Statistikbilaga till avstämnings-rapport för Fullföljda studier

Relevanta dokument
Statistikbilaga till avstämnings-rapport 2018 för Fullföljda studier

Kraftsamling fullföljda studier

Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan?

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

2. Finns samband mellan individbundna faktorer och kontextuella faktorer och skolresultat?

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Omkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.

Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

God och jämlik hälsa Kra1samling fullföljda studier

Kraftsamling fullföljda studier

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Kraftsamling fullföljda studier

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19

Resultatsammanställning läsåret 16/17

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Slutbetyg i grundskolan, våren 2017

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1

Kunskapsresultat 2018

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad

Gymnasiebehörighet 2018

Sysselsättning utbildning och utanförskap

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016.

PM Elever och personal i gymnasieskolan. Läsåret 2018/2019

Bäckadalsgymnasiets elevresultat

Teknikprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Jämlik hälsa, kunskap till handling 14 juni 2017 Umeå

Kommun- och landstingsdatabasen

Att motverka skolmisslyckanden

Uppföljning av skolresultat för förskoleklass och grundskola läsår Dnr BUN15/

Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Handels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Att motverka skolmisslyckanden

PM - Resultat i gymnasieskolan. Läsåret 2017/2018

Redovisning av uppdrag om slutbetyg årskurs 9 efter prövning fram till början av augusti

Estetiska programmet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

PM - Elever och personal i grundskolan. Läsåret 2018/2019

Södertörns nyckeltal 2016 Gymnasieskolan

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. PM Elever och personal i gymnasieskolan 2016/

Yrken i Västra Götaland

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Gymnasiebehörighet 2017

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Samhällsvetenskapsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

utvärderingsavdelningen Dnr 2014: (40)

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014.

Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal

AlLA skolor ska vara bra skolor

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016

Nyckeltal. Barn och utbildningsförvaltningen

Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18

Ekonomiprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016

Vägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse?

Grundskoleförvaltningen. Preliminära skolresultat vårterminen

Nationella prov i årskurs 3

PM - Terminsbetyg i årskurs 6. Vårterminen 2018

Jämförelser och verksamhetsmått

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Resultatredovisning grundskola 268,6 92,3 95,6. Betyg, behörighet och nationella prov. Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen

Öppna jämförelser Grundskola Östersunds kommun

El- och energiprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Vård- och omsorgsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Utbildning och kunskap

Fordonsindustri

Nationella prov i grundskolan våren 2012

Elever i grundskolan läsåret 2010/11

Ämnesprov i årskurs 3

Barn- och fritidsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

Öppna jämförelser Grundskola Täby kommun

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Resultatsammanställning läsåret 15/16

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015

Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan

Öppna jämförelser 2012 Gymnasieskola

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) läsåret 2017/2018

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Hur gick det för eleverna som var obehöriga till gymnasieskolan?

Redovisning av uppföljning av indikatorer identifierade i regeringsuppdrag Indikatorer för ungdomars levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2011/12

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2015

Transkript:

1 (9) Rapport Datum 2017-10-09 Västra Götalandsregionen Koncernavdelning data och analys Handläggare: Göran Henriksson Telefon: 0709 948543 E-post: goran.henriksson@vgregion.se Statistikbilaga till avstämnings-rapport för Fullföljda studier Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Regionens Hus Södra Hamngatan 37-41 010-441 00 00 www.vgregion.se goran.henriksson@vgregion.se 462 80 Vänersborg Göteborg

Statistikbilaga, 2017-10-09 2 (9) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Andelen avgångselever från åk 9 med behörighet till gymnasieskolan... 4 Andelen unga vuxna (18 24 år) som inte har fullföljt gymnasieutbildning och som inte studerar... 8

Statistikbilaga, 2017-10-09 3 (9) Sammanfattning Denna kortrapport beskriver hur skolmisslyckanden och kompetensnivå utvecklats i Västra Götaland. Den sedan slutet av 1990-talet nedåtgående trenden beträffande andelen behöriga till gymnasiet bland avgångsklasserna i åk 9 fortsätter. Vårterminen 2017 var andelen behöriga avgångselever 81 procent i Västra Götaland. De inomregionala skillnaderna är väsentligen oförändrade med lägst andelar i Fyrbodal och de högsta i Göteborgsregionen. Den ökande andelen nyanlända elever är en viktig del av förklaringen till minskningen i andelen gymnasiebehöriga avgångselever. Andelen unga (18-24 år) med som högst grundskolekompetens och som inte studerar utgör drygt 10 procent av samtliga unga 18 24 år vilket är en viss minskning under den senaste 10-årsperioden. Den inomregionala variationen är stor. Andelarna varierar mellan 8 och 18 procent.

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Statistikbilaga, 2017-10-09 4 (9) Inledning Denna kortrapport syftar till att ge en översiktlig bild av hur skolmisslyckanden och kompetensnivå utvecklats i Västra Götaland. Rapporten utgör en bilaga till folkhälsokommitténs avrapportering till regionstyrelsen beträffande koncernkontorets Kraftsamling Fullföljda Studier. Denna bild beskrivs här med hjälp av statistik över andelen avgångselever från åk 9 med behörighet till gymnasieskola andelen unga vuxna (18 24 år) som inte har fullföljt gymnasieutbildning och som inte studerar Statistiken är hämtad från Skolverkets publika databas SIRIS (andelen avgångselever åk 9, publicerad 170928) och SCB (utbildnings/kompetensnivå). Andelen avgångselever från åk 9 med behörighet till gymnasieskolan Liksom i riket i övrigt har andelen avgångselever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram minskat sedan 1990-talet. Minskningen kan härledas till att skillnaderna i skolresultat mellan skolor och grupper av elever har ökat påtagligt under denna tid. 1 GR Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% Figur 1 Andelen avgångselever åk 9 med behörighet till gymnasieskolans yrkeslinje per delregion. Andelen inkluderar samtliga elever, inklusive nyanlända elever och elever med oklar bakgrund i Västra Götaland. Källa: SIRIS/Skolverket. 1 För en översikt av förklaringsmodeller bakom skolmisslyckanden se rapporten Att motverka skolmisslyckanden konsten att hålla två saker i huvudet samtidigt : http://www.vgregion.se/omvgr/statistik-analys/analysportalen/2016/att-motverka-skolmisslyckanden---konsten-att-kunna-ha-tva-tankari-huvudet-samtidigt/

Statistikbilaga, 2017-10-09 5 (9) Utvecklingen är likartad i de fyra delregionerna. I början av 2000-talet var andelen avgångselever med gymnasiebehörighet ca 90 procent. 15 år senare hade motsvarande andel sjunkit till omkring 85 procent. De senaste två läsåren har den nedåtgående trenden fortsatt så att andelen avgångselever med behörighet till gymnasieskolan 2017 var 81 procent. Skillnaderna i skolresultat från grundskolan är stora inom Västra Götaland. Nedanstående kartbild beskriver andelen avgångselever behöriga till gymnasiets yrkesprogram per kommun. Figur 2 Andelen avgångselever vårterminen 2017 med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Källa: SIRIS/Skolverket. Generellt gäller att andelen behöriga elever är lägst i Fyrbodal, östra Skaraborg och södra Sjuhäradsbygden medan de högsta andelarna ses i Göteborgsregionens kranskommuner. De senaste årens minskande andel gymnasiebehöriga sammanhänger till stor del med det ökande antalet nyanlända elever 2. I Figur 3 redovisas andelen avgångselever i Västra Götaland med gymnasiebehörighet bland samtliga elever och bland elever som inte är nyanlända. Under perioden 2012 till 2017 sjönk andelen gymnasiebehöriga generellt från 87 till 81 procent. I gruppen Ej nyanlända elever är andelen med gymnasiebehörighet väsentligen oförändrad knapp 90 procent, under samma period. 2 Som nyanlända elever definieras elever som är födda utomlands, vars båda föräldrar är födda utomlands och som ett givet år har kommit till Sverige under de senaste fyra åren.

Statistikbilaga, 2017-10-09 6 (9) Figur 3 Andelen avgångselever som uppnått gymnasiebehörighet i Västra Götaland 2012-17, uppdelat på Samtliga avgångselever och Ej nyanlända elever. Källa: SIRIS/Skolverket. Nedgången kan därför förklaras med det ökande antalet nyanlända elever av vilka dessutom en mindre andel under de senaste åren klarar att uppnå gymnasiebehörighet. Då den nya gymnasieskolan 2011/12 infördes klarade var fjärde nyanländ elev att nå gymnasiebehörighet medan 2017 var femte nyanländ klarade behörighet (se Figur 4). Figur 4 Antalet nyanlända avgångselever från grundskolan vårterminen 2012 vårterminen 2017 i Västra Götaland fördelat på antalet behöriga respektive ej behöriga till gymnasieskolan. Källa: SIRIS/Skolverket Det beror förstås på att många av de nyanlända kommit till Sverige efter 7-8 års ålder och ska hämta in grundskolekompetens på kortare tid än sina kamrater som inte är nyanlända samtidigt som de ska lära sig ett nytt språk.

Statistikbilaga, 2017-10-09 7 (9) Även om den ökande andelen nyanlända elever är en viktig del av förklaringen till den kraftiga minskningen i andelen behöriga avgångselever till gymnasieskolan under de senaste åren måste man komma ihåg att antalet nyanlända elever utgör fortfarande endast drygt 10 procent av samtliga elever och att antalet ej nyanlända elever som inte uppnår gynasiebehörighet är fler än antalet nyanlända utan gymnasiebehörighet (2017: 1860 elever ej gymnasiebehöriga ej nyanlända mot 1504 ej gymnasiebehöriga bland nyanlända elever). I figuren nedan beskrivs antalet behöriga till gymnasieskolan uppdelat på nyanlända och icke nyanlända elever i VG. Figur 5 Antalet avgångselever 2012 2017 fördelat på nyanlända och ej nyanlända respektive behöriga och ej behöriga till gymnasieskolan. Källa: SIRIS/Skolverket. Andelen ej behöriga bland ej nyanlända elever är väsentligen oförändrad kring drygt 10 procent av denna grupp under läsåren 2011/12 till 2016/17. Skillnaden mellan gruppen elever vars föräldrar har en lägre utbildning (högst gymnasieutbildning) och dem vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning har ökat sedan läsåret 2011/12. Andelen behöriga har minskat i båda elevgrupperna men mest i gruppen vars föräldrar har en lägre utbildningsnivå, se tabell 1. Tabell 1 Andelen avgångselever med gymnasiebehörighet i Västra Götaland efter föräldrars utbildningsnivå läsåren 2011/12 och 2016/17. Källa: SIRIS/Skolverket. Andel gymnasiebehöriga bland elever vars föräldrar har Högst gymnasieutbildning (%) Eftergymnasial utbildning (%) 2011/12 81,0 94,4 2016/17 76,5 93,1

Statistikbilaga, 2017-10-09 8 (9) Andelen unga vuxna (18 24 år) som inte har fullföljt gymnasieutbildning och som inte studerar Denna indikator används för uppföljningen av EU2020 och indikerar den andel av unga vuxna som har högst grundskolekompetens och som inte studerar det angivna året. På så sätt används den som en markör för skolavhopp. Som framgår av figuren nedan utgör denna andel drygt 10 procent sedan början av 2000-talet. Figur 6 Andelen i befolkningen 18 24 år som inte har fullföljt gymnasieutbildning och som inte studerar under det innevarande året för perioden 2000 2015 (uppgift saknas för 2014). Källa: SCB. Det finns även en påtaglig inomregional variation. För senast tillgängliga data (2015) varierade andelen mellan 8 och 18 procent (Figur 7) i länets kommuner.

Statistikbilaga, 2017-10-09 9 (9) Figur 7 Andelen av befolkningen 18 24 år med högst grundskolekompetens och som inte studerar 2015, fördelat per kommun. Källa: SCB. Andelarna tenderar att vara högre i Fyrbodal-området, östra Skaraborg och södra Sjuhäradsbygden och lägst i Göteborgsområdet.