiga lösningsmedelsångor att avgå till luft. Dessa kan framför allt påverka arbetsmiljön i och kring schakten men även intilliggande fastigheter. Totalt uppskattas ca 5 500 m 3 förorenad jord att schaktas upp och transporteras bort. Av denna mängd är det i storleksordningen 1 500 m 3 under den tidigare kemtvätten som är starkt förorenad med halter >100 mg/kg summa CVOC (PCE, TCE, 1,2-DCA, VC, 1,2- DCE). Medelvärdet har beräknats till ca 125 mg/kg summa CVOC med maxhalter kring 1 100 mg/kg. Övrig mängd jord inom sponten är måttligt förorenad och innehåller i något enstaka prov ca 30 mg/kg summa CVOC. Medelvärdet har beräknats till ca 2,9 mg/kg summa CVOC. I ytlig jord utanför sponten förväntas halterna vara betydligt lägre även om halterna kan vara höga i anslutning till äldre spillvattenledningar. Vid den termiska behandlingen sker uppsamling av vattenånga och klorerade lösningsmedel. Ångfasen avkyls och luftens innehåll av CVOC reduceras genom behandling över flera kolfilter. repo001.docx 2012-03-29

Utsläpp av CVOC från kolfiltret bedöms vid normal drift vara försumbart. I Danmark ställs ofta kraven på utsläppsluften till 1-5 mg/m 3 för TCE och 0,3 mg/m 3 för VC. Det finns flera exempel på termisk sanering under bostadshus där familjen bott kvar under hela saneringstiden (t ex Helsingör, Danmark, 2014). Den effekt man noterat var att under vintertid behövdes inte det egna uppvärmningssystemet vara igång. Några andra olägenheter noterades inte. Vid den termiska saneringen sätts friktionslagret på berget under undertryck. Dessutom är det sannolikt att kompletterande evakueringsbrunnar anläggs på strategiska platser för att säkerställa att alla gaser samlas upp. Undertryck skapas med flera fläktar som sedan trycker gaserna genom kolfilter före utsläpp till luft. På sugsidan uppkommer inga läckage som kan medföra att CVOC släpps okontrollerat till omgivningen. På trycksidan kan teoretiskt sådana läckage uppkomma men att så inte sker kontrolleras mycket noga. Under hela processen sker loggning av temperatur och tryck i ett stort antal punkter dels i marken men även i reningsanläggningen. Inträffar något avvikande skickas larm och åtgärder kan snabbt sättas in. Bestämd luftkvalitet avseende halten CVOC i utgående luft uppnås genom att använda nödvändigt antal kolfilter. 15 (43) repo001.docx 2012-03-2914

5.2.2 Konsekvenser Det finns inga standardiserade metoder för att beräkna emissioner av CVOC från marksaneringar. Vid en liknande sanering av klorerade lösningsmedel i Linköping (pågående) utfördes emissionsberäkningar, spridningsberäkningar samt en miljömedicinsk utredning inför saneringsarbetet. Under schaktarbetet utfördes ett antal luftmätningar vid schakten, intilliggande fastigheter och på entreprenadarbetare. Uppmätta halter i jord inom källområdet på Järnsågen i Trollhättan framgår av Tabell 3. Källområde är det område där halter summa CVOC >100 mg/kg TS. Tabell 3. Uppmätta halter i jord inom källområdet på Järnsågen 3 i Trollhättan. Enhet: mg/kg. Ämne Antal Median Medel 90-perc UCL95 Max PCE 38 26 101 218 271 1088 TCE 38 1,9 9 22 28 163 VC 38 0,1 0,4 0,8 0,9 3,7 cdce 38 0,4 14 35 44 210 En emissionsberäkning som låg till grund för en spridningsberäkning gjordes inför saneringen i Linköping. En spridningsberäkning av klorerade lösningsmedel är behäftad med stora osäkerheter på grund av faktorer som bestämning av emissioner, vind och temperatur, spridningsmodellens förmåga att beskriva verkligheten mm. Spridningsberäkningen gjordes för 30 punkter på olika avstånd från schakten. I nedanstående tabell redovisas beräkningen som medelvärden av en grupp beräkningspunkter som ligger inom olika avstånd från schakten. Tabell 4. Resultat av spridningsberäkning inför saneringen i Linköping. Enhet µg/m 3 timmedelvärde (99-percentil timme). Avstånd från schakt PCE TCE VC Vid schakt 560 185 0,6 20 m 290 95 0,3 50 m 85 30 0,1 80 m 37 13 0,04 130 m 22 7 0 16 (43) Resultaten av mätningar vid schakten visar maximalt ca 50 % högre värden än vad modellen prognosticerar. På längre avstånd från schakten är de uppmätta halterna lägre än modellens. repo001.docx 2012-03-29

Vi bedömer att föroreningsförhållandena är relativt likartade i Linköping och på Järnsågen och att resultaten av spridningsberäkningar och analysresultat i Linköping bör kunna användas för att ange en storleksordning av förväntade halter i luft i och kring schakten. I Tabell 5 redovisas storleksordningen på förväntade maximala halter (eller vid ogynnsamma förhållanden) vid saneringen i Trollhättan samt valda jämförvärden för att bedöma vilka risker utsläppet medför. 99-percentil är en halt som underskrids 99 h av 100 h. Närmaste boningshus ligger på Järnsågen 4 i öster ca 15 m från östra schaktväggen. Övriga bostadshus ligger minst 40 meter från schakten. Tabell 5. Förväntade halter på olika avstånd från schakten i Trollhättan. För värden från spridningsmodellen är enheten µg/m 3 timmedelvärde (99-percentil timme) för uppmätta värden är det µg/m 3. Värden för lukttröskel är osäkra och hämtade från USEPA (www.epa.gov). Förväntad halt vid Lukttröskel USEPA Arbetsmiljö AFS 2011:18 Schakten 20 m 50 m Nivågränsvärde 8h Kortidsvärde 15 min PCE 1000 *) 290 85 5 000 70 000 170 000 TCE 300 *) 95 30 140 000 50 000 140 000 VC 0,6 0,3 0,1 7 000 000 2 500 13 000 cdce 60 *) 5 *) 5 *) >15 000 20 000 **) 40 000 **) *) anger uppmätta halter i Linköping. Övriga halter är tagna från spridningsmodellen i Linköping. **) gäller 1,1-DCE. De förväntade halterna vid schakten underskrider med bred marginal Arbetsmiljöverkets nivågränsvärde för exponering under 8 timmar. I Tabell 6 görs en jämförelse med olika lågriskvärden. Lågriskvärden från IMM och WHO kan betraktas som halter då det är osannolikt att även mycket känsliga personer uppvisar negativa effekter vid kontinuerlig exponering under en hel livstid. MRL (Minimum Risk Level) Akut 1-14 dagar beskriver ett lågriskvärde där även mycket känsliga personer inte uppvisar några negativa effekter vid exponering under 1-14 dagar. Värden hämtade från ATSDR (www.atsdr.cdc.gov). 17 (43) repo001.docx 2012-03-2914

Tabell 6. Förväntade halter i jämförelse med olika lågriskvärden. Enhet: µg/m 3. Förväntad halt vid IMM lågrisk WHO lågrisk MRL Akut (1-14 dagar) Schakten 20 m 50 m PCE 1000 *) 290 85 680 250 1 300 TCE 300 *) 95 30 23 VC 0,6 0,3 0,1 2,6 10 1 300 cdce 60 *) 5 *) 5 *) *) anger uppmätta halter i Linköping. Övriga halter är tagna från spridningsmodellen i Linköping. **) gäller 1,1-DCE. Av tabellen framgår att den förväntade halten PCE och VC underskrider lågriskvärdet för MRL Akut 1-14 även invid schakten. Spridningsmodellens framräknade halter av PCE och TCE visar att dessa kan komma att överskrida WHOs lågriskvärden på Järnsågen 4. Vid övriga närliggande fastigheter bedöms halten CVOC kunna ligga i nivå med WHOs lågriskvärden avseende TCE. De uppmätta halterna i Linköping visar dock att halterna i verkligheten underskrider lågriskvärdena vilket är rimligt då spridningsmodellen anger värden för den 99:e percentilen (99 h av 100 h är halterna lägre) vilket innebär stor säkerhetsmarginal. Analysresultaten är beroende på rådande väderlekssituation vid provtagningstillfället. Bakgrundshalten i stadsmiljö är mindre än 5 µg/m 3. I inomhusluft är den vanligen <1 µg/m 3. I kemtvättmiljö kan inomhusluften innehålla upp till 70 µg/m 3. (Arbets- och miljömedicin i Linköping, 2012). Den renade luft som släpps till atmosfären från den termiska behandlingen av berggrundvatten behandlas genom kolfilter. 5.2.3 Åtgärder 18 (43) Skulle besvärande lukt eller halter av CVOC i luft vara högre än förväntat kan åtgärder vidtas. I schakten kan t ex de ytor som inte schaktas för tillfället täckas med presenning för att minska avgången till luft. I möjligaste mån skall det starkt förorenade källområdet schaktas upp så snabbt som möjligt för att minimera den tid denna del av schakten kan påverka luftkvaliteten. Schakt i området utanför källområdet ger upphov till betydligt lägre avgång till luft. Transport av jord från källområdet skall ske i täckta containrar eller liknande för att minska avgången till luft. I Linköping fastställdes kravet vid schaktarbetet att summa CVOC (PCE, TCE, cdce och VC) inte skall överstiga 2 mg/m 3 vid närmaste boningshus. Vi bedömer att detta kan vara ett rimligt krav även i Trollhättan. repo001.docx 2012-03-29

För att säkerställa funktionen av den termiska behandlingen vid elavbrott kommer krav att ställas på att det finns nödkraftaggregat installerat som kan driva fläktar för att bibehålla undertrycksventilationen. På så sätt förhindras oönskad spridning i luft. Reningsanläggningen kan kompletteras med ytterligare kolfilter till dess önskad reduktion uppnås. Kravet föreslås vara 3 mg/m 3 för summa PCE, TCE och cdce samt 0,3 mg/m 3 för VC mätt i utsläppspunkten. 5.2.4 Bedömning Sammanfattningsvis förväntas inga lukter förnimmas utom möjligen alldeles invid schakten. Förhöjda halter CVOC kan kortvarigt komma att överskrida WHOs lågriskvärden vid boningshuset på Järnsågen 4. Vid övriga närliggande fastigheter bedöms halten CVOC kortvarigt kunna ligga i nivå med WHOs lågriskvärden avseende TCE. Halten PCE och VC förväntas underskrida lågriskvärdet för MRL Akut även invid schakten. Detta innebär att halter högre än IMM och WHOs lågriskvärde kan accepteras under kortare perioder utan att negativt påverka boende på Järnsågen 4. Saneringen kommer att pågå under relativt begränsad tid och några negativa konsekvenser bedöms inte uppkomma. I luften vid andra intilliggande fastigheter som ligger längre från schakten än Järnsågen 4 bedöms CVOC underskrida lågriskvärdena och någon negativ påverkan på boende bedöms inte uppkomma. Bedömningarna gäller vid schakt i det mest förorenade området i jord, källområdet, som utgör i storleksordningen 30 % av den totala schaktvolymen. Övrig schakt kommer att ske i jord som är betydligt mindre förorenad och avgången av CVOC till luft kommer att vara betydligt mindre. Vid schakt i dessa områden bedöms lågriskvärdena underskridas även i schaktens närhet. 5.3 Transporter och emissioner 5.3.1 Förändring Till grund för emissionsberäkningen antas att förorenade massor kommer att transporteras på lastbil till RagnSells avfallsdeponi i Heljestorp mellan Trollhättan och Vänersborg. Heljestorp är den anläggning som ligger närmast Järnsågen och avståndet är ca 26 km T/R. Mottagningsanläggning är dock ännu inte upphandlad vilket innebär att annan mottagningsanläggning kan komma att bli aktuell. Detta påverkar då transportavståndet och även emissionerna. Totalt beräknas 5 500 m 3 förorenad jord transporteras till Heljestorp vilket innebär ca 275 transporter med lastbil och släp som lastar 20 m 3. Används mindre lastbilar med lastvolymen 7 m 3 medför detta istället ca 800 transporter. Massor för återfyllnad transporteras sannolikt på lastbil med lastvolymen 7 m 3 vilket innebär ca 800 transporter till sidotag som förutsätts finnas inom 30 km från Järnsågen. 19 (43) repo001.docx 2012-03-2914

De lastbilar som transporterar förorenade massor kan inte ta återfyllnadsmassor i retur eftersom ingen plats för lagring finns inom arbetsområdet. Emissioner kommer även från entreprenadmaskiner som används vid spontning, schaktning, markplanering och borrning av bergbrunnar för in-situ behandling av berggrundvattnet. 5.3.2 Konsekvenser Transporter genererar buller vilket beskrivs i separata avsnitt. Transporter innebär även ökad trafik i området vilket ökar risken för olyckor. Totalt för samtliga saneringsåtgärder kan det röra sig om uppemot 1 600 transporter in och ut till arbetsområdet. Transporter och entreprenadmaskiner genererar utsläpp av förbränningsgaser från dieselmotorer. Med hjälp av NTMCalc (Nätverket för transport och miljön) kan emissionen av NO x beräknas till 96 g/transport till Heljestorp och 220 g/transport av ersättningsmassor, dvs ca 250 kg. Emissionen av partiklar kan beräknas till 2,4 kg. Transporterna kommer att transportera jord från en arbetsplats vilket innebär jordmaterial som sitter på däcken kommer att smutsa ned närliggande vägavsnitt om inga åtgärder vidtas. För beräkning av emissioner från entreprenadmaskiner har följande entreprenadutrustning förutsätts: Spontning, förankring (motoreffekt 100 kw resp 75 kw) under 2+2 = 4 veckor. Grävmaskin (motoreffekt 150 kw) under 4 månader (16 veckor) för schakt och återfyllning. Hjullastare (motoreffekt 100 kw) under 8 veckor. Borrmaskin (motoreffekt 75 kw) under 4 veckor. Lastbilstransporter med lastvolym 7 m 3 /transport. 750 transporter till Heljestorp 26 km T/R med förorenad jord samt 750 transporter 60 km T/R med återfyllnadsmassor. Enligt SMED (Svenska MiljöEmissionsData, 2004) anges emission av NOx från entreprenadmaskiner till ca 7 g/kwh (Euro2, 75-130 kw) och partiklar till ca 0,3 g/kwh. Detta innebär utsläpp av ca 1,3 ton NOx och 55 kg partiklar under totalt 1 500 timmars arbete. Totalt kan emissionen av NOx beräknas till 1,6 ton och partiklar till 57 kg. 20 (43) repo001.docx 2012-03-29

5.3.3 Åtgärder För att minska risken för olyckor planeras Björkvägen att stängas av för allmän trafik. Detta innebär bättre översikt vid in- och utfart från arbetsområdet till den trafikerade Tunhemsvägen, se Figur 5. Figur 4. Transporter till och från arbetsplatsen föreslås ske via Björkvägen till Tunhemsvägen. För att göra trafiken på Tunhemsvägen uppmärksam på att det förekommer entreprenadtransporter kommer detta att skyltas tydligt enligt gällande regler. Arbetsplatsen kommer att förses med möjlighet att vid behov spola av bilarna innan utfart från arbetsområdet för att förhindra nedsmutsning. Vägavsnitt som ändå blir nedsmutsade kommer att sopas så att de hålls rena. För tunga transportfordon och entreprenadmaskiner kommer krav att ställas på att de skall uppfylla kraven i Vägledning till gemensamma miljökrav för entreprenader, framtagen av Malmö Stad, Göteborgs Stad, Stockholms Stad och Trafikverket., 2014-04- 02. 5.3.4 Bedömning Transporterna till och från arbetsområdet innebär ökad risk för trafikolyckor. Genom att stänga av Björkvägen för allmän trafik och genom tydlig skyltning på Tunhemsvägen minskas riskerna till att vara acceptabla. Transporter och entreprenadmaskiner genererar emissioner till luft från sina dieselmotorer. Eftersom lastbilar och maskiner skulle använts i andra projekt om de inte används på Järnsågen ökar inte utsläppen totalt sett. 21 (43) repo001.docx 2012-03-2914

Lokalt kring Järnsågen 3 blir dock utsläppen högre än normalt under en tid av ca ett halvår vilket, beroende på väderförhållanden, kan upplevas störande av kringboende. Det skall påpekas att entreprenaderna inte är upphandlade ännu. Det är därför inte känt hur entreprenörerna kommer att bedriva arbetet, typ och antal maskiner, entreprenadtid mm. 5.4 Påverkansområde grundvatten 5.4.1 Förändring Berggrundvattnets trycknivå inom fastigheten ligger ca 1 meter under mark. Detta innebär att schakt kommer att ske under grundvattenytan. Schaktens lägsta nivå kommer att vara ca 8,5 meter under mark. Det kommer att finnas behov av att avsänka grundvattnet samt att länshålla schakten på nederbördsvatten och eventuellt inläckande grundvatten. I princip kan schakten betraktas som en uttagsbrunn i jord med stor diameter. Grundvattnet kommer att avsänkas ca 9 meter i spontområdet och en avsänkningstratt i berg kommer att utbildas. I de områden där ovanliggande jordlager har hydraulisk kontakt med bergets vattenförande sprickor kommer påverkan även att ske i jordlager. Den grundvattensänkning som görs i samband med schakten kommer att pågå till dess återfyllnaden är slutförd och/eller då den termiska behandlingen påbörjas. Länshållningsvattnet från schakten kommer att vara förorenat av klorerade kolväten. Beroende på mängden nederbörd och var i schakten arbete pågår kommer halterna att variera i länshållningsvattnet. Vattnet kommer att innehålla suspenderat material. Detta kommer att avskiljas med filter före det att förorening reduceras över flera kolfilter. Det renade vattnet släpps till dagvattennätet. 5.4.2 Konsekvens för brunnar i berg 22 (43) Vid kapacitetstesten av undersökningsbrunn Ubr 1301 bestämdes transmissiviteten till T= 1 x 10-5 m 2 /s. Används detta T-värde för en prognos enligt Theis blir avsänkningen ca 8 meter på avståndet 50 m vid ett uttag av 8 l/min. Påverkan halveras vid en halvering av uttagsmängden. Denna utvärdering tar dock ingen hänsyn till den nybildning som sker under tiden. Nybildningen fyller på magasinet och därigenom kompenserar avsänkningen som då blir mindre än vad teoretiska beräkningen ger. Med en bedömd nettonybildning på 50 mm och att 50 % av detta fångas in av avsänkningen i schakten erhålls en vattenbalans vid 20 liter/min på ett av avstånd av ca 500 meter. Påverkan utanför ca 500 meter bedöms vara obefintlig. Tillrinningen av grundvatten till 1307-3 till schakten kan beräknas till 2-10 m 3 /dygn vid 9 meters avsänkning. Om en kraftigt vattenförande spricka tvärar över schaktbotten i den djupaste delen kan flödet möjligen nå 30 m 3 /dygn. Det bedömda påverkansområdet står i direkt relation till flödet räknat att hälften av nybildningen på 50 mm når schakten. Påverkansområdet efter 1 års pumpning av grundvatten bedöms vara mellan 150-350 meter för flödet 2-10 m 3 /d och maximalt 500 m vid ett uttag av 30 m 3 /d, se Figur 6. repo001.docx 2012-03-29

Figur 5. Prognos av påverkansområdet efter 1 år vid olika inläckage/uttagsmängder med eller utan nybildning. Konsekvensen för brunnar i berg blir att uppfordringshöjden blir något större än normalt vilket innebär en försumbart ökad energiförbrukning. Det är inte känt att någon använder sin bergbrunn för vattenförsörjning men detta är inte troligt eftersom det finns kommunalt vatten i området. För energibrunnar i berg kommer brunnens aktiva längd att minska något vilket innebär ett något mindre energiutbyte. Även detta bedöms vara försumbart. Den ytterligare grundvattensänkningen som kommer att ske i samband med den termiska behandlingen av berget kommer att medföra att grundvattennivån avsänks ytterligare i bergborrade brunnar. Bedömningsvis kommer detta att ske inom 100 meter kring Järnsågen 3. Den ytterligare avsänkningen kommer endast pågå under kort tid och bedöms inte påverka funktionen i brunnarna. 5.4.3 Konsekvenser för brunnar i jord Vid kapacitetstesten av Ubr 1301 utfördes mätning av grundvatten i friktionslagret i en punkt i jord inom fastigheten. Efter 4 timmars pumpning visade mätningar att ingen påverkan skett. Eventuell påverkan på grundvattennivån i jordlager är beroende på om det finns hydraulisk kontakt mellan jord och berg. Ofta saknas denna kontakt och någon påverkan på brunnar i jord sker då inte. Det kan dock inte uteslutas att det finns områden 23 (43) repo001.docx 2012-03-2914

där en jordbrunn nyttjar grundvatten i det underliggande friktionslagret. I sådana fall kan konsekvensen bli att grundvattennivån i jordbrunnen sjunker. Det är inte sannolikt att någon nyttjar sin jordbrunn för dricksvattenförsörjning i närområdet. Vattnet används dock till t ex bevattning. I värsta fall kan konsekvensen bli att ingen bevattning kan ske med vatten från brunnen. Vår bedömning är därför att det inte kan uteslutas att brunnar i jord kommer att påverkas. Eftersom hela området är anslutet till kommunalt VA bedöms dock konsekvenserna av en ev. påverkan vara obetydliga. 5.4.4 Åtgärder Avsänkning måste ske ned till strax under schaktbotten för att möjliggöra uppgrävning av jord ned till berg, vilket inte går att klara med mindre avsänkning och den schaktutbredning som föreslås.. Grundvattennivåns variationer kommer att mätas före och efter entreprenadtiden samt regelbundet under entreprenaden i utvalda kringliggande brunnar i jord och berg. Detta ger underlag för att reglera eventuella skador. Mängden uppumpat grund- och länshållningsvatten skall mätas och protokollföras. 5.4.5 Bedömning Länshållning i schakten medför att grundvattennivån i berg kommer att avsänkas inom en radie på 350 meter och möjligen även inom 500 meter. Konsekvensen blir att grundvattennivån i bergbrunnar sjunker något vilket medför något högre uppfordringshöjd i vattenbrunnar och något lägre energiutbyte i energibrunnar. Påverkan bedöms dock vara försumbar. 5.5 Konsekvenser för dagvattnet 5.5.1 Förändring Grundvatten och det förorenade länshållningsvattnet kommer att renas över en filteranläggning innan utsläpp till dagvattennätet. För att dokumentera reningsgraden kommer provtagning av inkommande och utgående vatten att göras regelbundet. Entreprenadmaskiner kommer att användas i området under lång tid. Det finns därför viss risk för läckage av drivmedel och olika oljor vid t ex tankning eller olyckor. 5.5.2 Konsekvens Enligt de analyser som utförts uppgår summa CVOC i det dräneringsvatten som lämnar fastigheten idag ca 500 µg/l viket belastar dagvattnet. Vi föreslår begränsningsvärdet 100 µg/l summa CVOC i det vatten som lämnar reningsanläggningen till dagvattensystemet under saneringsarbetet vilket innebär en minskad belastning minskad under saneringsarbetet. Saneringen syftar till att minska den framtida halten CVOC i jord 24 (43) repo001.docx 2012-03-29

och grundvatten vilket får till följd att även halten CVOC till dagvattensystemet kommer att minska radikalt jämfört med dagens förhållande. Den låga halten CVOC i det renade länshållningsvattnet kommer att minska ytterligare vid transporten till Göta älv genom utspädning och avgasning. Konsekvensen avseende eventuellt ökad föroreningshalt i recipienten bedöms bli försumbar. Inom arbetsområdet kommer hastigheten att vara starkt begränsad och risken för häftigare olyckor med läckage av drivmedel till följd bedöms vara försumbar. Störst risk är sannolikt läckage av hydraulolja vid slangbrott. Varje entreprenadmaskin skall ha utrustning för att binda olja eller drivmedel. Marken består av tät lera som inte tillåter infiltration av dessa produkter. Risken att olja eller drivmedel hamnar i schakten där länshållning pågår bedöms vara mycket liten. Om produkterna ändå skulle hamna i schakten och vidare ut i dagvattensystemet kommer utspädning, fastläggning, nedbrytning mm att medföra att små eller inga mängder kommer att nå Göta älv. 5.5.3 Åtgärder För att säkerställa funktionen hos reningsanläggningen kommer denna att utrustas med partikelfilter och flera efterföljande kolfilter. När ett kolfilter behöver bytas kan andra tas i drift. På så sätt genomgår vattnet alltid rening. Behandlingsanläggningen kommer att testköras före det att schaktarbetet påbörjas. Om utgående halter är högre än förväntat kan reningsgraden höjas genom att installera ytterligare filter. Förslag till krav på utgående vatten föreslås vara 100 µg/l för summa CVOC. En reningsanläggning med partikelfilter och kolfilter kan reducera halten CVOC till mycket låga halter under förutsättning att genomströmningshastigheten inte blir för hög och att kolet fortfarande är aktivt. Erfarenheter har dock visat att kraftig nederbörd medför att halterna periodvis ökar i utgående vatten. Av denna anledning föreslår vi 100 µg/l, som inte kommer att ge några negativa konsekvenser i recipienten. Halterna i utgående vatten kommer dock att vara betydligt lägre utom under korta perioder i samband med stor nederbörd. Av utrymmesskäl kommer det inte att finnas någon mellanlagringskapacitet förutom mindre utjämningstankar i processanläggningen. Vid startmötet inför saneringen skall entreprenören informeras om riskerna och det skall gemensamt tas fram en åtgärdsplan för att minska riskerna för att oljeprodukter skall hamna i dagvattensystemet. 5.5.4 Bedömning Påverkan på vattenkvaliteten i nedströms liggande recipienter som Stallbackaån och Göta älv bedöms bli försumbar. 25 (43) repo001.docx 2012-03-2914

5.6 Sättningar 5.6.1 Förändring I områden där det förekommer lera finns alltid risk för sättningar vid en lastökning t ex vid en grundvattensänkning. För att undersöka lerans sättningsegenskaper har dessa bestämts inom ramen för den geotekniska undersökningen, se TB. Utförda geotekniska undersökningar inom fastigheten redovisas i "Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR Geoteknik) " i bilaga T1 i TB och sättningsberäkningar i Bedömning av sättningar vid grundvattensänkning i bilaga T2 i TB. 5.6.2 Konsekvens Vid grundvattensänkningar finns risk att sättningar uppkommer vilket kan ge skador på byggnader och andra installationer. Beräkningar av förkonsolideringstrycket tyder på att leran är överkonsoliderad med 50-120 kpa, vilket innebär att leran tål den tillkommande belastningen som grundvattenavsänkning på 5 meter medför. Det kommer därför teoretiskt inte att uppkomma några konsolideringssättningar utan endast momentana elastiska sättningar vid den planerade grundvattensänkningen. Sättningar i storleksordningen 5 cm kan dock vara att förvänta vid ogynnsamma förhållanden (stora lerdjup) men troligtvis kommer sättningarnas storlek maximalt att uppgå till 2-3 cm för fastigheter belägna ca 50 m från saneringsområdet. Sättningarnas storlek avtar med ökande avstånd från schakten. Till grund för sättningsberäkningarna ligger antagandet att lermäktigheten uppgår till 10 meter i området. Vid mindre lermäktigheter blir även sättningarna mindre. Vidare antas att grundvattensänkningen avpeglar det bedömda värstafallet med ett uttag av 30 m 3 /d (ca 21 l/min) vilket ger avsänkningen ca 5 m på avståendet 50 meter från schakten. Under tiden då den termiska saneringen värmer berget till kokpunkten kommer grundvattennivån att avsänkas ytterligare till följd av att grundvattnet förvinner som ånga. Konsekvensen blir en ytterligare avsänkning som främst kommer att märkas inom närområdet, bedömningsvis 100 meter utanför fastigheten Järnsågen 3. Avsänkningen kommer endast att bestå under kort tid och någon ökad risk för sättningar bedöms därför inte uppkomma. Konsekvensen av sättningar kan bli att sprickor uppstår i närbelägna hus. Vid jämna sättningar då hela huset sätter sig uppkommer oftast inga skador. Risken för skador är störst vid ojämna sättningar som kan uppstå då enda delen av huset ligger på berg (som inte sätter sig) och andra delen på lera (som kan sätta sig). Utvalda hus kommer att besiktigas före saneringsarbetets början. 26 (43) repo001.docx 2012-03-29