Europeiska Unionen och Energi

EUROPAPARLAMENTET Europeiska Unionen och Energi Rapport Period: November December 2010 Datum för offentliggörande: Juni 2011 Särskild Eurobarometer 74.3 TNS Opinion & Social Denna undersökning beställdes av Europaparlamentet och samordnades av generaldirektoratet för kommunikation, enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen. Denna rapport återger inte Europaparlamentets åsikter. Tolkningarna och åsikterna är endast upphovsmännens.

Eurobarometer 74.3 EUROPEISKA UNIONEN OCH ENERGI Undersökning utförd av TNS Opinion & Social på uppdrag av Europaparlamentet och samordnad av generaldirektoratet för kommunikation TNS Opinion & Social 40 Hermann Debroux Avenue 1160 Bryssel Belgien

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 1. Hur ska vi hantera problemen med energiförsörjningen?... 4 2. Ömsesidigt stöd under en kris?... 9 3. Vad bör prioriteras i ett stärkt energisamarbete?... 14 SLUTSATS... 20

INLEDNING Europaparlamentet har under många år särskilt uppmärksammat EU:s energisituation. Det är mycket viktigt för både EU och medlemsstaterna att snabbt genomföra en gemensam energipolitik som på ett effektivt sätt kan bemöta alla utmaningar på detta område. Många minns den kris som Ryssland utlöste vintern 2008 2009, när landet drog in gasleveranserna till Ukraina. EU:s medborgare har fortfarande tydliga minnen av konsekvenserna. EU:s energiberoende blev särskilt påtagligt vid detta tillfälle, eftersom liknande händelser hade inträffat vintern 2005 2006. Förutom gas är EU beroende av externa leveranser av andra resurser, bland annat olja. Därför måste EU nu ta ställning i ett antal frågor: Hur kan vi säkra energiförsörjningen? Vilka förbindelser bör upprätthållas med leverantörsländerna? Vilka förbindelser ska upprättas med regionala samarbetsorganisationer? Hur kan vi på ett effektivt sätt sammankoppla 27 nationella nätverk? Hur ska vi utveckla alternativa energikällor, och vilka ska vi utveckla? Hur ska vi stabilisera elpriserna? Inför det första mötet i Europeiska rådet som uteslutande skulle behandla energifrågor den 4 februari 2011 verkade det lämpligt att undersöka EU-medborgarnas åsikter på detta område och ta reda på vilken funktion de förväntar sig att EU och medlemsstaterna ska fylla där. Det var mot denna bakgrund som Europaparlamentet beslutade att genomföra en Eurobarometerundersökning. EU-medborgarna tillfrågades vad de ansåg om ett stärkt energisamarbete inom EU, med bland annat frågor om solidaritet mellan medlemsstater och samordning av EU:s åtgärder. Slutligen ombads de ange vilken energipolitik de anser bör prioriteras. 1

Denna Eurobarometer utfördes på uppdrag av Europaparlamentets generaldirektorat för kommunikation. Den genomfördes av TNS Opinion & Social från slutet av november till mitten av december 2010. 26 574 EU-medborgare från 15 år och uppåt intervjuades personligen av intervjuare från TNS Opinion & Social (frågeformuläret delades ut av en intervjuare hemma hos den svarande). Vid undersökningen användes standardmetoden för Eurobarometer-undersökningar från generaldirektoratet för kommunikation (enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen). En teknisk kommentar om de intervjuer som utfördes av TNS Opinion & Social är bifogad i denna rapport. I denna förklaring beskrivs intervjumetoden samt konfidensintervallen. Undersökningen omfattar samtliga 27 medlemsstater och ingår i serie EB 74.3. Alla frågor som förekommer i denna rapport ställdes för första gången. 2

Anmärkning I denna rapport används de officiella förkortningarna för de olika länderna. De förkortningar som används och deras motsvarande länder är följande: FÖRKORTNINGAR EU27 DK Europeiska unionen (27 länder) Vet ej BE CZ BG DK DE EE EL ES FR IE IT CY LT LV LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Belgien Tjeckien Bulgarien Danmark Tyskland Estland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Cypern Litauen Lettland Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovakien Finland Sverige Storbritannien 3

1. Hur ska vi hantera problemen med energiförsörjningen? - Sex av tio EU-medborgare föredrar samordnade åtgärder för att hantera problem med energiförsörjningen - Det har bildats ett brett samförstånd för gemensamma åtgärder mellan de olika medlemsstaterna (60 procent) för att hantera problem med energiförsörjningen. Mindre än en tredjedel av de svarande (32 procent) föredrog att deras land agerade ensamt i dessa frågor och 8 procent svarade vet ej. 4

Denna önskan om större samordning på EU-nivå uttrycktes redan i Eurobarometer 74.1, som utfördes i augusti september 2010 och som fokuserade på den ekonomiska krisen. I denna undersökning sade 52 procent av EU-medborgarna att de skulle känna sig bättre skyddade mot den rådande krisen om deras land antog och genomförde samordnade åtgärder med de andra EU-länderna (jämfört med 33 procent som föredrog att deras land antog och genomförde enskilda åtgärder) 1. Denna önskan att se sitt land vidta samordnade åtgärder med andra EU-länder är ännu mer uttalad i frågan om energiförsörjning. Skillnader mellan medlemsstaterna Det är intressant att konstatera att svarande från länder som är medlemmar i euroområdet 2 oftare (62 procent) är för gemensamma åtgärder än svarande från länder utanför euroområdet (55 procent). Det råder stora skillnader mellan de länder som är mest för samordnade åtgärder på EU-nivå och de länder som är minst för. Det kan skilja så mycket som 40 procentenheter. - De länder som är mest för åtgärder på EU-nivå är Luxemburg (80 procent), Cypern (76 procent), Ungern (75 procent), Litauen (74 procent) samt Slovakien och Nederländerna (72 procent var). Det land som är minst för är Österrike med 40 procent. - De svarande som är mest benägna att stödja enskilda åtgärder i det egna landet kommer från Österrike (det enda land där en majoritet 56 procent av befolkningen uttrycker denna åsikt), Storbritannien (43 procent) och Finland (41 procent). 1 Se resultaten för fråga QC6 i Eurobarometer 74.1. http://www.europarl.europa.eu/pdf/eurobarometre/2010_10/analytical_synthesis_sv.pdf 2 Euroområdet: AT, BE, CY, DE, EL, ES, FI, FR, IE, IT, LU, MT, NL, PT, SI, SK Länder utanför euroområdet: BG, CZ, DK, EE (som anslöt sig till euroområdet i januari 2011, efter att undersökningen slutförts) HU, LV, LT, PL, RO, SE, UK. 5

Sociodemografisk analys Genom att analysera de sociodemografiska variablerna kan man ta reda på vilka befolkningssegment som stöder samordnade åtgärder inom EU och vilka som föredrar enskilda åtgärder inom det egna landet. - De yngsta svarandena är mest positiva till gemensamma insatser som syftar till att minska energiförsörjningsproblemen (64 procent i åldern 15 24 år och 56 procent i åldern 55 år och uppåt). De äldre svarandena är däremot mer benägna att stödja nationella åtgärder: 35 procent i åldern 55 och över, jämfört med 27 procent i åldern 15 24 år. 6

- Samma sak gäller utbildningsnivån, som är en avgörande faktor: det skiljer 19 procentenheter mellan svarandena med längst utbildning (68 procent) och de som slutade skolan före 16 års ålder (49 procent) när det gäller frågan om samarbete med andra EU-länder. - Tillhörigheten till en mer privilegierad samhällsklass verkar också påverka svaren: 69 procent av cheferna föredrar att deras land samarbetar med andra medlemsstater, jämfört med 55 procent av alla hemarbetande. Samma gäller också för 62 procent av de svarande som nästan aldrig har problem med att betala sina räkningar, jämfört med 53 procent av dem som för det mesta har ekonomiska problem. - Politiska sympatier verkar också påverka svaren. 35 procent av de svarande som placerar sig till höger på den politiska skalan är mer positiva till nationella åtgärder (jämfört med 29 procent av de som placerar sig till vänster), samtidigt som 65 procent av de svarande som befinner sig till vänster på den politiska skalan stöder åtgärder på EU-nivå (jämfört med 60 procent av de som sympatiserar med högern). - Slutligen verkar det påverka inställningen till gemensamma åtgärder inom EU om man har goda kunskaper om Europaparlamentets verksamhet och om anser att Europaparlamentet bör spela en viktigare roll. 65 procent av de svarande som har goda kunskaper om parlamentets verksamhet skulle känna sig bättre skyddade mot eventuella problem med energiförsörjningen om samordnade åtgärder vidtogs (jämfört med 58 procent av de som har sämre kunskaper om parlamentets verksamhet). Den mest påtagliga skillnaden är att det skiljer 22 procentenheter mellan de svarande som vill att parlamentet ska spela en viktigare roll (69 procent) och de som vill att det ska spela en mindre viktig roll (47 procent). 7

QA8 In winter 2008, some European Union Member States were faced with significant energy supply problems, in particular an interruption in gas deliveries. As a citizen, would you say that you would be better protected in the face of such an energy supply risk if? (OUR COUNTRY) adopted and implemented measures individually (OUR COUNTRY) adopted and implemented measures in a coordinated way with the other EU countries Don't know EU27 32% 60% 8% Gender Male 32% 61% 7% Female 33% 58% 9% Age 15-24 27% 64% 9% 25-39 32% 61% 7% 40-54 32% 61% 7% 55 + 35% 56% 9% Education (End of) 15-39% 49% 12% 16-19 34% 59% 7% 20+ 27% 68% 5% Still studying 24% 67% 9% Respondent occupation scale Self- employed 31% 64% 5% Managers 27% 69% 4% Other white collars 31% 64% 5% Manual workers 34% 57% 9% House persons 35% 55% 10% Unemployed 34% 56% 10% Retired 35% 55% 10% Students 24% 67% 9% Left-Right scale (1-4) Left 29% 65% 6% (5-6) Centre 34% 60% 6% (7-10) Right 35% 60% 5% Difficulties paying bills Most of the time 53% 37% 10% From time to time 57% 34% 9% Almost never 62% 31% 7% Information on EP's activities Informed 31% 65% 4% Not informed 33% 58% 9% 8

2. Ömsesidigt stöd under en kris? - Mer än tre fjärdedelar av alla EU-medborgare skulle vara villiga att hjälpa en annan medlemsstat med problem - Om EU-medborgarna skulle drabbas av energiförsörjningsproblem, vilka skäl skulle de ha för att hjälpa en annan medlemsstat med problem? Anser de att detta skulle gynna det egna landets energitrygghet? Anser de att denna hjälp är önskvärd i vilket fall, i andan av europeisk solidaritet mellan medlemsstaterna? Det är intressant att notera att en stor majoritet av EU-medborgarna är nästan lika benägna att stödja det första påståendet som det andra. Mer än tre fjärdedelar av de svarande (77 procent) anser att detta stöd skulle gynna deras land, och nästan 8 av 10 (79 procent) sade att det skulle vara önskvärt i andan av europeisk solidaritet mellan medlemsstaterna. Denna åsikt delas av en majoritet av medborgare från samtliga medlemsstater. Endast 16 procent respektive 15 procent tar avstånd från dessa två påståenden. 9

Skillnader mellan medlemsstaterna - De svarande som är mest benägna att förespråka hjälp till medlemsstater med problem för att gynna det egna landets energitrygghet finns i Danmark (91 procent), Sverige (89 procent), Luxemburg (86 procent) och Belgien (85 procent). - De som är mest benägna att förespråka sådan hjälp i en anda av europeisk solidaritet är i stor utsträckning medborgarna i samma medlemsstater: Sverige, Luxemburg och Danmark (89 procent var), Cypern (88 procent) samt Belgien och Frankrike (85 procent var). 10

11

Sociodemografisk analys Vid en undersökning av de olika sociodemografiska variablerna framgår vissa skillnader: - Män är något mer benägna än kvinnor att förespråka stöd i det egna landets intresse (79 procent jämfört med 75 procent av kvinnorna) och att säga att stöd är önskvärt i andan av europeisk solidaritet (80 procent jämfört med 77 procent). - Unga är mer benägna än äldre att förespråka hjälp till andra medlemsstater med problem, oavsett vilket det grundläggande skälet är: 79 procent av de unga svarandena (jämfört med 74 procent av de svarande i åldern 55 år och över) valde svaret för att gynna energitryggheten i det egna landet och 82 procent (jämfört med 75 procent av de svarande i åldern 55 år och över) valde i andan av europeisk solidaritet mellan medlemsstaterna. - Utbildningsnivån spelar också in: 83 procent av de svarande som studerat längre än till 19 års ålder (jämfört med 70 procent av de som slutade skolan före 16 års ålder) är för hjälp i det egna landets intresse medan 85 procent av de som studerat längst (jämfört med 70 procent av de som slutade skolan vid 15 års ålder eller tidigare) är för ett sådant stöd i andan av europeisk solidaritet. - Tillhörigheten till en högre samhällsklass verkar också påverka svaren: 84 procent av alla chefer (jämfört med 73 procent av alla arbetslösa) är för stöd i det egna landets intresse och 87 procent stöder ingripanden i andan av europeisk solidaritet (jämfört med 76 procent av alla arbetslösa). - Dessutom anser 78 procent av de svarande som nästan aldrig har problem med att betala räkningarna (jämfört med 69 procent av de som ofta har sådana problem) att sådan hjälp ligger i det egna landets intresse. 80 procent stöder också en sådan hjälp i andan av europeisk solidaritet (jämfört med 71 procent av de som ofta har ekonomiska problem). - Slutligen anser 84 procent av de som vill att parlamentet ska spela en viktigare roll (jämfört med 69 procent av de som vill att det ska spela en mindre viktig roll) att det ligger i det egna landets intresse att hjälpa andra medlemsstater med problem, och 86 procent (jämfört med 70 procent) av dem anser att stöd till andra medlemsstater är motiverat i andan av europeisk solidaritet. 12

QA9 Please tell me whether you totally agree, tend to agree, tend to disagree or totally disagree with each of the following statements concerning the question of energy supplies within the EU? It is in the interest of the energy security of (OUR COUNTRY) to provide assistance to another EU Member State facing significant energy supply problems It is in the interest of the energy security of (OUR COUNTRY) to provide assistance to another EU Member State facing significant energy supply problems It is desirable that (OUR COUNTRY) provides assistance to another EU Member State facing significant energy supply problems in the name of European solidarity between Member States UE27 77% 79% Sex Male 80% 80% Female 77% 77% Age 15-24 79% 82% 25-39 79% 81% 40-54 78% 80% 55 + 74% 75% Education (End of) 15-70% 70% 16-19 76% 79% 20+ 83% 85% Still studying 81% 84% Respondent occupation scale Self-employed 79% 81% Managers 84% 87% Other white collars 80% 81% Manual workers 76% 79% House persons 74% 74% Unemployed 73% 76% Retired 73% 75% Students 81% 84% Difficulties paying bills Most of the time 69% 71% From time to time 78% 78% Almost never 78% 80% Preference for the EP's role More important 84% 86% The same 78% 79% Less important 69% 70% 13

3. Vad bör prioriteras i ett stärkt energisamarbete? - Stabila priser och utvecklingen av förnybar energi prioriteras - För att ta reda på vad EU-medborgarna anser om ett stärkt energisamarbete mellan EU:s medlemsstater ombads de svarande välja en enda prioritering bland fyra alternativ. Ingen prioritering särskiljer sig tydligt från de andra. Den främsta prioriteringen bland EU-medborgarna (29 procent) är inte oväntat stabila energipriser (kanske på grund av de gradvis ökande priserna på fossila bränslen de senaste månaderna). Tätt efter kommer dock utvecklingen av förnybar energi (27 procent). På tredje plats kommer en tryggad energiförsörjning, som nämns av en av fem svarande (20 procent). På fjärde plats med 16 procent kommer bidrag till energibesparingar, i synnerhet genom att främja energieffektivitet som går ut på att producera samma varor och tjänster med mindre energianvändning. Dessutom verkar 4 procent av EU-medborgarna vara mottagliga för alla prioriteringar och sade spontant att alla fyra bör beaktas "samtidigt". 14

Skillnader mellan medlemsstaterna Den första observationen: Det förekommer betydande skillnader mellan de svarande i de medlemsstater som anslöt sig före 2004 och de som anslöt sig efter 2004/2007. Som ett resultat av detta nämns de två prioriteringar som gäller miljöskydd oftare i den första gruppen än i den andra. - Detta gäller särskilt utvecklingen av förnybar energi, som nämns av 30 procent i den första gruppen, men endast av 17 procent i den andra. - Vi kan också konstatera denna tendens, om än i mindre utsträckning, när det gäller bidrag till energibesparingar, i synnerhet genom att främja energieffektivitet som går ut på att producera samma varor och tjänster med mindre energianvändning: 17 procent respektive 13 procent. Två prioriteringar, som också är sammankopplade, nämns däremot oftare av svarande i medlemsstater som anslutit sig efter 2004/2007. Dessa är: - Stabila energipriser: 34 procent respektive 28 procent. - Tryggad energiförsörjning: 24 procent respektive 19 procent. Den andra observationen: Det förekommer betydande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller prioriteringar. - Det kan skilja så mycket som 37 procentenheter när det gäller stabila energipriser (29 procent): Denna fråga bör prioriteras i samarbetet, anser svarande i Litauen, Tjeckien (45 procent var) och Lettland (40 procent), medan de svarande som är minst benägna att välja detta alternativ bor i Danmark (8 procent), Sverige (9 procent) och Nederländerna (15 procent). Det verkar vara svårt att urskilja ett verkligt regionalt mönster (öst väst eller norr söder) i dessa resultat, vilket framgår av tabellen nedan. - När det gäller utvecklingen av förnybar energi (27 procent) kan det skilja så mycket som 41 procentenheter: Denna prioritering är särskilt populär bland svarande i Danmark (53 procent), Sverige (51 procent), Nederländerna (48 procent), Cypern (41 procent), Finland (35 procent), Frankrike och Luxemburg (33 procent var). - Minst benägna att välja denna miljöinsats är de svarande i Litauen (12 procent), Tjeckien och Bulgarien (13 procent var) eller i östra delen av Europa i allmänhet. 15

- När det gäller tryggad energiförsörjning (20 procent) kan vi konstatera att det skiljer så mycket som 21 procent mellan medlemsstaterna: Den här typen av åtgärder nämns främst i Tyskland (31 procent), Österrike och Polen (28 procent var) samt Bulgarien och Ungern (26 procent var), medan endast 6 procent av de svarande på Cypern uttryckte denna åsikt. - Slutligen skiljer det upp till 16 procent i prioriteringen av bidrag till energibesparingar, i synnerhet genom att främja energieffektivitet som går ut på att producera samma varor och tjänster med mindre energianvändning: Denna prioritering nämns oftare i Sverige och Finland (25 procent var), Lettland (24 procent var), Italien, Danmark, Malta och Slovenien (23 procent i dessa fyra länder). I Polen och Portugal prioriteras denna åtgärd dock endast av 9 procent. 16

QA7 The European Parliament wants increased energy cooperation between the European Union Member States. With this in mind, do you think that the main priority should be given to? The stability of energy prices Developing renewable energies Guaranteeing energy supplies Contributing to energy savings EU27 29% 27% 20% 16% BE 37% 24% 23% 14% BG 36% 13% 26% 10% CZ 45% 13% 21% 15% DK 8% 53% 14% 23% DE 29% 24% 31% 12% EE 32% 18% 22% 17% IE 27% 30% 22% 14% EL 37% 28% 11% 11% ES 29% 28% 20% 19% FR 36% 33% 10% 17% IT 19% 29% 17% 23% CY 26% 41% 6% 20% LV 40% 15% 15% 24% LT 45% 12% 20% 18% LU 28% 33% 13% 20% HU 23% 24% 26% 19% MT 36% 20% 12% 23% NL 15% 48% 17% 18% AT 21% 29% 28% 15% PL 32% 17% 28% 9% PT 38% 23% 20% 9% RO 35% 15% 20% 12% SI 22% 30% 18% 23% SK 35% 16% 24% 18% FI 21% 35% 17% 25% SE 9% 51% 13% 25% UK 29% 30% 17% 15% Highest percentage per country Highest percentage by item Lowest percentage per country Lowest percentage by item 17

Sociodemografisk analys - Ålder verkar vara en avgörande faktor när det gäller stabila energipriser, eftersom 32 procent av de svarande i åldern 55 och över nämner detta, jämfört med 21 procent av de svarande i åldern 15 24. Omvänt är det de unga svarandena som oftast (35 procent jämfört med 23 procent av de äldsta svarandena) anger att de prioriterar utvecklingen av förnybar energi. - Utbildningsnivån spelar också stor roll när det gäller utveckling av förnybar energi, eftersom 35 procent av de svarande som studerat längst prioriterar detta, jämfört med endast 18 procent av de som slutade skolan vid 15 års ålder eller tidigare. De som har studerat längst är också de som oftast (18 procent) nämner bidrag till energibesparingar, i synnerhet genom att främja energieffektivitet som går ut på att producera samma varor och tjänster med mindre energianvändning (jämfört med 13 procent av de som slutade skolan innan de fyllt 16). - De svarandes val verkar också påverkas av deras yrkeskategorier: Inte helt oväntat betraktar socialt utsatta personer oftast stabila energipriser som en prioritering (33 procent av de arbetslösa och 32 procent av kroppsarbetarna, jämfört med 20 procent av cheferna). Omvänt prioriterar 37 procent av cheferna utvecklingen av förnybar energi (jämfört med 24 procent av de arbetslösa och hemarbetande samt 21 procent av pensionärerna). Det verkar som om den föreslagna miljöinsatsen endast betraktas som en viktig fråga bland de svarande som haft minst ekonomiska problem i vardagen, dvs. en lyx som de bättre bemedlade klasserna har råd med. - Rimligt nog är de svarande som ofta har problem med att betala sina räkningar positivt inställda till att främja stabila energipriser (38 procent jämfört med 27 procent av de som nästan aldrig har några problem). De som nästan aldrig har ekonomiska problem prioriterar däremot oftare en tryggad energiförsörjning (22 procent jämfört med 15 procent av de som har sådana problem) och utveckling av förnybar energi (29 respektive 21 procent). 18

19

SLUTSATS Majoriteten av de intervjuade EU-medborgarna i denna studie efterfrågar ett ökat EU-samarbete i energifrågor. Svarandena är väl medvetna om det europeiska mervärde som en bättre samordnad energipolitik skulle ge. De vill också gärna se större solidaritet mellan medlemsstaterna i händelse av en försörjningskris (sex av tio håller med om detta). Sex av tio EU-medborgare vill se större europeisk samordning för att motverka de risker som är förknippade med en bristande energiförsörjning. Mer än tre fjärdedelar av de svarande skulle vara villiga att överväga att deras eget land hjälper en annan medlemsstat som har stora energiförsörjningsproblem, antingen för att det ligger i det egna landets intresse eller mer allmänt i andan av europeisk solidaritet mellan medlemsstaterna. Slutligen anser EU-medborgarna att ett stärkt energisamarbete i unionen skulle kräva dels att frågan om stabila energipriser uppmärksammas särskilt (29 procent), dels att man gör en miljöinsats som inbegriper utveckling av förnybar energi (27 procent). 20