1(8) Klicka eller tryck här för att ange datum. Dnr Klicka eller tryck här för att ange text. Klicka eller tryck här för att ange text. Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter: Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2018:XX) om hästdjur som används till avel och om identitetshandlingar till hästdjur Enligt förordning (2007:1244) om särskild konsekvensutredning vid regelgivning ska en myndighet som överväger nya eller förändrade regler utreda reglernas kostnadsmässiga och andra konsekvenser i den omfattning som behövs i det enskilda fallet och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning. A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Bestämmelser om vad som gäller för avelsverksamhet i form av registrering av hästdjur i stamböcker m.m. och för utfärdande av identitetshandlingar för hästdjur, s.k. hästpass, finns idag i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:33) om hästdjur som används till avel samt identitetshandlingar för hästdjur respektive Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur). På området avel, införande av hästar i stamböcker m.m. ska dock från och med den 1 november 2018 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/1012 av den 8 juni 2016 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och avelsmaterial från dem och om ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel (förordningen om djuravel), hädanefter förkortad ABR, tillämpas inom EU. Förordningen är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater och kommer att ersätta flera av våra nationella bestämmelser på området djuravel. Detta har för vår del föranlett ett behov av ändringar i ett flertal av våra föreskrifter, bl.a. föreskrifterna som rör hästdjur och som är föremål för den här konsekvensutredningen. Såväl förordningen om pass för hästdjur som ABR kräver vissa kompletterande bestämmelser på nationell nivå. Detta gäller bland annat var ansökan om erkännande som avelsorganisation ska ske och ansökningstider för identitetshandlingar till hästar. Det finns också vissa möjligheter för medlemsstaterna att införa undantag från reglerna i ABR som vi vill utnyttja, vilket också kräver nationell reglering. Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se
Jordbruksverket 2(8) 1.1 Närmare beskrivning av föreskrifternas innehåll 1.1.1 Upplysning om överordnad EU-lagstiftning I 1 hänvisas till de två EU-förordningar som de nu föreslagna föreskrifterna innehåller kompletterande bestämmelser till. 1.1.2 Definitioner I 2 definieras de begrepp som används i föreskrifterna. Flera av begreppen finns definierade i de båda EU-förordningar som föreskrifterna kompletterar. 1.1.3 Ansökan om erkännande som avelsorganisation I 3 anges hur en organisation eller sammanslutning ska gå till väga för att bli en erkänd avelsorganisation. Ansökan om erkännande ska göras till Jordbruksverket. 1.1.4 Ansökan om att bli utsedd till registerförande förening Enligt förordningen om pass för hästdjur är det den behöriga myndigheten som är ansvarig för att hästdjur för avel och produktion ska kunna identifieras. Av artikel 5.1.c.ii framgår att den behöriga myndigheten kan utse ett utfärdande organ som utfärdar identitetshandlingar åt dessa djur. Vilka krav som ska uppfyllas framgår av artikel 5.2 a och b i samma förordning. I 4 och 5 anges hur en organisation eller sammanslutning ska gå till väga för att bli utsedd till registerförande förening. 1.1.5 Ansökan om identitetshandling och registrering av hästdjur Enligt artikel 11.2 i förordningen om pass för hästdjur ska medlemsstaterna ange tidsfrister för ansökan om hästpass. Denna tidsfrist, som nu föreslås i 6, är oförändrad jämfört med de nu gällande föreskrifterna, men paragrafen har förtydligats något genom tillägget att hästar som importeras från länder utanför EU och som har identitetshandlingar som inte uppfyller kraven ska ansöka om hästpass i enlighet med förordningens bestämmelser om detta, vilket i praktiken innebär inom 30 dagar från importen. När det gäller registrering av hästdjur finns det i ABR en möjlighet för avelsorganisationerna att ställa krav på att en uppfödare måste vara medlem i organisationen för att dennes djur ska kunna registreras. Vi anser inte att ett sådant medlemstvång är befogat eller önskvärt och tycker därför att det är lämpligt att förtydliga detta genom en uttrycklig regel om detta i 7 istället för att bara inte godkänna plan och riktlinjer som har detta krav. Den här paragrafen är oförändrad jämfört med de nu gällande föreskrifterna. Eftersom kravet på hästpass innebär att djurhållare är tvingade att registrera sina hästar kan höga kostnader för registrering och utfärdande av hästpass medföra höga kostnader. Av denna anledning anser vi det befogat att i 8 införa en självkostnadsprincip som avelsorganisationer och registerförande föreningar ska förhålla sig till i sitt arbete. Samtidigt måste en organisation ha möjlighet till kostnadstäckning för sitt arbete. 1.1.6 Användning av avelsmaterial inom Sverige samt utfärdande av härstamningsbevis Enligt artikel 21 i ABR får organisationer endast godkänna avelsmaterial som samlats in, producerats, behandlats och lagrats vid en seminstation eller spermastation eller av en
Jordbruksverket 3(8) embryosamlingsgrupp eller embryoproduktionsgrupp som har godkänts för handel inom unionen med dessa varor i enlighet med unionsrätten på området djurhälsa. Av artikel 21.6 i samma förordning framgår att en medlemsstat får godkänna insamling, produktion, behandling och lagring för användning inom medlemsstaten av avelsmaterial från renrasiga avelsdjur vid en seminstation eller spermastation, vid en embryostation, eller av en embryosamlingsgrupp eller embryoproduktionsgrupp eller av särskilt kvalificerad personal som godkänts i enlighet med medlemsstatens lagstiftning. För att en anläggning ska bli godkänd för att producera eller lagra avelsmaterial för handel inom EU från hästar, ställs i vissa avseenden högre krav än de som vi ställer för motsvarande hantering inom Sverige. Skillnaderna mellan EU-kraven och våra nationella krav handlar främst om att hingstarna ska hållas separerade från andra hästar samt krav på utökad provtagning. Detta innebär högre kostnader för att producera avelsmaterial avsett för handel inom EU bl.a. på grund av dyrare byggnader, andra skötselrutiner och mer provtagning. Vi vill därför även fortsättningsvis inom Sverige kunna använda avelsmaterial som har producerats och lagrats enligt nationella bestämmelser. För att detta ska vara tillåtet även fortsättningsvis behöver vi ange detta i 9. Kraven på hur avelsmaterial ska produceras och lagras för användning inom Sverige finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:1) om seminverksamhet med hästdjur. 1.1.7 Övriga bestämmelser En förutsättning för att uppfödare ska kunna bedöma vilka djur som ska användas för enskilda betäckningar är att de har tillgång till korrekt information om potentiella föräldradjur, och då framförallt hingstar. En viktig del i detta är att uppfödaren har tillgång till resultaten från avelsvärderingen och även om hur olika hästars avkommor registreras. Detta underlättas om resultaten från avelsvärdering och stambokföring är offentligt tillgängliga, vilket vi föreskriver om i 11. Denna bestämmelse är oförändrad jämfört med de föreskrifter som gäller nu. Enligt förordningen om pass för hästdjur ska rätten att utfärda hästpass återkallas om ett utfärdande organ, d.v.s. en avelsorganisation eller registerförande förening, inte följer bestämmelserna i förordningen. Enligt ABR ska godkännande för ett avelsprogram och i förlängningen erkännandet för en avelsorganisation återkallas för en organisation som inte följer bestämmelserna i förordningen. Vi upplyser om detta i 12. Förordningen om pass för hästdjur kompletteras både av lagen (2006:807) om kontroll av husdjur, m.m. och av lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. Eftersom länsstyrelsen är utsedd att utöva offentlig kontroll avseende sådan kontroll av husdjur som utförs av organisationer på jordbruksnäringens område har Jordbruksverket valt att använda möjligheten att även överlämna ansvaret för den offentliga kontrollen avseende de bestämmelser som kompletteras av lagen om provtagning på djur, m.m. till länsstyrelsen. Detta för att undvika att två olika myndigheter ska kontrollera samma fråga. Vi upplyser om detta i 13. En förutsättning för att vi ska kunna återkalla godkännanden, erkännanden eller rätten att utfärda hästpass är att vi får kännedom om de brister som länsstyrelsen upptäcker i samband med sina kontroller. Vi föreskriver därför i 14 om att allvarliga brister som upptäcks vid länsstyrelsens kontroll på aktuella områden ska rapporteras till Jordbruksverket.
Jordbruksverket 4(8) 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Såväl förordningen om pass för hästdjur som ABR är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla EU:s medlemsstater. Detta medför att det inte finns särskilt mycket utrymme för Sverige som medlemsstat att meddela ytterligare eller alternativa bestämmelser på förevarande områden. Såsom både förordningen om pass för hästdjur och ABR är utformade behövs emellertid kompletterande bestämmelser på nationell nivå och om vi väljer att inte göra detta kommer vi att bryta mot EU:s regelverk. Detta gäller inte minst kravet på att medlemsstaterna ska fastställa ansökningstider för hästpass. Att inte införa nationella bestämmelser, i den mån EU:s regelverk tillåter detta, skulle också innebära konsekvenser för bl.a. avelsverksamheten i Sverige. Till exempel när det gäller de delar som handlar om ansökningar om erkännande av avelsorganisationer skulle en effekt av att inte införa en nationell reglering bli att det inte kommer vara möjligt att bli erkänd som avelsorganisation i Sverige. Att inte ha några erkända avelsorganisationer i landet skulle medföra att det inte blir möjligt att registrera hästar i stamböcker i Sverige, vilket i sin tur skulle leda till att hela avelsverksamheten skulle få flytta utomlands. För de svenska raserna skulle detta vara förödande eftersom det saknas organisationer i andra länder för just dessa raser. Att inte välja att införa nationella bestämmelser skulle också medföra att alla hästar som hålls i Sverige skulle behöva registreras två gånger, först i en stambok utomlands och sedan i Sverige för att uppfylla kraven i förordningen om pass för hästdjur. Detta skulle innebära stora hinder för handeln med hästar. För att underlätta uppfödningen av hästar är det också lämpligt att utnyttja de möjligheter till vissa undantag från grundreglerna som är tillåtna enligt ABR. Vi har också en skyldighet, enligt förordningen om pass till hästdjur, att ange ansökningstider 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som kommer att beröras av regleringen är för närvarande 18 avelsorganisationer, varav två även är utsedda till registerförande föreningar och samtliga Sveriges hästhållare. 4. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Bemyndiganden för Jordbruksverket att föreskriva om hästdjur som används till avel samt utfärdande av identitetshandlingar m.m. finns i 3 och 12 förordningen (2006:816) om kontroll av husdjur, m.m. samt i 9 och 17 förordningen (2006:815) om provtagning på djur, m.m. 5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Jämfört med de nu gällande föreskrifterna kommer kostnaderna för uppfödarna att minska. Detta är dock en sanning med modifikation eftersom det beror på att kraven på rapportering till avelsorganisationer m.m. flyttas till ABR istället för de nationella föreskrifterna. Extra kostnader och administrativa bördor som tillkommer med anledning av EU-förordningar kommer att uppstå oavsett om vi väljer att införa kompletterande nationella regler eller inte vad
Jordbruksverket 5(8) avser de kostnadsmässiga aspekterna. Förslaget om införande av ett undantag från kravet i ABR om att avelsmaterial som endast ska användas för avel inom Sverige måste samlas in, produceras, behandlas och lagras på en anläggning som är godkänd för handel inom EU kommer dock att minska kostnaderna för företagen jämfört med om ABR:s grundregler ska gälla. 6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen De regler som vi nu föreslår kompletterar till största delen förordningen om pass för hästdjur och ABR. Regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. 7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser De föreslagna föreskrifterna bör träda i kraft samma datum som ABR ska börja tillämpas, dvs. den 1 november 2018. Särskilda informationsinsatser med anledning av förordningen om pass för hästdjur vidtogs i samband med att den började tillämpas den 1 januari 2016. Särskilda informationsinsatser med anledning av ABR riktar sig främst till avelsorganisationerna och har hittills bestått av informationsmöten. Det kommer att hållas ytterligare sådana under året. Det kommer också att behövas viss skriftlig information till både hästhållare och avelsorganisationer. B Kommuner och landsting Markera med x nedan Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning i punkt 8. Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. 8. Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting Klicka eller tryck här för att ange text. C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x nedan Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C.
Jordbruksverket 6(8) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. 9. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Genom att utnyttja möjligheten i ABR att tillåta att avelsmaterial som endast ska användas för avel inom Sverige inte behöver samlas in, produceras, behandlas och lagras på en anläggning som är godkänd för handel inom EU bedömer vi att uppfödare av hästar inte kommer att påverkas i någon större omfattning av de nya föreskrifterna. Vissa av reglerna i de nu gällande föreskrifterna kommer dock att flyttas över till ABR medan vissa regler kommer att försvinna på så sätt att de tas bort ur lagstiftningen och överlämnas till avelsorganisationerna att föra in i deras plan och riktlinjer efter vilja och behov. Detta kan komma att påverka var uppfödarna ska hitta rätt information om vilka regler som gäller, vilket i viss mån kan påverka deras arbetsförutsättningar. De som kommer att påverkas mest av den nya regleringen är de verksamma avelsorganisationerna i landet. I vissa fall höjs kraven på organisationernas kompetens och ansvaret för vissa frågor flyttas också från staten till organisationerna. Detta innebär inte nödvändigtvis några direkta kostnader, men högre kompetens kan innebära ett behov av mer vidareutbildning och kompetensutveckling inom organisationerna. Inte minst för de organisationer som är ideella föreningar kan det bli en stor förändring för hur de ska se på det arbete de bedriver eftersom kompetensförsörjningen behöver säkerställas. Vi har idag 18 avelsorganisationer, varav två också är registerförande föreningar. Av dessa är fyra att betrakta som större verksamheter med heltidsanställd personal m.m. (SWB, Svensk Galopp, Svensk Travsport och SH). Övriga avelsorganisationer drivs till större eller mindre del ideellt. Eftersom vi i dagsläget inte har några register över uppfödare vet vi inte hur många som bedriver verksamhet som företag och hur många som föder upp hästar enbart som hobby. När det gäller reglerna kring hästpass (som är oförändrade jämfört med tidigare) påverkas samtliga personer som håller hästar, vilket uppskattas till ca 77000. Enligt en undersökning utförd av HNS registrerade ca 3 800 uppfödare hästar två av de tre åren 2010 2012. Det är oklart hur många av dessa som bedriver näringsverksamhet. Företagen är sannolikt mestadels mikroföretag, möjligen finns några enstaka småföretag. Dock kan detta inte sägas med säkerhet. När det gäller förordningen om pass för hästdjur berör den samtliga hästhållare i Sverige. Den föreslagna regleringen innebär dock inte några skillnader jämfört med de regler som finns nu och i detta fall är reglerna helt styrda av förordningen. 10. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Regleringen innebär att företagens administrativa kostnader kommer att minska. Detta är dock inte överensstämmande med verkligheten eftersom kraven till största del kommer att finnas kvar, om än i annan lagstiftning. Den förändring som sker i administrativ börda är att kravet på rapportering av betäckningar tas bort. Den minskade kostnaden är beräknad på att 75 % av betäckningarna resulterar i levande föl, 6500 föl föds per år och en total arbetstid för rapporteringar på 15 min (hingsthållare, uppfödare och avelsorganisation). Arbetskostnaden beräknas till 300 kr/timme.
Jordbruksverket 7(8) 11. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Med det utnyttjande av undantag, som anges i den föreslagna 9 medför inte förändringen något för företag som arbetar med uppfödning. Däremot innebär kraven i ABR, som också angetts ovan, ett ökat krav på kompetens och därmed utbildning inom avelsorganisationerna. De regler som är kopplade till förordningen om pass för hästdjur. 12. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Eventuellt innebär förändringen i regelverket, eftersom ABR gäller istället för de nuvarande föreskrifterna, att det blir svårare för de ideella föreningarna att uppfylla kraven för att bli erkänd avelsorganisation. Detta regleras dock helt av ABR. De regler som är kompletteringar eller övriga hänvisningar till förordning om pass för hästdjur är inte nya och kommer därmed inte att förändra något för djurhållarna eller företagen. 13. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Den skillnad som ABR kan innebära för avelsorganisationerna är att de kommer att behöva vara tydligare i sina regelverk eftersom det finns vissa regler som idag finns i de nu gällande föreskrifterna som i framtiden kommer att behöva regleras i organisationernas egna regelverk. För uppfödare som bedriver avel med flera raser kan det innebär att olika avelsorganisationer har olika krav för rapportering m.m. som de ska följa istället för de nuvarande kraven i föreskrifterna. 14. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Majoriteten av de företag som sysslar med avelsverksamhet är små och eftersom syftet med föreskrifterna är att komplettera EU-förordningar är det inte möjligt för oss att göra mer än att utnyttja de möjligheter till undantag som EU-förordningarna ger. I dessa föreskrifter använder vi oss av möjligheten att tillåta användning av avelsmaterial som samlats enligt nationella bestämmelser inom Sverige. Detta gynnar inte minst de mindre uppfödarna som inte har lika stora resurser för ombyggnation av hingststationer m.m. Om vi inte skulle utnyttja detta undantag skulle framförallt de som har ett mindre antal hingstar missgynnas. Detta skulle också kunna påverka kostnaden för hingstsperma, vilket i sin tur skulle riskera att fördyra för stoägarna. När det gäller reglerna om hästpass ser vi inte att det är skillnader mellan olika stora företag som motiverar särskilda hänsyn.
Jordbruksverket 8(8) D Effekter för landsbygden Beskrivning av hur förslaget påverkar landsbygden Eftersom förslaget inte kommer att påverka uppfödarna i någon större omfattning bör inte heller landsbygden påverkas. De förändringar i verksamheten som förslaget och förordningarna innebär påverkar avelsorganisationerna mer än uppfödarna och hästhållarna, vilket också innebär att landsbygden inte påverkas. E Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Även om vi inte har haft några regelrätta samråd i samband med framtagandet av de nu föreslagna föreskrifterna, så har vi anordnat informationsträffar med branschen i syfte att informera om ABR och vad den kommer att innebära för dem. När det gäller förordningen om pass för hästdjur har det inte skett några förändringar, men i samband med att den skulle börja tillämpas den 1 januari 2016 genomfördes flera informationskampanjer för att informera både hästhållare och avelsorganisationer om de nya reglerna. Kontaktperson David Slottner (handläggare), tel: 036-15 XX XX, e-post: hastvilt@jordbruksverket.se