PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducent x Privat serviceproducent Namn: Folkhälsan Välfärd ab Serviceproducentens FO-nummer: 1801682-8 Kommun Kommunens namn: Pargas Samkommun Samkommunens namn: Samarbetsområde eller social- och hälsovårdsområde Områdets namn: Verksamhetsenhetens namn Folkhälsanhuset i Pargas, Pargas grupphem, Havsviken och Hemviken Verksamhetsenhetens förläggningskommun och kontaktuppgifter Raseborgsvägen 10, 10600 Raseborg Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antal klientplatser Pensionärer med huvudsakligen minnessjukdomar 12+11 platser för pensionärer med somatiska sjukdomar och minnessjukdomar, samt 1 intervallplats. Totalt 24 platser. Verksamhetsenhetens gatuadress Munkviksvägen 31 Postnummer 21600 Verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare Gunilla Fröberg Postort Pargas Telefon 02-4543020, 044 7886312 E-post gunilla.froberg@folkhalsan.fi Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice) Tidpunkt för beviljande av regionförvaltningsverkets/valviras tillstånd (privata enheter som tillhandahåller verksamhet dygnet runt) 8.9.2010 Service för vilken tillstånd beviljats Resurserat serviceboende för äldre med vård dygnet runt Anmälningspliktig verksamhet (privat socialservice) Kommunens beslut om mottagande av anmälan Tidpunkt för regionförvaltningsverkets registreringsbeslut kirjaamo@valvira.fi PB 210, 00531 Helsingfors Fågelviksgränden 4, 00530 Helsingfors Fax 0295 209 700 Telefon 0295 209 111 Koskenranta 3, 96100 Rovaniemi Fax 0295 209 704 www.valvira.fi

Service som anskaffats som underleverans samt producenter Städning av städbolaget ISS VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER (4.1.2) Vilken är enhetens verksamhetsidé? Samfundet Folkhälsan grundades 1921 med målsättningen att främja den finlandssvenska befolkningens hälsa och vår verksamhetsidé är densamma ännu i dag. Folkhälsan Välfärds äldreomsorg har som mål att erbjuda service och omsorg vilken utgår från pensionärens livsstil och önskemål utgående från pensionärens resurser. Pensionärerna ges hjälp i vardagliga sysslor i livets olika skeden. Idén är att grupphemmets skall vara pensionärens eget hem, där man får leva livet ut och man får själv bestämma över sitt eget liv. Vår tankeram är en hälsofrämjande verksamhet där målsättningen är att erbjuda de äldre en möjlighet till en meningsfull tillvaro i en vardag som är hanterbar. Anhöriga hör till vardagen som en del av tillvaron på grupphemmet. Vilka är enhetens värderingar och principer? Folkhälsans boende och socialservice värdegrund bygger på Folkhälsans gemensamma värden kompetens, engagemang och omsorg. Värdegrunden konkretiseras i ett hälsofrämjande förhållningssätt, en helhetssyn på människan, personcentrering, respekt, självbestämmanderätt, rätt till språk och kultur samt ett gott möte. Folkhälsans värderingar: kompetens, engagemang och omsorg, syns i praktiken i verksamheten och styr de praktiska valen i vardagen. Man utvecklar sin kompetens så väl på allmänt som på ett individspecifikt plan bl.a. genom fortbildningar, samarbetsmöten, både interna och externa. Personalen är förbunden, och många har jobbat en längre tid på enheten. Personalen engagerar sig i varje invånares behov och önskemål. Omsorgen syns i praktiken i vardagens skräddarsydda lösningar, kreativitet och flexibilitet utöver det vanliga. Vår verksamhet bygger på en salutogen tankeram där vi vet att de äldres upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet stärker hälsan Grupphemmet i Pargas vill profilera sig som ett hem för äldre med olika behov. Vi arbetar med en personcentrering vilket tar sig i uttryck att den äldre skall kunna leva och bo enligt sina egna behov och önskemål. Man skall känna sig sedd, hörd och få delta i vardagliga aktiviteter enl. egen ork och eget intresse. Pargas grupphem är ett hem där man får leva i till den sista dagen med en professionell och intresserad personal. Vi firar högtidsdagar och värnar om den finlandssvenska kulturen. Det är viktigt att anhöriga likväl som den äldre känner sig delaktig och bemöts med respekt. RISKHANTERING (4.1.3) UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (3) Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen Enhetsansvarig Gunilla Fröberg Vilka har deltagit i planeringen av egenkontrollen? Enhetsansvarig har skrivit grunden och hela personalen görs delaktig i uppdateringen av planen. Via mejl, gås hela planen igenom stycke för stycke om vad som är aktuellt och vad som behöver infogas. Alla har läst igenom och ger förslag på förändringar varefter alla får planen i sin helhet på mejlen och finns på enheten i mappen. 2

Kontaktuppgifterna till den som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen: Föreståndare Gunilla Fröberg, Tel: 044-788 63 12 På vilket sätt har uppdateringen av planen för egenkontroll ordnats vid enheten? Årligen uppdateras planen i maj och vid behov om förändringar sker uppdateras den även oftare. Föreståndaren uppdaterar och informerar övrig personal om förändringar på personalmöten och via personalens personliga e-post. Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? Vid ingången till Hemviken och Havsviken på hyllan innanför dörren, översta hyllan. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) På vilket sätt bedöms klientens servicebehov vilka mätinstrument används vid bedömningen? Då pensionären flyttar till grupphemmet intervjuas pensionären och anhöriga om önskemål för vården, behov av hjälp och vad pensionären själv kan utföra, vilka intressen och rutiner i vardagen den inflyttande pensionären har osv. Inom 14 dagar från inflyttningsdagen görs första RAI bedömningen som sedan den utsedda vårdaren utarbetar tillsammans med en kollega. På basen av bedömningen görs en personlig vårdplan för pensionären. I uppgörandet av planen deltar pensionären och närstående. Vårdplanen görs i RAI dataprogrammet. Den personliga vårdplanen tar fasta på pensionärens resurser och hälsohinder/risker. Vårdplanen stöder vårdarna i det dagliga arbetet på grupphemmet att finna resurser till en rehabiliterande vård där pensionärens önskemål beaktas. Vårdarnas uppgift blir att försöka uppfylla pensionärens önskemål så gott det lyckas och ge möjlighet för pensionären att själv bestämma över sitt liv. Vårdplanen utvärderas och uppdateras minst 4 ggr/år och RAI bedömningen görs 2 ggr/år. Utöver utvärderingen och vårdplan utförs ett MMSE test vid behov. MNA görs vid behov. Pensionärernas vikt och blodtryck följs upp månatligen eller oftare vid behov. Vid förändring i hälsotillståndet tas tempen, vikten, blodtrycket, urinen kollas. Läkare konsulteras vid förändringar i hälsotillstånd och ordinerar vid behov ytterligare laboratorieprov, som tas på grupphemmet och förs till HVC lab. Vi kan också vid behov ta stix och snabb CRP. Läkaren gör minst en gång i året en grundligare hälsokontroll var pensionärens medicinering kontrolleras och reduceras. Läkaren besöker oss kvartalsvis och ringer sjukskötarna varje veckas torsdag. Vid semester och annan ledighet kan det bli avbrott. (Enligt Pargas stads direktiv) På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Självbestämmanderätten beaktas enligt de grundläggande principerna i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Pensionärernas rätt att besluta själv beaktas i alla situationer. I fråga om pensionärer med minnessjukdom får dock hänsyn till självbestämmanderätten inte leda till att vården försummas. Eftersom frågorna om självbestämmanderätt i dessa fall kan vara mycket svåra fäster personalen speciell uppmärksamhet vid att bedöma var gränsen dras mellan pensionärens självbestämmanderätt och kraven på god vård. Ifall den äldre och de anhöriga har olika önskemål och åsikter om vården, respekteras i första hand pensionärens önskemål. Pensionärens vanor och åsikter samt anhörigas åsikter tas alltid i beaktande vid uppgörande av vård-, service- och rehabiliteringsplaner. Dessa skall alltid delges och diskuteras med de närmaste anhöriga. Kontaktpersonen inbjuder anhöriga till vårdmöte, vårdplanen framförs och anhöriga har möjlighet att ännu påverka innehållet i vårdplanen. På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? Utsedd vårdare utarbetar tillsammans med en kollega en personlig vård- och serviceplan för pensionären. Vårdarna försöker få pensionären och närstående att delta i uppgörande av vårdplanen. Vårdplanen görs i RAI dataprogrammet. Den personliga vårdplanen tar fasta på pensionärens resurser och hälsohinder/risker. Vårdplanen stöder vårdarna i det dagliga arbetet på grupphemmet att finna resurser till en rehabiliterande vård enl. pensionärens önskemål. Vårdarnas uppgift blir att försöka uppfylla pensionärens önskemål så gott det lyckas och ge möjlighet för pensionären att själv bestämma över sitt liv. Utöver vård- och serviceplan görs dagsschema och en individuell träningsplan som tar fasta på vardagliga 3

små rehabiliterande vårdåtgärder som man kommit överens tillsammans med pensionären att skall dagligen utföras enl. pensionärens önskemål. Dagsschemat finns i varje pensionärs rum. Uppföljningen sker två gånger per år om inte allmäntillståndet allvarligt förändras, då görs den på nytt genom att utvärdera vårdplan och uppdatera alla planer. På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? Vårdarna går igenom vårdplanen på personalmöten och diskuterar planens innehåll. Dagsschemat och träningsplanen underlättar det dagliga arbetet. Där framkommer pensionärens egna önskningar och vad hen själv kan utföra. Dessa planer kan alla vårdare läsa i Rai dokumentations program. Bemötandet av klienten På vilket sätt stärks olika delområden av klienternas självbestämmanderätt vid enheten, såsom rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål? Pensionärernas rätt att besluta själv beaktas i alla situationer. Personalen frågar pensionären hur man vill bli vårdad eller om man har några särskilda önskemål. Personalen knackar på dörren till pensionärens rum före man går in, för det är pensionärens eget rum och man bör beakta integritet och privatliv. Pensionären skall ha rätt att säga ifrån ifall man inte vill t.ex. delta i en aktivitet eller önskar något på ett annat sätt. Pensionärerna skall ha rätt till att få gå ut från grupphemmet när de önskar med följeslagare då man själv inte är kapabel att gå ensam. Varje dag erbjuds utevistelse. Vilka principer om begränsande åtgärder har man kommit överens om vid enheten? I vissa situationer kan det med tanke på pensionärens hälsa, risk för olycksfall eller av andra motsvarande skäl vara nödvändigt att vidta begränsande åtgärder. Inom Folkhälsans äldreomsorg vidtas dessa åtgärder endast efter allvarligt övervägande om det är absolut nödvändigt med tanke på vården och om alla andra alternativa möjligheter utretts. Ifall begränsande vård handlingar används sker det efter att läkare konsulterats och vårdande läkaren undertecknat ett tillstånd till detta. Om möjligt begärs pensionärens samtycke i annat fall vidtalas anhöriga eller intressebevakare. Begränsande vård handlingar är alltid tidsbundna varefter en ny bedömning bör ske. Blanketten vilken utarbetats för ändamålet bör fyllas i och arkiveras i kundens journalhandlingar. I Handbok för äldreomsorg (sid. 32.) definieras processen för begränsande vård handlingar och blankett för plan för begränsande handling. Folkhälsan följer upp begränsade vård handlingar och gör upp statistik över det i RAI. Insamling av respons Hur deltar klienterna och deras närstående i att utveckla enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? På vilket sätt samlar man in respons från klienterna? Folkhälsan har formulerat en responspolicy som gäller alla verksamheter. Såväl spontan respons (kommentarer, kritik, förslag) som riktad respons (enkäter) förs vidare, besvaras och behandlas. På grupphemmet finns en responsbrevlåda med blanketter var man kan ge respons anonymt. Inom äldreomsorgen kan den spontana responsen bestå t.ex. av den respons pensionären eller anhörig eller annan utomstående ger i de dagliga kontakterna med personalen, respons anhöriga ger vid besök, vid kontakt med personalen eller vid anhörigträffar. Varje år görs också en kundenkät i form av frågeformulär som frågas av pensionärerna på grupphemmet och som skickas ut till anhöriga. Klientens rättsskydd Mottagare av anmärkningar 4

Personalen anmäler i första hand till enhetsansvarig, Gunilla Fröberg som rapporterar till chefen för boende- och socialservice, Kira Exell-Paakki a) Varje vårdare är skyldig att ingripa vid misstanke om osakligt eller kränkande bemötande. Enhetsansvarig samtalar med personalen ifråga och kommer överens om hur garantera att liknande situationer inte uppkommer i fortsättningen. En varning utfärdas om förutsättningarna för en sådan uppfylls. Är personalens beteende återkommande övervägs ifall arbetsförhållandet kan fortsätta. Enhetsansvarig ansvarar för att invånaren får den hjälp och omhändertagande som han behöver för att bearbeta situationen. 48 Personalens anmälningsskyldighet Personer som ingår i socialvårdens personal eller arbetar med motsvarande uppgifter i ett uppdragsförhållande eller som självständiga yrkesutövare ska agera så att den socialservice som ges till klienten är högklassig. En person som avses ovan i 1 mom. ska utan dröjsmål meddela den person som ansvarar för verksamheten om han eller hon vid skötseln av sina uppgifter lägger märke till eller får kännedom om ett missförhållande eller en uppenbar risk för ett missförhållande vid tillhandahållandet av socialvård för klienten. Den person som tar emot anmälan ska anmäla ärendet till den ledande tjänsteinnehavaren inom kommunens socialvård. Anmälan kan göras trots sekretessbestämmelserna 48 tillämpas från 1.1.2016 b) Socialombudsmannens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Pargas stads socialombudsman:. Socialombudsman Maija-Kaisa Sointula Kontaktuppgifter Merikratos sosiaalipalvelut Oy tfn 010 830 5104, tis-tors kl. 10-13 sosiaaliasiamies@merikratos.fi 5

c) Konsumentombudsmannens namn, kontaktuppgifter och uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Socialombudsmannen informerar om klientens rättigheter och ställning enligt lagen inom socialvården. Han kan verka som stödperson eller medlare vid svåra socialvårdsärenden. Han ger råd och bistår vid framställande av anmärkning. Dessutom följer han med hur socialvårdsklienternas ställning och rättigheter utvecklas i kommunen och avger årlig rapport till kommunstyrelsen. Ifall ett klagomål framställts så tar den som emottagit klagomålet direkt kontakt med sin närmaste förman, som vidtar åtgärder och löser problemet om det är av sådan natur att man kan åtgärda problemet direkt. Om inte sammankallas parterna till ett möte för att komma överens om ärendet. Mötet protokollförs och problemet diskuteras i öppen anda. Eventuella anmärkningar behandlas alltid av chefen för boende- och socialservice. Skriftligt svar på anmärkningar ges inom utsatt tid eller högst en vecka. Klagomål och positiv respons protokollförs på personalmöten och diskuteras igenom med personalen. De klagomål som är av den art att kommunen skall meddelas, meddelas av förmannen som kontaktar Pargas stads äldreomsorgs chef. EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) a) Främjande av klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och välbefinnande Folkhälsans äldreomsorg bygger på ett hälsofrämjande arbetssätt. Det innebär att se pensionären skall ges möjligheter att använda sina resurser i det dagliga livet. Personalen bör vara lyhörd för pensionärens åsikter, förväntningar och önskemål gällande vården och uppmuntra pensionären själv att aktivt delta att försöka klara av vardagen själv så långt det är möjligt. Pensionärernas önskemål är antecknade i dagsschemat som förvaras i pensionärernas rum. Anhöriga och närstående är viktiga samarbetsparter i den rehabiliterande vården. Estetiken är en viktig del av en meningsfull tillvaro. Trevliga matstunder eller att kunna känna sig fin och själv få välja sina kläder kan öka glädjen i livet. Likaså är det viktigt att pensionärerna får vistas ute och få njuta av naturen eller t.ex. lyssna på musik. Den andliga dimensionen är viktig att ta i beaktande, kulturella upplevelser är en del av vardagen på enheten. Folkhälsan huset i Pargas erbjuder olika möjligheter till en aktiv vardag. Som pensionär har man möjlighet att välja olika alternativ av aktiviteter i huset. Det generationsöverskridande mötet med barn och ungdomar bidrar till glädje i vardagen vilket vi har möjlighet till eftersom daghemmet finns i samma hus. Viktiga hjälpmedel för att finna de personliga resurserna är RAI-instrumentet och livsberättelserna och Elo-D utvärderingarna. Vårdplanerna utgår från hälsofrämjande målsättningar och hur vi uppnått dessa mäts genom individuella RAI-bedömningar minst var sjätte månad. Respons resultat rapporteras ledningen var tredje månad och vid behov även till verkställande direktören. På vilket sätt följer man upp hur målen uppfylls i fråga om verksamhet som främjar klienternas funktionsförmåga, välmående och rehabiliterande aktiviteter? När pensionären flyttar in på grupphemmet frågar vi vad pensionären önskar för aktiviteter och vilka intressen man har. Vårdarna ställer mål för att försöka uppfylla pensionärens vardag med något intressant så att vardagen blir meningsfull för pensionären. Vårdaren bör vara lyhörd på pensionärens önskemål och försöka uppmuntra att delta även i nya aktiviteter som ev. kan bli intressanta för pensionären. 6

Näring På vilket sätt följer man inom egenkontrollen upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionskvalitet? Ansvaret för mat servicen handhas av Folkhälsan husets kök i Pargas. Köket följer för verksamheten centrala näringsrekommendationer och har tillräcklig och kompetent personal. Köket har färdighet att leverera specialkost enligt ordination. Hygienbestämmelser, kvalitetskontroller och myndighetskrav beaktas vid tillverkning och distribution. Under veckoslut och helger är centralköket stängt så då värms maten av personalen på grupphemmet. Köket följer Folkhälsans handbok för kosthållen. Morgonmål, eftermiddagskaffe och kvällsmålet tillreds alla dagar på grupphemmet. Under dygnet serveras morgonmål, lunch, kaffe, middag, kvällsmål vid behov serveras något lätt senare kväll, natt eller tidig morgon för att undvika att nattfastan överstiger 10 timmar. Vid framdukning beaktas estetik. Maten serveras i allmänna utrymmen eller i det egna rummet enligt den personliga vårdplanen och ifall pensionärens situation så kräver eller pensionären så önskar. Personalen på enheten har hygienpass. Kundernas näringstillstånd uppföljs genom regelbunden vägning minst en gång i månaden (RAI) och dokumenteras i de personliga vårdhandlingarna. Hygienpraxis På vilket sätt följer man upp den allmänna hygiennivån vid enheten och hur säkerställer man att hygienpraxis som motsvarar klienternas behov genomförs enligt givna anvisningar och enligt klienternas vård- och serviceplaner? En städdimensionering över underhållsstädningen har gjorts på grupphemmet och sköts av ISS. Varje grupphem har en städ plan, ur vilken framgår utrymmen, städfrekvenser och arbetsmoment. Grundstädningar och fönstertvätt utförs en gång per år eller efter behov. Hantering av pensionärernas tvätt: Pensionärerna har egna kläder och lakan som tvättas på grupphemmet. Kläderna märks med märkpenna och tvättas i gemensam klädestvätt. Kläderna hanteras enl. klädesplaggets markering och torkas antingen i värmetumlare eller på byksträck. De pensionärer som kan sätta in sitt byke i skåpet gör det själv annars gör vårdarna det. Vårdarna ansvarar att ta bort smutsbyke och lakanbyte sker varannan vecka i samband med duschdag och oftare vid behov. På grupphemmet i kansliet finns en hygienmapp var det framkommer direktiv om handhygien, tvättmedel och direktiv om smittosamma sjukdomar ss. MRSA etc. Hygienmappen uppdateras av ansvarig sjukskötare, områdesansvarig för städning. I dokumentationsprogrammet Raisoft dokumenteras smittosamma sjukdomar under rubriken kritisk information. All personal introduceras var hygienmappen förvaras. En enhetsspecifik anvisning om hygienpraxis rekommenderas. Hälso- och sjukvård a) På vilket sätt säkerställs iakttagandet av de anvisningar som utfärdats om tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och brådskande sjukvård samt oväntade dödsfall? Pargas stad köper alla platser och sköter då också läkartjänsterna. Läkaren har telefonkontakt med ansvariga sjukskötarna eller annan sjukskötare en gång i veckan. Läkaren besöker grupphemmet kvartalsvis, går igenom med sjukskötaren alla boarnas hälsotillstånd och mediciner. Personalen kan vid behov kontakta HVC mellan kl.8-16 på vardagar per telefon vid icke brådskande situationer. Mellan kl. 16-22 kan man kontakta ÅUCS dejour, samjour. Pensionärerna kan även om de så vill anlita privat en egen läkare som tar ansvar för deras hälsa. Strävan med egen vårdande läkare är att minska sjukhus besök och att pensionären kan vårdas till livets slut på grupphemmet. Tandvården sköts vid Pargas hälsovårdscentral och man kan också besöka privat tandläkare. Vid oväntade dödsfall kontaktas oftast 112 innan men det finns även anvisningar om detta som bilaga i plan för egen kontroll. b) På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar? Läkaren ansvarar för att följa upp pensionärernas hälsotillstånd en gång per år och oftare v.b. Varje vecka ringer läkaren upp grupphemmet för en telefonkonsultation. Personalen kan vid behov kontakta vårdande läkare mellan kl.8-16 på vardagar per telefon vid icke brådskande situationer. Behövs det närmare undersökningar som inte kan utföras på grupphemmet så skickas pensionären till andra sjukhus med remiss av vårdande läkare. 7

c) Vem svarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten? Pargas stads hälsocentral läkare geriatriker Emad Afrasiabi eller om pensionären har en egen privat läkare. Läkemedelsbehandling a) På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens läkemedelsbehandlingsplan? På grupphemmet finns en uppgjord läkemedelsplan enligt social- och hälsovårdsministeriets direktiv Säker läkemedelsbehandling (14/2015) Enhetsansvarig Gunilla Fröberg är ansvarig för att läkemedelsplanen uppdateras årligen eller oftare om det skett väsentliga förändringar. Grupphemmets sjukskötare Deborah Juhannusvuori, Josefin Fröberg och Sujeong Meyer (vårdledig Marianne Karlsson), ansvarar för innehållet i planen och att läkemedelshantering följs enligt den uppgjorda planen. Personalen bör läsa planen och underteckna att man läst den. b) Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten? Föreståndaren Gunilla Fröberg tillsammans med alla sjukskötare. Samarbete med andra servicegivare Hur ordnas samarbetet och informationsutbytet mellan de övriga servicegivare inom social och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet? När pensionären flyttar in på grupphemmet har hen med en läkemedelslista samt information från föregående instans, sjukskötaren/personalen begär direkt (inom 7dgr) ett skriftligt godkännande av pensionären/anhörig att kunna dela information med andra myndigheter samt ett godkännande att sjukskötare/personal skall få rättigheter att anhålla om gamla dokument från andra instanser. Tjänster som produceras av underleverantörer (punkt 4.1.1 i föreskriften) På vilket sätt säkerställer man att de tjänster som produceras av underleverantörer motsvarar de krav som ställts på innehåll, kvalitet och klientsäkerhet? Med ISS görs det 2-4 kvalitetskontroller per år. Oftare om behov uppstår. KLIENTSÄKERHET (4.4) Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten och hur bedrivs samarbetet med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer? För grupphemmet är uppgjort en säkerhetsplan. Säkerhetsplanen uppdateras årligen av föreståndaren. Säkerhetsplanen förvaras i en särskild mapp i kansli. I mån av möjlighet övas evakuering med personalen på grupphemmet och brandövningar med 1-3 års mellanrum. Enligt brandmyndigheterna direktiv övar personalen brandsläckning. Ny personal inskolas genom att gå igenom hur man går tillväga vid brand och var säkerhetsplan bevaras. Brandvarnare, sprinklersystemet testas varje månad enl. myndighetskraven och brandsläckarna kontrolleras årligen. Detta sköter husets fastighetsservice Ted Wallin om. Årligen görs service på sängarna och övriga hjälpmedel. Kontroll kort finns på varje säng eller lyftanläggning enl. direktiv. En väsentlig del av kundsäkerheten utgör trygghetsalarmsystemet Everon. Larmet, kan ställas att alarmera vid passivitet och avvikande aktivitetsnivå. Pensionären kan alarmera på hjälp under dygnets alla timmar genom att trycka på sin alarmknapp. Ifall alarmsystemet inte fungerar som det skall får alla meddelande om detta muntligt eller skriftligt. Personal a) Antal anställda inom vård och omsorg samt personalstruktur? 8

Vårdpersonaltätheten är 0,6 vilket innebär 14,4 personal arbetsår Vårdpersonalen består av: 1 Föreståndare i administrativa uppgifter inte medräknad i dimensioneringen 3 Sjukskötare 3 annan yrkeshögskoleutbildad inom social- och hälsovårdssektorn(socionom YH, ergoterapeut) 7,4 Närvårdare Övrig personal: 1 Nattpersonal från Gemensam service 1 deltids Närvårdare från Hemtjänsten Matservice från Folkhälsans kosthåll Städtjänster från ISS Fastighetsservice från Fastighetsbolaget Ted Wallin Föreståndaren ansvarar för uppföljningen av personaltätheten genom att kontrollera att de planerade och förverkligade timantalen motsvarar personaltäthetens timram. b) Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? Plan för vikarie användning: Vikarieturer sätts in till personalpoolen som kontaktar de vikarier vi har i vår pool. Enhetsförmannen eller personalen kontaktar vikarien direkt vid akuta situationer. Om vikarie inte kan fås, är det den ordinarie personalen som tillfrågas, först om det finns frivillig som ställer upp sedan enligt principen att man aldrig går hem och lämnar enheten med för lite resurser. Alltså personal i skift blir dubbelskift om vikarie inte fås, tills man lyckas få en vikarie eller tills följande skiftespersonal kan komma emot. Ex. kvällsturen går inte hem förrän en vikarie kan komma eller nattpersonalen kan komma tidigare och börja sitt skift. För detta betalas ersättningar, alarmpeng samt tiden 6h=8, som får tas ut enligt överenskommelse, då det är lämpligt ur verksamhetens sida. Folkhälsan Välfärd har en gemensam personalpool. För detta ändamål finns en person anställd inom organisationen med huvudsaklig arbetsuppgift att rekrytera vikarier. Grupphemmen kan beställa vikarier via ett elektroniskt datasystem. För akuta situationer har alla grupphem en förteckning över vikarier och den person som är i ansvarstur kallar in vikarier. Vid anställning av vikarier är strävan att personen i fråga har utbildning inom vårdbranschen alternativt är i slutskedet av sina studier d.v.s. två sista terminerna. Är vikarien studerande finns en handledare av samma yrkesgrupp tillgänglig för handledning. Vikarier anställs för kortare frånvaro så att personaltätheten uppfylls. c) På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser? Vikarier för semestrar och andra planerade ledigheter planeras med behöriga vikarier, akutare inhopp och sjukvikarier anställs via poolen. Principer för rekrytering av personal a) Vilka är principerna för rekrytering av personal till enheten? Folkhälsan prioriterar tillsvidare anställningar. Vid rekrytering av vårdpersonal förutsätts utbildning inom branschen. Föreståndaren ansvarar för kontroll av originalbetyg och för kontroll av att vårdarna är upptagna i Valviras register (personal inom socialvården fr.o.m. 1.6.2016). Alla anställningar föregås av personlig intervju. Har sökande en arbetshistoria ansvarar föreståndaren för att kontrollera referenser från tidigare arbetsgivare. Vid anställning beaktas personens specialkunnande i jämförelse med grupphemmets verksamhetsprofil och kompetensbehov samt lämplighet och intresse att arbeta i enlighet med Folkhälsans äldreomsorgs värdegrund och vision. b) På vilket sätt beaktas lämplighet och pålitlighet av personer som arbetar i klinternas hem och med barn? 9

Varje anställning av längre karaktär har en prövotid. En beskrivning av inskolningen av personalen samt fortbildning a) På vilket sätt ombesörjer enheten arbetstagarnas och studerandenas inskolning i klientarbetet, behandlingen av klientuppgifterna och datasekretessen? Varje studerande har en utsedd handledare som skolar in studerande i arbetet. Man följer den studerandes plan för inlärning i arbetet. Ansvariga för Raisoft kan ge rättigheter att dokumentera i dokumentationsprogrammet som studerande. De studerande som inte har skrivit på ett avtal om sekretess gör det på Folkhälsan. På grupphemmet finns en introduktionsmapp var alla processer är dokumenterade och som även skall kunna utnyttjas som ett uppslagsverk för de anställda. För alla nyanställda presenteras introduktionsmappen och processerna diskuteras med utsedd vårdare som tagit sig an att introducera den nyanställda. b) På vilket sätt har fortbildningen ordnats för enhetens personal? Genom fortbildning, team- och utvecklingsarbete utvecklar Folkhälsan personalens kunnande och yrkesskicklighet. Utbildningsplanen fastställs utgående från utbildningsbehoven vid grupphemmet och vid individuella behov som evalueras årligen i samband med årliga utvecklingssamtal. Föreståndaren sammanfattar behovet av utbildningar efter att ha haft alla utvecklingssamtal med personalen. Personalen deltar i minst tre fortbildningsdagar årligen som kan delas upp i flera olika korta utbildnings tillfällen. Lokaler Principer för användningen av lokalerna Verksamhetsutrymmena är belägna i ett Folkhälsan hus som är specialplanerat för att motsvara kraven för pensionärer som behöver vård på ett gruppboende. Alla 24 pensionärer har eget rum, 19-20 m² inklusive kombinerat toalett och badrum. Alla rum är handikappvänliga och möblerade med klädskåp och säng. Pensionärerna har möjlighet att själv möblera rummet med egna möbler och tavlor etc. Pensionärernas rum är personliga och används inte till annat före hen har flyttat ut. På grupphemmet finns också ett allmänt vardagsrum som är fusionerat med grupphemmets matsal. I huset finns även andra utrymmen utanför grupphemmet som pensionärerna har rätt att använda sig av. I första våningen finns lunch restaurangen, var man har möjlighet att få äta tillsammans med sina anhöriga om man så önskar. I första våningen finns även ett litet bibliotek till förfogande. Tekniska lösningar Personalens och klienternas säkerhet tryggas med olika säkerhetskameror, larmapparater och lokaltelefoner. I planen för egenkontroll beskrivs principerna för användningen av de apparater som är i bruk, till exempel om kamerorna tar upp bild eller inte, var apparaterna är placerade och för vilket ändamål de används samt vem som svarar för deras korrekta användning. I planen anges bl.a. principer och praxis för anskaffning av säkerhetstelefoner till hemvårdens klienter samt den arbetstagare som svarar för instrueringen i deras användning och apparaternas funktionssäkerhet. Övervaknings anordningar är dörrarnas nyckelbrickor. Det blir anmärkning på dörrens kodlås så att man kan se på övervakningsdatorn vem som rört sig i huset. Dessa nyckelbrickor handhas av fastighetsskötaren. En bandande videokamera övervakning finns vid ytterdörrarna. Information över kameror finns utsatt i huset. Fastighetsskötaren har tillgång att övervaka videokamerorna. På grupphemmet används Everon trygghetslarm. Vid verksamhetsenheten används everon alarmsystem. Alarmsystemet omfattar basstationer i klientens rum. Dessa basstationer är utrustade med tvåvägstalförbindelse. Pensionären har ett alarmband på armen som är individuellt kodade på en dator som endast används till alarmsystemet. Endast utbildade vårdare har rättigheter att koda knapparna på datorn. Trycker pensionären på alarmknappen registreras alarmet på en dator och alarmet vidarekopplas till enhetens mobil telefon. Ifall ingen svarar går samtalet vidare till följande mobiltelefon. Ifall vårdare inte svarar i denna telefon heller så kopplas alarmet tillbaka till första telefonen. Varje alarm 10

kvitteras av vårdare som åtgärdat alarmet.alarmsystemets tekniska funktionalitet övervakas av leverantören 24 h. Alarmet är kopplat att gå vidare till enhetens alarmtelefoner tills någon i personalen kvitterar alarmet. Alarmerandet och kvittering lämnar automatisk logg Anskaffning av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, handledning i användningen och service Vid socialvårdens enheter används en hel del olika instrument och vårdtillbehör som klassificeras som produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. Bestämmelser om användningen av dem finns i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010). Utrustning som används är bl.a. rullstolar, rollatorer, sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker- och blodtrycksmätare, febertermometrar, hörapparater, glasögon. Instruktioner om anmälningar som görs om tillbud orsakade av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård ges i Valviras föreskrift 4/2010. På vilket sätt säkerställer man att de hjälpmedel som klienterna behöver anskaffas på ett tillbörligt sätt, klienterna instrueras i användningen av dem och underhållet fungerar? Pensionärens utsedda kontaktperson och ergoterapeuten ser till att anhöriga fraktar de hjälpmedel som pensionären behöver. Vårdaren kontaktar hjälpmedels- och vårdmedelscentralen ifall det finns behov. Vid hjälpmedels-centralen får pensionärerna låna hjälpmedel för att underlätta vardagen. Hjälpmedlen avhämtas av anhörig enl. överenskommelse. Vårdarna instruerar pensionärerna så långt det är möjligt att själv hantera sina hjälpmedel. Ifall ett hjälpmedel går sönder så förs det till Pargas fysioterapi för reparation eller utbyte till ett nytt hjälpmedel. Pargas stad hör till Åbo universitets central sjukhus och dess hjälpmedelscentral. Från vårdmedelscentralen kan vårdarna söka t.ex. blodsockermätare, stickor och urin- och stomipåsar. Pargas grupphem håller alltid kontakten med Pargas Hälsovårdcentral direkt, inte med apuvälinkeskus. Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning inom hälso- och sjukvård Pargas Hälsocentral Fysioterapi, hjälpmedel, vardagar per telefon, kl. 12-13 Tel. 040-488 55 12 Apuvälinekeskus on lähetepoliklinikka, joka palvelee aikuisia ja lapsia lääkinnällisen kuntoutuksen apuvälineasioissa. Käynti ajanvarauksella Asiointiaika ma, ti, to klo 8.00 15.00, ke 8.00 17.00, pe klo 8.00 14.00 Postiosoite ja käyntiosoite: Apuvälinekeskus, Vsshp alueellinen apuvälinekeskustyks Raision sairaala Sairaalakatu 5 21200 Raisio Puh: (02) 313 2271 Tidsbeställning vid problem med hjälpmedel, tfn 02 313 1526 (mån fre kl. 9 10.30) Hörapparater, tfn 02 313 0087 Öroninsatser, tfn 02 313 2531 Servicenummer för döva (endast textmeddelanden), tfn 050 573 0826Kontaktuppgifter. Besöksadress Åbolands sjukhus Huvudingången, vån. 2 Kaskisgatan 13, Åbo Öppettider Mån-tors kl. 8 16 Telefon 02 314 6250 skötare Fax 02 314 6100 Behandling av klient- och patientuppgifter a) På vilket sätt säkerställer man att verksamhetsenheten följer den lagstiftning som gäller dataskydd och behandling av personuppgifter samt de anvisningar och myndighetsbeslut som gäller vid enheten i fråga om registrering av klient- och patientuppgifter? När Folkhälsan ingår avtal om serviceproduktion med en kommun följs kommunens regler för dokumentering och arkivering. Då en pensionär byter vårdenhet överlåts samtliga socialvårdshandlingar till den nya vårdenheten. Hälso- och sjukvårds dokumentation arkiveras vid Folkhälsan men för den fortsatta vården nödvändiga dokument kopieras och överlåts med pensionärens eller intressebevakarens tillstånd. Vid avslutande av vårdförhållande, skickas våra dokument till staden som arkiverar enligt sina direktiv. Journalhandlingarna hanteras av personal med yrkesutbildning inom hälsovården. Den yrkeskunniga personalen har ansvar för de anteckningar som görs och de uppgifter som skrivs in i journalhandlingarna. 11

Folkhälsan Välfärd ordnar fortlöpande fortbildning i dokumentering och journalhantering. I handboken för äldreomsorg finns direktiv om dokumentation och journalhantering. Ny personal introduceras systematiskt i dokumentering och journalhantering. Pensionärerna har rätt att ta del av de journalhandlingar som berör deras person. Anhöriga får ta del av journalhandlingar med pensionärens medgivande eller i egenskap av intressebevakare. b) På vilket sätt inskolas personalen och praktikanterna i behandlingen av personuppgifter samt informationssäkerheten och hur ordnas fortbildningen? Inom ramen för sina praktiska studier eller inlärning i arbete kan hälsovårdsstuderande under handledning av hälsovårdsutbildad personal göra anteckningar i journalhandlingarna. Handledaren skall med sin underskrift godkänna studerandens anteckningar. Ny personal introduceras systematiskt i dokumentering och journalhantering. Introduktionen av nyanställd personal tar fasta på dataskyddsfrågor och dokumentförvaltning. Folkhälsan Välfärd ordnar återkommande utbildning i dataskydd och dokumentation samt journalhantering. Föreståndaren ansvarar för att personalens kunnande är tillräckligt inom området. c) Var finns enhetens registerbeskrivning och dataskyddsbeskrivning framlagda till påseende? Om endast en registerbeskrivning har gjorts upp för enheten, hur informeras i så fall klienterna om de frågor som gäller behandlingen av uppgifterna? GDPR direktiven följs, dvs dokument sparas på server. d) Den dataskyddsansvariga personens namn och kontaktuppgifter Dataskyddsombud är Johan Huldén johan.hulden@folkhalsan.fi Mobilnummer 0503657418 Adress Topeliusgatan 20 Postnummer 00250 SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLANEN GODKÄNNANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare) Ort och datum Pargas den 22.10.2018 Underskrift Gunilla Fröberg 12

VID UPPGÖRANDET AV BLANKETTEN HAR FÖLJANDE HANDBÖCKER, ANVISNINGAR OCH KVALITETS- REKOMMENDATIONER ANVÄNTS: Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia ry, Yrkesetiska nämnden: Vardagen, värden, livet, etiken. Etiska regler för yrkesmänniskor inom socialbranschen. - http://www.talentia.fi/files/3673/pa_svenska_net_eettinenopas_14.pdf Social- och hälsovårdsministeriets publikationer (2011:16): Riskhantering och säkerhetsplanering. Handbok för ledning och säkerhetsexperter inom social- och hälsovården - http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderid=2765155&name=dlfe-20758.pdf Social- och hälsovårdsministeriets publikationer (2014:5): Kvalitetsrekommendation för barnskyddet - http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderid=9882186&name=dlfe-30870.pdf Social- och hälsovårdsministeriets publikationer (2013:15): Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen - http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderid=6511564&name=dlfe-27331.pdf Social- och hälsovårdsministeriets handböcker (2003:4): Yksilölliset palvelut, toimivat asunnot ja esteetön ympäristö. Vammaisten ihmisten asumispalveluiden laatusuositus (på finska) - http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderid=28707&name=dlfe-3779.pdf&title=vammaisten_asumispalveluiden_laatusuositus_fi.pdf Potilasturvallisuus, Työsuojelurahasto & Teknologian tutkimuskeskus VTT: Vaaratapahtumista oppiminen. Opas sosiaali- ja terveydenhuollon organisaatiolle (på finska) - http://www.vtt.fi/files/projects/typorh/opas_terveydenhuolto-organisaatioiden_vaaratapahtumista_oppimiseksi.pdf Valtakunnallisia ohjeita ja suosituksia omavalvonnan suunnittelun tueksi ikäihmisten palveluissa (på finska) http://www.thl.fi/fi/tutkimus-ja-asiantuntijatyo/tyokalut/iakkaiden-neuvontapalvelut-ja-hyvinvointia-edistavat-kotikaynnit/lait-suositukset-kirjallisuus-kasitteet/valtakunnallisia-ohjeita-ja-suosituksia Till stöd för planeringen av säker läkemedelsbehandling: - Handboken Säker läkemedelsbehandling: http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderid=28707&name=dlfe- 3913.pdf&title=Saker_lakemedelsbehandling_sv.pdf Valviras föreskrift om anmälan om riskhändelser i samband med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård: - Valviras föreskrift 4/2010: http://www.valvira.fi/files/tiedostot/f/o/foreskrift_4_2010_anmalan_om_riskhandelse_anvandare.pdf Tietosuojavaltuutetun toimiston ohjeita asiakas- ja potilastietojen käsittelyyn - Rekisteri- ja tietoturvaselosteet: http://www.tietosuoja.fi/sv/index/materiaalia/lomakkeet/rekisteri-jatietosuojaselosteet.html - Henkilötietolaki ja asiakastietojen käsittely yksityisessä sosiaalihuollossa: http://www.tietosuoja.fi/material/attachments/tietosuojavaltuutettu/tietosuojavaltuutetuntoimisto/oppaat/6jfpsyynj/ - Henkilotietolaki_ja_asiakastietojen_kasittely_yksityisessa_sosiaalihuollossa.pdf - Kuvaus henkilöstön perehdyttämisestä ja osaamisen varmistamisesta liittyen tietosuoja-asioihin ja asiakirja hallintoon sekä muuta lisätietoa sosiaalihuollon asiakasasiakirjoista: http://www.sosiaaliportti.fi/file/eef14b19-bacf-4820-9f6e- 9cc407f10e6d/Sosiaalihuollon+asiakasasiakirjat.pdf) (på finska) INFORMATION TILL DIG SOM ANVÄNDER BLANKETTEN: Blanketten är avsedd till stöd för serviceproducenterna vid uppgörandet av en plan för egenkontroll. Blanketten har utarbetats i enlighet med Valviras föreskrift (1/2014). Föreskriften träder i kraft 1.1.2015. Blanketten omfattar samtliga sakhelheter som ingår i föreskriften, och varje verksamhetsenhet tar i sin egen plan för egenkontroll upp de omständigheter som i praktiken gäller dem. Blanketten beskriver för varje innehållsområde de frågor som bör tas med i den aktuella punkten. När en egen blankett färdigställs bör överflödig text strykas och Valviras logo bytas ut mot serviceproducentens logo, varefter planen för egenkontroll gäller verksamhetsenhetens egen verksamhet. 13