Läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter 2015-05-19. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.

Relevanta dokument
Språk-, läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter

Språk-, läs- och skrivutvecklare Förskolan 1 Skolverket Juni

En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Språk-, läs- och skrivutvecklare Förskolan 2 Skolverket

Sokratiska samtal för att fördjupa sitt och andras tänkande om allt! Filosofifestival 2016

Eftertänksam dialog i alla ämnen NCS

Handledaruppdraget Skolverket maj

Tänkandets didaktik Forskningsvåren.

Metahandledning Förskolan Halmstad

Sokratiska samtal Regionförvaltningsverket Vasa.

Frågornas betydelse i undervisningen Språk-, läs- och skrivutvecklare Halmstad.

Språk- läs- och skrivutvecklare Västra Götaland.

Eftertänksamma samtal Ledarskapsdagar i Halland. ann.pihlgren@igniteresearch.org

Att leda lärares lärande Halmstad.

Värdegrundsarbetet som filosoferande samtal med elever Föreläsning, Skolforum

Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare

Teoretiska perspektiv och praxisteorier - Vad påverkar en effektiv undervisning? Forskningsvåren 2016 Lärare

Här växer människor och kunskap

Kollegialt lärande för språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Kompetento.

Undervisningsstilar Forskningsvåren februari 2016 Skolledare.

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Hur gör lärare som lyckas? Sollentuna

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Skolans organisation och värdegrund. Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Religion Livsfrågor och etik

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

LPP i Engelska ht. 2016

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Scouternas gemensamma program

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Att se och arbeta med egna och andras goda sidor och styrkor

Som man frågar får man svar

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

Språk-, läs- och skrivutvecklare: Skolverket Utgångspunkter för att utveckla undervisning

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Mål med språksamtalet

Lokal pedagogisk planering

ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson.

Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Underlag för självvärdering

Språkets roll i alla ämnen. Några förutsättningar

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Särskild utbildning för vuxna. Särvux. Välkommen till Särvux - en plats där du växer. Kom ihåg! Sista ansökningsdag. 1 maj. Trollhättan Y Vänersborg

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Föräldrar- Ett nödvändigt ont eller skolans viktigaste samarbetspart? Micaela Romantschuk Tfn

8 Utan Jesus ingen mobil i fickan

Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något?

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Prövning i sociologi

Undervisning i fritidshemmet Inom kunskapsområdena språk och kommunikation samt natur och samhälle

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Tala, skriva och samtala

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Demokrati & delaktighet

Rätten till arbete ta till vara på resurserna i samhället

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Transkript:

Läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter 2015-05-19 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org

Blir du lönsam lille vän? Peter Tillberg

Jag kommer reflektera över Hur man leder bra samtal och ställer generativa frågor Rollen som utvecklare kontra andra roller Pedagogiska utgångspunkter lärarens lärarstilar vid planering

Lärande sker i interaktion Att förstå är att se ett mönster Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap i Lund Språk och begrepp sätter handtag på verkligheten Åke Edfeldt, professor emeritus i läsforskning, Stockholms universitet Varje tidsålder måste omförhandla idéer och begrepp om vi ska bygga morgondagens samhälle John Dewey, professor emeritus USA, progressiv pedagogisk tänkare Vi lär oss genom samspel med andra och med kontexten Lev Vygotskij, utvecklingspsykolog i Sovjet t. 1930, progressiv pedagogisk tänkare

Samtal har olika intentioner Knyta och hålla kontakter (plocka pälsen) Debattera (framstå som segrare) Dialog (utforska och lära)

Eftertänksam dialog Fokus på samtalskultur OCH intellektuellt utforskande

Skillnaden mellan värderingar och idéer En idé är en av mänsklighetens tankekonstruktioner som hjälper oss att se en företeelse. Den är inte värderad utan kan ha både fördelar och nackdelar. Synen (värderingen) på idén kan växla över tid och mellan samhällen. En värdering är ett ställningstagande för någonting, ett sätt att se på eller ta ställning för eller emot en idé.

Arbete Aristokrati Artighet Astronomi Definition Demokrati Dialektik Djur Dom Dygd & last Dröm & verklighet Eftertänksamhet Element En & många Erfarenhet Evighet Evolution Familj Filosofi Form Framsteg Frihet Fysik Förnuft Förändring Gott & ont Gud Historia Hypotes Idé Jämlikhet Konst Konstitution Krig & fred Mänsklighetens idéer Kultur Kunskap Kvalitet Kvantitet Känsla Kärlek Lag Lek Lika & olika Liv & död Logik Lycka Makt Matematik Materia Medborgare Medicin Medkänsla Medvetande Mekanik Metafysik Minne & fantasi Mod Monarki Motstånd Måttlighet Människa Natur Njutning & smärta Nödvändighet & tänkbarhet Odödlighet Oligarki Orsak Oändlighet Plikt Poesi Princip Profetia Proportion Påverkan Regering&styre Relation Religion Renhet Resonemang Respekt Retorik Revolution Rymd Rättvisa Sanning Skönhet Sedvänja & konvention Själ Slaveri Slump Slutledning Språk Stat Straff Styrka Synd Tal Tecken & symbol Teologi Tid Tro Tyranni & despotism Universell & särskild Uppskattning Utbildning & lärande Uthållighet Vana Varande Vetenskap Vilja Vishet Välstånd Vänskap Värld Åsikt Åtrå Ängel Ära Öde

Mortimer J. Adlers six great ideas Truth Goodness Beauty Liberty Equality Justice Sanning Godhet Skönhet Frihet Jämlikhet Rättvisa

Frågorna är avgörande Faktafrågor är sällan användbara Svaret på raderna Tolkningsfrågor uppmanar deltagaren att kritiskt granska och tolka Svaret mellan raderna Värderingsfrågor uppmanar deltagaren att skatta, värdera och ta ställning Svaret bortanför raderna

En god tolkningsfråga Bottnar i egen tveksamhet Har betydelse Går att diskutera Är klart formulerad Är väl avgränsad

Analysoch tolkningsfrågor Förtydliga Undersök antaganden Undersök skäl bevis, orsak Undersök synvinklar Undersök förutsättningar Ifrågasätt Tolka Vad menar du? Vad är huvudpoängen? Vad antar du/det undersökta? Vad kan vi anta istället? Vilket antagande ligger bakom? Vilka är dina skäl för att säga så? Har du några bevis? Vad ledde fram till detta? Varför valdes den ståndpunkten? Kan någon annan se det på ett annat sätt? På vilket sätt är lika/olika? Vilken är skillnaden mellan och? Vad är underförstått? Vilka konsekvenser skulle det få? Vad händer om förutsättningar försvinner? Hur kan vi veta/ta reda på? Hur kan vi utvärdera detta? Hur kan vi tolka? Vad menas med? Vad betyder.?

Välja Hur/vad/vem skulle du välja? Om det var du, hur/vad/vem skulle du göra? Välj den del/mening. som du anser viktigast? Värderingsfrågor Värdera Jämföra Uppleva Gissa och önska Hur skulle du döpa om texten/bilden/låten/? Vad skulle du vara beredd att göra för att? Under vilka förutsättningar skulle du? Vem/vilka av alternativen skulle du vilja? Vilka anser du är mest lika/olika//sanna/osanna? Håller du med om? Skulle det göra skillnad om? Vad är/vem har mest rätt/fel av? Har du själv varit med om något liknande? Vilken känsla är starkast här? Vad skulle du tycka/känna om? Vad tror du/skulle du vilja händer? Vad skulle du helst vilja undvika?

Leda samtalet Avstå från att kontrollera innehållet, idéer eller värderingar Värna om att samtalsreglerna följs Koncentrera dig på hur deltagarnas tänkande och idéer kan fördjupas snarare än att de uttrycker rätt idéer Ställ i stort sett endast frågor Anpassa din ledning efter gruppens kompetens

Alf Ahlbergs goda råd Vilja få ämnet utrett Strävan efter att hålla sig strängt till sak Strävan efter logisk reda Tillräcklig förberedelse Tillträde förbjudet för: Rena pratmakare Alla som INTE vill ha frågan utredd Historieberättare Fanatiker och dogmatiker Alla som blir förolämpade, när de hör en annan mening än sin egen Ordryttare och sofister

Styrsystem och stödsystem NÄMND Förvaltningschef Rektor Lärare Läs- och skrivutvecklaren Handledaren

Besvärliga lägen undviks eller underlättas av en tydlig överenskommelse Vad vill rektor ska ha hänt när arbetet är klart? Vilket innehåll/vilka processer är viktiga att få med? Vilken återkoppling önskar rektor? Vilka krav ställer du på rektors deltagande för att lyckas med uppdraget? På tid?

Balansakten Uppdraget Lärargruppens förtroende

KUNSKAPS- DIMENSION A. Faktakunskap 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 12 11 10 4 4 2 6. Skapa B. Begreppsbaserad kunskap 7 6 6 2 1 0 C. Processkunskap 8 8 11 2 1 >1 D. Metakognitiv kunskap 2 1 1 <0 <0 0

Fem olika lärarstilar identifierades Den traditionella lärarstilen Den elevutforskande lärarstilen Läraren som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style) Den moralistiska lärarstilen Låt-gå-lärarstilen

Den traditionella lärarstilen Läraren inleder med introduktion Läraren presenterar ny kunskap Klassen/gruppen praktiserar och läraren korrigerar Läraren summerar och ger läxa

KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppsbaserad kunskap C. Processkunskap D. Metakognitiv kunskap

Den elevutforskande lärarstilen Oftast unga elever/förskolebarn eller i praktisk-estetiska aktiviteter Introducerar nytt material som kommer hjälpa eleverna att utvecklas på egen hand Eleverna utforskar sina egna intresseområden på det sätt de själva önskar

KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppsbaserad kunskap C. Processkunskap D. Metakognitiv kunskap

Den moralistiska lärarstilen Läraren verkar upptagen av någonting annat Lära eleverna att uppföra sig?

KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppsbaserad kunskap C. Processkunskap D. Metakognitiv kunskap

Låt-gå-lärarstilen Observerades på fritids, inte i skolan Personalen verkar sakna pedagogiska intentioner Aktiviteterna saknar i stort sett planerat kunskapsinnehåll Beslut och aktivering lämnas till eleverna, som också tar störst talutrymme

KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppsbaserad kunskap C. Processkunskap D. Metakognitiv kunskap

Läraren som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style) 1. Förvirring, perpelxitet och utmaning genom a) Filosoferande b) Experiment 2. Analys: a) Vad kom vi fram till? Vad lärde vi oss? b) Vad vill vi lära oss/förstå nu? c) Tankeredskap och strategier 3. Ny kunskap a) Föreläsningar, film osv. b) Museer och annat i samhälle och natur c) Söka i böcker, på internet osv. 4. Generalisation och transfer a) Eftertänksam dialog b) Skapa motsatsen 5. Utvärdering av arbetet a) Vad lärde vi oss? b) Hur lärde vi oss?

KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppsbaserad kunskap C. Processkunskap D. Metakognitiv kunskap

SWOT STYRKOR SVAGHETER MÖJLIGHETER HOT

Framgångsfaktorer Vilka nyckelområden ska du lägga energin på för att lyckas? Vilka förhållningssätt måste du själv ha och sprida för att lyckas? Var ska du söka stöd för att lyckas?

Till nästa gång 3 september Formulera en enkel SWOT utifrån ditt eget uppdrag som läs- och skrivutvecklare Välj ut 2-3 framgångsfaktorer som du tror kommer att ge positiva effekter