Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Relevanta dokument
Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Ekologisk produktion lantbruk

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Fånggrödor i framtiden. Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Det här gäller för träda och vall 2017

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

29 maj Jordberga gård

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Räkna med vallen i växtföljden

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Boostra markkolen med vall och mellangrödor

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Fånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Rapport 2010:28. Ersättningens storlek samt reglernas utformning och dess betydelse för jordbrukarens beslut om odling av fånggrödor understryks

Lågt kväveupptag senaste veckan

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Rå dgivning fö rgrö ning

Gröngödsling i ekologisk odling. Som källor har bl.a. använts: Viherlannoitusopas, Känkänen Hannu Luonnonmukainen maatalous, Rajala Jukka

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Faktorer som påverkar omsättningshastigheten i marken Snabb omsättning:... 6 Långsam omsättning:... 6

Varmt väder har gett ökat upptag

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

TEMA FÅNGGRÖDOR. Utnyttja fånggrödor effektivt TEMA. Kväve till följande gröda. Växtslaget väljs utgående. med fånggrödan. Vad menas med fånggrödor?

Framgångsrik precisionssådd

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

17 Ersättning för minskat kväveläckage

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

I Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet.

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Gröngödsling. av Elisabeth Ögren

Biogasforskning vid SLU Alnarp

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

Transkript:

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne Uddevalla 10 januari 2019

Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för att fånga upp växtnäring Andra relevanta begrepp: understödjande grödor, cover crops, bottengrödor companion cropping...

Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning Växtrester ger skydd mot jordflykt, avrinning, skorpa Minskat kväveläckage Kvävefixering + mobilisering av växtnäring Konkurrens mot ogräs Nematodsanering / Pollinering Extra skörd (grovfoder/substrat till biogas).

Biologisk alvluckring: oljerättika blålupin

Demofält Smart-Tillage Borgeby Fältdagar 2017 2016-11-01 purrhavre i mitten Foto: Marcus Willert

Demofält Smart-Tillage Borgeby Fältdagar 2017 2017-03-27 purrhavre i mitten, mycket ogräs speciellt vitgröe om ingen mellangröda Foto: Marcus Willert

Vem ska satsa på mellangrödor? Gårdar som satsar på CONSERVATION AGRICULTURE Gårdar som har markstruktur/markbiologi/bördighet i fokus Gårdar med låg mullhalt Tidig etablering / odlingsfönster (höstgrödor/vårgrödor) Växtföljd utan konfliktpotential Gårdar med mycket stallgödsel, jordar med hög mineralisering Behagliga jordar inte kalla leror! Inga snigelproblem

Avgörande för att lyckas med mellangrödor: Såtidpunkt Etablering Växtföljd!!! Ogrästrycket på gården? Rotogräs? Bättre att använda tidsfönstret för ogräsbekämpning?

Växtföljd: Ingen odling utan risk... svårt att ge riskprognos betyder inte automatiskt att problem uppstår

Val av rätt mellangröda för olika växtföljder: Höstraps: Bovete, honungsört*, alexandrinklöver, blodklöver, persisk klöver, purrhavre, vicker *honungsört ska inte komma för långt i utveckling: risk för bildning verticillium-sklerotier! Potatis: Oljerättika, bovete, purrhavre, blodklöver, vicker Majs: Oljerättika, vitsenap, purrhavre, åkerbönor, ärter, honungsärt, bovete Välj inte vicker om du odlar åkerbönor eller ärter!

Naturen och biologin är komplexa Återspeglar förhållandena i växthus alltid fältförhållanden? Fält: mikrobiell aktivitet, antagonister?

Blodklöver Kvävefixerande. Går bra att odla i växtföljder med raps, potatis och sockerbetor. Övervintrande.

Bovete Kan sås relativt sent och fryser säkert bort. Bovete går bra att odla i växtföljder med raps och potatis.

Fodervicker Kvävefixerande art. Aggressivt växtsätt. Luddvicker Kvävefixerande. Bra struktureffekt, torktålig, aggressiv mot ogräs. Köldtålig (-15 C).

Honungsört Lättetablerad. Snabb tillväxt. Inga släktskap med andra odlade grödor i Sverige och därför är risken för uppförökning av skadedjur och sjukdomar mindre. Bör ej odlas i växtföljder med potatis för att minimera risken för TRV-virus och svampen Rhizoctonia.

Persisk klöver Mycket snabbväxande klöverart som kan producera mycket biomassa. Aggressiv mot ogräs och snabb återväxt efter avslagning. Fryser bort.

Oljerättika Pålrot. Förbättrar markstrukturen ( biologisk alvluckring ). För att undvika problem med klumprotsjuka är det bättre att helt avstå från odling av oljerättika i växtföljder med raps.

Purrhavre (Avena Strigosa) Purrhavre går bra att odla i växtföljder med raps, potatis och sockerbetor. Kan sås relativt sent och har ett litet vattenbehov.

Purrhavre oktober 2018 Foto: Marcus Willert

Några ytterligare råd för val av rätt mellangröda: Högt vattenbehov: Medium vattenbehov: Lågt vattenbehov: åkerbönor ärter, vicker, alexandrinklöver, oljerättika honungsört, vitsenap, purrhavre Tidig sådd: Sen sådd: lupin, vicker, foderärt, åkerbönor, solros vitsenap, purrhavre, bovete, honungsört Fryser bort säkert: honungsört, bovete, purrhavre

Mellangrödor: blandningar av olika arter Fördelar: Olika rotdjup = bättre tillgång och utnyttjande markvatten Högre biomassa Bättre stresstolerans Lägre risk uppförökning sjukdomar (?)

Havre + oljerättika + persisk klöver + ängssvingel (sådd 5 augusti 2018) Foto: Marcus Willert, 2018-11-15

Havre + oljerättika + persisk klöver + ängssvingel (sådd 5 augusti 2018) Foto: Marcus Willert, 2018-11-15

Havre + oljerättika + persisk klöver + ängssvingel (sådd 5 augusti 2018) Foto: Marcus Willert, 2018-11-15

Havre + oljerättika + persisk klöver + ängssvingel (sådd 5 augusti 2018) Foto: Marcus Willert, 2018-11-15

EFA-mellangröda: sådd efter skörd - senast 31/8 brytes 1/11 minst två stycken godkända arter i blandning ej gödsling ej kem 1/9-31/10 ej kombineras med vårbearbetningsstöd viktning 0,3 OBS! Håll koll på olika begrepp, villkor och område!!! EFA blandningar, vallinsådd EFA, minskat kväveläckage. Inte möjligt att använda samma fält för EFA och fånggrödor.

Såtidpunkt avgörande! En dag i juli viktigare än en hel vecka i augusti, en vecka i augusti är mer värdefull än hela september-månad Tidig etablering extremt viktigt!!!

Dålig etablering ger ingen nytta! Foto: D. Dabbelt

Odla mellangrödor som huvudgröda! Optimal etablering och snabb tillväxt! Foto: D. Dabbelt

Spillraps i mellangrödor Foto: Marcus Willert

Spillraps i mellangrödor Foto: Marcus Willert

Etableringsmetod avgörande för etableringsresultat! Etablering innan tröskning: oljerättika vitsenap Foto: Marcus Willert

Framtiden? Etablering av mellangrödor i växande bestånd med drönare? Källa: Agronator.com

Etablering i växande bestånd Foto: Gothia Redskap

Insådd: intressant lösning? Källa: Brandmair Hof

Companion cropping : Höstraps + alexandrinklöver Olika synergieffekter med alexandrinklöver: t.ex. bättre rottillväxt, förbättring av markstruktur Källa: cpm magazine

Höstraps + alexandrinklöver Källa: N. Atkinson 2015

Companion crops höstraps Foto: Marcus Willert

Companion crops höstraps Foto: Marcus Willert

Companion crops höstraps Foto: Marcus Willert

Borgeby fältdagar 2018: demo EFA-blandningar Foto: Marcus Willert

Borgeby fältdagar 2018: demo EFA-blandningar 12 olika blandningar 2 olika sådatum: 16 april 2018 och 7 maj 2018 2 olika N-varianter: 0 kg N/ha 40 kg N/ha Demoodlingen bevattnades flera gånger i maj/juni: Förklarar intensiv tillväxt. Speciellt vid tidig sådd och + 40 N.

Borgeby fältdagar 2018: demo EFA-blandningar Foto: Marcus Willert, 2018-06-01

Borgeby fältdagar 2018: demo EFA-blandningar Honungsört blir stark konkurrent vid +40 N/ha startkväve Foto: Marcus Willert

Borgeby fältdagar 2018: demo EFA-blandningar OBS! Honungsört ska inte bilda mogna frö! Foto: Marcus Willert

Borgeby fältdagar 2018: demo EFA-blandningar Stora skillnader mellan såtidpunkter och mellan kvävesteg 0/40 kg N/ha. Intensiv aktivitet pollinerande insekter i t.ex. honungsört, bovete. Andelen honungsört ska inte vara för högt! Konkurrens med andra arter! Undvik att mellangrödor producera spillfrö (t.ex. bovete, honungsört) Ändringsförslag villkor för EFA mellangrödor: Startkväve Utökning sortlistan för godkända arter EFA mellangrödor t.ex. med blålupin, seradella, alexandrinklöver Etablering flera veckor innan tröskning skulle vara OK

Insådd Har potential för att bli bra mellangröda på hösten Testa själv!

Borgeby fältdagar 2018: demo insådd mellangrödor i vårvete Foto: Marcus Willert

Borgeby fältdagar 2018: demo insådd mellangrödor i vårvete Huvudgröda, sådd: 25 april Utsädesmängd vårvete Diskett 300 grobara kärnor/kvm Ogräsbekämpning: 15 g Gratil+ 0,5 superolja Endast Cikoria: 15 g Harmony Plus 50 SX+ 0,1 vätmedel

Borgeby fältdagar 2018: demo insådd mellangrödor i vårvete 14 olika varianter (olika arter, utsädesmängder mellangröda, utsädesmängd vårvete, radavstånd) Insådder av mellangrödor intressant strategi för Sverige. Forskningsbehov eftersom flera faktorer är avgörande: etableringsmetod, huvudgröda (täthet, konkurrens, N-nivå), herbicidpåverkan.

Borgeby Fältdagar 2018: demo insådd i vårvete Humlelusern 5 kg/ha + vitklöver 3 kg/ha Humlelusern 12 kg/ha Rödklöver 7 kg/ha Vitklöver 7 kg/ha Blålusern: 16 kg/ha Blålusern med halva utsädesmängd: 8 kg/ha Subklöver 9 kg/ha Blodklöver 7 kg/ha Alexandrinklöver 15 kg/ha Cikoria 5 kg/ha Dubbelt radavstånd vårvete: Rödklöver 7 kg/ha Dubbelt radavstånd vårvete: Blodklöver 7 kg/ha Reducerad utsädesmängd vårvete (75 %): Rödklöver 7 kg/ha Reducerad utsädesmängd vårvete (75 %): Blodklöver 7 kg/ha

Borgeby fältdagar 2018: demo insådd mellangrödor i vårvete Rödklöver Foto: Marcus Willert

Borgeby fältdagar 2018: demo insådd mellangrödor i vårvete Alexandrinklöver Foto: Marcus Willert

Borgeby fältdagar 2018: demo insådd mellangrödor i vårvete Cikoria Foto: Marcus Willert

Mellangrödor: frågor, framtid Hur mycket får det kostar att odla mellangrödor? När blir nettoresultatet positivt? Är fördelarna större än risker? Funktion som avbrottsgröda? Kan mellangrödor ersätta t.ex. höstraps i spannmålsintensiva växtföljder?

Kalkylexempel Input per hektar: Utsäde mellangrödor: Etablering: Putsning/Crimper Roller/glyfosat: 400 kr 400 kr 200 kr totalt 1000 kr Output per hektar: Förbättring markbördighet: skördeökning Biologisk jordbearbetning Minskat N-läckage/ N-fixering 800 kr 500 kr 200 kr totalt 1500 kr Differens: 500 kr

Tack för visat intresse! Marcus Willert Telefon 010-476 22 92 E-post marcus.willert@hushallningssallskapet.se