Sammanfattning Samverkan Gävleborgs budget och plan 2016 Den största utmaning Landstinget Gävleborg står inför är att återupprätta förtroendet hos både patienter och personal. Det är av största vikt att vi som förtroendevalda tar till vara på de goda idéer och förslag som finns hos vår personal och framförallt agerar. Vi står för ett lyssnande ledarskap byggt på förtroende, ödmjukhet och kompetens! Förutsättningarna för budget är att uppräkning av ramarna sker enligt tidigare års princip d.v.s. landstingsprisindex plus två procent, vilket motsvarar förväntade volymförändringar i landstingssektorn enligt SKL. Bedömningen är att kostnaderna kan reduceras på följande områden: Minskade kostnader för hyrläkare En ny personalpolitik innebär att kostnaderna för hyrläkare kan minskas till nivå som övriga landsting. Reducering av kostnader för läkemedel. De senaste åren har kostnader för läkemedel minskat. Denna trend fortsätter de kommande åren. Besparingar central administration Besparingar görs på den centrala administrationen och ledningskontoret Följande satsningar/resurser görs i Samverkans budget: Slutenvårdsplatser för barn och ungdomspsykiatrin Vi vill öppna särskilda slutenvårdsplatser inom BUP samt öppna upp för ett samarbete mellan skolhälsovården, kommunerna och landstinget. Mellanvårdsplatser på sjukhusen För att underlätta för kommunerna att uppfylla sitt uppdrag bör mellanvårdsplatserna skapas och drivas av landstinget, men betalningsansvaret ska fortfarande ligga på respektive kommun. Satsning på psykosocial hälsa inom skolhälsovården Landstinget ska initiera ett samarbete mellan kommunernas skolhälsovård och landstinget. Medel finns avsatt för ytterligare satsningar på sjuksköterskelöner Vi fullföljer satsningen på sjuksköterskelöner i ytterligare 2 år Investeringar (5 årig investeringsplan): Barnens Hus : Vi föreslår att projektering av Barnens hus i länet startar med samlokalisering av habilitering och sjukvård för barn och ungdomar. Där ska miljön vara anpassad för lek och utveckling och barnets närstående ska ges goda förutsättningar för att medverka i vården. Hospice: Vi föreslår också att investeringar ska läggas på Hospice i länet. I ett första steg görs projektering och investering i anslutning till Gävle sjukhus. Detta är en vårdform som idag saknas i länet men där behovet är stort för alla patienter och anhöriga som befinner sig i livets slutskede. Ny akutmottagning: Ny akutmottagning på Gävle sjukhus planeras som är dimensionerade för framtidens behov. I de nya lokalerna samlokaliseras även primärvårdsjouren.
2014 06 04 Samverkan Gävleborg Budget och planeringsförutsättningar 2014 2016 Yrkande Att godkänna Samverkan Gävleborgs budget och planeringsförutsättningar för perioden 2014 2016 Vår gemensamma vision För oss är det viktigt att patientens behov står i centrum och att det egna valet styr sjukvårdsutbudet. Politiken skall inte detaljstyra människors vardag! Politiken skall stödja dem i deras val och ge dem förutsättningar att välja den vård de behöver. Därför genomsyras vår politik av vår tro på människans vilja och förmåga att ta eget ansvar. Grunden till detta är alla människors lika, unika och okränkbara värde. Det måste bli lättare för människor att vara delaktiga och ha inflytande över sjukvården i vårt landsting. Vi har också en vision för en trygg, välkomnande och samarbetsvillig vård för barn och unga. Barn och ungdomshälsan måste bli ett begrepp med verkligt innehåll. Landstinget Gävleborg ska vara landets mest attraktiva arbetsgivare inom hälso och sjukvård och vi ska ha ett närvarande och lyssnande ledarskap. Förtroendet för landstinget Gävleborg måste återupprättas hos patienter och personal. Ekonomiska läget Det ekonomiska läget i Sverige har stabiliserats och det vänder nu sakta uppåt. Detta innebär att skattetillväxten för landet som helhet ser relativt god ut. Ökningen av arbetslösheten bedöms nu stanna av och kommer under perioden att minska. För Gävleborg är läget mer bekymmersamt. Skatteunderlagen i länet växer inte i samma takt som nationellt, vilket påverkar skatteintäkterna. Nettokostnaden ökar fortfarande snabbare än skatteintäkterna i landstinget, vilket försvårar en ekonomi i balans. Trots extra resurser de senaste åren har fortfarande hälso och sjukvårdens divisioner kraftiga underskott. Nödvändiga analyser är inte gjorda och det saknas därför underlag för att dra riktiga slutsatser om orsaken till dessa underskott. 1
Prioriteringar och mål för verksamheten Vårt övergripande mål är att landstingets verksamheter ska bidra till bästa möjliga hälsa för länsinnevånarna. Vi vill ha en effektiv, tillgänglig och god vård med patienten i centrum. Äldre och multisjuka, barn och unga samt psykiskt sjuka är våra prioriterade målgrupper. Följande områden skall prioriteras under 2014. Förtroende för landstinget Tillgänglighet till vården Samverkan med kommunerna Patientsäkerhet i sjukvården Under perioden ska det läggas extra resurser på följande grupper: Barn och unga Mest sjuka äldre Personer med psykisk ohälsa Förtroende Återupprätta förtroendet för landstinget Gävleborg Den största utmaning Landstinget Gävleborg står inför är att återupprätta förtroendet hos både patienter och personal. Personalenkäten som vi i Samverkan Gävleborg gjorde i januari i år visar allt för tydligt på ovanstående brister och vi måste agera kraftfullt för att åtgärda problemen snarast. Det är av största vikt att vi som förtroendevalda tar till vara på de goda idéer och förslag som finns hos vår personal och framförallt agerar. Vi måste befinna oss ute i verksamheten mer, lyssna och lära av vår kunniga personalgrupp, bjuda in till diskussion och ge vår personal det förtroende som de förtjänar. Vi ska visa ett ledarskap byggt på förtroende, ödmjukhet och kompetens! Personal Ett gott arbetsklimat skapas genom att landstingets kunniga och idérika personal, får större inflytande inom alla verksamhetsområden. Vi måste använda våra personella resurser på bästa sätt. Därför ska rätt person göra rätt sak. Därutöver måste vi hitta ett sätt att få personal att vilja söka sig till vårt landsting och inte minst stanna kvar. De höga kostnaderna för hyrläkare dränerar sjukvårdens resurser och hindrar oss från att satsa på andra viktiga områden. Vi tror på en personalpolitik där man flyttar makten till personalen på golvet och tar tillvara deras förmåga och kunskap. Vi vill ge personalen större frihet, ökat inflytande, mer tid för patienterna och bättre förutsättningar för ett hälsosamt och utvecklande arbetsliv. Vi 2
är beredda att se över lönebildningen för våra medarbetare inom vårdsektorn. En god löneutveckling är ett viktigt verktyg för att ge personalen den lön som motsvarar deras nyckelroller och kompetens. Medicin och maskiner är viktiga, men vården fungerar inte utan vårdens medarbetare. Tillgänglighet Ökad valfrihet För att klara av framtidens utmaningar är det viktigt att underlätta för alternativa vårdgivare att etablera sig samt att vårda redan etablerade avtal och relationer med vårdgivare som uppfyller landstingets kvalitetskrav. Med ökad valfrihet och ett större utbud av aktörer ökar tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten även inom landstingets egna verksamheter. Vårdvalssystemet i Gävleborg har varit en lyckad modell som lett till en bättre vård och service för länsborna. Vårdval inom specialistsjukvården Vårdvalsystemet har gett befolkningen möjlighet att själva få bestämma vilken vårdcentral de vill lista sig på. Dessutom har vårdvalet skapat möjligheter för många nya entreprenörer att etablera sig, vilket är positivt. Den som inte är nöjd med den vård som ges kan välja annan hälsocentral, vårdgivare eller läkare. Därför anser vi att det nu är dags att låta vårdvalet även omfatta specialistsjukvården där landstinget Gävleborg skall vara föregångare. Exempel på områden som kan ingå i ett utökat vårdval är: gynekologi, hud, logopedverksamhet och öppenvårdskardiologi. Det är viktigt att denna ersättningsmodell är konkurrensneutral för att skapa goda förutsättningar för såväl den upphandlade som den offentligt drivna sjukvården. Förstärkt vårdgaranti Idag finns det en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och landstingen kring vårdgarantin (0 7 90 90 dagar) För oss är det viktigt att patienten får rätt vård i tid. Därför vill vi införa en förstärkt vårdgaranti. (0 3 30 30 dagar) Samma dag som du söker hjälp och vård ska du få kontakt med din hälsocentral eller husläkarmottagning. Behöver du träffa en läkare via din hälsocentral ska du få göra det inom 3 dagar. Det ska ta högst 30 dagar att få komma till den specialiserade vården. Behöver patienten behandling ska den inledas senast 30 dagar efter beslutet om behandling. Dagens vårdgaranti skall omfatta fler områden exempelvis röntgen och laboratorieundersökningar. Folkhälsa I det antagna dokumentet, Folkhälsa i Gävleborg gemensamma utgångspunkter, är det nu upp till länets kommuner och landsting att implementera de föreslagna åtgärderna till förändring av medborgarnas levnadsvanor och därigenom en förbättrad folkhälsa. Här har de enskilda kommunerna, landstinget och länsstyrelsen full beslutanderätt över hur det egna arbetet organiseras, inriktas och effektiviseras. Dock vill vi vara pådrivande och verka för att det blir verkstad av tagna beslut. Folkhälsoarbetet skall genomsyra all verksamhet. 3
Landstinget skall verka för en positiv förändring av levnadsvanor och att förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar minskar. Folkhälsoarbetet är att främja och förebygga. Det ska vi göra genom insatser som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den. Vi vill skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Bristen på jämlika villkor i hälsa visar på att vissa grupper har sämre hälsa än andra och det beror bl.a. på socioekonomiska förhållanden. En god folkhälsa handlar inte bara om god hälsa utan också om en jämlik hälsa. Samarbete med intresseorganisationer, kommuner och näringsliv är här givetvis ett måste. Utan ett effektivt folkhälsoarbete kommer framtidens hälso och sjukvård inte att kunna bära sina kostnader utan ett markant ökat inslag av skattehöjningar, vilket inte är en framkomlig väg. Akutvård För den som blir akut sjuk kan det vara livsavgörande att snabbt komma i kontakt med rätt vård. Vi ska därför förbättra tillgängligheten ytterligare, genom att utöka bl.a. öppettiderna inom primärvårdsjouren, så att det möter patienternas behov på ett bättre sätt. Vi ska ha en väl utbyggd ambulanssjukvård som tillgodoser hela länets behov. Det är viktigt att den som drabbas av sjukdom snabbt tas om hand och transporteras till något av länets sjukhus. Väl på sjukhuset ska akutverksamheten arbeta snabbt och effektivt med hög kvalité för att förhindra väntetider. Väntetiden på akutmottagningen skall inte överstiga 4 timmar. Rehabilitering En aktiv rehabiliteringsverksamhet inom hälso och sjukvården är en förutsättning för att människor ska kunna återgå till sin vardag på bästa sätt och idag brister det i vårt landsting. Här vill vi införa vårdval som ger patienten ett större utbud med ökad mångfald. Landstinget måste skriva fler avtal med verksamma aktörer i och utanför länet då de som har avtal idag inte räcker till för att ta emot alla patienter. Köerna är långa vilket innebär att patienterna inte får rätt vård i rätt tid. Samverkan Samverkan med kommunerna Alltför ofta drabbas människor av bristande samverkan mellan kommun och landsting. Alltför lätt leder detta till att ingen tar ansvar för den enskilde. Samverkan mellan kommunerna och landstinget är en förutsättning för att sjukvården och äldreomsorgen ska fungera i länet. Vården ska vara patientfokuserad och inte verksamhetsfokuserad. Därför krävs det bättre samverkan inom alla områden. Väl fungerande vårdkedjor är förutsättningen för bra vård. När det gäller vård av äldre är det dessutom viktigt att skapa en helhet mellan hemsjukvården och omvårdnaden i hemmet så att brukare/patienter och anhöriga känner sig trygga. Idag fungerar detta inte till fullo. 4
Mellanvårdsplatser Mellanvårdsplatser behövs för utslussning av medicinskt färdigbehandlade patienter från vårdavdelning till ordinärt eller särskilt boende. För att underlätta för kommunerna att uppfylla sitt uppdrag bör mellanvårdsplatserna skapas och drivas av landstinget, betalningsansvaret ska fortfarande ligga på respektive kommun. Hospice Vården vid livets slut måste präglas av värdighet, omtanke och respekt för patienten. För oss är det oerhört angeläget att den obotligt sjuke, gammal som ung erbjuds en god vård i livets slutskede. Vi anser därför att landstinget skall vara drivande och aktiv i arbetet med att förverkliga ett Hospice. Detta ska projekteras omgående och ske i nära samarbete med kommunerna. Vi vill även stödja och uppmuntra tillkomsten av såväl privata som föreningsdrivna hospice i länet. Skolhälsovård Även inom skolhälsovården finns det mycket mer att önska. Här anser vi att kommunerna och landstinget tillsammans måste ta tag i den ökade psykiska ohälsan bland barn och ungdomar. Här har skolan en viktig funktion och vi vill att landstinget initierar ett samarbete mellan kommunernas skolhälsovård och landstinget. Patientsäkerhet Allt för många skadas idag på våra sjukhus. Det rör sig allt från trycksår till misstag inom vården och vårdrelaterade infektioner. En aktuell fråga är förekomsten av MRSA på neonatalavdelning. Dessa skador kan aldrig accepteras utan vi måste ta krafttag för att komma till rätta med detta. Här är vårdhygien och städning på sjukhusen viktigt. Lokalernas utformning är en viktig orsak till våra vårdrelaterade infektioner. Städning Städningen på våra sjukhus behöver ses över då vi har en hög infektionsrisk idag. Standarden på våra lokaler är ett stort problem då lokalerna är gamla och svårstädade men även rutinerna vid städning behöver förbättras. Överbeläggningar Vårt landsting dras fortfarande med höga överbeläggningssiffror vilket är en stor utmaning som måste åtgärdas. Överbeläggningar riskerar patientsäkerheten och innebär en ökad arbetsbelastning för vår personal. Vi ska öppna mellanvårdsplatser på våra sjukhus där 5
färdigbehandlade patienter kan ligga i väntan på att kommunen tar hem dem. Flexibel utformning av vårdavdelningar är också något vi ska införa som innebär att våra sjukhus kan anpassa sig utifrån patientflödet. Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner är ett problem i vårt landsting men även nationellt. Vi anser att målet bör vara nolltolerans för vårdrelaterade infektioner, våra patienter ska inte riskera sin hälsa när de befinner sig på våra sjukhus. Krafttag måste till för att stoppa överbeläggningar, gamla och smutsiga lokaler men även hygienföreskrifterna måste tillämpas bättre av vår personal. Ändamålsenliga lokaler Det krävs en ordentlig genomgång av landstingets lokaler för att rätt åtgärder ska kunna sättas in samt på rätt plats. Idag har vi ett flertal lokaler på våra sjukhus som inte har blivit rustade sedan 70 talet och dessa fungerar inte för modern hälso och sjukvård. Lokalerna är trånga, de är svåra att hålla rena, det finns inte plats för dagens patientflöde och det är tungt för personalen att arbeta på ett bra sätt i dem. Vi kommer att se över våra verksamheter, föra en diskussion med vår personal som vet vad som behövs för att skapa funktionella arbetsmiljöer och sedan lägga upp en plan över vilka avdelningar som först ska renoveras, hur och när. Våra prioriterade områden: Barn och ungdomssjukvården Vi prioriterar barn och ungdomar då vi ser att dagens sjukvård inte alltid erbjuder den bästa vården för dessa patienter. Vi vill projektera för Barnens hus i länet där vi ska samla barnoch ungdomssjukvården på samma ställe samt ha någon form av barnakut. Ett Barnens hus ska erbjuda en miljö som är anpassad för barns lek och utveckling och ger föräldrar och närstående goda förutsättningar att medverka i vården. Där ska finnas specialister som kan ge den bästa vården, en inarbetad personalgrupp med olika specialiteter som lätt kan konsultera varandra vid behov. Den ökade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar är särskilt oroande. För att möta det ökade behovet krävs en utvecklad och ekonomiskt förstärkt barn och ungdomspsykiatri. Därför vill vi öppna särskilda slutenvårdsplatser inom BUP men även öppna upp för ett samarbete mellan skolhälsovården, kommunerna och landstinget. Mest sjuka äldre 6
Denna grupp förväntas öka i framtiden, vilket gör att vård och omvårdnadsinsatser måste koordineras på ett så effektivt sätt som möjligt. Fortfarande finns många brister när det gäller samverkan för vård av äldre. Det är viktigt att utveckla en gemensam patientjournal samt att avtal och överenskommelser upprättas mellan huvudmännen. I samverkan med kommunerna vill vi skapa gemensamma närvårds, rehabiliterings och palliativa platser. Läkarstödda äldre team som genomför hembesök i större utsträckning bör utvecklas i hela länet, Ljusdalsmodellen är ett föredöme. Personer med psykisk ohälsa Satsningar på psykiatrisk vård och omsorg skall vara prioriterat inom hälso och sjukvården. Såväl akut som kroniskt sjuka patienter skall beredas plats inom de olika vårdformerna. Det är oerhört viktigt att uppmärksamma och stödja de anhöriga i deras viktiga roll. Genom att förstärka anhörigstödet kan vi uppmuntra människor som står närmast patienten. När det gäller tillgång till slutenvård är det viktigt att ingen nekas plats eller skrivs ut på grund av platsbrist. Vi vet att personalen i våra verksamheter gör ett bra jobb men attityden till psykisk ohälsa måste bli mer öppen, förstående och tolerant, hos såväl allmänhet som personal. Tillväxt och regional utveckling Nämnden för Tillväxt och regional utveckling (TRU) har en viktig funktion i länet. Med tanke på att barn och ungdomars livs och uppväxtvillkor har avgörande betydelse även för den regionala utvecklingen måste TRU försäkra sig om att föreningsstödet till ungdomsverksamhet är anpassat till behovet. Föreningsstöd till all ungdomsverksamhet skall fördelas på ett sådant sätt att det främst gagnar grupper som lätt marganaliseras i samhället och övriga föreningssammanhang. Föreningar skall uppmuntras att ha en uppsökande verksamhet mot socialt utsatta barn och ungdomar med invandrarbakgrund. Kulturen utgör också en viktig del för den regionala tillväxten. Vi ska medverka till att intresset för kulturen i samhället ökar och breddas. Införandet av kulturplanen måste bidra till att stärka och utveckla demokratin inte minst genom folkbildningen med olika inriktningar, som bland annat erbjuds vid folkhögskolor och studieförbund. För oss är det också särskilt viktigt att betona de ideella och idéburna organisatorernas betydelse för länets fortsatta utveckling. Kollektivtrafiken Kollektivtrafik är en viktig förutsättning för ökad tillväxt i länet. Landstinget är ansvarigt för all kollektivtrafik i länet och det är viktigt att det finns en samsyn med länets kommuner och landstinget. Även långsiktighet är viktigt för att skapa goda resandevanor i länet. Ungdomar är en grupp som är extra viktig att satsa på för att skapa dessa goda vanor tidigt. I detta arbete är det viktigt att utreda hur ungdomskorten kan vidareutvecklas. Restid, pålitlighet och turtäthet är viktiga faktorer för att få resenärer att välja kollektivtrafik före transport i egen bil. När resandet ökar i länet krävs fordon som klarar den ökade resandevolymen. En 7
kartläggning av framtida behov och en plan för att klara kapaciteten tas fram under året. Ska vi ha en attraktiv kollektivtrafik krävs att vi har fordon som kan erbjuda ett bekvämt resande. Det råder i dagsläget en osäkerhet kring framtida kostnader för kollektivtrafiken. De pågående och kommande upphandlingarna av trafiken i Hälsingland och x tågen kan komma att påverka de ekonomiska förutsättningarna de kommande åren. Övrigt Regionbildning Bedömningen är att regeringen kommer besluta om lagändring som innebär bildande av regionkommun. Det är viktigt att förberedelserna inför detta fortsätter där kostnadseffektivitet för den nya organisationen är av största vikt. Under slutet av planeringsperioden bör denna sammanslagning av landstinget och kommunförbundet ha gett ekonomiska rationaliseringseffekter. Landstingsledning och administration Den centrala administrationen ska effektiviseras. Detta innebär att åtgärder ska genomföras som på sikt ger lägre kostnader. Den centrala administrativa verksamheten ska ses över för att kunna kontrollera hur många anställda som finns, vilka arbetsuppgifter de har samt se om vi kan minska ner antalet anställda. Det viktigaste för oss är att skattebetalarnas pengar läggs på sjukvård och inte på central administration. Sammanfattning av åtgärder Det krävs en god kostnadskontroll och tydliga mål för respektive verksamhet för att nå en ekonomi i balans. Inför budgetarbetet krävs vissa riktade åtgärder som bedöms ge följande ekonomiska effekter för perioden 2014 2016: Följande åtgärder genomförs inför 2014: För att möjliggöra ytterligare resurser till hälso och sjukvården krävs omfördelningar från den centrala administrationen. Förslag på åtgärder för att minska administrationens, inom såväl LOV som ledningskontor, kostnader tas fram motsvarande 10mnkr för 2014 och ytterligare 10mnkr för 2015 och 2016. Det är tillfredsställande att konstatera att läkemedelskostnaderna fortsätter att minska. Genom utvecklat arbete med läkemedelsförskrivningen kan läkemedelskostnaderna sjunka ytterligare. Detta beräknas ge ekonomisk effekt motsvarande 20mnkr per år för perioden. När en ny personalpolitik implementeras kommer landstinget Gävleborg bli mer attraktiv som arbetsgivare, vilket kommer ge lägre kostnader för inhyrd personal för 8
våra verksamheter och där målet är att vi ska minska våra hyrläkarkostnader till nivå som övriga landsting under perioden. Dessa effekter kommer ge viss effekt redan under 2014 med 50mnkr och ytterligare 25mnkr för 2015 och full effekt till 2016. Landstinget har under de senaste åren varit framgångsrik inom vissa områden när det gäller regeringens riktade statsbidrag, exempelvis kömiljarden. Bedömningen är att landstinget kan ta ytterligare statsbidrag i anspråk än tidigare budgeterat. Detta innebär att ytterligare 40mnkr räknas in i budget. Fördelningen av ramarna för vårdvalet ses över inför 2015. Detta sker i dialog med vårdvalets olika aktörer. Ramarna för 2014 räknas upp som övrig hälso och sjukvård medan ramarna minskas efter uppräkning med 50mnkr för 2015 och ytterligare 50mnkr 2016. Satsning görs inom BUP där egna slutenvårdsplatser inrättas i länet, beräknad kostnad 20mnkr. Mellanvårdsplatser inrättas på sjukhusen, dessa finansieras initialt av landstinget till en kostnad av 30mnkr per år. Under 2014 tas en finansieringsmodell fram tillsammans med kommunerna. Satsning görs på psykosocial hälsa inom skolhälsovården tillsammans med kommunerna, detta finansieras gemensamt av kommunerna och landstinget. Kostnad för landstinget 10mnkr. Den satsning på sjuksköterskelöner som påbörjades fortsätter även 2014 och 2015, 10mnkr avsätts för denna satsning. Ytterligare resurser avsätts för framtida satsningar. Förslag på satsningar tas fram av verksamheterna för att sedan konkretiseras i budget. Ram för 2014 är 56mnkr. Finansiella mål För att klara av framtidens utmaningar och perioder med lägre intäkter, krävs ett positivt resultat. Verksamheten skall ha en långsiktig betalningsförmåga och klara av perioder som ger sämre resultat. I tider av lågkonjunktur med kraftigt reducerade skatteintäkter finns det oftast skäl för ett lägre resultatkrav, dels för att undvika drastiska åtgärder och dels för att hålla en budget i balans. Vi ser nu en något starkare tillväxt av skatteunderlag och bedömer att finansiella målet kan höjas till 1,5 % för perioden. Soliditeten ska vara lägst 30 %. Det är av största vikt att verksamheterna drivs inom de fastställda ramarna. Riktade statliga stimulansmedel 9
Regeringen fortsätter att satsa på riktade stimulansmedel föra att utveckla hälso och sjukvården i landet. Landstinget Gävleborg har lyckats uppfylla målen för bl.a. kö miljarden, sjukskrivnings miljarden och ett förstärkt patientsäkerhetsarbete. Landstinget ska under den kommande perioden fortsätta med detta arbete för att ta del av de stimulansbidrag som finns tillgängliga. Totalt finns det 5845 mnkr för landstingen och kommunerna att ta del av och bedömningen är att vi ska klara av att ta den del som motsvarar Gävleborgs andel av befolkningen vilket ger oss 160Mkr i riktade statsbidrag. Riktade statsbidrag Tabell 1 2012 Totalt Budget LG 2012 Utfall LG 2012 Totalt Budget LG 2014 Totalt 2015 Totalt 2016 Totalt Sjukskrivningsmiljard 1000 34 22 1000 17 1000 1000 1000 Rehabgaranti 900 18 28 900 24 900 900 900 Förstärkt patientsäkerhet *2 525 0 36 675 1 675 675 675 Sammanhållen vård av äldre *3 1270 8 4 1300 2 1300 1300 1300 Psykiatrisatsning (totalt 900mnkr) *1 360 8 40 870 13 870 Kömiljard 1000 21 47 1000 32 1000 1000 1000 Stimulansmedel vårdval 160 0 5 100 0 100 100 100 Övrigt 3 Totalt 4229 92 182 5845 89 5845 5845 5845 *1 Köer BUP, rehab och kompetensutveckling. *2 Huvuddelen är inom prestationsbaserade stimulansbidrag Patientsäkerhet läkemedelsanvändning Antibiotikaresistens Vårdrelaterade infektioner Överbeläggningar *3 Används till prestationsersättning bl.a. för ökat engagemang inom palliativregistret och senioralert. Minskning av olämpliga läkemedel och undvikbar slutenvård Ekonomisk plan Landstinget Gävleborg har idag en av Sveriges högsta landstingskatter. För att länet ska vara attraktivt att bo och leva i krävs det att vi har konkurrenskraftiga villkor jämfört med andra angränsande län. Där tror vi att skattesatsen har en viktig betydelse, både för kommuner och för landstinget. En långsiktig plan arbetas fram för att justera skattesatsen till nivå med angränsande län. Inför 2014 och 2015 ser det ekonomiska läget positivt ut, detta tack vare förändringar i skatteutjämningssystemet som ger Landstinget Gävleborg en engångseffekt som extra resurs under 2014. Trots dessa förändringar av utjämningssystemet ser läget bekymmersamt ut för 2016 och framåt. För att klara en ekonomi i balans i slutet av perioden krävs att antingen kostnadsökningstakten hålls ned på låga nivåer eller att skatteintäkterna ökar i större omfattning. 10
Landstinget behöver ta fram en långsiktig analys och handlingsplan för över hur skattekraften kan ökas i länet. Sjukvårdsdivisionerna fortsätter att bedriva verksamhet med underskott, vilket inte är hållbart över tid. Trots extra satsningar inom detta område krävs god kostnadskontroll. Alla verksamheter ska bedrivas inom budgeterade ramar. Ekonomiska ramar Förutsättningar Tabell 2 Utfall 2012 Budget Prognos 2014 2015 2016 Skattesats (kr) 11,43 11,51 11,51 11,51 11,51 11,51 Uppräkning av skatteunderlag LG (%) 3,1 3,4*2 2,5 3,3 3,8 Uppräkning av skatteunderlag (%) 4,1 3,2 3,2 4,0 4,7 Uppräkning statsbidrag (%) 1,1 0,2 0,7 Landstingsprisindex (%) LPIK 1,5 1,8 1,8 2,4 1,8 2,8 Uppräkning budgetram (%) Hälso sjukvård 4,4*1 3,8 3,8 Tillväxt regional utveckling 1,2 1,2 2,0 Tandvård 0 1,0 1,0 Övrig verksamhet 1,0 1,0 2,0 Kollektivtrafik 1,2 1,2 2,0 Finansiellt mål, resultat (%) 1 1 1 1,5 1,5 1,5 Nettokostnadsutv. exl. åtgärder.(%) 3,8 3,4 3,5 Nettokostnadsutv. inkl. åtgärder.(%) 3,4 3,5 3,4 2,4 2,9 *1 LPIK + 2,0%(volymökning) för 2014 och 2015, LPIK + 1,0% för 2016 *2 Exklusive skattehöjning 0,7% 11
Resultatutveckling Tabell 3 Utfall 2012 Budget Prognos 2014 2015 2016 Verksamhetens nettokostnader 7102 7384 7413 7633 7816 8039 Skatteintäkter 5624 5760 5790 5906 6100 6335 Varav skatteväxling 134 Varav skattehöjning 152 Generella statsbidrag och utjämning 1635 1708 1674 1727 1730 1742 Varav justering av hemsjukvård 23 Förändring skatteutjämning 135 148 155 Resultat före finansnetto 157 84 51 135 162 193 Finansiella intäkter 64 54 62 29 29 29 Finansiella kostnader 115 64 294 53 76 102 Resultat 106 74 181 111 115 120 Ramar Fördelning av ekonomiska ramar Tabell 4 Budget Justerad budget Prognos Ram 2014 Ram 2015 Ram 2016 Hälso sjukvård 6208 6191 6170*1 6463 6709 6963 Varav vårdval 1472 1472 1537 1595 1656 Tillväxt regional utveckling 150 150 148 153 155 158 Kollektivtrafik 354 354 356 358 362 370 Tandvård 165 165 165 165 167 168 Övriga verksamheter 142 143 143 145 148 Övriga gemensamma kostnader 348 382 345 349 356 Totalt 7368 7350 7364 7627 7887 8163 eringsreserv 33 33 Åtgärd läkemedel 20 40 60 Inhyrd personal 50 75 100 Riktade statsbidrag 40 40 40 Besparing administration 10 20 30 Minskning anslag vårdval 0 50 100 Satsningar 126 124 126 Varav BUP 20 21 22 Varav Mellanvårdsplatser 30 31 32 Varav Skolhälsovården 10 10 11 Varav Fortsatt satsning sjuksköterskelöner 10 20 20 Varav Kommande satsningar 2014 56 72 121 Totalt 7401 7383 7364 7633 7816 8039 12
*1 Budgetavvikelse divisionerna, Operation 11mnkr, Medicin 34mnkr, PV 23mnkr, Diag. +9mnkr Investeringar Landstinget Gävleborg har under de senaste åren inte lyckats investera i den takt man planerat. eringen av investeringar görs endast ett år i taget och därför kräver vi en mer långsiktig investeringsplan på 5 år. Därutöver är det viktigt att vi klarar av nya investeringar utan att låna. Barnens hus Projektering för Barnens hus startas. Där ges möjlighet att samla relevant hälso och sjukvård för barn och ungdomar. Patienthotell Ett riktigt patienthotell byggs fristående i anslutning till Gävle sjukhus. Hotellet tas fram tillsammans med extern aktör som bygger, finansierar och driver hotellet. Parkeringshus, Gävle Parkeringshus byggs i anslutning till Gävle sjukhus. Hospice Projektering för Hospice i anslutning till Gävle sjukhus påbörjas. Utredning för Hospice i norra delen av länet genomförs. Ny akutmottagning Ny akutmottagning på Gävle sjukhus behövs. I samband med att en komplett lokalförsörjningsplan tas fram inarbetas nya lokaler för en ny akutmottagning. Investeringsramar Tabell 5 Budget Prognos 2014 2015 2016 2017 Investeringar byggnader 610 Investeringar inventarier 227 Totalt 837 628 403 500 500 500 2018 13