Presentation av resultatet från temauppdrag Hydrografi i Svensk geoprocess 2015-03-25 Linnéa Söderblom, Olov Johansson och Johan Linjer
Arbetsgrupp DPS och samverkansprocess Arbetsgrupp: Lars-Håkan Bengtsson, Hammarö kommun Marie Malmberg, Falu kommun Per Arvidsson, Kristianstad - var med i inledningen av arbetet Maria Andersson, Lantmäteriet Helen Eriksson, Lantmäteriet Britt-Marie Eriksson, Lantmäteriet Jakob Nisell, SGU Håkan Olsson, SMHI
Dataproduktspecifikation Hydrografi
Avgränsning Brunn VA Avrinningsområde Grundvattenmagasin Skyddad strandäng Labb Sjö Prov Vattendrag Analysresultat Observationsplats Dike
Genomförande Till version 0.5 Informationsbehovsanalys/-modellering utifrån kommunalt perspektiv Kan vi använda Vattensystemstandarden Ja Utökning av vattensystemstandarden Initiala arbetsgruppsmöten med hela arbetsgruppen därefter flera arbetsmöten med kärntrupp Till version 1.0 Datakvalitetskrav Övriga krav (inspiration från bl. a Inspire) HMK:s standardnivåer till delomfattningar och datakvalitetskrav Uppdatering utifrån kommentarer Utredning av möjligheterna att inkludera insamlingsregler Arbetsgruppens kärntrupp har haft flera arbetsmöten både fysiska och via Lync Avstämningsmöten med referenspersoner
Resultat Styrkor DPS baserad på Vattensystemstandarden (etablerad hos LM, SMHI, SjöfV) Överensstämmande med Inspire Hydro Överensstämmande med datamängder enligt vattensystemstandarden DPS utökad för kommunala behov Liten obligatorisk del men många rekommendationer öppnar för att många kan använda DPS:en oberoende av hur stor del av DPS:ens informationsmodell som används. Krav på datamängder Svagheter Kommunala behov inte tillräckligt tillgodosedda? Ytterligare datakvalitetskrav kan tillföras? Mätanvisningar/insamlingsregler/regler för geometriskapande saknas i stor utsträckning Tillhandahållande behöver testas Datamodell behöver testas
Samverkansprocess Hydrografi
Genomförande - arbetsmetod Aktiviteter Nulägesanalys främst för kommuner och Lantmäteriet. Skiss på hur objekttyper flödar mellan myndigheter och kommuner. Arbetade fram förslag på en samverkansprocess och identifierade möjliga samverkansaktiviteter. Beskrivit processtegen mer detaljerat i en Processbeskrivning. Metod Intervjuer med kommundeltagarna, referenspersoner. Arbetsmöten med arbetsgruppen. Arbetsmöte med kommunrepresentanter tillsammans med andra teman. Remissomgångar via mail.
Analysdokument Hydrografi
Målbild tema Hydrografi Kommunala hydrografiska geodata blir mer enhetlig genom användande av Dataproduktspecifikationen. Enklare tillhandahållande av kommunala hydrografiska geodata. Nationell data uppfyller många intressenters behov, dock inte alla kommunala behov, som projekteringsunderlag och underlag till baskarta.
Rekommendationer till mottagande organisation Målen nedan är preciserade för tema Hydrografi men kommer troligen även gälla för resterande teman inom Samverkan Topografiska data. Skapa förutsättningar för att slutanvändare av hydrografiska data på ett sammanhållet och enkelt sätt får del av utbudet av kommuners och Lantmäteriets data. Marknadsföra/informera om resultaten och involvera övriga samverkansparter bl.a. fler kommuner samt länsstyrelser, vattenmyndigheter, SMHI och HaV i att åstadkomma effektivare samverkan kring utbyten jämfört med idag. Ta fram en datamodell och testa dataproduktspecifikationen. Utred konsekvenser av att de tillagda objekttypera använder en annan geometrimodell än vattensystemstandardens. Skapa förutsättningar för att tillhandahålla kodlistor så att datamängder kan referera till värden ur kodlistorna.
Temadeltagarnas synpunkter på arbetet Vad har varit bra Lärorikt att arbeta med tema Hydrografi. Att DPS:en i stort följer Vattensystemstandarden. Aktiva och engagerade personer i arbetsgruppen som levererar bra resultat. Vad kan bli bättre Hade varit önskvärt med fler aktiva kommunrepresentanter. Bättre planering för remissaktiviteterna. Komma överens inom arbetsgruppen om arbetsformer, deadlines och möten.
Rekommendationer för arbete i andra teman. Försök att tidigt fånga upp syftet/-n för hur dataproduktspecifikationen ska användas och beakta det/de i alla delar av framtagandet av dataproduktspecifikationen. Fastna inte i modelleringstekniska frågeställningar utan tänk på att informationsmodellen i första hand ska läsas av människor så gör den hellre tydlig med kommentarer och beskriv tänkt användningsförfarande i löpande text än att göra informationsmodellen onödigt krånglig. Bestäm tidigt i uppdraget hur mycket och när de olika deltagarna i arbetsgruppen kan jobba med uppdraget så att de stora insatserna kan planeras tidigt och att gemensamma workshopar kan genomföras med så stort deltagande som möjligt. Ta direkt kontakt med andra temans uppdragsledare om ni känner att någon identifierad företeelse borde omhändertas av annat tema. Ta tidigt fram användningsfall som beskriver tänkta användningsområden. Gör tydliga avgränsningar av vilka företeelser som ingår respektive inte ingår i temat.
Synpunkter från remiss att beakta i mottagande organisation Generellt vill jag trycka på att gemensamma nationella lösningar är bäst för alla parter. Lennart Sorby Havs- och Vattenmyndigheten Vi bedömer att det i första hand är viktigt att samverkan mellan de statliga myndigheterna sker på ett effektivt sätt. Detta för att undvika dubbelarbete och kvalitetsbrister. Det är också viktigt att utreda hur ett tillhandahållande av kommunala data kan ske. Detta är inte bara intressant för tema hydrografi utan även för övriga teman som hanteras av Svensk geoprocess. Att hitta en lösning på denna fråga är viktigt för att realisera effekterna av arbetet med enhetliga dataproduktspecifikationer. Knut Mattsson, Marika Ström Lantmäteriet Generellt behöver tillhandahållandedelarna förtydligas Sara Stefansson Lantmäteriet Innehållet i DPS:en är mycket svårtillgängligt vid en genomläsning för någon som inte har vanan att läsa specifikationer Ove Sundström, Lantmäteriet
Ekonomiska villkor/nytto- och finansieringsaspekter Johan Linjer
Genomförande - arbetsmetod Insamling av underlag genom kontakter med förträdare för: Kommuner Projektet Hydrografi i nätverk
Resultat Nyttor för kommuner Samutnyttjande av gränsöverskridande data för analyser av höga vattenflöden, spridning av föroreningar. Bättre förutsättning för planering av t.ex. dagvattenhantering genom dikens koppling till dagvattenledningar och brunnar. Standardiserad strandlinje skulle underlätta vid arbete med strandskydd, detaljplaner, förrättningar. Lägre kostnader för systemutveckling.
Resultat Nyttor för myndigheter Översvämningsanalyser som görs av MSB och Länsstyrelserna med hjälp av kommunala geodata. Framtagande av tre havsplaner för Sverige.
Nyttor för marknadsaktörer Resultat Systemleverantörerna får en enklare vardag och lägre utvecklingskostnader. Infrastrukturbyggarna får lättare att kombinera geodata. Intresset för utveckling av appar av olika slag ökar.
Resultat Gemensamma nyttor Geodata via tjänster ger tillgång till aktuella geodata och möjlighet till enkel integrering i egna system. Metadata underlättar tillhandahållandet av geodata. Metadata kan påvisa behov av kvalitetsförbättringar.
Resultat av inventeringen Kuriosa - Nyttor för allmänheten Appar för t.ex. skridskoåkning och kanotleder.
Slutsats/Erfarenheter Begränsad samverkan mellan kommunerna och Lantmäteriet. Största samverkansnyttorna kanske faller ut i andra konstellationer? Vilka aktörer som är kostnadsbärare angeläget att identifiera för olika tillämpningar.