Nu blandar du information från två trådar (den här och Kan proteiner evolvera nya funktioner ), vilket kan förvirra läsarna, men låt gå.

Relevanta dokument
ID:s vetenskaplighet

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Naturvetardagarna vid Uppsala universitet 2002

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Amerikanerna och evolutionen

Lars Johan Erkell. Intelligent Design

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Livets myller Ordning i myllret

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Om bakterier som utvecklat förmågan att äta citrat

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Förslag den 25 september Biologi

Naturorienterande ämnen

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Missförstånd KAPITEL 1

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Livets historia Biologi A på Netkurs

Undervisning på vetenskaplig grund

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Moralisk oenighet bara på ytan?

Biologi Kunskapens användning

Vad är repetitionslängd?

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

1. Ja det är min totala övertygelse att det är denna kvalitet hos livets programvaror som utgör den nödvändiga förutsättningen för liv.

Arv och utveckling Arvet

Biolog(g)iska argument

Va, kan man vara biolog och tro på Bibeln? Föredrag i församlingen Agape, Göran Schmidt

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Ekologi Så fungerar naturen

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Kemi 2. Planering VT2016

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

8 Utan Jesus ingen mobil i fickan

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Informationsbegreppet har hittills inte hjälpt oss särskilt mycket i vår förståelse av hur det genetiska systemet fungerar.

BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER

PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Religionskunskap. Ämnets syfte

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Den evolutionära scenen

En av matematikhistoriens mest berömda trianglar är Pascals triangel,

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Lars Johan. Med andra ord ännu en gång tom retorik från din sida - all empirisk evidens tyder på att ditt scenario är på allt sätt orimligt.

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

I BÖRJAN SKAPADE GUD

Teoretiska skäl att tro på Gud

Sammanfattning Arv och Evolution

Realism och anti-realism och andra problem

Förslag den 25 september Fysik

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

- Är strategin Guds? - Strategins värld :

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

RELIGION OCH VETENSKAP

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

Förmågor och Kunskapskrav

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

MYSTERIER SOM ÅTERSTÅR

Guds egenskaper och natur

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Transkript:

Lars Johan, Om information Nu blandar du information från två trådar (den här och Kan proteiner evolvera nya funktioner ), vilket kan förvirra läsarna, men låt gå. Om du nu skulle mena att specificerad, komplex information är något annat än Gitts biologiska information får du gärna tala om det för mig, och också förklara skillnaden. Jodå, det handlar om samma nivå av information. Gitt var en pionjär inom området med sin gedigna informationsteoretiska bakgrund och andra bygger vidare på den. Lee Spetner är ett exempel. William Dembski som införde begreppet specificerad komplexitet (specified complexity) ett annat. Dembskis resonemang överfört till informationssekvenser kan formuleras i följande fyra exempel: 1. babababababababababababababababababababababababababababababa (icke-komplex, ospecificerad) 2. amrlghsnndklyyysppdbnjdsdfgvddksjrldjjslgnnnnjcvbnfhjndnndkhsäqåfrivjcnx (komplex, ospecificerad) 3. båt (icke-komplex, specificerad) 4. farformedbilochgavmorsinbokmenhansågnogattdetvarfelbokförhanforsinväg (komplex, specificerad) Det är bara den här fjärde och sista varianten som spontana processer inte har visats kunna producera, till skillnad från intelligenta aktörer. För en någorlunda öppensinnad betraktare torde det vara uppenbart att den form av meningsfullhet som karakteriserar sträng 4 återfinns i levande system. Däremot återstår det en hel del arbete innan begreppet kan appliceras fullt ut på levande celler, speciellt när det gäller att diskriminera och ringa in skillnaden mellan textsträngarna 2 och 4, vilket inte låter sig göras genom en enkel räkning av antalet symboler på Shannonvis. Lee Spetners ansats är en god början. När det gäller Spetners beräkningar så tycker jag att jag var tydlig med att det finns fler faktorer än specificitet och affinitet som bidrar till ett enzyms informationsinnehåll. Hans beräkningar bygger mycket riktigt på enbart dessa båda (inte en som du påstår). Att beskylla honom för att sopa de andra under mattan är som att kritisera en guldgrävare för att ha vaskat fram två guldklimpar med motiveringen att det säkert finns minst tre till någonstans därute. Men du kanske känner till någon av dina evolutionistkollegor som har presenterat bättre ansatser att komma åt cellens informationsinnehåll än Spetner? Jag kan förstå om du upplever det obekvämt att det redan nu faktiskt går att 1

kvantifiera vissa aspekter av den biologiska informationen du har ju börjat måla in dig i ett hörn i det här avseendet. Oavsett vilket kommer Spetner och andra forskare inom ID-rörelsen att fortsätta arbetet oberoende av om det sker till hejarop eller burop från evolutionismens företrädare. Att du inte kan finna de där enkla, kompletta redogörelserna för mängdberäkning i litteraturen beror alltså på att det är ett pågående forskningsområde. Både du och jag får helt enkelt ge oss till tåls. Om falsifierbarhet Du fortsätter med att vifta med demarkationsspöket som om brist på falsifierbarhet skulle kunna ogiltigförklara en teori, trots att vi båda vet att det sedan länge råder konsensus om motsatsen bland vetenskapsfilosofer. Men ok, jag följer med dig ändå av rena artighetsskäl. Förklara då för mig hur det skulle vara möjligt att få in en kambrisk kanin i evolutionsteorin. Din kambriska kanin är mycket riktigt inkompatibel med evolutionsteorin, men jag kan ändå på rak arm tänka mig flera sätt att bortförklara den, den dag den skulle påträffas: 1. Den skulle kunna förklaras som ett resultat av en stratigrafisk läcka från ett högre beläget geologiskt lager. 2. Det kambriska lagret skulle kunna omdefinieras som tertiärt. 3. Fyndet skulle kunna betraktas som en anomali eller som en kreationistisk komplott. 4. Det kan läggas på is med hänvisning till att framtida undersökningar säkerligen kommer att kasta ett förklaringens ljus över den stackars dränkta kaninen. Men, som sagt, även vi skapelseföreträdare skulle bli överraskade över ett sådant fynd, och själva noga undersöka ovanstående möjligheter innan vi deklarerade det som ett faktum. Emellertid ger du några exempel på saker som man skulle vänta sig utifrån ID-teorin. Då skulle jag vilja veta: hur har du kommit fram till dessa exempel? Vilka utgångspunkter och vilka resonemang ligger bakom? Så här resonerar vi: Medvetna intelligenta varelser genererar ständigt stora mängder specificerad och komplex information och motsvarande strukturer, organiserad/-e i hierarkiska nivåer (här kan även inkluderas livets biomolekyler). Sådana har hittills inte visats kunna genereras av spontana kemiska och/eller fysikaliska processer. Om ID:s slutledning att levande organismer skapats av en intelligent aktör är korrekt bör det gå att påvisa att levande organismer karakteriseras av detta slag av information. Om det skulle visa sig att så inte är fallet minskar ID-modellens trovärdighet drastiskt. 2

Detsamma gäller om spontana processer i framtiden skulle visa sig kunna generera sådan information och sådana strukturer. Kraftlösheten i mutationer och selektion är ett av de förhållanden som föranlett ID-rörelsen att föra fram ett alternativ till neodarwinismens självskapande biosfär. Belagda serier av konstruktiva händelser på cell- och organismnivå liksom en påträffad fossil sekvens mellan två fyla skulle därför kraftigt underminera trovärdigheten av ID-modellen. Om övergången i fråga skulle ske från ett mindre till ett mer komplext fylum (t ex i bemärkelsen ökat antal celltyper) skulle detta innebära bevis på en bottom-up-process vilket skulle motsäga ID:s prediktion, vilket är ett uttryck för samma sak. Nog om den saken. Du skriver förresten att inte ens bibeltroende förväntar sig kaniner bevarade i så djupt belägna geologiska lager varför inte det? Av rent statistiska skäl. Om en tsunami skulle svepa bort djurlivet på en kontinent skulle sannolikheten att hitta före detta funktionshindrade kaniner på några tusen meters djup av naturliga skäl vara närmast obefintlig. De skulle hamna mycket högre upp i lagerföljderna, inte minst med tanke på sin densitet och den gasbildning som sker i djur under förruttnelse. Om vetenskapliga förklaringar Av biologerna kräver du detaljerade redogörelser hur en evolutionär process skulle ha gått till Av dig själv och dina ID-vänner kräver du ingenting. Anledningen till detta är att de två modellerna inte har samma förklaringsanspråk. Jag skulle snarare formulera saken så här: Med tanke på evolutionismens universella anspråk på att förklara uppkomsten av alla jordens livsformer borde man rimligtvis kunna förvänta sig åtminstone någon beskriven, verklighetsförankrad mekanism för uppkomsten av en cellorganell eller cell eller primitiv varelse (utöver mantrat genom mutationer och selektion under miljoner år ). Det är en högst relevant begäran. Du kan ju börja med ett litet cilium åtminstone, det hade räckt för min del. Det jag begär av mina ID-vänner är inte knutet till själva skapelseakten (just därför att ID drar slutsatsen att den skett genom en intelligent akt, omöjlig att förklara med materialistiska förklaringsmodeller), utan till de tecken på design som finns på plats i celler och organismer och som är möjliga att beskriva, tolka och extrapolera utifrån. På det området händer mycket spännande. 3

Om trilobiternas uppkomst Om den evolutionsbiologiska förklaringen är spekulativ, är din förklaring spekulativ i kubik. Nejdå, det råder snarare omvänd proportionalitet. Trilobiterna var av allt att döma liksom vi hierarkiskt uppbyggda av celler, vävnader, organ och organsystem till hela, integrerade och funktionella, självgenererande individ. Jag ser inget skäl att betvivla att detsamma gällde deras tillblivelse som livsform. Genom att studera ett livlöst föremåls design kan vi dra evidensbaserade slutsatser om tillverkningsprocessen och dess logistik. Principen är naturligtvis applicerbar även på levande ting. Även när en trilobit blev till måste organ och vävnader ha organiserats i enlighet med en genetisk byggnadsplan för att inte resultatet skulle bli en odefinierbar cellmassa. Djurets anatomiska organisation återspeglar en genetisk organisation med en väldefinierad logistik för att varje detalj skulle bildas i rätt tid och hamna på rätt plats. Det krävdes med andra ord då som nu ett genetiskt top-down-perspektiv som grundval för en fungerande konstruktionslogistik. Detta med avseende på ontogenin. Jag lutar åt att ontogenin speglar den ursprungliga skapelseakten. Det borde väl du i princip också göra. Det räcker väl egentligen för dig att tillämpa den biogenetiska regeln att ontogenin rekapitulerar fylogenin. Eller tror du inte på den längre? Ingen kan göra anspråk på att veta när de kambriska lagren lades ner. Det beror på hur snabb sedimentationshastigheten varit och på hur pålitliga de radiometriska dateringsmetoderna är. Det borde vi kunna vara överens om alldeles oavsett hur många som tillhör det ena eller det andra åsiktslägret. Det är skillnad på äpplen och päron: Designerns skaparmakt är en filosofisk/teologisk fråga. Mutationers och selektionens skaparmakt är en naturvetenskaplig fråga som går att ringa in på empirisk väg. Jag återkommer om den saken i ett annat sammanhang så småningom. Om vetenskap och religion ID-förespråkare är uppenbarligen bara intresserade av att hitta någon som är orsaken. Nejdå, Designerns existens är förvisso en faktamässigt välgrundad slutledning, men framför allt en fascinerande utgångspunkt för framtida forskningsansatser. De båda perspektiven går i och för sig att förena i en teistisk evolutionism där man tänker sig en designer som använder evolutionen som instrument i sin design, men något sådant är helt anatema i ID-rörelsen. 4

Du visar återigen att du är dåligt påläst om ID. En av de främsta företrädarna för ID-rörelsen Michael Behe är teistisk evolutionist. Jag har stort förtroende för hans kunskaper och argument, men delar inte hans teologiska perspektiv. Det är inget konstigt med det. Varför får man inte fråga efter ID-förklaringar om man inte har en alternativ förklaring som du godkänner? Vem skulle hindra dig eller Christian från att göra det? Jag betraktar det snarare som en fråga om intellektuell hederlighet att själv ha en bra förklaring innan man avkräver den av andra. Annars liknar det stenkastning i glashus. Vem är då designern om inte Gud? I egenskap av kristen och skapelsetroende är mitt svar tveklöst Bibelns Gud! Men en muslim eller hindu eller agnostiker inom rörelsen skulle ge dig ett annat svar. ID befattar sig inte med den frågan. ID är en empirisk vetenskap. prediktioner utifrån ett designperspektiv egentligen inte applicerbara på någonting. I alla fall inte inom biologins värld Jodå, som sagt, men inte primärt på själva skapelseakten, eftersom ID inte gör anspråk på att förklara mekanismen för den. Om analogier Tycker du det är rimligt att säga att en hjärna och en dator är lika i sin konstruktion? Den beskrivning du gör av hjärnans bildande delar jag till stora delar. Våra meningar går isär när det gäller vartåt slutsatserna pekar. Fundera på vilken företeelse som kräver mest information: en vanlig robot eller en (hypotetisk) självgenererande robot? Givetvis den senare. Självgenerering minskar inte ett systems komplexitet och behov av information, utan tvärt om ökar den, och det i svindlande grad. Till din förtret kommer jag nu att införa ytterligare en analogi: nanorobotar. Cellerna innehåller en uppsjö av organeller som helt automatiskt utför sina sysslor, kontrollerade av genregulatoriska nätverk. Hela cellen kan därför betraktas som en omedveten, helautomatiserad fabrik fylld av små molekylära självorganiserande nanorobotar, vars gemensamma funktion är att betjäna och upprätthålla en organism i enlighet med ett genetiskt program på högre nivå. Om en cell i hjärnan skulle upphöra att betjäna organismen och leva sitt eget liv (vilket kan ske genom en mångfald olika mutationer) hade den förvandlats till en cancercell. 5

De proteiner som bygger upp nanorobotarna är så specifika till sin aminsosyrasekvens (komplexa och specificerade) att det enda som behövs för att de ska hitta varandra i cellplasman är värmerörelse. Att värmerörelsen påverkar molekyler och att informationen för uppbyggnaden av hjärnan syns på tok för omfattande för att rymmas i genomet, tar du som intäkt för att införa ett reduktionistiskt perspektiv på hjärnans utveckling. Det är inget trovärdigt alternativ. Det finns många frihetsgrader i hjärnans och alla andra vävnaders utveckling som inte behöver detaljstyras av det genetiska programmet utan kan ske inom de ramar som definieras av den genetiska programmeringen, ungefär som (det nogsamt designade) AVIDA-programmet illustrerar i den digitala världen. En annan bidragande orsak är den höga grad av datakomprimering som präglar arvsmassan. Och slutligen eller kanske snarare först och främst förekomsten av ett antal epigenetiska faktorer som ännu är dåligt utforskade (och som inom parentes lär bli en svår detalj att integrera i den darwinistiska förklaringsmodellen). Om vetenskapliga artiklar Du har redan fått en rad vetenskapliga artiklar av den karaktär du har efterfrågat. Men det här är ännu ett exempel på hur du låter ditt tolkningsfilter forma dina slutsatser. Vidare diskussion kommer inte att leda någonstans. Designföreträdare kommer att fortsätta att bedriva forskning och teoribildning med eller utan ditt gillande. På frukten ska trädet kännas. Vi får se vilken av forskningsgrenarna som kommer att bestå i längden. Förhoppningsvis blir det den av grenarna som gör evidensen mest rättvisa. Om än ingenting annat borde vi förhoppningsvis kunna vara överens om det. Slutord Härmed förklarar jag debatterna på Biolog(g) avslutade för egen del. Tack för den här tiden. Det har varit intressant och klargörande att ta del av dina argument. 6