PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 INTERNA TRANSPORTVÄGAR I STORSJÖHÖJDENS VINDKRAFTPARK INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1
Innehållsförteckning Allmänt... 3 Utformning av vägar och ytor... 3 Vägens konstruktion... 3 Passage våtmarker och vattendrag... 3 Vägområde... 4 Utformning av mötesplats... 4 Etableringsyta... 5 Vägens geometri i plan och vertikal... 5 Förslag till anslutningsvägar och interna transportvägar... 5 Områdets naturvärden... 6 Bedömda mängder... 7 Schakt och fyll... 7 Överbyggnadsmaterial... 7 Vägområde och ytbehov... 7 Geoteknik i vindkraftsparken... 7 Sundsvall, 2012-05-22 VECTURA CONSULTING AB Thulegatan 16B 852 32 Sundsvall www.vectura.se Beställare: FORSCA Projektledare: Lars Gustafsson Uppdragsledare: Fredrik Andersson Titel: PM Interna transportvägar Storsjöhöjden Projektnummer:109123 F:\109123\Leverans\120706\PM Interna transportvägar - Storsjöhöjden.docx 2
Allmänt De vindkraftverk som planeras kommer att vara 210 m höga, vilket ger att transporterna av vindkraftverkens delar är exceptionella med avseende på både storlek och vikt. Transportekipaget kan väga upp till 165 ton och ha ett axeltryck på 16 ton, detta ställer stora krav på de vägar som finns samt de nya som anläggs. Transporter av styckegods och ballast sker i största allmänhet med standardlastbilar med släp och trailers. Betong transporteras i lastbilar med roterande trummor. Vid byggande av vindkraftverk generas i huvudsak transporter från följande typer av gods, platstillverkat och fabrikstillverkat. Det fabrikstillverkade godset är i huvudsak komponenter till vindkraftverken samt elinfrastrukturen. Platstillverkat gods kan vara ballast/grus för förstärkning av befintliga vägar, nya vägar och etableringsytor. Platstillverkning kan också ske av betong för anläggande av fundament m.m. Totalt sett bedöms att varje verk kan komma att kräva upp till ett hundratal tunga transporter. Vid planerandet av de nya vägarna och etableringsytorna samt vid upprustningen av befintliga vägar har bland annat geoteknik och naturvärden beaktats. Hänsyn till områden med naturvärden har tagit så långt som möjligt genom att till största delen nyttja det befintliga skogsbilsvägnätet för att minska intrånget i orörda marker. För befintliga vägar som rustas, antas att samma tjocklekar gäller avseende slit- och bärlager. Antagligen behöver dessa vägar förstärkas avseende överbyggnaden och körbanan breddas med 1 2 m. Förstärkningslagrets tjocklek kan däremot variera med hänsyn till hur mycket vägen skall breddas samt vilken beskaffenhet den befintliga vägen har. En besiktning och inventering av befintliga vägar som antas ska användas bör utföras och det resultatet ligger sedan till grund för vilken åtgärd som krävs för respektive väg. Passage våtmarker och vattendrag Vid passager över myrar/våtmarker används vanligtvis nedan nämnda förstärkningsmetoder: Urgrävning av myren och påfyllning av berg- och krossmaterial Nedpressning av myren med jord- och krossmaterial, en så kallad överlast Överbyggnadsförstärkning med geonät i flera lager Urgrävning och överlastning/nedpressning ger en större påverkan på vårmarken, då vattenflödet blir helt eller delvis blir avskuret. Överlast är en tidskrävande metod och måste planeras med god framförhållning och även den stoppar vattenflödet. En överbyggnadsförstärkning är mer skonsam mot våtmarker vad gäller vattenföringen, se exempel i figur 1. Planeringen av de interna transportvägarna har utgått från höjdkurvor med 10 meters ekvidistans, vilket innebär att osäkerheter finns som måste hanteras vid detaljprojektering av vägarna. Utformning av vägar och ytor För att vägen ska hålla hela sin tekniska livslängd är avvattning av vägkroppen viktigt. Vägens överyta bör luta minst 2 % för att erhålla bra vatten avrinning ned till diken. Diken bör ligga minst 0,3 m under vägens överbyggnad. Det är också viktigt att slänter förses med erosionsskydd för att diken inte ska slamma igen och tappa sin funktion. Det är av stor fördel för vägarna om transporter kan ske på frusen väg och att transporter under tjällossning undviks, då de lätt blir sönder körda. För att undvika skador på utrustning och fordon bör grenar och andra föremål ej inkräkta på det fria utrymmet 4,7 m över vägbana. Träd, grenar och andra hinder bör inte finnas inom vägområdet. Vid passage under starkströmsledning gäller även att ta hänsyn till eventuella säkerhetsavstånd, kontakt med aktuell ledningsägare bör tas för vidare instruktioner och krav. Vägens konstruktion De interna vägarna i parken ska vara grusvägar med en krönbredd på minst 5 m och vägens överbyggnad bör få en kraftig dimension för att klara av de tunga transporterna. I detta skede har det bedömts att överbygganden för nya vägar bör byggas upp enligt följande. Slitlager 80 mm Bärlager 120 mm FIGUR 1. ÖVERBYGGNADSFÖRSTÄRKNING MED GEONÄT Förstärkningslager 600 mm 3
Överbyggnadsförstärkning utförs genom att geotextil läggs ut på myren och på det ett geonät, därefter påföres ett grovt krossmaterial. Ovan på krossmaterialet läggs ytterligare ett geonät och därefter ett lager med finare krossmaterial. Överbyggnadsförstärkningsmetoden kan bli aktuell att använda där passage av djupare myrar/våtmarker blir nödvändig. Om passage över grundare myrar/våtmarker måste utföras och de är av mindre betydelse för vattenföringen, kan det istället bli aktuellt med metoderna urgrävning och överlast. Passage av vattendrag bör utföras på ett sätt som säkerställer vandringsmöjligheter för fisk och andra vattenlevande djur. Trummor används med fördel i mindre vattendrag och diken. Vid passage av större vattendrag bör man överväga valvbåge som ger möjlighet till naturlig botten, alternativt att man tar en större dimension på trumman och gräver ned den något för erhållande av naturlig botten. Vid anläggningsarbeten i vattendrag finns det en risk för grumling om bottensedimenten är finkorniga. Risken förekommer också när markarbeten utförs i finkorniga jordsluttningar i anslutning till ett vattendrag. Vägområde För att bygga vägar krävs ett fastställt vägområde enligt en lantmäteriförrättning. Normalt tas vid tomtmark ingen extra mark i anspråk utanför släntkrön/-fot, däremot lägger man till 0,5 m vid öppen mark/åkermark samt 2 m i skogsmark. FIGUR 3. UPPRUSTNING AV BEFINTLIG VÄG Utformning av mötesplats Mötesplatser bör vara 70 m långa och 6 m breda. Det ska vara fri sikt mellan mötesplatserna med ett maximalt avstånd av 500 m. Vid sämre siktförhållanden, t ex i kurvor m.m. kan avståndet minskas till 200 m. Mötesplatser kan med fördel anläggas i korsningar för att minimera antalet. Figur 4 redovisar exempel på utformning av mötesplats. Tabell 1 redovisar utrymmesbehov och värden för mötesplats. Vägområdet för de nya vägarna kan antas bli mellan 15 25 m brett beroende av vilka förutsättningar som råder. FIGUR 4. UTFORMNING AV MÖTESPLATS FIGUR 2. UPPBYGGNAD AV NY VÄG För befintliga vägar innebär upprustningen av vägen att ny överbyggnad påförs, nya diken anbringas och slänter flyttas i sidled. Detta innebär i sin tur att det befintliga vägområdet utökas med 3 5 m. Figur 3 illustrerar upprustning av befintlig väg. BEHOV Längd(L) Vägbredd(B) Mötesplatsbredd(Bp) VÄRDE 70 m 5 m 6 m TABELL 1. BEHOV OCH VÄRDEN FÖR MÖTESPLATS 4
Etableringsyta Till varje vindkraftverk krävs en etableringsyta som syftar till att möjliggöra montering och demontering av verket. Etableringsytan bör därför dimensioneras och utformas b.la. efter laster från huvudkran och sekundärkran. Figur 5 visar ett förslag på utformning av etableringsyta. I det enskilda fallet kan brantare lutningar utföras om vägens geometri, underlag och markgrepp medger detta. På kortare vägsträckor, t ex sista biten fram till etableringsytan kan lutningar på 12-15 % accepteras. Minsta kurvradie i plan bör i normalfallet vara 300 m, men kan vid behov minskas. Detta ger då ytterligare behov av vägbredd och mindre kurvradie än 50 m bör undvikas. För att uppfylla kravet på framkomlighet för trailers bör minsta radie på en vertikalkurva (backkrön) ej understiga 300 m. Förslag till anslutningsvägar och interna transportvägar Transporter fram till Storsjöhöjdens vindkraftpark planeras att utföras via det allmänna vägnätet samt enskilda anslutningsvägar som utgår från väg 90 respektive väg 908. Två enskilda vägar har identifierats som lämpliga som anslutningsvägar intill parken och har inarbetats i framtaget vägförslag. Den ena anslutningsvägen som utgår från väg 908 vid Rävsjön, korsar järnvägen vilket innebär begränsningar i framkomlighet på grund av elsäkerhet osv. För att erhålla en säker och smidig passage bör korsningen byggas om till en planskild vägpassage över järnvägen. Om planfri korsning över järnvägen anläggs minimeras alla hinder och problem för passage förbi järnvägen. FIGUR 5. FÖRSLAG PÅ UTFORMNING AV ETABLERINGSYTA Tabell 2 redovisar bedömt behov av yta och lutningar för etableringsyta. OMRÅDE BESKRIVNING MAXIMAL LUTNING AREA (m2) Väg Väg mellan q1 och q2 1% Samtliga befintliga grusvägar är relativt smala och av varierande kvalitet, vilket innebär att de behöver förstärkas och breddas för att klara den planerade trafiken. Buller- och vibrationssituationen vid passage av bebyggelse behöver studeras närmare i ett senare skede. Figur 6 illustrerar förslag till anslutningsvägar och interna transportvägar. För att hantera de planerade transporterna av vindkraftskomponenter och övrigt byggmaterial behöver det anläggas ca 17 km ny väg. Dessutom förstärks och rustas ca 30 km befintlig väg inne i parken samt de vägar som pekats ut som lämpliga att använda som anslutningsvägar. q1 Hårdgjord yta för huvudkran 1% 1200 1600 En bedömning är att det också behöver anläggas ca 30 st mötesplatser för att hantera mötande trafik. Till varje vindkraftverk skall det dessutom anläggas etableringsytor om cirka 1 500 2 100 m 2. q2 Hårdgjord yta för sekundärkran 1% 300 400 q3 Monteringsyta för blad 1% 50 100 Efter färdigställandet av vindkraftparken kommer vägarna att användas för serviceändamål. Det är även tänkt att vägar och uppställningsplatser dessutom ska användas vid demonteringen av vindkraftverken när de har uppnått sin tekniska livslängd. TABELL 2. BEDÖMT BEHOV AV YTA OCH LUTNINGAR FÖR ETABLERINGSYTA Vägens geometri i plan och vertikal Motlut och backar bör utföras så att de inte hindrar framkomligheten. Kraftiga lutningar bör undvikas och det är önskvärt att lutningen inte överstiger 8 %. Om vägen har större lutning eller vägen ligger ogynnsamt i plan och vertikalled kan transporten behöva draghjälp av annat fordon t ex en traktor eller dylikt. Detta innebär att vertikalradien inte bör understiga 300 m. 5
Vid anläggandet av transportvägar kommer det att krävas vattenverksamheter. Generellt sätt krävs det enligt lag tillstånd för att bedriva denna typ verksamhet. Mark- och miljödomstolen ställer krav på vad en ansökan om vattenverksamhet ska innehålla och det är den samma som prövar ärendet. Om vattenverksamheten är mindre omfattande räcker det med att göra en anmälan till länsstyrelsen. Om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen påverkas på ett negativt sätt av den planerade vattenverksamheten, behövs vare sig tillstånd eller anmälan. Utifrån det redovisade kartmaterialet har det identifierats att minst 3 stycken passager av vattendrag görs av de nyanlagda vägarna och för de befintliga vägarna som rustas blir det ungefär 6 stycken passager. Vilka fler typer av vattenverksamheter och dess omfattning som berörs av vägdragningarna måste utredas i ett senare skede. Figur 7 illustrerar Storsjöhöjdens naturvärden tillsammans med vägdragningar och verk. FIGUR 6. FÖRSLAG TILL ANSLUTNINGSVÄGAR OCH INTERNA TRANSPORTVÄGAR Områdets naturvärden I området för den planerade vindkraftparken i Storsjöhöjden ligger sedan tidigare det planerade reservatsförslaget Storsjöhalsen. Reservatsförslaget berörs inte av någon planerad transportväg. Våtmarker klassas i skala 1-4 där klass 1 är den högsta klassen. Inga våtmarker av högsta klass (1 och 2) berörs av vägdragningarna. Däremot finns tre våtmarker av klass 3 och fyra vilka delvis berörs. En klass 3 och klass 4 våtmark tangeras av befintlig skogsbilsväg som kommer att nyttjas som transportväg. Tangeringen innebär att en minimal intrång i sker i dessa. En klass 4 våtmark korsas av en transportväg. De intrång som kommer att ske i våtmarkerna bedöms inte vara så allvarliga då våtmarkerna inte har höga värden. FIGUR 7. NATURVÄRDEN INOM OMRÅDET 6
Bedömda mängder Schakt och fyll Projektet kan om det planeras och projekteras rätt utföras i massbalans avseende schakt och fyllningsmängder. Däremot måste i stort allt överbyggnadsmaterial tas från täkter som finns eller planeras i närheten till parkerna. För att minimera att massor körs på tipp eller upplag kan t ex avbaningsmassor användas till att täcka slänter samt för återställning av delar av etableringsytor som kan återställas. Avbaningsmassorna bör rensas från större stubbar som läggs på sidan av vägområdet. Befintliga vägslänter som har vegetationstäcke bör bevaras i största möjliga omfattning för att minimera erosionsskador. För att skapa en bra undergrund/terrass för vägar och övriga ytor inom parken har det bedömts att ca 210 000 m 3 löst material hanteras avseende schaktning- och fyllningsarbeten. Överbyggnadsmaterial För förstärkning av befintliga vägar och ny anläggning av vägar, mötesplatser och etableringsytor har det beräknats att det finns ett behov av krossat överbyggnadsmaterial om totalt ca 235 000 m 3. Vägområde och ytbehov Vägområdet inklusive kantremsor är mellan ca 15 25 m brett. Den totala ytan för nya vägar har bedömts till ca 340 000 m 2. Den totala ytan för befintliga vägar som förstärks har beräknats till ca 600 000 m 2, varav ca 120 000 m 2 är tillkommande yta för utökning av vägområdet. Ytbehovet för etableringsytor är bedömd till totalt ca 62 000 m 2. Geoteknik i vindkraftsparken I anläggningsskedet ska nya vägar byggas samt befintliga förstärkas. Dessutom ska fundament anläggas och etableringsytor uppföras. I detta skede har det gjorts en kartering av de geotekniska förhållandena för den aktuella parken i Storsjöhöjden. Figur 8 illustrerar denna kartering. FIGUR 8. KARTERING AV DE GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDENA FÖR DEN AKTUELLA PARKEN 7