BM Strömqvist. Sårskola 2014



Relevanta dokument
Behandling av svårläkta sår

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för

Behandlingskostnader

Ödembehandling. Siv Carlsson sjuksköterska 2017

SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Presentation av de vanligaste förekommande sårläkningsprodukter rekommenderade av Sårgruppen Blekinge.

Bedömning av sår Checklista öppenvård

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår

Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.

Kompressionsbehandling av venösa bensår

Svårläkta sår, hur ska vi tänka?

Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.

Lokalbehandling av sår

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6

Manual till Sår nr x. Bakgrund och Syfte

Behandla ödemet! - med kompression. sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Brännskada Förbandsmaterial

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!

Patientinformation för vård i hemmet. Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer:

RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM

Vårdhygien i hemmiljö

Information om din PICC-line

Sår några av våra talare. Datum och plats: maj 2015, Stockholm

KRAVSPECIFIKATION. SÅRVÅRD SPECIAL tillägg, SLL572

Diabetesfotdag Utan foton

Välkomna till en presentation av RiksSår!

PICC-line Skötsel & hantering

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Undertrycksbehandling

Utmaningen svårläkta sår. Hanna Wickström Specialist i allmänmedicin Sårcentrum Blekinge Kvalitetsregistret RiksSår Doktorand, Lunds universitet

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Behandling av venösa bensår

Basala hygienrutiner och klädregler

Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Brännskada Förbandsmaterial

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN VAC-pump - Operation

Kateterisering av urinblåsan (man)

3M Hälsovård. Tegaderm Hydrocolloid. Den moderna hydrokolloiden.

Patienter kommer alltid att minnas hur du hjälpte dem

Rena händer Rätt klädd

Kompressionens ABC...

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens

Svårt sjuka patienter

95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår.

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår

Medicintekniska produkter

Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårgruppen i Blekinge

Basala hygienrutiner

DEL 2. Desinfektion och Sterilisering Disk- och spoldesinfektor Renhetsgrader Förrådshantering

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Sår några av talarna. Datum och plats: maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

lokalt vårdprogram Sårbehandling Lokalt vårdprogram för personal i hälso- och sjukvården inom vårdsamverkan ReKo sjuhärads område

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Kunskap om. Hudens uppbyggnad. Copyright Margareta Grauers, Föreläsning om patienter med svårläkta sår, den 20 maj 2015 anordnad av Solna Stad

Egenkontroll - Enkät om hygien för sjuksköterska

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Riktlinjer för aktiv sårläkning rekommenderade av Sårcentrum i Blekinge

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg.

Revideringsdatum:

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Medicinska kompressionsstrumpor

Trycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen.

Sår, mindre kirurgiska ingrepp, postoperativa infektioner. Hygienombud primärvård,

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Egenkontroll hygien för undersköterskor och vårdbiträden

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Perifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Transkript:

Sårskola 2014

Som sårombud ansvarar Du för att bistå enhetschefen med kunskap i sårbehandlingsarbetet, samt upprätta lokala rutiner. vara kontaktperson gentemot Sårgruppen i Blekinge följa och förmedla kunskap i sårbehandlingsarbetet av värde för enhetens uppgifter fånga upp frågeställningar gällande sårbehandling och medverka till att finna lösningar på dem med fokus på sårbehandling vara lyhörd för nya rutiner och följa metodutveckling bekantgöra och anpassa rekommendationer från sårgruppen i lokala anvisningar och Vårdhandboken till enhetens praktiska omvårdnadsarbete erbjuda sårutbildning för ny personal och studerande vid egen enhet delta i Sårgruppens Sårskola som anordnas en gång per år.

Hygienrutiner vid behandling av sår Omläggnings/renlighetsrutinerna kan med hänsyn till renhetsgrad indelas i steril eller ren rutin. Skillnaden mellan de båda metoderna är den definierade renlighetsgraden hos de instrument och utensilier som används samt vätskornas renlighetsgrad. (Lokala rutiner för hantering!)

Ren rutin används vid Svårläkta bensår Trycksår Förorenade sår, exempelvis traumatiska sår i det akuta skedet Operationssår efter första postoperativa dygnet. OBS! Läckande operations-sår = steril rutin.

Ringar, armband och klockor ska inte bäras i vårdarbetet. Naglarna ska vara korta och olackerade. Kortarmad arbetsdräkt och plastförkläde, engångs, ska användas. Före såromläggning skall händerna desinficeras. Handskar ska användas och handskbyte ska ske mellan smutsigt och rent moment på samma patient.

Vid såromläggning Handdesinficera, ta på handskar. Avlägsna och ta omedelbart hand om sittande, smutsigt förband och lägg det direkt i soppåse tillsammans med handskarna. Handdesinficera, ta på nya handskar. Rengör såret och omkringliggande hud. Vid användning av ljummet kranvatten, låt vattnet rinna 1-2 minuter före användning. Lägg fuktig kompress över såret efter rengöring, i väntan på ny omläggning eller eventuell påtitt av läkare eller annan medarbetare. Ta av handskar, handdesinficera.

Förbjudet att vidröra rent förbandsmaterial t.ex. i skåp, hyllor eller på förbandsvagnar med förorenade händer eller med förorenade handskar på händerna!

Planera omläggningen Duka fram på desinfekterad yta de utensilier och förband som ska användas. Välj om möjligt lokalförband i rätt storlek för att undvika onödigt spill. T.ex. klipp ej en bit lokalförband från kompress som mäter 15x15cm om såret mäter 4x3cm. Klipp istället från en 5X5cm osv. Om olika salvor/krämer från tub ska användas, klicka ut lämplig mängd på ren kompress innan handskarna/händerna är förorenade.

Så här får det INTE se ut!

Efter avslutad omläggning Kassera överblivit förbandsmateriel och engångsutensilier som varit uppdukat under omläggningen. Utensilier som ska återanvändas läggs i ett täckt kärl för att snarast transporteras till sköljen för rengöring i diskdesinfektor.

Så här får det inte se ut Bilden togs den 19 augusti. Varit öppnad i 17 dygn!!!

Detta tecken betyder engångs!

Tvätta händerna Enbart vid synlig smuts Använd rikligt med handsprit Massera in tills spriten torkat

STOPP! Desinfekterade händer innan Du öppnar denna dörr!

Låt spriten flöda! Obs! Gäller endast på arbetstid!

Bedömning av sår Förutsättning för sårläkning är att sårbädden har granulationsvävnad, är fuktig och kroppstempererad och att sårkanterna är friska. Behandla eventuella ödem med rätt dos kompression efter ankelindex Granulation Fibrin Fluktuerande nekros Svart torr nekros Bedömning: Bedömning: Bedömning: Bedömning: Sår med 95 % 20 % granulation och 80 % 30 % fibrin och 70 % Svart torr nekros under granulation och 5 % fibrin. Sårkanterna ödematösa. fluktuerande nekros. avgränsning. Kommer att fibrin. Friska sår- Lätt rodnad i huden. Sårkanterna ödematösa. amputeras eller kan i vissa kanter som sluttar in Bedömning: Huden torr. fall lossna spontant. mot sårbädden. Huden 5 % granulation Får endast läggas om med ua. 95 % fibrin TORRT FÖRBAND Macererade sårkanter. Huden ua. Infektionstecken: Ökad smärta, ökad sekretion, värmeökning och rodnad i huden runt såret. Rengör såret före sårodling som tages intill eller under sårkanten. 1:2

Inför omläggning med Bedöm sårstatus: Granulation % Bedöm efter debridering Fibrin % Nekros T/F % =100 % Mängd sårvätska: Sårvätskans utseende: Fuktig Torrt Vätskande Rikligt vätskande Klar/Genomskinlig Gul/Grön Betydande blodblandad Sårets lukt: Ingen Luktar: Sårkanternas utseende: Friska, Macererade, Torra, Ödematösa. Tecken på infektion Nej Ja: Rodnad Värmeökning Smärtanalys enligt VAS 0 10 Sårodling Ja Nej Antibiotika Ja Nej Sårstorlek enligt Visitrak cm 2 l b Fotograferat Ja Nej Klassificering Kompression Ankelindex Patientuppgifter Född Namn Ifyllt av Datum april 2014

Vanligt förekommande ord i sårläkningsämnet Granulation = Levande frisk vävnad. (ska eftersträvas) Fibrin, grå eller gulaktig = död vävnad, fuktig eller torr. ska avlägsnas med lämplig metod eller medel. Nekros fuktig = död vävnad. Ska lösas upp och avlägsnas (ofta kirurgiskt ingrepp) Nekros torr = död vävnad. Ses fram för allt på patienter med nedsatt arteriellt cirkulation = Får EJ lösas upp eller behandlas med upprensande medel. Ska avgränsas av kroppen. Macererad = Fuktskadad AAI = Arm och ankel Index, värdet av dopplermätning.

Förhållningssätt förr och nu För att vi bättre ska förstå de moderna metoderna för ämnet bör vi byta ut förlegade termer enlig nedan. Kroniska sår Såromläggning Sårvård Svårläkta sår, långsamt läkande Sårbehandling Sårläkning Ska sårbehandlingen avser att läka eller enbart lindra? Gäller särskilt vid behandling av maligna sår eller vård i livets slutskede.

Behandlingsstrategi

Upprensningsfas

Läkningsfas

Läkt sår innebär bra resultat för vården. Livskvalitet för patienten! april 2014

Bedömning sår: Beskriv sårets utseende 100 % granulation. Sårkanterna något svullna. Huden utan anmärkning. Såret är i läknings-fas och omläggningsfrekvensen ska vara låg. Kompression efter AAI

Bedömning sår 5 % granulation. 90 % torr fibrin. Svullnad i sårkanterna, fram för allt i nedre delen av såret. Huden torr. Såret är i upprensnings-fas och omläggningar bör ske 2-3 gånger i veckan fram till dess att såret har minst 80 % granulerande vävnad. Därefter ny behandlingsstrategi. Kompression efter AAI

Bedömning sår 10 % granulation. 20 % fuktig fibrin. 70 % fuktig nekros. Sårkanter svullna och macererade. Såret är i upprensningsfas och den fuktiga nekrosen ska klippas bort. Fortsatt upprensning med lämplig produkt. Omläggningsfrekvens 3 gånger i veckan till dess att 80 % av sårytan granulerar och ny behandlingsstrategi vidtas. Trycksår som måste avlastas B-M Strömqvist Sårskolan november 2014

Bedömning sår 20 % granulation. 80 % fuktig fibrin. Sårkanter extremt svullna. Huden utan anmärkning. OBS: Sår över leden, ska ej tvättas med kranvatten. Endast tvätt med NaCl. Frågeställning: Osteit?

Bedömning sår 100 % fuktig fibrin. Sårkanterna svullna. Såret i upprensnings-fas. Bandagebyte 2-3 gånger i veckan till dess att såret granulerar till minst 80 %. Därefter ny behandlingsstrategi. Ödemet i sårkanterna måste behandlas med rätt dos kompression efter AAI. Om AAI inte tillåter kompression kan PICO användas för att reducera ödemet.

Använd förbanden rätt!

Vårdskada Vårdskador kan också uppstå när förband används felaktigt. På bilden har patienten Allevyn adhesive som förband över ett vätskande sår. En kompress har placerats mellan såret och Allevynförbandet vilket har förstört Allevynförbandets förmåga att absorbera sårvätskan. Istället har sårvätskan spridits ut på huden och orsakat maceration (fuktskada) i huden = Vårdskada!

Allevyn Non Adhesive/Sårfilm OpSite över hela förbandet, resultat nästa bild

=Vårdskada

Använd förbanden rätt!

Förbanden måste appliceras på ett sådant sätt att det ligger an mot sårytan. april 2014

Vårt ansvar! Oavsett vilka förband som ska väljas till respektive sår så är både den som ordinerar och den som utför omläggningen skyldiga att veta vad förbandets indikationer samt kontraindikationer är. Därför är förbandskunskap av yttersta vikt och följande litteratur rekommenderas till varje enhet som arbetar med sårläkningsprodukter.

Litteratur som alla sårbehandlare bör ha tillgång till. SÅR, Upplaga 3:1 Christina Lindholm. Studentlitteratur AB 1995,2012 Sårbehandling, katalog över sårprodukter, femte upplagan. Christina Lindholm och Margareta Grauers. Gothia Förlag AB. 2011

Att tänka på inför aktuell behandlingsstrategi Diagnos? I vilken fas är såret? Vad vill jag uppnå med min omläggning? Val av förband? Hur fungerar förbanden? Omläggningsfrekvens? Kompression? Vilken dos?

Vem ska ha kompression? Varför ska benen lindas? Kan alla linda ben?

Lindat!

Lindat

Arteriellt Venöst Kompression av underben ska vara ordinerad av läkare efter ställd diagnos

Smärta som förvärras i högläge tyder på arteriell skada Smärta som lindras i högläge tyder på venös insuffiens

april 2014

Länk till sårwebben http://media1.vgregion.se/skasbensarscen trum/arteriell_karlundersokning.wmv Dopplermätning/kärlundersökning

Ankelindex Dividera ankeltrycket med det systoliska armblodtrycket Ankeltryck = Index Armtryck mmhg

Indextabell

Indextabell

Indextabell

Kompression, varför? Ta bort eller förebygga ödem Graderad kompression: Full dos! Halv dos! Minsta möjliga dos! Polster + Coban 20-25mmHg-10-15 30-35mmHg-15-20 Smalaste stället får högsta trycket! 40-45mmHg-20-25

Polstring Avlasta och fylla ut kompressionsskuggor Viktigt för att inte utsätta patienten för vårdskador. Vårdskada i detta fall är om förbandet har orsakat patienten ytterligare sår på grund av fel lindningsteknik.

Avlasta utstående benutskott På bilden ses en rodnad under knäet. Kompressionsförbandet har orsakat ett för högt tryck mot patientens skenben. Detta måste åtgärdas i nästa kompressionsbandagering genom att avlastning läggs var sida om skenbenet.

Avlasta skenbenet

Polstring Patienten i detta fallet har ett utstående benutskott på utsidan av foten. Avlastning med polstervadd.

Diagonala ränder = fel lindningsteknik

Viktigt att all lindning av underben sker från tåbasen till 2 cm under knäveck.

Rätt lindningsteknik och rätt dos kompression

Underbenet ska lindas med Profore Lite AAI uppmätt till 0,7 Hur ska vi polstra för att få bästa effekt av kompressionen? Den svarta markeringen visar att omkretsen strax nedanför knäet måste breddas med polstervadd. Den gröna markeringen visar att avlastning av skenbenet ska göras med polstervadd var sida om skenbenet. Pilarna visar var kompressionsskuggorna är och där extra polstervadd kan behöva användas. (kallas pelotter) Dels för att fylla ut i skuggorna och för att avlasta malliolerna samt hälsenan. Pelotter kan köpas färdiga eller tillverkas av kompress eller polstervadd.

Kompressionsskugga

Kompressionsskuggor Patienten ska efterbehandlas med kompressionsstrumpor efter att såret är läkt. Pelott kan behövas även under strumpan. Rekommenderas att färdig pelott används.

Effektivitet! Kostnaden för sårbehandling beräknades till 666 miljoner kronor årligen i Sverige. http://ltarkiv.lakartidningen.se/2004/temp/pda28471.pdf Åtgärd Kostnad = Resultat / Patientnytta

Effektivitet! Åtgärd Kostnad 100-700 kronor / behandlingstillfälle = Resultat / Patientnytta Ingen effekt alls, mer skada än nytta.

Effektivitet! Åtgärd Resultat / Patientnytta Kostnad 300-700 kronor /behandlingstillfälle = Vårdskada

Effektivitet! Åtgärd Resultat / Patientnytta Kostnad 400-700 kronor / behandlingstillfälle = Läkt sår!

Ska målet alltid vara att läka?

Palliativ patient med trycksår kategori 4. Så få omltillfällen som möjligt!

Smärtlindring/Livskvalitet

Effektivitet! Åtgärd Resultat / Patientnytta Kostnad 200-500 kronor /behandlingstillfälle = Smärtlindring / förbättrad livskvalitet

Glöm inte att såret sitter på en människa! Bemötande Empati Förtroende Samarbetspartner Tydlighet med vad som är målet i behandlingen!

Sårskola 2014