Normering av kvänska Kväänin eli kainun kielen systematiseeraaminen Seminaari kainun kielen revitaliseeraamisen ympäri Tromssa, 9. 10. oktooperikuuta 2014 Mari Keränen/Kielitietheen institutti UiT Ruijan arktinen universiteetti
Innehåll Språknormering Analys av språknormeringsprocesser Standardisering Normering av kvänska Inblick i standardisering av nordsamisk ortografi Slutsatser
Språknormering ~ språkplanering (språkplanlegging) Termen language planning lanserades av Einar Haugen (1959) Planning for a standard language in modern Norway Medvetna åtgärder riktade mot språk och språkbruk Språknormering/språkplanering Statusplanering Korpusplanering/standardisering Undervisningsplanering (acquisition planning)
Analys av språknormeringsprocesser Analysering av normeringsprocesser hos kvänska nordsamiska bokmål nynorsk Participerande observation, expertintervjuer och dokumentanalys Korpusplaneringsmodell av Lars S. Vikør Vilka principer har brukats, är processer likadana, ideologier bakom besluten, osv.
Vad är standardisering? Riktat mot språkets form och struktur på lexikal, ortografisk och morfologisk nivå ortografi (rättskrivning) grammatik ordböcker Bestämmelse över ortografi (rättskrivning): ett verktyg i social praxis för språkbrukare (Sebba 2007: 26)
Normering av kvänska Statusplanering: 2005 status som ett språk, ratifiering av ECRML del II Undervisning av kvänska i Troms och Finnmark (Opplæringslova 2 7) Lov om stedsnavn 7 Korpusplanering/standardisering: sedan 2007 (av Kvensk Institutt): Språkråd/Kieliraati; 2007 2010 Språkting/Kielitinka och språkkonsulter; 2008 kvänsk språkteknologiprojekt 2013 ortografi 2007, grammatik 2014
Målet i standardiseringen Det främsta målet är språkrevitalisering Att skapa ett uniformt språkstandard för: undervisning undervisningsmaterial skriftlig material officiella dokumenten och broschyrer Lärobokstandard/læreboknormal Læreboknormal, betegnelse på et utvalg blant formene i den offisielle rettskrivning som skulle brukes i lærebøker og i statsadministrasjonen. (Store norske leksikon) De som kan språket, kan skriva enligt sina dialekter.
Standardisering av nordsamisk ortografi Flera ortografier i bruk (också parallelt) fr.o.m. 1700-talet Samekonferensen 1971 i Gällivare: etablering av allnordisk allsamisk språknämnd, som blev till allnordisk nordsamisk språknämnd i1974 Allnordisk nordsamisk ortografi 1979 (reform i 1984)
Utveckling av nordsamiskas ortografier Konrad Nielsens ortografi ā ǣ č ĕ ǥ ī ŏ ǫ š ŧ ǯ (æ ø) Bergsland-Ruongortografi (västl. dialekter) á č š ž (æ ø) Lapin Sivistysseuraortografi (östl. dialekter) â č đ ǥ ŋ š ŧ ʒ ǯ (ä ö) 1979-ortografi á č đ š ŧ ž (ä/æ ö/ø)
Preliminära resultat av standardisering av kvänska vs. nordsamiska Kvänska Målet: språkrevitalisering Några huvudprinciper: fonemicitet morphofonemicitet pedagogiskhet rationalitet majoritet demokrati minoritism kompromiss mellan dialekter Nordsamiska (preliminärt) Målet: språkrevitalisering Några huvudprinciper: fonemicitet morphofonemicitet pedagogiskhet rationalitet majoritet demokrati minoritism kompromiss mellan dialekter
Slutsatser Normering av kvänska är nödvändigt därför att Kvänska förmedlats inte intergenerationellt kvänska undervisas som L2/L3 (kvänska som främmande språk) Det är lättare att lära sig med hjälp av ett konsekvent standardspråk det finns fortfarande plats till lokal/personlig variation i språket I utvecklingen av elektroniska applikationer krävs ett systematiserat (skrift)språk (så väl som det är möjligt ) Men: språket lever hela tiden, och standardiseringen blir aldrig färdig. Milroy & Milroy (1991: 22): Man kan fullständigt standardisera bara ett utdött språk.
Kiitoksii! Tack! mari.keranen@uit.no