Förslag MKB FÖR DETALJPLAN BOSTÄDER I BRANNEBOL Del av Brannebol 1.1 m.fl. P 2008-569 Samrådshandling Svärta, Nyköpings kommun SWECO Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 60 10
Förord Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning inför plansamråd har utarbetats av SWECO. Den ingår i handlingarna för Brannebol 1:1 m.fl. Ansvarig har varit Björn Sundblad som också svarat för miljöaspekterna vattenmiljö och friluftsliv. Kajsa Nilsson har svarat för miljöaspekterna naturmiljö, kulturmiljö och landskap samt dokumentets övergripande texter. Kvalitetsgranskning har utförts av Inger Poveda Björklund. Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram på uppdrag av Derome Mark & Bostad AB. Björn Sundblad SWECO Environment AB Nyköping Vatten och miljö/östra regionen
Sammanfattning Nyköpings kommun avser att planlägga Brannebol på uppdrag av Derome Mark & Bostad AB. Planförslaget innebär att ny bostadsbebyggelse (ca 35 fastigheter) ska etableras i Brannebol och att nya vägar ska anläggas parallellt med den befintliga i två delsträckor, bl.a. ned till Brannebol småbåtshamn. Brannebol är ett skärgårdssamhälle bestående av ett antal fritidshus, småbåtshamn samt betesmark. Trakten bedöms ha goda förutsättningar för etablering av permanent bostadsbebyggelse, något som i kommunens översiktsplan framhålls som viktigt för att bevara ett levande skärgårdssamhälle. En fortsatt levande skärgård fordrar att man skapar möjlighet till åretruntboende på nära pendlingsavstånd från tätorten så att människor kan bo och leva i kust- och skärgårdsområdet. Planområdet är beläget strax öster om Lappetorp vid Havet (ett befintligt bostadsområde för permanentboende) och används idag till största delen för sommarvistelse, rekreation och bete. Inom planområdet finns ett ängs- och hagmarksområde, delvis strandäng, som betas kontinuerligt. Längst ut vid udden finns två småbåtshamnar som bl.a. nyttjas av dem som har fritidshus på Marsö och som vistas i skärgården utanför Brannebol. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en del i förfarandet vid planering och exploatering. Dokumentet fungerar som ett beslutsunderlag i den kommunala planeringen samt som ett informationsunderlag till det samråd som hålls för övriga intressenter, såsom fastighetsägare och närboende. MKB:n behandlar två olika alternativ; nollalternativet och planförslaget. Nollalternativet innebär att föreslagen exploatering inte äger rum. I området finns emellertid flera antagna detaljplaner, vilket innebär att även nollalternativet medför en exploatering i området. Gällande detaljplaner medger att en utbyggnad av småbåtshamnen sker samt att tio outnyttjade byggrätter i strandnära läge nyttjas. Nollalternativet medger nära 30 % av planförslagets exploatering, baserat på befintliga godkända planer och exploateringen sker i huvudsak inom områden med värdefull natur. Planförslaget innebär detaljplaneläggning för ny bostadsbebyggelse. Enligt förslaget ska samtliga byggnader anpassas till den befintliga platsen vad gäller höjd, färg, materialval utformning m.m. Äldre bebyggelse i form av ekonomibyggnader tillhörande Brannebol gård ersätts med ny bebyggelse av äldre karaktär, för att bibehålla bykänslan samt bevara Brannebol gård som ett centrum tillika en samlingspunkt i området. Exploateringen sker till viss del inom områden med värdefull natur. Planförslaget strävar efter att bevara 1 (46)
ekar/ekologiskt viktiga strukturer, grönstråk och spridningsmöjligheter samt medger kompensationsåtgärder i form av gallring av igenväxande hagmark. Nedan följer en kortfattad redogörelse för bedömningen av planförslagets miljökonsekvenser. Naturmiljö Planförslaget bevarar relativt stora insprängda grönområden och strävar efter att bevara äldre ekar, som utgör ekologiskt viktiga strukturer. I och med exploateringen försvinner naturvärden av kommunalt intresse i form av ängs- och hagmark som betats under lång tid. Något som till viss del kompenseras genom att bevarade skogsområden gallras och öppnas upp. Nya vägar, en ökad trafik samt bebyggelsen i sig, avskärmar och skapar barriärer för växter och djur. Sammantaget bedöms planförslaget lokalt utgöra stora negativa konsekvenser på naturmiljön. Ur ett större perspektiv bedöms dessa negativa effekter få en marginell påverkan på växt och djurliv, då planområdet omgärdas av stora naturområden och liknande miljöer. Det bör även lyftas fram att kompensationsåtgärder och anpassningar som föreslås i MKB:n, kan komma att minska de lokala negativa konsekvenser som uppmärksammats. Vattenmiljö Förutsatt att kommunen bygger ut VA-ledningar längs kusten som planerat, och att vatten/avlopp kan anslutas till denna, bedöms de positiva konsekvenserna avseende vattenmiljön att överväga vid utbyggnaden i Brannebol. I annat fall kommer dricksvattnet att tas från grundvattnet med risk för att påverkan på grundvattennivån. Lokalt omhändertagande av avloppsvatten medför mindre utsläpp och kan innebära olägenhet om fastigheterna byggs relativt nära varandra. Planförslaget kommer att följa topografin i området och medger därför att avrinning sker mellan hus och att dränering kan ske under vägar. Påverkan på avrinning och infiltration bedöms av den orsaken vara måttlig. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget (om VA-ledning ej byggs ut) medföra små negativa konsekvenser med avseende på hydrologi och vattenmiljö. Kulturmiljö och landskapsbild Planförslaget ger en viss förtätning av bebyggelsen inom planområdet i de områden där man planerar att anlägga ny bebyggelse. Eftersom samtliga byggnader ska anpassas till landskapet och den befintliga bebyggelsen, vad gäller höjd, färg, materialval m.m., bedöms konsekvenserna på landskapsbilden bli små. Exploateringen tar ett ängs- och hagmarksområde (som utgör en viktig kulturmiljö i skärgården) i anspråk, varför planförslaget bedöms medföra märkbara negativa konsekvenser avseende kulturmiljön. Rekreation och friluftsliv Förlusten av strövområde och jaktmark uppvägs av de positiva konsekvenser som en ny etablering av naturnära boende/närhet till rekreation skapar. Främst 2 (46)
på grund av den utbyggnad som sker i småbåtshamnen som möjliggör för ett mer aktivt båtliv, men även på grund av att planförslaget i sig öppnar upp området för allmänheten och ökar tillgängligheten till rekreativ naturmiljö samt tillskapar en boendemiljö med nära tillgång till rekreation och friluftsliv, stora naturområden, båtliv etc. Planförslaget och övrig utbyggnad i Brannebol bedöms avseende rekreation och friluftsliv, totalt sett medföra märkbara positiva konsekvenser. Hälsa Den nya exploateringen utgör ur ett hälsoperspektiv etablering av ett förmånligt havsnära bostadsläge med lite trafikbuller och föroreningar. Lokaliseringen bidrar dock till att öka beroendet av biltrafik, vilket i ett större perspektiv är negativt vad gäller t.ex. utsläpp av koldioxid/växthusgas. Negativa konsekvenser avseende hälsa bedöms totalt sett som märkbara och den negativa påverkan som kan förutses, är att planförslaget ökar andelen boende i närhet till betesdjur (förutsatt att området fortsätter att betas). Något som eventuellt kan tänkas utgöra en störning genom lukt, buller och allergener. Miljöfrågor i byggskedet Brannebols känsliga naturmiljö och havsnära läge innebär att det är viktigt att förhindra spridning av föroreningar till mark och vatten i byggskedet. Det innebär t.ex. att uppställningsplatser för maskiner och fordon samt platser för upplag är avgränsade mot omgivningen och utformade så att läckage av drivmedel, olja eller andra ämnen inte sker till omgivande mark, dag- och grundvatten. Planförslaget bedöms vara förenligt med mål och riktlinjer enligt kommunens översiktsplan från 2003. Det bedöms dock inte vara helt förenligt med vissa gällande nationella miljömål. Exploateringen bedöms stå i strid med miljömålet ett rikt växt- och djurliv, då planen ianspråktar natur av värde för den biologiska mångfalden. Bebyggelsens läge kan förmodas öka beroendet av biltransporter, vilket står i strid med miljömålet ingen klimatpåverkan, samt mot regionala miljömål och lokala miljömål gällande utsläpp från transporter och persontrafik. 3 (46)
Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Syfte med detaljplanen 5 1.3 Behov av och syfte med miljökonsekvensbedömning 5 1.4 MKB-arbetets genomförande och avgränsning 6 2 Planområdet 9 2.1 Historik och nuläge 9 2.2 Gällande planer 11 2.3 Strandskydd 12 3 Alternativ 12 3.1 Nollalternativ 12 3.2 Planförslag 14 3.3 Alternativ till planförslag 16 4 Bedömningsgrunder 17 4.1 Tillämpliga miljömål 17 4.2 Riksintressen 19 4.3 Riktvärden för byggbuller 19 5 Miljökonsekvenser 21 5.1 Naturmiljö och vegetation 21 5.2 Vattenmiljö 30 5.3 Landskapsbild och kulturmiljö 32 5.4 Rekreation och friluftsliv 34 5.5 Hälsa 37 6 Konsekvenser under byggskedet 40 7 Sammanfattande bedömning 41 8 Grad av måluppfyllelse 42 9 Förslag på uppföljning 44 9.1 Syftet med uppföljning 44 9.2 Förslag på uppföljning 44 10 Referenser 46 4 (46)
1 Inledning 1.1 Bakgrund I Nyköping kommuns översiktsplan från 2003 anges att kusten och skärgården är av stor betydelse för kommunens utveckling. Skärgården är i nuläget i hög grad oexploaterad och i stora delar av kustområdet gäller särskilda restriktioner på grund av att området är av riksintresse enligt 4 kap 2 miljöbalken. I översiktsplanen framgår att kommunen strävar efter en kust- och skärgårdsutveckling som på ett bra sätt tillvaratar och lyfter fram dess olika värden. Det ska finnas möjlighet att bosätta sig i skärgården eftersom det är av stor betydelse för en levande skärgård. Brannebol 1:1 m.fl. är ett av områdena inom vilket det har bedömts finnas förutsättningar för förtätning och utvidgning av permanent bebyggelse. Under år 2007 togs ett planprogram fram för området som redovisar möjlig användning och utveckling av marken. Under hösten 2007 var planprogrammet föremål för samråd vilket föranledde till en mindre exploatering av området än den föreslagna samt beslut om att ta fram en fördjupad översiktsplan över kuststräckan Sjösa - Vålarö. Beslut om att upprätta detaljplan för området togs av kommunstyrelsens 2008-01-21. 1.2 Syfte med detaljplanen Det övergripande syftet med detaljplaneläggningen i Brannebol är att bilda en levande skärgårdsby med olika sorters sjö- och naturnära åretruntboenden på nära pendlingsavstånd från tätorten. På en mer detaljerad nivå är syftet att revidera gällande detaljplaner (P68-1 och P72-2) med vägomläggning samt justering av kvartersgränser och byggrätter. Därutöver ska det planlagda området utökas mot norr med nya bebyggelsegrupper. Planförslaget syftar till att bygga ca 35 enfamiljshus på fastigheten Brannebol 1:1, samt bygga hus för bostadsändamål, samlingslokaler, kontor, eventuell service och korttidsboende i befintlig äldre gårdsmiljö (tillhörande Brannebol gård). Särskild utformning av ny bebyggelse skall behålla gården som centralpunkt i området samt stärka och bibehålla bykänslan närmast gården. 1.3 Behov av och syfte med miljökonsekvensbedömning Enligt gällande bestämmelser i Miljöbalken och Plan- och bygglagen, ska en bedömning alltid göras om detaljplanen kan förväntas medföra en betydande 5 (46)
miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas i enlighet med miljöbalkens bestämmelser (6 kap 11-18, 20 ). Enligt kommunens behovsbedömning (Nyköpings kommun, 2008-06-02) kan planen förväntas medföra betydande miljöpåverkan med hänvisning till kommunens översiktsplan, gällande riksintressen och berörda miljömål. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) syftar till att bedöma positiva och negativa konsekvenser av planförslaget i jämförelse med ett nollalternativ. Dokumentet möjliggör en samlad bedömning av planens miljöpåverkan och där så är möjligt, redovisas förslag på åtgärder som avhjälper eller minskar de eventuella negativa effekter som planen medför. Vidare beskrivs planförslagets måluppfyllelse i relation till aktuella miljömål. Sammantaget utgör dokumentet ett beslutsunderlag i den kommunala planeringen likaså ett underlag till det samråd som hålls för övriga intressenter, såsom fastighetsägare och närboende. 1.4 MKB-arbetets genomförande och avgränsning MKB:n avgränsas geografiskt till att i första hand omfatta planområdet, se figur 4. För att kunna göra en relevant bedömning avseende påverkan av och på angränsande områden, har ett större område än exploateringsområdet beaktats i bedömningen av vissa miljöaspekter, se figur 1. Detta omfattar även befintliga planer och idéer till justeringar i dessa. I tid avgränsas bedömningen till år 2020 och de förutsättningar som då antas råda. Avgränsningen av miljöaspekter baseras främst på den behovsbedömning som utförts av Nyköpings kommun samt på de synpunkter som framkom vid samråd och som redovisas i samrådsredogörelsen daterad 2008-01-10. I MKB:n ska eventuella anpassningar och hänsynstaganden som gjorts före plansamrådet anges, samt förslag till ytterligare åtgärder/anpassningar som behövs för att begränsa detaljplanens negativa konsekvenser. Mot bakgrund av detta ska ett planförslag och ett nollalternativ konsekvensbeskrivas. 6 (46)
Nedan sammanfattas de nyckelfrågor, med motivering, som bedöms vara viktiga att belysa i MKB:n för detaljplan av bostadsområde i Brannebol. Naturmiljö och vegetation I och runt planområdet finns höga naturvärden i form av nyckelbiotoper samt ängs- och betesmarker som utgör naturvärdeklass 3 och är av kommunal betydelse. Vid kustområdet finns generellt rik fågelfauna med flera rödlistade arter. I området häckar mindre hackspett. Analys av naturmiljön lyfter framförallt dessa områden. Vattenmiljö Planområdet ligger vid kusten och en utbyggnad av hamnen föreslås i detaljplanen vilket innebär byggande i vatten och påverkan på strandzonen. Exploatering innebär behov av dricksvatten och omhändertagande av avloppsvatten. Dessa frågor analyseras inom områdets vattenmiljö. Landskapsbild och kulturmiljö Miljön inom och utanför planområdet är värdefullt både för landskap och för kulturmiljö. Landskapet är ett karakteristiskt kustlandskap med inslag av kulturmiljöer i form av ängsoch hagmarker, betade strandängar och en äldre lantbruksgård. Brannebol är historiskt en samlingspunkt för den inre skärgården. Mot bakgrund av detta ingår analys av landskap och kulturmiljö. Rekreation och friluftsliv Detaljplaneområdet ligger inom riksintresse för friluftslivet enligt 4 kap 2 miljöbalken vilket innebär att turismens och friluftslivets intressen särskilt ska beaktas. Området har stora värden för friluftslivet eftersom området har använts för fritidsboende länge. Det finns strövområden bevarade. Mot bakgrund av detta ingår analys påverkan på friluftslivet. Hälsa Betande djur, endast kor, finns i dagsläget inom planområdet och kommer att finnas i närheten av föreslagen exploatering. Närliggande boskap kan uppfattas störande på grund av lukt och buler. Området är klassat som ett normalriskområde för radon. Exploateringen innebär utökad trafik och högre ljudnivåer i området. Mot bakgrund av dessa frågeställningar analyseras hälsa i MKB:n. Detaljplanen medger cirka 35 st bostäder i externt läge i förhållande till Nyköping. Det finns kollektivtrafik vid väg 219 men bosättning på landsbygden medför ofta mer biltransporter och därmed större koldioxidutsläpp. Enligt behovsbedömningen kommer inga miljökvalitetsnormer att överstigas. Konsekvenser av ökat utsläpp från biltrafik analyseras därför inte i MKB:n. Byggskedet I byggskedet utförs olika arbetsmoment som tillfälligt kan påverka miljön. Detta redogörs för mer generellt i MKB:n. 7 (46)
För att lättare kunna gradera konsekvenserna har nedanstående formuleringar använts genomgående i dokumentet för samtliga bedömningar: Stora positiva/negativa konsekvenser: Begränsad påverkan på värden av regionalt intresse eller betydande påverkan på värden av kommunalt intresse. Märkbara positiva/negativa konsekvenser: Liten påverkan på värden av riksintresse/regionalt intresse eller begränsad påverkan på kommunalt intresse. Små positiva/negativa konsekvenser: Liten påverkan på värden av lokalt/kommunalt intresse eller ingen märkbar påverkan. 8 (46)
2 Planområdet 2.1 Historik och nuläge Brannebol är beläget vid havet omkring 12 km öster om Nyköping, söder om väg 219, se figur 1. Området har varit en samlingspunkt för den inre skärgården med bl.a. festplats för högtider i samband med skörd, fiske och midsommar. Brannebols gård har länge varit centrum för den inre skärgården och utgör med dess läge i sluttning mot sjön ett fint exempel på äldre bebyggelse i det Sörmländska landskapet. Den befintliga vägen ned till småbåtshamnen passerar Brannebols gård, med boningshus, ladugård och magasin, se figur 2. Figur 1 Översiktskarta 9 (46)
Figur 2 Avgränsningsområde för framtagande av miljökonsekvensbeskrivning. 10 (46)
Området är idag ett sommarstugeområde med ett 40-tal avstyckade tomter. Bebyggelsen är av varierande storlek och karaktär. Marken arrenderas i dagsläget till bete och under sommarhalvåret betas den öppna ängen inom och i anslutning till planområdet av ungdjur/kor ända in till de inhägnade tomterna, se figur 2. Längst söderut löper planområdet, d.v.s. en väg, in till en av Brannebols småbåtshamnar. Hamnarna nyttjas främst av dem som har fritidshus på Marsö och som vistas i skärgården utanför Brannebol samt av de boende som saknar egen brygga, se figur 1. Planområdet har flera fastighetsägare, varav Derome Mark & Bostad AB, tillika exploatör, äger större delen. Angränsande fastigheter är många till antalet och därmed även ägarna. Naturmiljön är varierad, med inslag av ekologiskt värdefulla strukturer. Inom delar av området klassas ängs- och hagmarksmiljön utgöra ett kommunalt intresse. En varierad naturmiljö med omväxlande öppna betade markområden och skogsabeklädda skogsmarker har gett en rik flora och fauna. I Brannebol hittas bl.a. arter som slåtterfibbla, bockrot mindre hackspett. 2.2 Gällande planer Översiktsplan Nyköpings kommun arbetar i dagsläget med att ta fram en fördjupad översiktsplan. Enligt gällande översiktsplan från 2003, visar kommunen en vilja att förtäta i området. Eftersom området omfattas av MB 4 kap 2, ska vid exploatering för ny bebyggelse eller andra ingrepp i miljön, turismens och friluftslivets (främst det rörliga friluftslivets) intressen särskilt beaktas. Detaljplaner I området finns idag tre gällande detaljplaner: P 68-1 fastställd 1968-02-22. Tomterna till delar av befintlig väg får endast bebyggas med hus som uppförs fristående i en våning. Vid dagens småbåtshamn är bestämmelserna ett vattenområde som får överbyggas samt område för småbåtshamn med en våningshöjd. P 72-2 fastställd 1972-02-08. Tomterna kring befintlig väg får endast bebyggas med hus, som uppförs fristående. P 06-77 fastställd 2006-12-16. Fem före detta tomter har avstyckats till fyra och tillfallit före detta ägare. 11 (46)
2.3 Strandskydd Utmed kusten råder strandskydd, ett skydd som generellt omfattar mark och vattenområdet 100 eller 300 meter från strandlinjen vid sjöar och kust. Strandskyddet regleras i 7 kap i miljöbalken och syftar till att säkerställa att goda livsmiljöer för växt- och djurlivet på land och i vattnet bevaras. Enligt planprogrammet från 2007 finns inget strandskydd inom större delen av området, då det är planlagt före 1975. Inom icke planlagda områden är strandskyddet 100 meter från strandlinjen, vilket endast omfattar en liten del öster om planområdet. 3 Alternativ 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att planförslaget inte kommer till stånd. Inom miljökonsekvensbeskrivningens avgränsningsområde finns dock antagna detaljplaner som exploaterar den södra delen av Brannebol, söder om planområdet. Nollalternativet medger, baserat på befintliga godkända planer, nära 30 % av planförslagets exploatering. Detta omfattar tio byggrätter för bostadsbebyggelse i strandnära läge samt en utbyggnad med fler bryggor, båtplatser och en ombyggnation av bodar/förråd i Brannebols småbåtshamn, se figur 3. Nollalternativet exploaterar naturmark som till stor del utgörs av värdefull natur. Eftersom utbyggnaden även omfattar hamnområdet påverkas även vattenmiljön temporärt under anläggningsskedet. 12 (46)
Utbyggnadsområde Bostäder Utbyggnadsområde Småbåtshamn Figur 3 Nollalternativ - befintliga gällande detaljplaner. 13 (46)
3.2 Planförslag I den norra delen av Brannebol dras en ny väg upp till den s.k. Festplatsen, se figur 2,4. I kilen som bildas mellan ny och befintlig väg samt på andra sidan om den nya vägen, skapas två förhållandevis plana tomter, se figur 4. Området är enligt planförslaget utsatt att nyttjas till daghemsverksamhet. Möjlighet finns att etablera mer än en verksamhet, men en av tomterna kommer troligtvis att bevaras som naturmark. Nya tomter för bostäder och/eller kontor, med sammanhållen karaktär kommer därefter att omge vägen på båda sidor. Två större och ett mindre stråk med naturmark naturlig vegetation i skogsmark kommer att bevaras, vilket delar upp bebyggelsen, se figur 4. Ekar med en stamdiameter på över 30 cm får inte fällas utan bygglov i delar av planområdet, utan ska i så stor utsträckning som möjligt bevaras i anslutning till den nya bebyggelsen, se figur 4. Planförslaget exploaterar naturmark som i delområden utgörs av värdefull natur. I de naturområden som bevaras ska skogen gallras och öppnas för att återskapa ängs- och hagmarkskaraktär. Det centrala naturmarksområdet planeras även att nyttjas som en naturlekplats. 14 (46)
Figur 4 Tilltänkt planområde inom Brannebol 1:1 15 (46)
I den norra och södra delen av planområdet, kommer nya vägar som får bebyggelse på båda sidor att anläggas. Den södra vägen, vars sträckning planeras ned till småbåtshamnen, kommer även att fungera som väg för befintlig bebyggelse. Husen ska anpassas till terrängen vad gäller lokalisering och utformning samt färg och materialval. Detta ska bl.a. uppnås genom bostädernas orientering och inramning samt genom enhetlig takutformning. Enligt planförslaget tillåts sadeltak, mansardtak och pulpettak. Husen ska även anpassas till terrängen så att uppfyllnader och schakt undviks i möjligaste mån. Totalt omfattar planförslaget ca 35 enfamiljshus inom Brannebol 1:1. På en tomt med befintlig äldre gårdsmiljö (ekonomibyggnader tillhörande Brannebols gård) planeras för hus med bostadsändamål eller andra alternativa ändamål, såsom samlingslokaler, kontor, eventuell service och korttidsboende. Särskild utformning av ny bebyggelse skall behålla som centralpunkt i området samt stärka och bibehålla bykänslan närmast gården. Enligt planförslaget får max 25% av byggnadernas bruttoarea inredas till kontor eller hantverk. Verksamheter får ej heller vara störande för omgivningen, d.v.s. bedrivas utomhus eller alstra mycket trafik. 3.3 Alternativ till planförslag I miljöbalkens bestämmelser ställs krav på att alla rimliga alternativ ska redovisas i MKB:n. I planprogrammet som togs fram under 2007, var ett större område för utbyggnad av fler bostäder, på förslag. Efter samråd minskades exploateringen ned till aktuellt planförslag, vilket omfattar ett betydligt mindre område/betydligt färre bostäder. Detta gjordes bl.a. i syfte att bevara naturområden med såväl biologiskt som rekreativt värde. Förslaget inför programsamråd bedöms därför inte vara ett rimligt alternativ att bedöma. Planförslaget utgör i dagsläget det enda alternativet och jämförs enbart med ett nollalternativ i bedömning av miljökonsekvenser. Nollalternativet utgörs ej av nulägessituationen, då det finns antagna detaljplaner inom området som troligtvis kommer att nyttjas. Parallellt med att ett utbyggnadsförslag tas fram i Brannebol, är en fördjupad översiktsplan som innefattar kustområdet mellan Sjösa till Vålarö under framtagande. Beroende på vad den fördjupade översiktsplanen kommer fram till och vilken utveckling som förespråkas i denna, kan eventuellt planförslaget/utvecklingen i området komma att ändras. 16 (46)
4 Bedömningsgrunder 4.1 Tillämpliga miljömål Nationella miljömål Det övergripande målet för Svensk miljöpolitik är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Riksdagen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål, så kallade miljömål, som beskriver hur vår miljö och våra natur- och kulturmiljöer bör beaktas för att värnas ur ett långsiktigt perspektiv. Av de nationella miljömålen bedöms följande 7 vara viktiga att beakta vid planering av bostadsbebyggelse i Brannebol (regionala miljömål 2007-2010 för Södermanlands län presenteras under respektive delmål): Begränsad klimatpåverkan Växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farligt. Regionala mål: Utsläpp av växthusgaser ska vara minst 4 % lägre för perioden 2008-2012 än utsläppen för år 1990. Minskad förbrukning av fossila bränslen. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Regionala mål: Utsläpp av fosfor och kväve ska ha minskat med minst 20 % jämfört med 1995 års nivå. Utsläpp av ammoniak ska ha minskat med minst 15 % jämfört med 1995 års nivå. Utsläppen av gödande ämnen från enskilda avlopp ska ha minskat med 25 % jämfört med 1992. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Regionala mål: De regionala målen omfattar minskade utsläpp av radioaktiva ämnen, minskad förekomst av hudcancer, kartläggning av elektromagnetiska fält och åtgärder vidtas, beredskap för radioaktiva utsläpp.. 17 (46)
Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Regionala mål: Skydd för grundvattenförande geologiska formationer. Senast 2010 ska användning av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för markstabilitet eller djuroch växtliv. År 2010 ska uttag av dricksvatten på mer än 10 m3 per dygn eller betjänar mer än 50 personer ska uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Bebyggelse ska utgöra en hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska utformas på ett miljöanpassat sätt. Långsiktig god hushållning med mark, vatten och resurser bör främjas. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt dess funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Regionala mål: De regionala målen är att hejda förlusten av biologiska mångfald, förbättra bevarandestatusen för minst 30 % av de nationellt hotade arterna till år 2015. Hållbart utnyttjande av resurser på såväl land som vatten ska år 2010 ske så att den biologiska mångfalden upprätthålls på landskapsnivå. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Regionala mål: Ett flertal delmål som långsiktig skydd av marina miljöer och kustoch skärgårdsområden, fredade områden, strategi för kulturarv och 18 (46)
odlingslandskap, anpassning av uttaget av fisk, begränsning av buller samt minskade utsläpp av olja och kemikalier från båtar och fartyg. Kommunala miljömål Enligt Nyköpings kommuns miljöpolicy från 2006 vill kommunen stimulera till en hållbar utveckling med god miljö och hälsa för alla kommuninvånare genom att beslut genomsyras av handling som leder till långsiktigt hållbar utveckling. Kommunen arbetar med att koppla samman miljö med sociala faktorer och ekonomi. Kännetecknande för kommunens miljöarbete ska vara helhetssyn, samverkan, engagemang och nytänkande. Nedan följer de övergripande mål i kommunen som är relevanta att beakta i planarbetet: Övergödning från mänskliga aktiviteter till vårt kustområde ska minska. Den biologiska mångfalden i kommunen ska bibehållas. Utsläppen från kommunens transporter och persontrafik ska minska. Samhällsbyggande och nyttjande av naturresurser ska vara inriktade på en långsiktigt hållbar utveckling: miljömässigt, ekonomiskt och socialt. I kapitel 8 presenteras planförslagets grad av måluppfyllelse för de nationella och lokala miljömålen, se tabell 1. 4.2 Riksintressen Området och dess kustläge är med hänsyn till dess natur- och kulturvärden i sin helhet utpekat som ett riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 2 MB (miljöbalken). Detta innebär att ingrepp som påtagligt kan skada områdets samlade natur- och kulturvärden inte får tillåtas. Geografiskt avgränsas kustområdet/riksintresset till att omfatta skärgårdsområdet upp till väg 219, strax norr om planområdet. Riksintresse för yrkesfiske gäller stora delar av Sörmlandskusten. Yrkesfiske bedrivs emellertid inte inom det närmast berörda kustområdet. 4.3 Riktvärden för byggbuller Ljudnivån uttrycks vanligen i dba vilket är ett frekvensvägt mått som efterliknar örats sätt att uppfatta ljud. Ekvivalent ljudnivå är en typ av medelljudnivå under en tidsperiod. Maximal ljudnivå är den högsta ljudnivån under en viss period och har normalt endast betydelse nattetid kl. 22.00 till 06.00. 19 (46)
Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd om buller från byggplatser med riktvärden, AR NFS 2004:15. Bullervärdena för ekvivalent ljudnivå utomhus är angivna som frifältsvärden under dag, kväll respektive natt. För bostäder anges riktvärdena för ekvivalent ljudnivå vara 60, 50 och 45 dba för dag, kväll respektive natt. För bostäder anges även ett värde för maximal ljudnivå nattetid under tiden 22-07. Om utomhusriktvärdena inte kan uppfyllas kan det bli aktuellt att inomhusvärden angivna som ekvivalent ljudnivå ska gälla. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme dagtid, kan ytterligare upp till 10 dba högre nivåer accepteras. Detta gäller inte kvälls- och nattetid. 20 (46)
5 Miljökonsekvenser 5.1 Naturmiljö och vegetation Nuläge Brannebol är beläget vid kusten, i ett småbrutet landskap med en spridd bebyggelse. Naturen i området är av blandad karaktär, med omväxlande öppet kulturlandskap och skogsmark. Odlad mark, ängar och beteshagar finns i före detta havsvikar (lerfyllda sänkor och dalgångar som skär in mellan skogsbevuxna höjder och kullar). På ett flertal platser i kustområdet finns naturområden och biologiska kärnområden med höga naturvärden. Det strandskydd som omfattar kusten (100 meter från vattenlinjen såväl på land som i vattnet) är upphävt inom stora delar av planområdet, då området planlades före år 1975. Ett par hundra meter öster om planområdet utgör kustområdet riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6 i MB (miljöbalken). Inom detta område finns bl.a. olika skogliga nyckelbiotoper och ett Natura 2000-område (tillika biotopskyddsområde) för habitatskydd av lövsumpskog, se figur 5. Naturvärden I Brannebol finns utpekade höga naturvärden i form av nyckelbiotoper, ett naturvärdesområde samt ett område med ängs- och hagmarksmiljö som klassats till naturvärdesklass tre. Det vill säga ett område som bedömts ha naturvärden av kommunal betydelse för den biologiska mångfalden (1, figur 5). Ängs- och hagmarksmiljön är i dagsläget det enda kända utpekade naturvärdet som är beläget inom tilltänkt planområde. En nyckelbiotop är en ovanlig biotop (livsmiljö) inom vilket det finns goda förutsättningar att hitta rödlistade eller hotade arter. Nyckelbiotoperna i Brannebol utgörs av en tallsumpskog en bit norr om det tilltänkta bostadsområdet (3, figur 5) och en lövängsrest/bergsbrant (senvuxna lindar med en rik kryptogamflora) i kantzonen mot den öppna betesmarken (2, figur 5). I anslutning till tallsumpskogen finns dessutom ett större område med lövträdsrik barrskog som bedömts utgöra ett naturvärdesområde, d.v.s. ett område med potential att med tiden utveckla höga värden (4, figur 5). 21 (46)
Figur 5 Naturvärden i Brannebol med omnejd, ängs- och betesmark enligt inventering 2003. Ängs- och hagmark/betesmark Vid en ängs- och hagmarksinventering som utfördes av Södermanlands länsstyrelse 1988 bedömdes (som tidigare nämnt) den ängs- och hagmark som löper längs med vägen genom planområdet utgöra naturvärdesklass 3. Området är klassat som Artrika torra-friska låglandsmarker av fennoskandisk typ och här växer bl.a. bockrot, brudbröd och slåtterfibbla. Ängs- och hagmark är ur ett nationellt perspektiv en hotad naturtyp, med ett högt bevarandevärde för den biologiska mångalden. Gamla tiders markanvändning med bete och hävd, gav ett småbrutet och uppstyckat landskap och en stor variation av biotoper samt ett mycket rikt växt- och djurliv. I Sörmland och Nyköpings kommun finns en förhållandevis stor andel ängs- och hagmarksmiljö kvar. I Brannebol har bete och hävd skett under lång tid, vilket skapat goda förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Under platsbesök i mars 2008 noterades en pågående igenväxning i stora delar av ängs- och hagmarksområdet. Vid jämförelse med en ängs- och betesmarksinventering som utfördes av Jordbruksverket 2003, kan man se att området nästan har halverats sedan 1988. Kvarvarande naturområde bedöms 22 (46)
fortfarande omfatta höga naturvärden, med många arter som indikerar på detta; slåtterfibbla, jungfrulinarter, bockrot, solvändearter m.fl, se figur 6. Figur 6 Naturvärden inom avgränsningsområde för MKB. Ängs- och betesmark enligt inventering 2003, gränsdragning av naturvärden är ej helt exakt. 23 (46)
I det öppna kulturlandskapet återfinns även flera stora fristående ekar, vilka utgör ekologiskt värdefulla strukturer för den biologiska mångfalden. Eken kan, om den får växa öppet och solbelyst, bli mycket gammal och erbjuder då rätt mikroklimat/habitat åt en mängd olika arter. Av de ekar som växer inom planområdet finns idag endast en med riktigt hög ålder. Gamla ekar med trädmjöl är kanske främst viktiga som insektsbiotoper och många hotade insektsarter är idag knutna till dessa. Mer generellt är gamla och solbelysta lövträd även viktiga biotoper för lavar, mossor och svampar, se figur 7. Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö. Skogsmark Den dominerande skogstypen inom planområdet utgörs av omväxlande granoch tallskog. I de mer fuktiga områdena tar gran över, medan tallen växer bättre i de mer magra och torra jordarna. Vid skogens kantzoner (mot väg och öppna marker) finns ett stort inslag av lövskog, främst triviala arter såsom al, asp och björk. Markskiktet domineras av ormbunkar, bl.a. örnbräken och tjocka lager med mossor såsom husmossa och björnmossa. I torrare skogspartier är markskiktet omväxlande rikt på örter, gräs och lingon-/blåbärsris. På höjdområden finns skogsgläntor med berg i dagen och inslag av hällmarkstallskog. Här växer tall mer glest och markskiktet domineras av olika lavar, ljung, stensöta, unga enar och tallplantor. Vid en svacka i skogen växer ett parti med ung trivial lövskog där kärrliknande förhållanden råder, figur 8. Fuktområdet är beläget utanför planområdet, i direkt anslutning till vägen. Vid ett fältbesök i mars 2008 fanns partier med öppet vatten i detta område och flera björkar som växer på platsen står på s.k. socklar, vilket vittnar om att vattennivån är genomgående hög. Sumpskogsområden bedöms generellt som ekologiskt viktiga strukturer med goda förutsättningar att hysa stor artrikedom av både växter och djur. De fuktiga områden som finns inom planområdet är inte klassade som sumpskogsområden och naturvärdena är förmodligen relativt begränsade då partierna är små och skogen ung, se figur 8. 24 (46)
Figur 8 Fuktig svacka med trivial lövskog. Figur 9 Tallar ut mot småbåtshamnen, foto taget mot Lappetorp. 25 (46)
Skogen i planområdet är genomgående av ung till mogen ålder. Ett fåtal gamla träd (tallar) återfinns längst ut på udden intill den lilla småbåtshamnen, se figur 9, samt i ängs- och hagmarksområdet (ekar). Mycket kortfattat kan skogen beskrivas som tämligen trivial, med inslag av ekologiskt viktiga strukturer och höga naturvärden. Spridningsmöjligheter för såväl skogs- som ängslevande arter i Brannebol, försämras/avskärmas lokalt i dagsläget av barriärer i form av en mindre väg, ett antal fritidshus och bebyggelse i Lappetorp. Barriäreffekten är förmodligen av mycket begränsad betydelse för arters spridning, då stora naturområden med liknande naturmiljö omgärdar området. Djurliv Generellt utgör kustområdets varierade naturmiljö, goda förutsättningar för ett rikt djurliv. Vid framtagande av detaljplan för ett skärgårdscentrum i Svärdsklova, ett kustområde ca 5 km öster om Brannebol, utfördes en häckfågeltaxering år 2005. Vid inventeringen fann man en rik fågelfauna med flera rödlistade arter (entita, turkduva och rosenfink). Fågelfaunan är förmodligen god även i Brannebol, eftersom området hyser en likartad/varierad naturmiljö. Tillgång till öppna gräsmarker, ängs- och hagmark, betad strandäng, vass- och klippstrand etc. medger en skiftande fågelfauna. Betade strandängar är ofta välbesökta fågellokaler och flera fågelarter, t.ex. stare, storspov, enkelbeckasin och gulärla, söker en stor del av sin föda på strandängar och andra fuktiga gräsmarker, se figur 10. Enligt kommunens behovsbedömning (Nyköpings kommun, 2008-03-10, Arbetsmaterial) häckar mindre hackspett, en art som gynnas av äldre lövskog, i Brannebol. Under platsbesök i mars 2008 fanns mycket spår av vildsvin i skogen. Två utfodringsplatser för vilt och ett antal viltstigar, indikerar att skogen hyser relativt mycket vilt, förmodligen både rådjur och vildsvin, se figur 11. 26 (46)
Figur 10 Betad strandäng intill småbåtshamnen i Brannebol. Figur 11 Utfodringsplats för vilt. 27 (46)
Konsekvenser av nollalternativ Befintliga detaljplaner som berör Brannebol tar ett ca 2 hektar stort markområde i anspråk, inom vilket naturliga betingelser och biotoper till viss del försvinner. Vid exploateringen förloras, enligt inventering utförd 1988, värden av kommunal betydelse. Förutsatt att man fortsätter att hålla efter det öppna kulturlandskapet i kvarvarande naturmiljö med bete samt att ingen avverkning sker i skogen, kan på sikt höga naturvärden och gynnsamma miljöer för hotade arter utvecklas. Nollalternativet bedöms medföra stora negativa konsekvenser lokalt på områdets naturmiljö. Ur ett större perspektiv utgör exploateringen dock en marginell påverkan på den biologiska mångfalden, då området omgärdas av stora naturområden med liknande miljöer. Konsekvenser av planförslag Planförslaget omfattar ett ca 7,1 hektar stort markområde. En del av den skogsbeklädda höjd som löper mellan Brannebol och Lappetorp, kommer att tas i anspråk och en stor del av den ängs- och hagmark som finns inom området försvinner. Vid exploatering av ängs- och hagmarksområdet förloras, enligt inventering utförd 1988, värden av kommunal betydelse. Eftersom trakten i Svärta församling hyser en mycket stor andel ängs- och betesmark, utgör förlusten dock en mycket liten andel. I ett av de naturområden som planeras att bevaras finns i dagsläget ett igenväxt ängs- och hagmarksområde, där skogen ska gallras och glesas ut. Beroende på om naturvärden och arter som är knutna till det öppna kulturlandskapet finns kvar, kan detta ses som en kompensationsåtgärd som stärker kvarvarande naturvärden. Vidare finns planbestämmelser (inom ett delområde av planförslaget) som så långt som möjligt avser bevara de ekar som har en stamdiameter på över 30 cm. Nyckelbiotopen strax öster om den planerade bebyggelsen berörs inte av exploateringen, se figur 6. Ny bebyggelse i området innebär en permanent barriär i naturmiljön där naturliga betingelser och biotoper, mer eller mindre försvinner. I den naturmiljö som blir kvar, i direkt anslutning till bebyggelse och infrastruktur, kommer troligtvis artsammansättningen att förändras som en effekt av att hydrologi och mikroklimat ändras. Ett ökat besökstryck kan på sikt även leda till en förändring av botaniska bestånd, t.ex. på hällar med känsliga moss- och lavskikt på och runt promenadstigar. Förutsatt att man fortsätter att hålla efter det öppna kulturlandskapet med bete och/eller hävd, samt att ingen avverkning sker i skogen, kan kvarvarande natur ges möjlighet att utveckla höga naturvärden. Även om ett aktivt bete i området är att föredra, är det troligt att förutsättningarna begränsas så pass att en 28 (46)
regelbunden hävd blir mer praktiskt att tillämpa. En fortsatt skötsel genom slåtter är ur ett biologiskt perspektiv ett mycket bra alternativ till bete. Skötsel genom slåtter är arbetsamt och krävande samt missgynnar vissa betesgynnade arter, men skapar på sikt en mycket rik naturmiljö (slåtterängar utgör en av våra artrikaste naturmiljöer) och en stor biologisk mångfald. Det är dessutom mycket troligt att marken tidigare brukats som slåttermark, då många av de arter som hittats vid inventering 1988 och 2003, indikerar på detta. Planförslaget utgör en marginell påverkan på ekologiska spridningssamband, då området omgärdas av stora naturområden med liknande miljöer. Tre större naturområden/grönstråk planeras dessutom att bevaras, vilket delar upp bebyggelseområdet och minskar den avskärmande effekten. Lokalt kan dock barriäreffekten av den ny bebyggelse och infrastruktur bli stor. Sammantaget bedöms planförslaget lokalt medföra stora negativa konsekvenser på områdets naturmiljö. Ur ett större perspektiv utgör detta dock en marginell påverkan på den biologisk mångfalden. Det bör även lyftas fram att kompensationsåtgärder och anpassningar som föreslås i MKB:n, kan komma att minska de lokala negativa konsekvenser som uppmärksammats. Förslag på åtgärder Mindre eller enstaka ekologiska strukturer med högt naturvärde, t.ex. äldre ekar, gamla höga frötallar m.m. bör så långt som är möjligt bevaras. Dessa kan stärka upp det bebyggda området och fungera som en spridningslänk för växter, insekter och fåglar. Att bevara stora träd i anslutning till bostadsbebyggelse skapar ofta framtida konflikter gällande lövfällning, beskärning etc. Träd rekommenderas därför att bevaras på ett behörigt avstånd från bebyggelse, främst inom planförslagets naturmarksområden. Den förlust av äldre träd som planen medför, rekommenderas istället ersättas genom kompensationsåtgärder såsom plantering och gallring. En fortsatt skötsel av öppna hagmarker genom bete och/eller hävd är nödvändig för att bibehålla många av de arter som är knutna till det öppna landskapet. Ett fortsatt bete i området är något som ej kan beslutas i planarbetet och beror mycket på de boendes önskningar, yttre omständigheter så som ekonomi i boskapsskötsel etc. För att säkra att landskapet hålls öppet bör planbestämmelser gällande fortsatt hävd anges. Vidare rekommenderas att en skötselplan tas fram för skötsel och tillsyn i hela Brannebolområdet, i enlighet med den fördjupade översiktsplan som är under framtagande. 29 (46)
5.2 Vattenmiljö Nuläge Områdets topografi visar att den ytliga avrinningen går från de högre delarna av området (cirka +20 m.ö.h) ned till Hornsfjärden där de rinner ut över strandängarna. Emellertid syns inte några större diken inom området, utan dränering sker mest genom naturens egna dräneringssystem. Området är kuperat och i svackor finns fuktiga områden dit vatten avrinner och ansamlas. Som nämns i kapitel 5.1 är dessa dock inte klassade som sumpskogsområden. Inom planområdet finns även en vattenförening som förser ett större antal sommarfastigheter med färskvatten. Vattnet tas från en vattenkälla och distribueras under sommarmånaderna via ett nät till respektive fastighet. Övriga fastigheter får sitt vatten från borrade eller grävda brunnar. Ett utdrag ur SGU:s brunnsarkiv (www.sgu.se) visar att det finns en djupborrad brunn (ID 997029988, Brannebol 1:1) inom planområdet. Inga kända inventeringar av tillgång av grundvattenförekomst eller dess kvalitet finns att tillgå. Avloppsfrågan hanteras av respektive fastighetsägare. Det kan antas att många använder trekammarbrunnar för BDT-vatten kompletterat med tankar för övrigt avlopp. Länsstyrelsen i Södermanland har genomfört en översiktlig inventering av länets grunda havsvikar (Länsstyrelsen Södermanlands län, 2002). Inventeringen omfattar totalt 184 områden varav två är av intresse för denna detaljplan, Hornsviken (nr 146) och Viken väst Fågelö (nr 145). Hornsviken inventerades inte men Viken väst Fågelö, som ligger öster om Brannebolsudden, beskrivs ha en ganska sparsam växtlighet men med ett kraftigt vassbälte. I rapporten bedöms påverkansgraden vara stor från bebyggelse och flertalet bryggor. Strandzonen är utsatt för stora naturliga vattenståndsvariationer, vilka kan vara av storleksordningen en meter över året. Dessa både stora och snabba ändringar påverkar både växtlighet och strandnära verksamheter. Enligt framtida klimatscenarios kan havsnivån i kustområdena öka med cirka en meter under 100 år. Nyköpings kommun planerar att bygga ut en VA-ledning längs med kusten. Den är planerat att utgå från Sjösa och en första etapp till Lappetorp. Planerna är att denna etapp ska var färdig år 2009. Detta innebär att vatten och avlopp senare kan anslutas till detta nät, eftersom utbyggnaden ska fortsätta till Svärdsklova. I Nyköpings kommun pågår sedan 2005 en fortlöpande inventering av enskilda avlopp. Utgående från denna inventering tas förslag fram för att minska näringsläckaget exempelvis med markbädd. 30 (46)
Konsekvenser av nollalternativ Nollalternativet innebär en mindre exploatering i området och bedöms inte påverka hydrologin då den naturliga avrinningen inte hindras nämnvärt. I det fall planerade VA-ledningar byggs ut vid kusten kommer grundvattnet inte nyttjas och utsläpp från avloppsvatten kommer inte att ske. I annat fall kommer dricksvattnet att tas från grundvattnet med risk för att påverkan på grundvattennivån. Omhändertagande av avloppsvatten kan medföra risk för mindre utsläpp från fastigheterna. Dagvattnet från hårdgjorda ytor kommer att tas om hand lokalt i området och med tanke på mängden bilar bedöms inte dagvattnet utgöra en risk för föroreningsspridning till grundvattnet. Utbyggnad av hamnen med ett 50-tal nya båtplatser innebär att muddring och andra vattenarbeten kommer att genomföras för att tillräckligt vattendjup av cirka en meter ska kunna erhållas. Hornsviken där arbetena kommer att utföras är inte inventerad och det finns därför inte kunskap om området som planeras för nya båtplatser utgör ett på något sätt värdefullt område för vattenmiljön. Om det antas att området består av sparsam växtlighet och kraftigt vassbälte, som i viken väst Fågelö, samt påverkad av nuvarande båtaktiviteter, bedöms inte muddring innebära bestående störningar på att växtoch djurlivet. Vattenverksamhet innebär anmälan till tillsynsmyndighet och eventuellt också att en tillståndsansökan enligt Vattenverksamhet 11 kap miljöbalken behöver upprättas. Sammantaget bedöms nollalternativet (om VA-ledning ej byggs ut) medföra små negativa konsekvenser med avseende på hydrologi och vattenmiljö. Konsekvenser av planförslag En utbyggnad av området med ca 35 fastigheter medför mer hårdgjorda ytor på grund av nytillkomna vägar och garageuppfarter. Området kommer emellertid att följa topografin i området och medger därför att avrinning sker mellan hus och att dränering kan ske under vägar. Påverkan på avrinning och infiltration bedöms av den orsaken vara måttlig. I det fallet planerade VA-ledningar byggs ut vid kusten kommer grundvattnet inte nyttjas och utsläpp från avloppsvatten kommer inte att ske. I annat fall kommer dricksvattnet att tas från grundvattnet med risk för att påverkan på grundvattennivån. Det har emellertid inte gjorts beräkningar inom ramen för detta MKB-arbete för hur stor denna påverkan kan bli. Lokalt omhändertagande av avloppsvatten medför mindre utsläpp och kan innebära olägenhet om fastigheterna byggs relativt nära varandra. Sammantaget bedöms planförslaget (om VA-ledning ej byggs ut) medföra små negativa konsekvenser med avseende på hydrologi och vattenmiljö. 31 (46)
Förslag på åtgärder I det fall anläggande av VA-ledning utmed kusten inte blir aktuellt och brunnar istället kommer att borras och avloppsvattnet tas om hand lokalt behöver påverkan på grundvattennivåer och på grundvattenkvaliteten utredas. Planera avledning av dagvatten så att påverkan av markvattenförhållanden blir så liten som möjligt. Vid planarbetet bör man säkerställa att den borrade brunnen på fastigheten 1:57 inte påverkas av den planerade vägen ned mot hamnområdet. 5.3 Landskapsbild och kulturmiljö Nuläge Landskapsbild Brannebol ligger i ett småkuperat kustlandskap med omväxlande öppna gräsmarker och skogsbeklädda höjdområden. Den betade strandängen som ligger i planområdets sydöstra del, ligger lågt i terrängen och sluttar ned mot havet. Stranden inramas av uppskjutande klippor som sträcker sig ut i vattnet. Befintlig bebyggelse, ett antal mindre hus med sommarstugekaraktär och den småbåtshamn som är belägen längst ut på udden, smälter in bra i landskapsbilden då dessa är belägna på kanten av den sluttning/höjd som löper genom området. Stora lövträd växer i det öppna ängs- och hagmarksområdet. Dessa utgör viktiga inslag i landskapsbilden och återspeglar det varierade och småbrutna landskapet som äldre tiders markanvändning har skapat. Kulturmiljö Landskapet i Brannebol utgör i sig ett kulturvärde som man så långt som möjligt bör försöka bevara. Enligt kommunens översiktsplan (antagen 2003) nämns både ängs- och hagmark samt betade strandängar som viktiga kulturmiljöer att bevara. Intill den väg som löper från väg 219 ner mot havet, står på västra sidan en pittoresk gammal lantbruksgård, Brannebols gård, med boningshus, ladugård och magasin med kulturhistoriskt värde. Inga fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar finns registrerade inom planområdet. 32 (46)
Konsekvenser av nollalternativ Nollalternativet innebär att planförslaget ej kommer till stånd och bebyggelse upprättas enligt gällande detaljplaner. Detta innebär att ny bebyggelse anläggs i strandnära läge och i direkt blickfång, vilket har en stor negativ påverkan på landskapsbilden, se figur 3. En förlust av naturmiljö i form av ängs- och hagmarksmiljö är negativt, då detta utgör en del i kustområdets kulturmiljö. I och med exploateringen i nollalternativet, minskar andelen öppet kulturlandskap. Den gamla bebyggelsen, lantbruksgården med tillhörande bebyggelse, omfattas av en befintlig detaljplan och kvarstår så som den är idag. Nollalternativet bedöms medföra märkbara negativa konsekvenser på kulturlandskapet och stora negativa konsekvenser på landskapsbilden. Konsekvenser av planförslag Planförslaget ger en viss förtätning av bebyggelse inom de områden där ny bebyggelse anläggs intill befintlig. Den nya bebyggelsen planeras att följa den höjd som löper upp mot väg 219 och husen kommer sannolikt att ligga naturligt i terrängen i harmoni med landskapet. Eftersom samtliga byggnader även ska anpassas till den befintliga platsen, vad gäller höjd, färg, materialval, utformning m.m., bedöms planförslaget medföra små negativa konsekvenserna på landskapsbilden. En förlust av naturmiljö i form av ängs- och hagmarksmiljö är negativt, då detta utgör en del i kustområdets kulturmiljö. I och med planförslagets exploatering, minskar andelen öppet kulturlandskap. Äldre bebyggelse i form av ekonomibyggnader tillhörande Brannebol gård ersätts med ny bebyggelse av äldre karaktär, för att bibehålla bykänslan samt bevara Brannebol gård som ett centrum tillika samlingspunkt i området. Förutsatt att kvarvarande kulturlandskap fortsätter att hävdas och hållas öppet, bedöms planförslaget medföra märkbara negativa konsekvenser på kulturmiljön. Förslag på åtgärder Nollalternativet skötsel genom bete och/eller hävd rekommenderas fortgå i bevarat naturområde. Ett fortsatt bete i området är något som ej kan beslutas i planarbetet och beror mycket på de boendes önskningar, yttre omständigheter så som ekonomi i boskapsskötsel etc. För att säkra att landskapet hålls öppet inom planområdet, bör planbestämmelser avseende fortsatt hävd anges. Vidare rekommenderas att en skötselplan tas fram för hela Brannebolområdet, i enighet med den översiktsplan som är under framtagande. 33 (46)
5.4 Rekreation och friluftsliv Nuläge Brannebol ligger inom ett område med stora värden för friluftslivet och är av riksintresse för det rörliga friluftslivet, se figur 12. Sedan gammalt är området en etablerad fritidsbebyggelse vilket innebär att antalet människor som vistas i området ökar under sommarhalvåret. I området finns möjlighet för promenader i skog, på vägar och utmed stranden. Hällmarken är en viktig målpunkt men även en känslig miljö. Hällarnas lav- och mosskikt tål inte slitage och tar lång tid att återhämta sig. Befintliga vägar fungerar idag som stråk för friluftslivet. I figur 13 visas stråk för friluftsliv samt gång- och cykel. I skogsområdena bedrivs jakt av markägarna. Närheten till kusten och fritidsbåtshamnen ger möjlighet till fiske, bad och båtliv. En relativt omfattande båttrafik förekommer till och från bryggorna, främst ut till öarna utanför. I nuläget finns cirka 30 båtplatser, se figur 14. Ytterligare ett bryggområde finns några hundra meter österut med dubbelt så stort antal båtplatser. De som har fastigheter, främst ute på Marsö, är fördelade på båda bryggområdena. Figur 12 Område av riksintresse för friluftsliv respektive rörligt friluftsliv. 34 (46)
Figur 13 Befintliga och i planförslaget tilltänkta promenadstråk i Brannebol. 35 (46)
Figur 14 Befintligt hamnområde. Konsekvenser av nollalternativ Utbyggnad i området bedöms inte påverka det landbaserade friluftslivet i någon större grad eftersom befintliga vägar och stigar kommer att påverkas i liten omfattning. Delar av strandzonen kommer att omvandlas till hamnområde. Det innebär att stenhällar med möjlighet att vistas vid vattnet försvinner. Ett utökat hamnområde med fler båtplatser, kommer dock att medföra större möjligheter för båtaktiviteter, både för dem som lever på Marsö och för dem som bor i området. Med en mindre utbyggnad av småbåtshamnen och samordning mellan bryggområdena kan ökad tillgänglighet för fastighetsägare uppnås. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra märkbara positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv. Konsekvenser av planförslag Planförslaget innebär att gångstråk bevaras samt att fler gångstråk tillskapas, se figur 13. Det planerade området bedöms inte utgöra en barriär för friluftslivet så länge som befintliga stigar och vägar behålls. 36 (46)