Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Relevanta dokument
Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Föreläsning 8: Linsdesign

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Projektorobjektiv, MTF, aberrationer i projektorer, skärpedjup, Keystone, Scheimpflugvinkel

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

LABORATION 5 Aberrationer

Datorlaboration Avbildningskvalitet

LABORATION 5 Aberrationer

Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv

Eftersom brytningsindex n ändras med våglängden (färgen) kommer olika färger hos ljuset att brytas olika genom prismor och linser.

Introduktion till begreppet ortsfrekvens

Föreläsning 11 (kap i Optics)

Kvalitetsmått: Skärpa

LABORATION 6 Astigmatism och Distorsion

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

About the optics of the eye

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LJ-Teknik Bildskärpa

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Geometrisk optik. Laboration

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.


Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Våglära och optik för F

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Exempelsamling i Ögats optik

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Laboration i Geometrisk Optik

Gauss Linsformel (härledning)

Datorlaboration Avbildningskvalitet

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Kapitel 36, diffraktion

3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D

Bra: Skön känsla i bilden, bra dynamiskt omfång. Gillar att man ser detaljer i gräset nedanför kullen. Kan förbättras: Balansen i bilden.

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017

Övning 9 Tenta

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt

Assistent: Markku Jääskeläinen Laborationen utfördes: 23 februari 2000

Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi , 8-13, FA32

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB52

AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB52

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)

Laboration i Fourieroptik

Tentamen i Fotonik , kl

Diffraktion och interferens

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

Blandningsfunktionerna är indelade i grupper och genomgången följer denna gruppering i Photoshop. Funktionen hittar du överst i lagerpanelen.

Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar, gärna genom att rita figurer!

Ljusets böjning & interferens

Repetition Ljus - Fy2!!

Rätt exponering. Välkommen till kompromissernas värld. Mätmetoder

Laboration i Fourieroptik

Vågrörelselära och optik

Färger. Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll

PIXLR #1 BILDBEHANDLING

Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = 1 x.

FOTOKURS ONLINE. Bli en bättre fotograf medan du plåtar ANNA FRANCK

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

design & layout Distansskolan 1

Geometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik

Vågrörelselära och optik

Kursiverade ord är viktiga begrepp som skall förstås, kunna förklaras och dess relevans i detta sammanhang skall motiveras.

Hittills har vi bara använt sfäriska ytor, dvs delar av en sfär. Plana ytor är specialfall av sfär (oändlig krökningsradie, r= ).

Ljusets böjning & interferens

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

A3-scanner. Svenska. Användarhandbok

Scanner Användarhandledning

'LJLWDODELOGHUR KGLJLWDOELOGPDQLSXOHULQJ

Färger. Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll

Digitalisera analoga bilder

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB53

EXPLORE 7 HD

1. Det första du behöver göra är att bekanta dig med pennan. Börja med att träna på är att trycka olika hårt med pennan.

Ljusets böjning & interferens

WORKSHOP Vad är ett blad - Estetiska och digitala lärprocesser

Diffraktion och interferens

Två sorters bilder - högfrekvent och lågfrekvent. Bilden ovan räknas som högfrekvent bild, vilket betyder att den är detaljrik

Transkript:

1 Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF) Att mäta bildkvalitet Bildkvaliteten påverkas av både aberrationer och diffraktion, men hur ska vi mäta den? Två vanliga mått är PSF (punktspridningsfunktionen) MTF (modulationsöverföringsfunktionen) Punktspridningsfunktionen (PSF) =Bilden av en punkt Om aberrationerna är små bestäms PSF av diffraktionen. Då vet vi hur PSF ser ut, nämligen en Airy-fläck (se fysikalisk optik, sista två föreläsningarna). PSF ser olika ut för olika bildhöjder (vi får ju andra sorters aberrationer tex. på eller utanför optiska axeln). Även mer komplicerade objekt påverkas av PSF:

2 Ex) Avbildning 1:1 PSF är smalare än linjerna linjerna blir lite suddiga, men de syns fortfarande Ex) Avbildning 1:1 PSF är mycket bredare än linjerna linjerna syns inte alls i bilden. Modulationsöverföringsfunktionen (MTF) MTF visar hur kontrasten i ett randmönster överförs till bilden (dvs. hur bra man kan se randmönstret i bilden). Man har valt just randmönster som standardobjekt eftersom de är hyfsat lätta att förstå sig på... Men först, vad är kontrast? Vi ska definiera modulationen, som är kontrasten i ett randmönster. Nu använder vi oss inte av skarpa ränder längre, utan intensiteten i objektet följer en sinuskurva. Om vi ritar intesniteten i randmönstret som funktion av läget får vi en cosinuskurva (se bild ovan): I(x) = I 0 (1 + c m cos(2πsx)). s kallas för spatialfrekvens eller ortsfrekvens och talar om hur många linjer som får plats per meter (eller per millimeter). Enheten kan skrivas linjer/m eller m -1, alternativt linjer/mm eller mm -1.

3 Modulationen definieras som: c m = I max I min I max +I min Eftersom medelintensiteten är I 0 = I max I min, kan vi också skriva modulationen som: 2 Modulationen ligger alltid mellan 0 och 1: c m = I max I min 2I 0 cm = 0 randmönstret syns inte alls cm = 1 randmönstret syns perfekt (mörka delar helt svarta och ljusa delar helt vita) För cm däremellan syns mönstret men inte lika tydligt (mörka delar mörkgrå och ljusa delar ljusgrå) När randmönstret avbildas överförs modulationen från objekt till bild (MTF = modulationsöverföringsfunktionen, dvs. den talar om hur bra modulationen överförs). Modulationen i bilden blir alltid sämre än den i objektet eller lika bra. Den kan aldrig bli bättre. MTF(s ) = c m c m = modulation i bild modulation i objekt Det bästa värde man ka ha är MTF=1. Ortsfrekvenserna s och s blir olika pga. förstoringen (m=h /h=s/s s =s/m) Ibland används MTF(s) istället för MTF(s ). Om MTF=0 avbildas linjemönstret inte alls, det blir bara jämngrått i bilden. Men hur ser MTF-kurvan ut?

4 MTF-kurvan För diffraktonsbegränsat system (dvs. så bra den kan bli) s max = n d λl = 2NA = 2n sin u λ λ d=linsens diameter, λ=våglängd, l =bildavstånd, NA=numerisk apertur. Det är lättare att avbilda stora saker än små! För ett verkligt system med aberrationer ligger MTF-kurvan alltid lägre än den diffraktionsbegränsade.

5 Om systemet är felfokuserat kan MTF bli negativt. Då har man inverterad kontrast, dvs. svart blir vitt och tvärtom. Med t.ex. sfärisk aberration sjunker MTF-kurvan ganska snabbt och det blir ingen inverterad kontrast. Egenskaper hos MTF-kurvan Kan multipliceras, t.ex. MTFtotal=MTFprojektor MTFöga Ser olika ut för olika bildpunkter (om det finns aberrationer) Ser olika ut i tangential- och sagittalplan Första s där MTF blir noll anger systemets upplösning Upplösning h min=1/spatialfrekvens där MTF blir noll första gången=1/s max. h >1/smax h <1/smax

6 Varför MTF? Randobjekt avbildas alltid till randbilder med samma s oberoende av bildkvalitet randmönster är praktiska att arbeta med Alla objekt kan delas upp i sinusformade randmönster i olika riktningar och med olika spatialfrekvenser. T.ex. kan kanter byggas upp av flera sinusformade randmönster. Hur påverkas bilden av systemets MTF-kurva? Höga spatialfrekvenser ger små detaljer och skarpa kanter. Om MTF för höga spatialfrekvenser är låg (eller noll) betyder det att små detaljer suddas ut och skarpa kanter blir mjukare. Ex) Höga spatialfrekvenser ger skarpa kanter Tas de höga spatialfrekvenserna bort blir kanterna mjukare. Bilden upplevs som suddigare.