Laboration i Automationsteknik FK: Tillståndsåterkoppling. I denna laboration skall system på tillståndsform. x = Ax + Bu. y = Cx. x 1. -l 1 x 2.

Relevanta dokument
Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

REGLERTEKNIK Laboration 3

Systemteknik/Processreglering F2

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

Regulator. G (s) Figur 1: Blockdiagram för ett typiskt reglersystem

Reglerteknik AK, FRT010

Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.

PC-BERÄKNINGAR. REGLERTEKNIK Laboration 5 och inlämningsuppgift. Inlämningsdatum:... Inlämnad av labgrupp:... Gruppdeltagare:

PID-regulatorer och öppen styrning

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.

F13: Regulatorstrukturer och implementering

Flervariabel reglering av tanksystem

Flervariabel reglering av tanksystem

Reglerteknik för D2/E2/Mek2

Reglerteknik. Datum: 20/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( ) Hjälpmedel: Formelsamling, dimensioneringsbilaga, miniräknare.

Reglerteknik AK, FRTF05

Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system (avsnitt 7.7 i Modern Reglerteknik av Bertil Thomas).

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

/TFE CJ, BT, BaE

TSIU61: Reglerteknik

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system.

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

A

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system

TSIU61: Reglerteknik. Tillståndsbeskrivning. Lite om tillstånd och återkoppling

Simulering och reglerteknik för kemister

Reglerteori. Föreläsning 8. Torkel Glad

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Umeå Universitet BE. Introduktion till verktyget SIMULINK. Grunderna...2

Övningar i Reglerteknik

REGLERTEKNIK Laboration 5

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteori. Föreläsning 4. Torkel Glad

Systemteknik/Processreglering F6

vt 04 Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system.

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

F08: Tillståndsåterkoppling, Styrbarhet, Integraldel i regulator

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Reglerteknik. Kurskod: IE1304. Datum: 12/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( )

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Tentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp

Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

REGLERTEKNIK Inledande laboration (obligatorisk)

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Reglerteknik AK Laboration 1 PID-reglering

Självstudieövning 1: Grundläggande PID-reglering

Laboration i Automationsteknik FK: Del 1: Polplacering. Del 2: Markovkedjor

Reglerteknik AK Tentamen

Systemteknik/Processreglering Laboration 1 Empirisk PID-reglering. Praktiska saker. 1. Inledning

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 2

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 1

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

8.3 Variabeltransformationer Frånkoppling. Betrakta ett 2x2-system, som beskrivs med modellen (8.3.1)

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

EL1000/1120 Reglerteknik AK

Transkript:

Laboration i Automationsteknik FK: Tillståndsåterkoppling Inledning I denna laboration skall system på tillståndsform ẋ = Ax+Bu återkopplas med styrlagen u(t) = l r r(t) Lx(t). r l r u. x = Ax + Bu y = Cx y x 1 -l 1 x 2 -l 2 Två olika labprocesser skall studeras: Ett tvåtankssystem och ett DC-servo. Två olika regulatorprogram som förutom pidreglering också kan använda tillståndsåterkoppling utnyttjas för denna laboration. För tanksystemet används den nya varianten som användes i våras på Regler-Lab 2 och Regler-Lab 3. Gränssnittet visas i Appendix 1. För servot används en äldre DOS-baserad variant av PID-regulatorn. Kommandona för detta listas i Appendix 2. Laborationen är tänkt att vara uppdelad på två st tvåtimmarspass där vid det första passet en grupp om 8 laboranter använder tanksystemet medan den andra gruppen om 8 laboranter laborerar på DC-servot. Vid nästa tvåtimmarspass byter grupperna labuppställning. Nivåreglering av dubbeltank Tanksystemet består av två tankar där utloppet från övre tanken rinner ner i den undre. Till den övre tanken tillförs ett flöde via en pump med inspänningen v in (t). Nivåerna i de båda tankarna betecknas med h 1 och h 2 respektive. Utgångspunkten kommer att vara en linjär tankmodell baserad på en linjärisering av en olinjär modell av tanksystemet med x 1 = h 1, x 2 = h 2 och u(t) = v in. 1

q in h 1 v in A 1 q 1 h 2 A 2 q =q 2 ut Den linjära tankmodellen (med x 2 som utsignal) skrivas ẋ 1 = p 1 x 1 +c 0 u ẋ 2 = c 1 x 1 p 2 x 2 y = x 2 Styrsignalen u (egentligen v in ) kopplas från Pump på I/O-gränssnittet (förstärkarkortet anslutet till det lilla Velleman-kortet) till pump på tanksystemet. Mätsignalerna x 1 och x 2 (egentligen h 1 respektive h 2 ) kopplas till Tank 2 respektive Tank 1 (egentligen x respektive y) på I/O-gränssnittet Det är faktiskt rätt även om det logiskt sett kanske borde vara tvärtom. 1. Till att börja med testas vanlig P-reglering. Från början är regulatorn inställd på PID-reglering. Ändra först T i till ett stort värde (t.ex. 2000000) och ändra sen T d till 0. Gör en test genom att ändra på börvärdet. Kan stegsvaret förbättras genom att ändra K? 2

2. Skriv upp den linjäriserade tankmodellen ovan på matrisform. Beräkna polerna för detta system. 3. Utgå från att p 1 = c 1 = p 2 = 0.02 rad/s och c 0 = 0.05 m/vs. Beräkna en tillståndsåterkoppling u = l r r l 1 x 1 l 2 x 2 som ger ett slutet system med båda polerna i ω n. Eftersom y = x 2 sätts l r = l 2 = K vilket förstås ger ett visst kvarstående reglerfel (precis som vid vanlig P- eller PD-reglering). 4. Välj några olika värden på ω n, t.ex. 0.04, 0.1 och 0.2 rad/s och skriv upp motsvarande värden på l 1 och l 2 i en tabell. Ställ in värdet på l 1 (k2 nere till höger i panelen) och l 2 (PID-parametern K till vänster i panelen). Ärvärdet y = x 2 hamnar lite på fel nivå eftersom börvärdes förstärkningen inte automatiskt anpassas till tillståndsåterkopplingen. Låt y svänga in sig först och klicka därefter på Calibrate -knappen så att den extra börvärdesförstärkningen kr automatiskt ställer in sig. Testa varje inställning genom att ändra på börvärdet. 5. Fundera på någon fördel och någon nackdel med att använda tillståndsåterkoppling för att förbättra prestanda jämfört när man använder en PDregulator. Vinkelreglering av DC-motor (positionsservo) Utrustningen består av en permanentmagnetiserad likströmsmotor av typen Electrocraft S289-1B/T (med tachometer) sammankopplad via en axel med en motor (bromsmotor) av liknande typ, nämligen S243-1B. Bromsmotorn är inte avsedd att användas under denna laboration. 3

Förstärkarenhetens gränssnitt för signalerna från motorn framgår av följande bild: Förstärkarenheten innehåller OP-förstärkare och kräver därför ±15 V in. Som också framgår av bilden finns färdiga ingångar för pulsgivarsignalen och tachometersignalen från motorn. Styrsignalen från datorns gränssnitt kopplas från analog-ut-0 till förstärkardosans ingång märkt Mom ref. Mätsignalerna tas från de potentiometerförsedda utgångarna på dosan där PGsignalen (φ) dras till analog-in-0 och T-signalen (ω) dras till analog-in-1 på datorns gränssnitt. Var noga med att koppla rätt från potentiometrarna så att inte dessa bränns. 4

6. Starta regulatorprogrammet (finns i katalogen regler under roten) med kommandot pidreg vinkel0.par så att lämpliga parametrar laddas in för vanlig P-reglering av servot. Testa vad som händer vid börvärdesändringar för olika värden på K. Observera att teckenbyte används på utsignalen eftersom denna har ombytt tecken från förstärkarenheten. Det finns en skalfaktor på 50 [V/m] som har att göra med tanklaborationen vid övergång från nivå räknad i meter till nivå räknad i Volt (för att få en dimensionslös överföringsfunktion). Ett DC-servo kan beskrivas av följande kretsschema R a L a i (t) a u (t) a e (t) b T J B R a = Ankarresistansen [Ω] L a = Ankarinduktansen [H (Henry)] i a = Ankarströmmen [A] u a = Ankarspänningen in [V] ω = Vinkelhastigheten [rad/s] φ = Vridningsvinkeln för rotorn [rad] T = Drivande moment från motorn [Nm] J = Tröghetsmoment [kg m 2 ] B = Bromskonstant [kg m 2 / s] 5

Modellen kan beskrivas med följande samband: R a i a (t)+l a di a dt (t)+e b(t) = u a (t) J dω (t)+bω(t) = T(t) dt T(t) = k m i a (t) e b (t) = k u ω(t) dφ (t) = ω(t) dt 7. Skriv upp systemet på tillståndsform uttryckt med hjälp av matriser med tillståndsvektorn x(t) = (i a (t),ω(t),φ(t)). Detta blir ett tredje ordningens system från u a (t) till φ(t) men det förenklas något av att det består av ett andra ordningens system från u a (t) till ω(t) följt av en ren integration från ω(t) till φ(t). 8. Visa att överföringsfunktionen från u a (t) till ω(t) blir L(ω(t)) L(u a (t)) = k m (L a s+r a )(Js+B)+k u k m Denna andra ordningens överföringsfunktion skall nu i två steg förenklas till en första ordningens överföringsfunktion. Första steget är att helt enkelt försumma bromskonstanten B (sätta B = 0). Därvid kan överföringsfunktionen skrivas L(ω(t)) L(u a (t)) = k m (L a s+r a )Js+k u k m = 1 k u L aj k mk u s 2 + RaJ k mk u s+1 = 1 1 k u τ e τ m s 2 +τ m s+1 där τ m = RaJ k mk u är den mekaniska tidskonstanten och τ e = La R a den elektriska tidskonstanten. Andra steget i approximationsförfarandet är att även försummaτ e vilketgerettförstaordningenssystemmedöverföringsfunktionen L(ω(t)) L(u a (t)) = 1 k u 1 τ m s+1 Efter denna approximation införts blir alltså totala överföringsfunktionen från u a till φ av andra ordningen: L(φ(t)) L(u a (t)) = 1 k u 1 s(τ m s+1) 6

Eftersom dynamiken från ankarspänningen u a (t) till ankarströmmen i a (t) nu anses så snabb kan tillståndsvektorn reduceras till x(t) = (φ, ω) Servots manual och datablad informerar om att J = 7 10 5 kg m 2, k m = k u = 0.105 Nm/A (Vs/rad), R a = 1.4Ω och L a = 4.5 mh. 9. Beräkna överföringsfunktionen från de givna parametervärdena och dess poler. Beräkna sen en tillståndsåterkoppling u(t) = l r r(t) l 1 ω(t) l 2 φ(t) som ger ett slutet system med dubbelpol i s = ω n. Bestäm detta för värdena ω n = 100, 150 och 200 rad/s. Testa parameterkombinationerna på servot (k (K) motsvaras av l 2 och alt-k (k2) motsvaras av l 1 ). Från databladet hämtas även tachometerns spänningskonstant k ω = 0.135 Vs/rad. Regulatorprogrammet innehåller en kvarleva från tankreglering i form av en givarkonstant på 50 V/m inbyggt i sig. Därför blir skalningen vid inmatningen K = l 2 /50 respektive k 2 = (l 1 /0.135)/50 = l 1 /6.75. Glöm inte att kontrollera så att derivering och integration är avstängda. Integralverkan vid tillståndsåterkoppling Integration kan införas i tillståndsåterkopplingen på följande vis: r l r u. x = Ax + Bu y = Cx y l I x I e + x 1 -l 1 x 2 -l 2 7

Detta kan formuleras som en utvidgad form av tillståndsåterkoppling. Ovanstående blockschema kan formuleras i ekvationsform: (ẋ ) ( )( ) ( ) ( ) A 0 x B 0 = + u(t)+ r(t) ẋ I C 0 x I 0 1 y = ( C 0 )( ) x x I u(t) = ( ) ( ) x L l I +l x r r(t) I På detta sätt kan en design med tillståndsåterkoppling få med integralverkan i regulatorn. Observera att l I motsvarar integralförstärkningen K/T i i en PI-regulator. Det nya designproblemet blir ett mer i dimension än det ursprungliga. 10. (extrauppgift i mån av tid). Att räkna om hela designen baserat på denna utvidgning blir alltför tidsödande men det kan vara intressant att undersöka vad som händer då man kopplar in integraldelen och sätter in något värde på T i. Eftersom y = x 2 i båda processmodellerna kan man via sambandet l I = K/T i = l 2 /T i från ett givet T i beräkna l I och vice versa. Experimentera lite med de tre parametrarna l 2 = K, l 1 (k2 via alt-k) och T i när det gäller stegsvar. 8

Appendix 1: Det nya pidregulatorprogrammet Här är en bild på gränssnittet för den nyare varianten av pidregulatorprogrammet (för Windows). 9

Appendix 2: Kommandon för gamla pidregulatorn Tangentkombination Kommando Esc Nollställ DA och avsluta Ctrl-A Ändra skalor (h=horisontell, 1=övre, 2=undre) Ctrl-C Bibehåll signal på DA och avsluta Ctrl-F Frys plottning Ctrl-G Återstarta plottning Ctrl-I Starta/stoppa integration Ctrl-L Starta loggning på temporär fil Ctrl-O Avsluta loggning och kopiera till namngiven fil Ctrl-R Rensa display Ctrl-T Nollställ tid Alt-A Automatisk mod Alt-F One shot plot frysning av 1:a svepet Alt-G Ta bort One shot plot (ångerknapp till Alt-F) Alt-K Ändra förstärkning nr 2 (tillståndsåterkoppling) Alt-M Manuell mod Alt-Q Läsa in parametrar från en parameterfil Alt-R Ändra typ av börvärde (manuell, fyrkantsvåg, triangelvåg etc.) Alt-W Spara aktuella parametrar till en parameterfil M Ändra parametrar i simuleringsmodellen B Lägg till stapeldiagram för PID P Ta fram/bort kurva för P-delen I Ta fram/bort kurva för I-delen D Ta fram/bort kurva för D-delen b Ändra tidskonstant T b i börvärdesfilter c Ändra tidskonstant T c i mätsignalfilter d Ändra derivatatiden T d f Ändra filterkonstant (0 f < 1) i derivatadel h Ändra samplingsintervallet h (s) i Ändra integrationstiden T i k Ändra förstärkningen K l Ändra värdet på belastningsstörning m Ändra anti-windup-metod (0-5) n Välj mätsignal y från AD med angivet nr r Ändra referensvärde (börvärde) s Ändra antalet skalmarkeringar på axlarna u Ändra styrsignal u (endast i manuell mod) 10