Prognos hösten Arbetsmarknadsutsikter. Västerbottens län

Prognos hösten Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län 2011

1 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Västerbottens län Innehållsförteckning Sidan Sammanfattning 2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling 3 Sysselsättningen i länet 5 Näringsgrenar och yrken 5 Utbudet av arbetskraft 7 Arbetslöshet och programinsatser 8 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar 10 Yrkesbarometer 12 Prognosen för 2011 genomfördes under september och oktober i Västerbottens län. Med angivande av källa är prognosmaterialet fritt att använda och citera. Ansvarig utredare: Bo Gustavsson En fullständig prognos över arbetsmarknaden i landet finns på vår webbplats www.arbetsformedlingen.se under fliken Om oss/statistik och prognoser. Där finns också prognoserna för samtliga län i Sverige.

2 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Västerbottens län Sammanfattning Konjunkturen har återhämtat sig snabbt efter det stora fallet andra halvåret 2008. Den svenska ekonomin växer mycket snabbt, men långsammare 2011. Problem finns emellertid i vår omvärld. Flera länder i eurozonen har betydande problem och tillväxten i USA har ännu inte kommit igång trots massiva stimulanser från den amerikanska riksbanken. Det finns därför anledning till uppmärksamhet då Sverige är mycket beroende av att exportera till många av dessa länder. Västerbottens län kan se perioden an fram till och med 2011 med tillförsikt. Länet har en gynnsam näringslivsstruktur och många företag ligger långt framme när det gäller en fortsatt effektivisering av produktionen och därmed god internationell konkurrenskraft. Ett antal större verkstadsföretag, inte minst i Umeåregionen, medverkar till den ökning av sysselsättningen på 2 100 personer som beräknas ske under och 2011. Inom jordbrukssektorn är södra delen av Skellefteå kommun samt Robertsfors kommun framgångsrika inom mjölkproduktion och länets mejerisektor är framgångsrik på grund av högkvalitativa produkter. För köttproduktionen, i synnerhet griskött, är situationen bekymmersam. Bygg- och anläggningssektorn beräknas ha en jämn beläggning utan större förändringar av antalets sysselsatta. Husbyggandet har ännu inte tagit förnyad fart men ett stort och långvarigt vägprojekt i och runt Umeå beräknas ge anläggningsföretagen god beläggning under de närmaste åren. Totalt beräknas antalet sysselsatta vara 2 100 personer fler vid utgången av år 2011 jämfört med två år tidigare. Förutom inom verkstadsindustrin kommer antalet sysselsatta att öka mest inom den privata tjänstesektorn. Den generationsväxling på arbetsmarknaden som för närvarande pågår i hela västvärlden kommer att skapa problem även i Västerbottens län om inte en omfattande samverkan för kompetensöverföring mellan personer som lämnar och tillträder kan ske på ett systematiskt sätt. Antalet sysselsatta ökar och 2011 Antalet sysselsatta i länet beräknas öka med 1 300 personer under till 118 800 och med ytterligare 800 under 2011 till 119 600 vid utgången av året. En ökning med sammantaget 1 000 personer beräknas ske inom tillverkningsindustrin varav 700 inom verkstadsindustrin och 250 inom övrig industri. Antalet sysselsatta inom gruvnäringen beräknas öka med 50 personer och ökningen faller helt på 2011. Även inom den privata tjänstesektorn beräknas sysselsättningsökningen uppgå till 1 000 personer under de två åren. Drygt hälften av ökningen beräknas ske inom finans- och uppdragssektorn och inom information och kommunikation beräknas ökningen uppgå till totalt 250 personer. Inom hotell- och restaurang bedöms en ökning ske med 50 personer under 2011 och inom övriga tjänster förutses en ökning med 150 personer varav 100 under nästa år. Arbetskraften ökar - fortfarande Den största utmaningen hittills på länets arbetsmarknad är den stora avtappningen av arbetskraft som äger rum till följd av de höga födelsetalen på 1940- talet. Många lämnar arbetslivet av åldersskäl medan betydlig färre gör sitt inträde och detta kommer att pågå under lång tid. Västerbotten hör till de län som kommer att drabbas hårt men med någon fördröjning och med något mindre dramatiska konsekvenser än i många andra län. För år beräknas en ökning av arbetskraften i länet med 275 personer och ökningen bedöms fortsätta även 2011 men utvecklingen är osäker. Många bor i länet för att bedriva studier och är i arbetsför ålder men avser inte att arbeta mer än i blygsam omfattning. Arbetslösheten ökar under Årsgenomsnittet för antalet personer som var arbetslösa eller deltog program med aktivitetsstöd blev år 2009 knappt 11 300. För år beräknas motsvarande siffra bli drygt 12 200 men antalet i gruppen bedöms för fjärde kvartalet i år bli 1 000 personer färre då antalet arbetslösa har börjat minska i länet. För 2011 beräknas årsgenomsnittet till 11 800 personer men minskningstakten bedöms successivt avta under loppet av året. Eventuella avvikelser kommer att bero på konjunkturutvecklingen samt på antalet inflyttande.

Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Västerbottens län 3 Utmaningar på länets arbetsmarknad Motverka alltför stora minskningar av arbetskraften under de närmaste 15 åren. Motverka den regionala obalans som finns i befolkningen samt när det gäller möjligheten till försörjning genom eget arbete. Fortsatt och stärkt prioritering av personer med funktionshinder samt av utrikes födda när det gäller möjligheten till arbete. Förbättra möjligheten för ungdomar under 25 år att få arbete och förbättra möjligheterna för äldre att delta i arbetslivet längre än idag. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Efterfrågan på arbetskraft har ökat betydligt sedan hösten 2009 vilket har sin orsak i den förbättrade världskonjunkturen. För ett litet exportberoende land som Sverige är detta den enskilt viktigaste faktorn för ökad sysselsättning samtidigt som rationaliseringar och effektiviseringar är nödvändiga för att behålla eller förbättra konkurrenskraften gentemot omvärlden. Det senaste halvåret blev genomgående bättre än förväntat. Optimismen bland de intervjuade arbetsställena har dämpats för den närmaste sexmånadersperioden, i synnerhet när det gäller bygg- och anläggning, men förstärks därefter åter något under det sista halvåret av prognosperioden. Endast 16 av de 470 intervjuade företagen som har besvarat frågan denna höst bedömer att efterfrågan på produkter och tjänster kommer att minska på 6-12 månaders sikt och i tabell 1 nedan framgår hur bedömningarna skiljer sig mellan olika näringsgrenar. Den tydligaste höjningen av stämningsläget beräknas ske inom jord- och skogsbruket samt inom bygg- och anläggningsverksamheten. Under det senaste året har utvecklingen varit starkast inom industrin samt inom den privata tjänstesektorn. I båda sektorerna förväntas orderingången bli fortsatt god men avtar och ökningstakten försvagas från en redan god nivå. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning, procent, Västerbottens län. Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framåt Bransch 2009 Vår 2009 Vår 2009 Vår Jord- och skogsbruk 16 27 26 9 52 15 31 46 35 Byggnadsverksamhet 15-2 36-26 38-14 24 23 29 Industri 2 26 49 27 42 33 53 49 42 Privata tjänster 13 24 38 36 45 39 41 53 48 Totalt 8 19 36 19 41 26 39 43 40 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser År 2007 var ett mycket bra år på länets arbetsmarknad med en stark ökning av antalet sysselsatta och med många nyanmälda lediga platser. Dock fanns då fortfarande ett inslag av dubbelräkning av vissa platser vilket gör att full jämförbarhet bakåt inte kan uppnås. Detta är emellertid inte längre fallet, vilket innebär att uppgången med 34 procent under de första tio månaderna av jämfört med samma period förra året kan betraktas som säker. Den starkaste uppgången har skett inom finansiell verksamhet och företagstjänster, inom vård och omsorg samt inom handeln. (Se diagram 1. Statistiken avseende lediga platser avser SNI 2007. Tidigare år användes SNI 2002)

4 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Västerbottens län Diagram 1: Till Af nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till och med oktober. Säsongs- och trendrensade värden 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande Vid varje prognostillfälle tillfrågas arbetsgivarna om hur mycket man kan öka sin produktion av varor eller tjänster innan rekrytering av ytterligare personal blir aktuell. Fråga ställs även om vilken kompetens som blir aktuell att efterfråga. Denna höst svarar en femtedel av företagen att man inte kan utöka produktionen utan att rekrytera. Inom jord- och skogsbruk har 40 procent av företagen svarat att man inte öka produktionen utan att rekrytera och motsvarande siffra för bygg- och anläggningssektorn är 37 procent. Inom tillverkningsindustrin uppger två tredjedelar av företagen att rekrytering kan bli aktuell inom kort. För samtliga företag kan behovet av ytterligare personal snabbt bli akut beroende på marknadsutvecklingen. Tabell 2: Möjlig produktionsökning i den i den privata sektorn innan nyanställning måste ske, Västerbottens län Bransch 0 procent 1-10 procent 11-20 procent 21-30 procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk 40 60 0 0 0 Byggnadsverksamhet 37 58 0 0 5 Industri 22 45 15 7 11 Privata tjänster 10 46 26 11 7 Totalt 18 48 19 8 7 Tabellen visar andelen av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka o procent, 1-10 procent o.s.v. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem Av samtliga tillfrågade företag har 80 procent besvarat frågan om man har haft problem att hitta personal med önskad kompetens som kan orsaka produktionsbortfall och i så fall vara skadligt för hela samhällsekonomin. I tabellen redovisas andelen av svarande företag som har haft denna typ av problem under de senaste tre prognostillfällena. Som framgår ökar andelen snabbt till följd av det förbättrade konjunkturläget och nära en femtedel av de 421 arbetsställen som har besvarat frågan har haft problem att hitta lämplig personal. Snabbast ökar problemen inom tillverkningsindustrin där marknadsutvecklingen har varit mycket stark men inom bygg- och anläggning finns de tydligaste problemen

Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Västerbottens län 5 denna höst. Inom privata tjänster är spridningen stor mellan olika branscher där hotell- och restaurang har de minsta problemen och informationsteknologi har de största eller 17 procent. Tabell 3: Andel arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret 2009 Vår Jord- och skogsbruk 9 16 8 Byggnadsverksamhet 24 22 37 Industri 5 12 24 Privata tjänster 13 13 15 Offentliga tjänster 21 24 31 Totalt 13 14 19 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel Efter historiskt sett mycket höga varseltal under åren 2008 och 2009 ser antalet varsel för helåret ut att stanna i intervallet 1 400 till 1 500 om antalen för november och december blir som genomsnittet för årets första tio månader. Enligt det historiska mönstret skulle en stor andel av varsel under ett år som följer en kraftig konjunkturnedgång drabba offentligt finansierad verksamhet. Detta gäller i hög grad för innevarande år då 46 procent av antalet hittills varslade 1 210 personer har arbetat inom offentlig verksamhet, främst landstinget i Västerbottens län. Inom privat sektor dominerar fortfarande tillverkningsindustrin, främst verkstadsindustrin. Därnäst följer byggsektorn och företag inom handeln. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade 2001 1 585 2002 1 513 2003 1 215 2004 1 123 2005 692 2006 923 2007 677 2008 3 132 2009 3 415 (t.o.m. oktober) 1 210 Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen i länet Under förutsättning att den ekonomiska utvecklingen i världen fortsätter att förbättras i nuvarande omfattning beräknas sysselsättningen i Västerbottens län öka med 2 100 personer från fjärde kvartalet till och med årsskiftet 2011/2012. Detta motsvarar en ökning med sammanlagt 1,8 procent till omkring 119 600 personer. Av den totala ökningen under prognosperioden förväntas 1 300 äga rum mellan fjärde kvartalet 2009 och samma kvartal. En ökning av sysselsättningen med 800 personer beräknas ske från fjärde kvartalet till och med motsvarande kvartal 2011. Näringsgrenar och yrken Den bästa utvecklingen förväntas inom tillverkningsindustrin där en total ökning med drygt 1 000 personer, motsvarande sex (6) procent beräknas ske. Huvuddelen, 700 personer eller en ökning med drygt 8,5 procent, bedöms tillfalla verkstadsindustrin som också var den bransch som drabbades hårdast av den nedgång som började vid halvårsskiftet 2008. Inom Privata tjänster finns flera branscher som handel, finansiella tjänster, hotell och restaurang, information och kommunikation samt övriga tjänster. För sektorn som helhet beräknas antalet sysselsatta öka med knappt 1 000 personer under perioden eller med 2,4

6 Arbetsmarknadsutsikter -2011 för Västerbottens län procent. Inte minst bemanningsföretagen ser den närmaste framtiden an med tillförsikt. Den största ökningen beräknas ske inom finans- och uppdrag med 500 personer motsvarande 4,2 procent samt inom information och kommunikation med 200 personer eller 2,1 procent. Inom övriga branscher stannar ökningen vid, som mest, 100 personer under prognosperioden. För bygg- och anläggningssektorn bedöms antalet sysselsatta förbli i stort sett oförändrat under prognosperioden. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Kvartal jämfört med året innan. Bransch Kvartal 4 Kvartal 4 2011 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Totalt, antal 1 300 800 Jord- och skogsbruk Inom jord- och skogsbruket har det senaste halvåret varit tillfredsställande och förväntningarna har överträffats. Förväntningarna dämpas något inför vintersäsongen medan optimismen åter tilltar inför slutet av prognosperioden då inget av de tillfrågade arbetsställena bedömer att orderingången kommer att minska. Lönsamheten inom jordbruket har förbättrats något på grund av att priset på råmjölk har höjts vid flera tillfällen under året. Grisproduktionen har emellertid fortfarande en otillfredsställande lönsamhet. Nya EU-direktiv införs 2013 vilket bedöms förbättra situationen för svenska grisproducenter. Skogsbruket är mycket beroende av konjunkturen inom trävaruindustrin, som för närvarande inte är tillfredsställande, samt inom pappersoch massaindustrin där situationen är desto bättre. Andelen nöjda skogsägare har dock aldrig tidigare varit högre enligt färska uppgifter. Svensk skog är till drygt hälften privatägd och två tredjedelar av skogsägarna är nöjda med lönsamheten. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket har minskat gradvis under en längre tid men förefaller nu ha stabiliserats kring nivån 3 000 personer och ingen betydande förändring förefaller vara i sikte fram till slutet av år 2011. Industri Industrikonjunkturen har förstärkts kraftigt under på grund av den starka internationella konjunkturen där uppgången dock har mattas något under andra halvåret. Risk finns för en betydande avmattning till följd av den finansiella oron vilket påverkar företagens benägenhet att anställa. Därtill kommer effekterna av de investeringar och rationaliseringar som har genomförts under konjunkturavmattningen. Avsikten är att minska behovet av att personal och att säkerställa att länets industriföretag kan fortsätta att konkurrera på exportmarknaden. Omkring 14 500 personer arbetar inom tillverkningsindustrin vilket är betydligt färre än för två år sedan. Antalet bedöms inte öka till tidigare nivåer på grund av att företag har avvecklats men också på grund av omfattande investeringar och rationaliseringar av produktionen. Den tydligaste förbättringen märks inom verkstadsindustrin som redovisar en kraftig uppgång under det senaste halvåret och där fyra stora företag i Umeå-regionen nu åter ökar antalet anställda. Optimismen är påtaglig även för återstoden av och för 2011 vilket beräknas leda till ytterligare fler sysselsatta då kapacitetsutnyttjandet för närvarande är högt. Drygt tre fjärdedelar av verkstadsföretagen kan öka produktionen med högst tio (10) procent innan rekryteringar bedöms bli nödvändiga. Under 2011 förväntas emellertid tillväxten ske i lägre takt än i år vilket gäller ekonomin som helhet. Brist på insatsvaror är idag ett problem för ett antal företag inom tillverkningsindustrin, inte minst bland verkstadföretagen. Antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin i länet bedöms öka med drygt 1 000 personer till 18 300 mellan kvartal 4 år 2009 och samma kvartal 2011. Huvuddelen av ökningen, omkring 650 personer, kommer att ske under loppet av år. Verkstadsindustrin beräknas öka antalet sysselsatta med 500 personer till 8 800. Drygt hälften av samtliga anställda inom Teknikföretagen är tjänstemän vilket är en konsekvens av att kompetenskraven gradvis ökar. Detta ställer allt högre krav på god ut-

Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Västerbottens län 7 bildning och arbetsinnehållet i de befattningar som ska besättas är ofta sådant att dessa betraktas som tjänstemän. Marknaden för sågade trävaror och annan trävaruindustri har varit ansträngd under en tid men nu ser läget ut att ljusna med stigande optimism som följd. Massaoch pappersindustrin har haft en betydligt bättre situation och inget tyder på att läget skulle försämras under prognosperioden. För livsmedelsindustrin ser läget ut att förbättras och priserna i dagligvaruhandeln förväntas stiga. Detta kan komma att leda till minskade produktionsvolymer men det är osäkert om takten och styrkan i en sådan reaktion hinner få effekt innan utgången av 2011. Gummi- och plastindustrin har haft svårigheter i likhet med all tillverkningsindustri men även här har utsikterna förbättrats tydligt under den senaste tremånadersperioden. Bygg- och anläggningsverksamhet Antalet sysselsatta inom den samlade bygg- och anläggningssektorn beräknas för närvarande uppgå till 7 500 personer i länet och förbli stabilt fram till slutet av prognosperioden. Stora infrastrukturprojekt har pågått längs kusten under många år, till exempel byggandet av Botniabanan och uppförandet av ytterligare en stor byggnad vid universitetssjukhuset i Umeå. Det så kallade vägpaketet har nu kommit igång i mindre skala efter flera år av väntan. Byggstart sker i etapper och hela projektet ska enligt planerna vara avslutat 2014. Husbyggandet har inte tagit fart som förväntat men en ökning av antalet påbörjade lägenheter har skett. Mindre företag har klarat lågkonjunkturen bättre än större och ROT-avdraget har haft stor betydelse för sysselsättningen. Ett antal mindre företag har kunnat återta varsel på grund av arbeten som har varit kopplade till ROT-avdraget. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn är den näringsgren som, vid sidan av tillverkningsindustrin, har haft den starkaste utvecklingen i länet sedan första halvåret 2009. Total beräknas näringen sysselsätta 40 300 personer i länet varav 10 800 inom handeln, 12 000 inom finans- och uppdragssektorn, 9 700 inom information och kommunikation och totalt knappt 8 000 personer inom hotell, restaurang samt övriga privata tjänster. För sysselsättningen inom hushållsnära tjänster har det så kallade RUT-avdraget haft stor betydelse. Offentliga tjänster Av svaren i vår intervjuundersökning framgår att landstinget räknar med ett minskat antal anställda under 2011. En del av minskningen förklaras av strukturella förändringar till följd av förändrad lagstiftning. Ett antal av landstingets anställda kommer med stor sannolikhet att arbeta fortsätta arbeta inom sitt yrke men hos privata arbetsgivare. Storleken på denna förändring låter sig dock ännu inte kvantifieras men hänsyn har tagits till förändringen såväl vid beräkningen av sysselsättningsförändringar som när det gäller efterfrågan på yrkesgrupper. Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten i Västerbottens län har länge varit mycket stark. Med få undantag har den totala befolkningen växt årligen sedan andra halvan av 1960- talet vilket väl sammanfaller med etableringen av Umeå Universitet. Dess roll som tillväxtmotor i regionen låter sig knappast överskattas. Under det senaste decenniet har antalet invånare ökat endast i begränsad omfattning eller med totalt 2 900 personer vilket motsvarar knappt 300 individer per år. Mellan 2008 och 2009 blev ökningen 735 personer till 258 548 invånare och under perioden 1968 till och med 2009 ökade länets befolkning med 24 100 individer motsvarande 590 personer per år. Enligt den befolkningsprognos som Statistiska Centralbyrån publicerade med basår 2008 och med slutåret 2025 går länet av allt att döma in i en fas med betydligt långsammare befolkningsutveckling. För beräknas antalet invånare bli 259 328 och antalet beräknas år 2025 bli 262 500. Detta motsvarar en ökning under perioden på 3 952 personer eller 1,5 procent. Genomsnittet per år skulle bli 501 personer, alltså betydligt lägre än den årliga ökningen under perioden 1968 till och med 2009.

8 Arbetsmarknadsutsikter -2011 för Västerbottens län Liksom tidigare är befolkningsförändringarna ojämnt fördelade över länets kommuner. Under den senaste tioårsperioden har länets befolkning ökat med 1 800 personer medan Umeås befolkning har ökat med 10 100 eller med drygt 1 000 personer per år. Enligt den befolkningsprognos som Statistiska Centralbyrån publicerade 2008 riskerar befolkningstillväxten att avta under perioden fram till och med år 2025. Stor grupp utanför arbetskraften Av länets samlade befolkning år på omkring 166 300 personer i åldersintervallet 16-64 år beräknas knappt 129 000 stå till arbetsmarknadens förfogande ingå i arbetskraften. Det innebär att drygt 37 000 individer i åldersgruppen står utanför arbetskraften. Orsakerna kan vara att man studerar (gällde cirka 33 procent av samtliga i riket utanför arbetskraften kvartal 4 2009), är sjuk eller förtidspensionerad (20 procent), pensionerad av andra skäl (33 procent) eller tillhör gruppen övriga (10 procent). Ytterligare ett alternativ är man av någon orsak väljer att inte arbeta om man har sin försörjning tryggad på annat sätt. Ohälsa I december månad år 2006 hade något färre än 18 900 västerbottningar sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Antalet har därefter minskat kontinuerligt och uppgick vid årsskiftet 2009/ till 16 700. Under årets första nio månader har minskningen fortsatt i samtliga åldersgrupper utom för personer 16-19 år. Det totala antalet personer med denna form av ersättning uppgick vid utgången av det tredje kvartalet till drygt 15 250 personer vilket är en minskning med 3 600 personer motsvarande 19 procent sedan slutet av 2006. Under perioden har länets befolkning ökat med drygt 1 500 personer eller 0,6 procent. Totalt beräknas omkring 550 personer lämna sjukförsäkringen på grund av tidsbegränsning i länet under 2011. Utbildning Det totala antalet personer i utbildning stiger alltid under konjunkturnedgångar men det exakta antalet i utbildning låter sig inte lätt fastställas med hänsyn till antalet huvudmän. Antalet högskolenybörjare från Västerbottens län uppgick höstterminerna 2007, 2008 och 2009 till 1 403, 1 522 respektive 1 749 personer. Det totala antalet deltagare i kommunal vuxenutbildning ökade med 13 procent från 15 300 hösten 2008 till 17 300 personer hösten 2009. Arbetslöshet och programinsatser I oktober 2007 var totalt 6 500 personer arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Andelen programdeltagare uppgick till 33,6 procent. Samma månad 2008 var antalet personer 7 400 och andelen deltagare i program var oförändrad. Ett år senare omfattade gruppen drygt 12 500 personer och andelen programdeltagare hade ökat till 42,1 procent och vid utgången av oktober i år hade antalet personer minskat till 11 550 medan andelen deltagare i program hade ökat till nära 52 procent. Tabell 6: Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Arbetslösa inklusive program med aktivitetsstöd Antal Differens % 2009 kv 4 12 844 kv 4 11 818-8,0 % 2011 kv 4 11 733-0,7 % Antalet personer som var antingen arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd var under fjärde kvartalet 2009 knappt 12 850 personer i genomsnitt per månad. Med en fortsatt minskning av antalet i denna grupp under de två sista månaderna beräknas antalet bli drygt 1 000 personer lägre under sista kvartalet i år vilket skulle motsvara en minskning med 8 procent. Minskningen bedöms fortsätta under 2011 men i betydligt långsammare takt. Därtill bedöms utbudet av arbetskraft öka med omkring 275 personer under 2011. Genomsnittet för kvartal fyra 2011 beräknas bli drygt 11 700 personer men utfallet beror i hög grad på hur konjunkturen utvecklas. Liksom när det gäller sysselsättningen beräknas utvecklingen bli bäst vid kusten och svagare längre in i landet. Hit-

Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Västerbottens län 9 tills har yngre män haft den bästa utvecklingen under till följd av förbättringen inom tillverkningsindustrin. Generellt bedöms yngre få den bästa utvecklingen även under 2011 men då i högre grad komma även kvinnorna till del till följd av en ökande sysselsättning inom den privata tjänstesektorn. Arbetslöshetens struktur Av tabell sju (7) framgår hur olika strukturen bland antalet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd kan skilja sig mellan olika kommuner, länet och riket. En jämförelse mellan situationen i länet under motsvarande period förra året redovisas. Andelen män av den samlade gruppen var vid utgången av oktober högst i Dorotea med drygt 62 procent medan den var lägst i Malå med 48 procent. Siffran för hela länet var drygt 57 procent medan den för ett år sedan var 3 procentenheter högre. I riket var andelen män i oktober 53 procent. Den största andelen ungdomar 18-24 år noteras för Vännäs där gruppen utgör 40 procent av samtliga. Lägst är andelen i Bjurholm med 24 procent. Andelen i länet uppgår till knappt 31 procent vilket är en ökning med 1,5 procentenheter sedan oktober 2009. Siffran för riket som helhet är drygt 24 procent. Andelen över 55 år är högst i Dorotea med 23 procent och lägst i Umeå med under tio (10) procent. För Västerbottens län var siffran vid utgången av oktober 13 procent vilket är en marginell ökning jämfört med förra året medan andelen i riket var 15 procent. Åsele är den kommun som redovisar den största andelen funktionshindrade som där uppgått till över 35 procent. Den lägsta andelen i länet återfinns i Umeå med 12 procent följt av Skellefteå, Vännäs, Sorsele och Vindeln. För länet uppgår andelen till knappt 15 procent vilket är en liten ökning från 2009 men något lägre än siffran för riket. Andelen utrikes födda är högst i Malå och Umeå med drygt 20 procent medan den är lägst i Vilhelmina och Storuman med drygt åtta procent. För Västerbottens län uppgår andelen till 17,5 vilket är tre procentenheter högre än förra året men betydligt lägre än siffran för riket som är 31,4 procent. Långa perioder utanför arbetsmarknaden utgör en belastning när det gäller möjligheten att komma ifråga för en anställning. Andelen långtidsarbetslösa varierar kraftigt mellan länets kommuner och den situationen är inte ny. Den högsta noteringen återfinns för Norsjö kommun med 31,5 procent följd av Nordmaling, Robertsfors och Lycksele med något lägre nivåer. Lägst är andelen i Sorsele med 3,5 procent följt av Dorotea. Inga långtidsarbetslösa ungdomar fanns vid utgången av oktober i Storuman, Sorsele och Bjurholm och flera andra kommuner noterar låga nivåer. I Norsjö uppgick andelen till över 26 procent vilket är tio (10) procentenheter högre än Lycksele som ligger näst högst. I länet som helhet låg andelen i slutet av oktober på 9,4 procent vilket är4,6 procentenhet högre än för ett år sedan och i riket var andelen långtidsarbetslösa ungdomar 11,1 procent vid utgången av oktober månad. Utbildningsnivån bland arbetssökande I Västerbottens län är högre än riksgenomsnittet. Andelen med grundskola som högsta utbildning har ökat från 18,4 till 20 procent under det senaste året och riksgenomsnittet ligger på 26,5 procent. Av länets kommuner ligger andelen högst i Dorotea med 35 procent och lägst i Umeå med 16 procent. Andelen arbetssökande med gymnasieutbildning har minskat i länet från 58,1 till 56,2 procent på ett år. I riket ligger nivån på knappt 50 procent. Bland kommunerna ligger Bjurholm högst med 71 procent medan Umeå ligger lägst med knappt 51 procent. I Umeå utgör andelen arbetssökande med eftergymnasial utbildning en tredjedel av samliga i gruppen medan andelen i Vilhelmina ligger strax under tio (10) procent. I Västerbottens län är andelen i stort sett oförändrad runt 23,5 procent och riksgenomsnittet är identiskt med nivån för länet.

10 Arbetsmarknadsutsikter -2011 för Västerbottens län Tabell 7: Arbetslöshetens struktur i Västerbottens län Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Oktober 2009 och för kommunerna, länet och riket. Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar ej av totalen Långtidsarbetslösa Utbildningsbakgrund Kommun Män Unga -24 år Äldre 55- år Kvinnor Funktionshindrade Utlandsfödda Alla Unga Grundskola Gymnasium Högskola Nordmaling 45,0 55,0 27,1 19,1 25,8 12,8 29,9 10,0 29,4 54,0 16,6 Bjurholm 49,3 50,7 23,7 22,4 24,3 16,4 11,7 0,0 17,1 71,1 11,2 Vindeln 43,4 56,6 28,9 18,0 14,3 13,5 21,0 3,0 21,7 63,3 15,0 Robertsfors 38,0 62,0 30,5 18,7 24,1 11,8 29,7 14,2 24,5 59,0 16,5 Norsjö 50,0 50,0 27,6 17,4 24,4 15,9 31,5 26,3 28,7 55,0 16,4 Malå 52,1 47,9 27,9 17,5 24,7 20,5 14,3 1,9 30,6 54,6 14,7 Storuman 39,6 60,4 28,7 21,9 20,5 8,2 11,6 0,0 22,6 62,9 14,5 Sorsele 46,4 53,6 28,8 12,7 14,2 18,9 3,5 0,0 23,2 64,4 12,4 Dorotea 37,6 62,4 24,8 22,9 31,4 12,4 7,5 2,8 34,9 54,3 10,9 Vännäs 39,4 60,6 39,7 7,2 13,8 15,1 15,0 3,5 18,7 65,3 16,0 Vilhelmina 38,2 61,8 36,8 15,0 28,0 8,3 15,7 6,3 24,4 65,8 9,8 Åsele 43,3 56,7 25,0 17,5 35,2 14,0 17,5 2,4 21,0 61,5 17,5 Umeå 42,4 57,6 29,6 9,4 12,0 20,3 21,2 7,6 16,0 50,8 33,2 Lycksele 43,2 56,8 34,8 14,1 20,3 18,7 27,3 16,5 24,5 59,4 16,1 Skellefteå 43,1 56,9 31,2 15,2 12,3 16,5 21,3 11,7 21,5 60,0 18,5 Länet 42,7 57,3 30,6 13,0 14,8 17,5 21,2 9,4 20,0 56,2 23,8 Länet ifjol 39,6 60,4 29,3 12,4 12,9 14,8 21,4 7,9 18,4 58,1 23,4 Riket 47,0 53,0 24,4 14,9 15,3 31,4 29,1 11,1 26,5 49,6 23,9 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Västerbottens län har varit i ständig och kraftig tillväxt sedan andra halvan av 1960-talet. I en av Arbetsförmedlingen nyligen publicerad rapport, Ura :5, framgår att utbudet av arbetskraft är ett generellt problem för hela riket med undantag för endast de tre storstadsregionerna. Den utan jämförelse största och mest betydelsefulla utmaningen någonsin är att så långt det är möjligt behålla, och helst fortsätta öka, utbudet av arbetskraft i framtiden. Utmaningen är av den omfattningen att frågan inte kan lösas enbart genom åtgärder i länet men det är av yttersta vikt att frågan uppmärksammas och tas på allvar om välfärden ska kunna behållas även i områden utanför storstadsregionerna. Varje person i arbete måste, för att välfärden ska kunna behållas, försörja en växande andel av övriga samhällsmedborgare om utbudet av arbetskraft, och därmed antalet sysselsatta, minskar. En viktig del i arbetet med att öka utbudet av arbetskraft är att öka andelen utrikes födda som deltar i arbetslivet. Begreppet integration hörs allt oftare i debatten och frågans vikt kan knappast överskattas. Här kommer med stor sannolikhet att krävas långtgående samverkan mellan politiska företrädare och ansvariga myndigheter för att frågan ska kunna lösas på ett framgångsrikt sätt. Här finns allt att vinna för samtliga inblandade parter, inte minst de utrikes födda som i allt högre grad kommer att kunna försörja sig på eget arbete. Frågan om tillgången på arbetskraft är inte endast en fråga om antal utan även om kompetens. Det är av yttersta vikt att personer som står till arbetsmarknadens förfogande och som ännu inte har något arbete kan få relevant information om vilken kompetens som efterfrågas. En avgörande faktor för framgång är hur arbetssökande kan uppnå en kompetensnivå som är tillräcklig för att man ska kunna konkurrera om lediga arbetstillfällen alternativt att

Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Västerbottens län 11 starta ett eget företag med långsiktig bärkraft. Det är viktigt att arbetsgivare och fackliga organisationer medverkar i processen och så tidigt som möjligt informerar om hur man ser på behovet av arbetskraft och nya kompetenser som kommer att behövas inom olika områden. Här vilar ett tungt ansvar på ansvariga politiker som har att fatta beslut om inrättandet av nya utbildningar och om vilka finansiella ramar som ska gälla. Det är vidare ofrånkomligt att frågan måste betraktas ur ett långsiktigt perspektiv och att insikten om att utbildning är en viktig del av det breda begreppet infrastruktur får en stark förankring. Som framgått finns en betydande risk att mindre kommuner i länet kommer att drabbas av ytterligare minskande befolkning i framtiden. En långsiktig strategi för möjligheter till arbete och kommunikation även i ett perspektiv öst-väst bör utarbetas för att säkerställa möjligheten att bo och försörja sig även i inlandet och länets fjällkommuner. Satsningar på kommunikationer även från kust till hav och omvänt är därför angelägna. Funktionshindrade bör prioriteras på ett tydligare sätt än vad som är fallet för närvarande. I arbetet med att öka utbudet av arbetskraft bör inga vägar lämnas oprövade. Funktionshindrade har ofta god kompetens och kostnader för anpassning av arbetsplatser för denna grupp bör kunna säkerställas, i synnerhet om en tilltänkt arbetsgivare är ett mindre företag eller en ideell organisation. Fortfarande är det en belastning att inte kunna eller orka arbeta heltid. Möjligheterna till arbete på deltid med rimliga villkor bör därför utredas. Ungdomar är en viktig grupp för att det kontinuerliga bytet av personer i arbetskraften ska kunna fungera så smidigt som möjligt. Det är därför av stor vikt att minimera antalet ungdomar som lämnar skolan utan fullständiga betyg. Den tröskeleffekt som då uppstår resulterar alltför ofta i långvarig arbetslöshet och risken att de som drabbas förlorar viljan att försörja sig genom eget arbete är uppenbar. Lättillgänglig och relevant information om vilka utbildningar som sannolikt leder till arbete måste därför finnas och marknadsföras. Allt fler arbetar efter den reguljära pensioneringen. Detta är en välkommen utveckling som bör stimuleras ytterligare. Regelverket bör anpassas så att även arbete efter förmåga blir möjligt i än högre grad. Varje person som önskar delta i arbetslivet bör beredas den möjligheten. Det viktigaste måttet på hur den ekonomiska utvecklingen kan förbättras är att studera antalet arbetade timmar. I allt väsentligt saknar det intresse vem som arbetar dessa timmar men en spridning på många individer med tillräcklig kompetens är en viktig faktor för att öka människors vilja och förmåga att arbeta längre än idag.

12 Arbetsmarknadsutsikter -2011 för Västerbottens län Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken. Bristyrken Läkare, samtliga kategorier Sjuksköterskor, specialistutbildade Vindkrafttekniker Skogsmaskinförare Kock (specialkock) Gruvarbetare Gymnasielärare, yrkesämnen Förskollärare Psykologer Tandsköterska Överskottsyrken Undersköterska Barnskötare Grundskollärare, inriktning mot tidigare år Vaktmästare Montörer gummi och plast Administratör/Sekreterare Fastighetsskötare Elevassistent Arbetsterapeut Vårdbiträde Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt 16 500 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 73 procent. I Västerbottens län var näringslivsurvalet 571 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 84 procent (478 svarande). Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som hämtas in under sekretesskydd. Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga primär- och landstingskommuner. Det sker också intervjuer med ett antal statliga arbetsgivare. Svarsfrekvensen för kommunsektorn var denna gång 83 procent, vilket är 3 procentenheter lägre än vid föregående intervjuundersökningen.

Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknadden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa