Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Relevanta dokument
Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Förbättrat mognadsindex för majs i Sverige

Författare Swensson C. Utgivningsår 2009

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Rörsvingel Vad vet vi om den?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Samodling av majs och åkerböna

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Majsodling från sådd till ensilering

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

Svenska Vallbrev. När ska majsen skördas?

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Bra vallfoder till mjölkkor

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Ramprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Plansilor för upp till 25 tons packningsmaskin

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

grovfoderverktyget.se

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Majsproduktion på gårdar i södra Sverige odling, konservering och foderkvalitet

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg

Kväve- och fosforgödsling till majs

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Vallfoder som enda foder till får

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

PLANSILOR UPP TILL 25 TONS PACKNINGSMASKIN

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Vit eller svart plansiloplast?

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

Slutrapport Rostning av åkerböna för ökat fodervärde (projekt nr 666/2012)

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor

HUR BEDÖMS VALLENS AVKASTNING?

Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel på kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder

Ungdjurs tillväxt på Bete

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Effektiva maskinkedjor för hög grovfoderkvalitet och lägsta kostnad

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Tekniklösningar för egenproducerat kraftfoder i besättningar med mjölkkor

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Åtgärder för att minimera förekomsten av klostridiesporer i mjölk

Oväntat högt kväveupptag

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Rapport Tillväxtprogram nötkött utnyttja potentialen, steg 1 &2. Partnerskap Alnarp projekt nr 129 och 156

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Sammanfattning. Inledning och bakgrund. Material och metoder

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

100 % ekologiska fodermedel och deras hantering på mjölkgårdar i Götaland

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

SVENSKA VALLFÖRENINGENS LOKALFÖRENINGAR

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda

Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder

Hur undviker man sporer i ensilaget

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

Transkript:

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle Redovisning av Partnerskap Alnarp projekt nr 306 Christian Swensson 1, Elisabet Nadeau 2, Zohaib Mussadiq 3, Mårten Hetta 3 och Eva-Maria Lidström 4 1 Området för Lantbrukets Byggnadsteknik, SLU Alnarp 2 Inst. för Husdjurens Miljö och Hälsa, SLU Skara 3 Inst. för Norrländsk Jordbruksvetenskap, SLU Umeå 4 Skånesemin, Hörby Ungefär 100 intresserade lantbrukare och andra intresserade mötte upp på majsdagen år 2008. Flera majsförädlingsföretag fanns på plats även från utlandet. En holländsk representant för ett majsförädlingsföretag var förvånad över majsfältet i Vittskövle han var överraskad över att majsen hade kommit så lång i utvecklingen. Fig. 1. Posteruppsättning på rundbalar SLU representerades av flera föredragshållare Elisabet Nadeau, SLU Skara som redovisade resultat från enkätundersökningen där lantbrukare som odlade majs och använde majsensilage intervjuades. (Partnerskap Alnarp projekt nr 209). Slutsatserna från undersökningen var att nyfikenhet var det som mest påverkade lantbrukarna att börja odla majs och att de flesta tyckte det var en spännande gröda att odla. Avkastningen var i genomsnitt (år 2005 2007) 11 ton ts. Majsen odlades framförallt på lätta jordar. Det var intressant att notera att 44% av gårdarna använde ensileringsmedel till hela skörden och nästan en tredjedel av gårdarna använde inte

tillsatsmedel överhuvudtaget. Hälften av gårdarna hade haft problem med varmgång i ensilaget och 40% av lantbrukarna uppgav ett de någon gång haft mögel i ensilaget. Fullfoder eller blandfoder tillämpades på i stort sett samtliga gårdar. Endast på en fjärdedel av gårdarna hade man majsensilageutfodring året runt. Undersökningen visar att mer resurser bör läggas på forskning runt variationer i näringsvärde beroende på majsens utvecklingsstadium vid skörd, inläggning, effekt av tillsatsmedel, täckning av silo, lagringsstabilitet och majsensilagets mikrobiologiska kvalitet. Mer information finns att läsa i bilaga 1 och rapporten Majsproduktion på gårdar i södra Sverige odling, konservering och foderkvalitet (Arnesson et al., 2009). Mårten Hetta och Zohaib Mussadiq, SLU Umeå föreläste från sina erfarenheter från majsfenologiprojektet (Partnerskap Alnarp projekt nr 207 och 307). De konstaterade att forfarande får Sverige betraktas som majsens nordligaste odlingsområde vilket innebär att sorternas tidighet är av avgörande betydelse.tre sorterna jämfördes i fenologiprojektet; Avenir (FAO 180) ), Isberi(190) och Burli (FAO 210) på tre olika platser (Kristianstad, Skara och Västerås). När man jämförde majsens olika utvecklingsstadier mellan de olika platserna var skillnaden två veckor mellan Kristianstad och Skara och ytterligare två veckor mellan Skara och Västerås. Mer information finns i bilaga 2 och Fakta nr 8 (2009) från SLU Alnarp. Fig 2. Majsforskare, Zohaib Mussadiq och Isberi

Christian Swensson, SLU Alnarp berättade om olika aspekter på utfodring av majs. Majsensilaget måste skördas i rätt utvecklingsstadium (ts-halt 30-34%) för att ha ett bra näringsvärde dvs. högs stärkelsehalt. Skörden måste vara hög, helst över tio ton ts, för att motivera de höga odlingskostnaderna för majsen. Det innebär att majs skall bara odlas på platser där det finns möjlighet att ta höga skördar år efter år. Fig 3. Diskussion kring mognadsstadium. Referenser Arnesson,A., Rustas, B-O., Nadeau, E. och Swensson,C. 2009. Majsproduktion på gårdar i södra Sverige odling, konservering och foderkvalitet. Rapport 27, Inst. för Husdjurens miljö och hälsa, avd. för produktionssystem. SLU Skara. Nadeau, E., Arnesson, A., Rustas, B-O. & Swensson, C. 2009. Majsodling och foderkvalitet hur ser det ut i verkligheten? D&U-konferensen, Uppsala. Svensk Mjölk. Swensson C., Lidström E-. 2008. Majsensilage av god kvalitet konkurrenskraftigt foder vid rätt pris. Fakta nr 3, Partnerskap Alnarp, SLU Alnarp. Swensson, C., Hetta, M., Nadeua, E., Lidström, E-M. & Gustafsson,K. 2009. Majs trivs bäst i varma landskap. Forskning Special, Svensk Mjölk & Mjölkrummet 2009-04-01. Swensson, C., Mussadiq, Z. & Hetta, M. 2009. Majs. Vilken sort skall man välja och när skall ensilaget skördas? Info nr 8, Partnerskap Alnarp, SLU Alnarp.

Swensson, C. 2009. Utvärdering av majsensilage i foderstaten. Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö 8-9 december, Meddelande från södra Husdjursförsöksdistriktet, rapport nr 62, 25:1-25:6. Fig 4. Högväxt majs och småväxta forskare.

Bilaga 1

Bilaga 2