[ES] GODKÄND 20.1.2015 OCH 9.6.2015 Utbildningsdag vid FPV Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet
[ES OCH EB] GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER Användarvänlighet Logisk struktur Definition av termer Undvikande av överlappningar med andra styrdokument Ändringar utgående från den nya organisationen Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 2
EUROPEAN STANDARDS AND GUIDELINES,ESG (S. 12) www.uka.se/nyheter/svenskoversattningavesgnutillganglig.5.6a0740f1150a87f42a75cc7.html Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 3
EUROPEAN STANDARDS AND GUIDELINES,ESG (S.12) RIKTLINJER för utformning och inrättande av utbildning: Utbildningarna erbjuder studenterna både akademiska kunskaper och färdigheter, däribland sådana som är generiska, som kan komma att påverka studenternas personliga utveckling och som kan användas i deras framtida yrkesliv. Utbildningarna är utformade med övergripande utbildningsmål, som är i linje med lärosätets strategi, och explicita lärandemål är utformade i dialog med studenter och andra intressenter drar nytta av extern expertkunskap och externa referenspunkter avspeglar Europarådets fyra mål för högre utbildning (se även Tillämpningsområden och begrepp) är utformade så att de möjliggör en tydlig progression för studenterna innehåller uppgifter om studentens förväntade arbetsinsats, till exempel uttryckt i ECTS innehåller välstrukturerade praktiktillfällen där så är lämpligt genomgår en formell process för inrättande av nya utbildningar. www.uka.se/nyheter/svenskoversattningavesgnutillganglig.5.6a0740f1150a87f42a75cc7.ht ml Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 4
KRITERIER FÖR GOD LÄRANDEMILJÖ Alla utbildningslinjer gjorde självvärdering hösten 2014 med Auditeringshandboken som grund > god praxis Kriterierna för god lärandemiljö utgör grund för det fortsatta arbete vid alla utbildningslinjer Bygger på cirkelmodellen planering > genomförande > uppföljning och utvärdering av undervisning och utbildning Rektors beslut 10.6.2015 www.abo.fi/beslut Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 5
LÄRANDEMÅL FÖR DENNA KORTKURS Efter genomgången kortkurs förväntas deltagarna kunna: Hitta akademins styrdokument om utbildning Använda ES i sitt eget arbete genom att Komma ihåg vad kapitlena heter eller innehåller i stora drag för att kunna slå upp relevanta paragrafer Kunna kontakta personer som vid behov kan hjälpa till med tolkningar Reflektera över sambandet mellan regler och praktisk tillämpning i det egna arbetet Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 6
[ES] BESLUT 20.1.2015 Information till personalen 20.1.2015: På styrelsemötet den 20 januari 2015 behandlade Åbo Akademis styrelse förslaget till en ny examensstadga. Stadgan godkändes med tillägget att rollerna mellan ämnes- och utbildningslinjeansvariga ska klargöras. Examensstadgans bilagor återremitterades. Ny examensstadga (ES) för akademin fr.o.m. 1.2.2015 Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 7
[ES] BESLUT 9.6.2015 Ändringar: 7, 8a, 8b, 9, 16, 17b, 27, 39, 44, 55 Beslut: o Bilaga 1: Utbildningsansvar enligt fakultet och utbildningsområde o Bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram o Bilaga 3: Undervisnings- och examinationsspråket Att notera i denna presentation = praktiska åtgärder att vidta och/eller tilläggsmaterial som tillhandahålls En studerande följer i princip konsekvent samma stadga i alla sina studier Att notera: Inte när det gäller mognadsprovet, se ES 16 Kan byta enligt reglerna, se ES 10 kap. Översättning till engelska klar för ES och bilaga 3 Bilaga 1 och 2 kontrolleras som bäst, bl.a. termer Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 8
[ES] 1-2 KAPITEL 1 kap. Grundläggande bestämmelser Akademins bestämmelser, nationella bestämmelser Utbildningsansvaret vid akademin ES 4 I matrisform som bilaga 1 och bilaga 2 Utbildningslinjer och magisterprogram 2 kap. De olika aktörerna och deras uppgifter inom utbildning och undervisning Styrelsen, fakultetsråd, dekaner ES 5-7 De utbildningslinjeansvariga ES 8a De programansvariga för separata magisterprogram ES 8b De ämnesansvariga eller ämnesklusteransvariga ES 9 Examinatorer ES 10 Tentatorer, lärare, egenlärare ES 11-13 Grundutbildningsnämnden ES 14 Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 9
[ES] 3 KAP. UTBILDNING 3 kap: Utbildning Definitioner av begrepp Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 10
[ES] 15 LÄROÄMNEN OCH HUVUDÄMNEN Läroämnena delas in enligt huvudämnen eller helheter som jämställs med läroämne och biämnen Huvudämne eller helhet som jämställs med läroämne (i fortsättningen huvudämne): Det akademiska läroämne inom vilket lärdomsprovet för lägre respektive högre högskoleexamen utarbetas. Kan bestå av ett eller flera fackämnen, vilka fastslås av fakulteten Huvudämnen fastslås av styrelsen enligt följande: Inom varje område där akademin ska ordna utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen och som nämns i F 1040/2013 Sådana som akademin anser strategiskt betydelsefulla. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 11
[ES] 15 HUVUDÄMNEN OCH BIÄMNEN Alla huvudämnen inom högre högskoleexamen, förutom inom området för kemi- och processteknik: Kan också vara huvudämnen inom forskarutbildningen Inom kemi- och processteknik är ett av fackämnena huvudämne inom forskarutbildningen Biämnen inom examen om inte annat framgår av bilaga 1 läroämnen som utgör endast biämne förtecknas inom respektive fakultet. Huvud- och biämnen: Delas in i nivåerna grund- och ämnesstudier samt fördjupade studier Huvudämnets grund- och ämnesstudier ingår i lägre och de fördjupade studierna i högre högskoleexamen Minsta omfattning för ett biämne är 25 sp grundstudier. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 12
[ES] 16 LÄRDOMSPROV Ett lärdomsprov består av ett examensarbete och ett mognadsprov. Lärdomsprovet består av en kandidatavhandling och ett mognadsprov för lägre högskoleexamen en avhandling pro gradu eller ett diplomarbete och ett mognadsprov för högre högskoleexamen. Ett mognadsprov ska visa att skribenten har god kännedom om ämnesområdet för avhandlingen sådan språklig färdighet och kommunikativ förmåga som lagstiftningen kräver. Alla avhandlingar och mognadsprov sakgranskas. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 13
[ES] 16 MOGNADSPROV Mognadsprov för lägre högskoleexamen utgörs av en del (10 000 tecken utan mellanslag) av en svensk-, dansk- eller norskspråkig avhandling. Då avhandlingen är skriven på ett främmande språk utgör den svenskspråkiga sammanfattningen (10 000 tecken) mognadsprov. Kandidatavhandlingar kan inte författas gemensamt av flera skribenter, eftersom mognadsprovet utgör en del av avhandlingen. Mognadsprov för högre högskoleexamen utgörs av ett svenskspråkigt abstrakt (2500 tecken utan mellanslag) som ingår i avhandlingen. Om studenten inte har ett språkgranskat mognadsprov på svenska från en tidigare examen utgörs mognadsprovet av en del (10 000 tecken) av avhandlingen. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 14
[ES] 16 MOGNADSPROV För studerande som enligt ES 39 har rätt att skriva avhandling på engelska behövs ingen svensk sammanfattning. Mognadsprovet utgörs av en del (10 000 tecken) av en avhandling inom lägre högskoleexamen och ett abstrakt (2500 tecken) inom en avhandling för högre högskoleexamen skrivet på avhandlingens språk. I undantagsfall kan mognadsprovet skrivas som ett separat prov. En studerande vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska ska skriva ett separat andra mognadsprov på finska, om studeranden inte på annat sätt fyller kravet på utmärkta kunskaper i ett inhemskt språk. Bestämmelserna om mognadsprovet gäller alla studerande oberoende av när de inlett sina studier. Undantag gäller för studerande som hunnit inleda arbetet med en gemensam kandidatavhandling. Dessa får färdigställa sin gemensamma kandidatavhandling och skriva var sitt mognadsprov av tidigare typ fram till 31.12.2015. (9.6.2015) Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 15
MODELL, FHPT Modell för abstrakt, fhpt http://www.abo.fi/fakultet/fhpt_blanketter_stud Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 16
[ES] 17A UTBILDNINGSLINJER Utbildningen för lägre och högre högskoleexamen ordnas i form av utbildningsprogram som benämns utbildningslinjer. Varje linje omfattar 300 sp 180 sp studier för lägre högskoleexamen 120 sp studier för högre högskoleexamen (psykologi 150 sp) Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 17
[ES] 17A MAGISTERPROGRAM Utbildningslinjens studier för högre högskoleexamen benämns magisterprogram. Inom utbildningslinjerna inklusive magisterprogrammen kan det finnas olika inriktningar Utbildningsansvaret fastslås av styrelsen, se ES bilaga 1 Inom ett magisterprogram ska studier i åtminstone ett av de läroämnen eller de helheter som jämställs med läroämne och som upptas i bilaga 1, ingå i en sådan omfattning och med ett sådant innehåll att de tillsammans med övriga studier inom de fördjupade studierna ger studeranden färdigheter för forskarutbildning och fortsatta studier i samma läroämne. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 18
[ES] 17B SEPARATA MAGISTERPROGRAM Separata magisterprogram kan ordnas inom akademin eller tillsammans med andra universitet Styrelsen fastslår, se ES bilaga 2 Magisterprogram som leder till en eller flera examina tillsammans med ett eller flera finländska eller utländska universitet kan vara: Gemensamt magisterprogram (eng. Joint Degree Master s Programme) Studerande får en examen och endast vid hemuniversitetet Anteckning om vilket eller vilka universitet examen är gemensam med Dubbelmagisterprogram (eng. Double Degree Master s Programme) Studerande får examen vid flera universitet. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 19
[ES] 18 STUDIER OCH STUDIEPRESTATION Grunden för dimensioneringen av studierna är studiepoäng. 1 600 timmar = ett läsårs studier = 60 studiepoäng. 27 timmar (à 60 min.) = 1 studiepoäng. En studieprestation är resultatet av en godkänd formell prövning av inhämtade kunskaper och färdigheter med någon av akademins examinationsformer (på kommande i uppdaterad instruktion för examination och bedömning). Studieprestationerna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver Studerandes totala arbetsbörda uträknas utgående från arbets- och undervisningsformerna, se ES 20 Att notera: Matris för granskning av arbetsformer och beräkning av arbetsmängd för studerande finns här: www.abo.fi/stodenhet/pedguider Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 20
[ES] 18 PRESTATIONERNAS OMFÅNG Prestationernas omfång anges i studiepoäng som heltal minsta prestation inom grundutbildningen är 5 sp alla prestationer ska vara delbara med 5. Undantag kan göras vid externt samarbete och för studentaktiviteter enligt vad som fastställs i undervisningsplanen. En godkänd prestation registreras i studieprestationsregistret. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 21
[ES] 18 DELPRESTATION En studieprestation kan bestå av flera delprestationer Examineras separat, men registreras inte i studieprestationsregistret. Bör anges hur de olika delarna examineras och bedöms Ska av lärarna dokumenteras i en lärplattform. För att garantera studerandenas rättsskydd och så att studerande kan kontrollera sina delprestationer Att notera: Kurser med flera inlämningsuppgifter, presentationer eller aktiviteter bör dokumenteras i Moodle Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 22
[ES] 19 UNDERVISNINGSPLANEN Fakultetsrådet godkänner årligen en undervisningsplan. Utbildningar som ges Undervisning som ordnas förtecknad med kursnamn, omfattning och kurskod Obligatoriska studieprestationer ska alltid ingå i fakultetens egen undervisningsplan Kan vid behov erbjudas med olika intervall. Centret för livslångt lärande gör för varje läsår upp ett förslag till undervisningsplan för öppna universitetet Föreläggs fakulteterna för beslut. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 23
[ES] 19 UNDERVISNINGSPLANEN Forsknings- och utbildningsservice sköter läsårets schemaläggning Utser internt ett nödvändigt antal huvudansvariga schemaläggare. Tidpunkterna för den obligatoriska grundundervisningen fördelas så jämnt som möjligt över läsåret och dess olika perioder så att kurs- och examinationskollisioner undviks så att användningen av lärar- och utrymmesresurserna optimeras. Kontaktundervisningen ska planeras så att hela veckan, i huvudsak vardagar mellan kl. 8 och 17, används effektivt. Undervisningsprogram: Uppgifter om kursnamn, kursens omfattning, kurskod, lärare, tidpunkt och plats Undervisningsplanen publiceras på akademins webbplats senast 1.8. :ska innefatta all nödvändig information Att notera: Fakultetskansliet ger årligen information och tidtabell om hur undervisningsplanen utarbetas Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 24
SCHEMALÄGGNING FRÅN LÄSÅRET 2015-2016 Effektivt studieår 1.9-31.5 Effektiv användning av terminerna både höst och vår Erbjuda 60 sp/läsår jämt fördelat över terminerna Fyra perioder under ett läsår Grundläggande principer Hela studieveckan används effektivt från måndag-fredag Undervisning kl. 8.15-16.45, med huvudsaklig pass Kl. 8.15-9.45, 10.15-11.45, 13.30-15.00, 15.15-16.45 Pedagogiska studier för ämneslärare: ht to 13.30-16.45 Språkundervisningen anpassas enligt fakulteterna Undantag: lärarutbildningspraktik vid Övis Se rektors beslut 9.4.2015 www.abo.fi/personal/beslut Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 25
[ES] 20 UNDERVISNINGS- OCH ARBETSFORMER Vid akademin finns följande undervisnings- och arbetsformer: 1) föreläsning [att notera: aldrig obligatoriska, se ES 53 ] 2) gruppundervisning/ seminarium (aktiverande undervisning) 3) laborationer/fältarbete/ övningar (praktisk undervisning) 4) självstudier (litteraturläsning/ materialsökning/förberedelse för tentamen eller annan examination/skriftliga uppgifter/övrigt självständigt arbete som syftar till att fördjupa och tillägna sig innehållet) 5) tentamen 6) praktik 7) övrigt. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 26
[ES] 21 EXAMENSBESKRIVNING Examensstruktur Publiceras på akademins webbplats. Utbildningens namn, omfång och nivå i utbildningens struktur Uppdelning i delar: Obligatoriska studieprestationer Sådana som krävs för examen Ingen av dem kan väljas bort. Valbara studieprestationerna Finns ett fastslaget utbud av prestationer, av vilka vissa alternativ väljs Valfria studieprestationer Alla högskoleprestationer kan väljas Att notera: Begreppen är definierade. Studiehelhet Flera studieprestationer med ett sammanfattande lärandemål. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 27
[ES] 21 KURSBESKRIVNING Kursbeskrivning Arbets- och styrredskap som utgör juridisk grund för varje studieprestation. Anger studieprestationens innehåll och hur den ska genomföras Innehåller bl.a. kod, namn, innehåll, lärandemål, arbetsformer, arbetsmängd, allmänfärdigheter, examination och bedömning samt utvärdering. Publiceras på akademins webbplats senast 1.8. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 28
[ES] 21 LÄRANDEMÅL Lärandemål ska anges i varje kursbeskrivning Beskriver kärninnehållet Tröskeln för vad som krävs för godkänd prestation Beskriver vad studerande förväntas kunna, utföra eller förhålla sig till Fungerar som skriftliga bedömningskriterier för det lägsta godkända vitsordet. Alla lärandemål bör vara uppfyllda för godkänd prestation. Lärandemål ska också anges för examina. Att notera 1: Tilläggsmaterial om utarbetande av kursbeskrivningar, taxonomi för lärandemål, matris för granskning av att en kursbeskrivning är samordnad (Constructive Alignment) Att notera 2: Läs även guiden Kursbeskrivningar och kursdatabasen: Att skapa och revidera kurser i MinPlan för införandet av färdigplanerade kurser i kursdatabasen. www.abo.fi/stodenhet/pedguider Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 29
SKU2015: UPPFYLLER KURSERNA SINA LÄRANDEMÅL? Kurserna uppfyller sina lärandemål FHPT FPV FSE FNT Jag vet inte fakulteten Ja Nej Kan inte bedöma 1 92,6 % 5,6 % 1,8 % 3 86,2 % 10,3 % 3,5 % 5 90,4 % 4,8 % 4,8 % 1 81,8 % 6,8 % 11,4 % 3 76,3 % 15,8 % 7,9 % 5 87,5 % 8,3 % 4,2 % 1 80,4 % 8,9 % 10,7 % 3 78,7 % 9,8 % 11,5 % 5 65,4 % 26,9 % 7,7 % 1 90,5 % 2,4 % 7,1 % 3 94,3 % 0,0 % 5,7 % 5 79,3 % 17,2 % 3,5 % 1 100,0 % 0,0 % 0,0 % 3 0,0 % 0,0 % 0,0 % Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30
[ES] 22 LÄGRE HÖGSKOLEEXAMEN Uppbyggnad för akademins utbildningslinjer: Gemensamma studier minst 25 studiepoäng Grundstudierna i ett läroämne 25 studiepoäng Ämnesstudierna i ett läroämne 35 studiepoäng Innehåller ett lärdomsprov och seminarier på 10 studiepoäng Andra studier Akademiska studiefärdigheter minst 5 studiepoäng Metodologi minst 5 studiepoäng Språk och kommunikation 15-25 studiepoäng. Valbara studier omfattar 0-15 studiepoäng. Undantag från huvudreglerna Kan på anhållan av vägande skäl fås genom beslut av rektor. Rektors beslut 9.5.2014/13.2.2015/16.4.2015 www.abo.fi/beslut Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 31
[ES] 23 HÖGRE HÖGSKOLEEXAMEN Uppbyggnad: Grundstudier och ämnesstudier enligt ES 22 Fördjupade studier Minst 60 studiepoäng. Innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 32
[ES] 24 LÄRARUTBILDNING Mål och uppbyggnad samt studier i lärarutbildningen framgår av F 794/2004. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 33
SKU2015: UTVECKLADE KUNSKAPER Har dina studier utvecklat följande kunskaper? Kunskap om vetenskapens etiska regler Kunskap om ÅA:s forskning i ämnet/ämesinriktningen 56,8 % 55,2 % 69,3 % 82,8 % 79,3 % 70,2 % Kunskap om ämnesrelaterade yrken och arbetsmarknader Kunskap om att tillämpa teoretisk kunskap i praktiken 73,4 % 66,9 % 72,7 % 70,9 % 74,8 % 79,3 % 1 3 5 Aktivt medborgarskap Förmåga att verka i en mångkulturell miljö 50,3 % 50,3 % 57,0 % 59,8 % 66,9 % 75,2 % 0,0 % 20,0 % 40,0 % 60,0 % 80,0 % 100,0 % Andel ja-svar Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 34
[ES] 4 OCH 5 KAPITLENA 4 kap. Antagning och registrering av studerande 25-33 5 kap. Studierätt 34-37 Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 35
[ES] 6 OCH 7 KAPITLENA 6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket Sammanfattas i ES bilaga 2 7 kap: Kommunikation och allmänna språkkunskaper Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 36
[ES] 38 SPRÅKANVÄNDNING I GRUNDUTBILDNINGEN Akademins undervisnings- och examensspråk är svenska Användningen av främmande språk fastställs i UniL 11. Akademin värnar om att svenska språket i Finland bevaras och utvecklas som Vetenskapsspråk Samhälls- och kulturbärande språk Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 37
[ES] 38 UNDERVISNINGEN Undervisningen för lägre och högre högskoleexamen ges huvudsakligen på svenska Undervisning kan ges på engelska Inom en utbildningslinje 0-15 sp Inom ett magisterprogram 0-25 sp Fastställs i undervisningsplanen Utöver dessa kan studieprestationer innehålla lärandemål med terminologiövningar på främmande språk Undervisning ges på finska och främmande språk i respektive språkämne och språkcentrets kurser Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 38
[ES] 38 UNDERVISNINGEN Att notera 1: Fakultetsrådet godkänner undervisningsplanen Kan besluta om principer för vilken typ av undervisning som är meningsfull att ges på engelska med tanke på olika målgrupper t.ex. utländska gäststuderande, inhemska studenters uppövande av engelska m.m. Att notera 2: Beroende på typ av examensstruktur kan kurser på engelska finnas i t.ex. Huvudämnet, gemensamma obligatoriska studier m.m. Att notera 3: Studier avklarade på främmande språk utomlands och utanför akademin kan som förut godkännas inom examen Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 39
[ES] 38 EXAMINATIONEN Examinationen sker med lärandemålet som grund på svenska eller engelska Fastställs i kursbeskrivningen För kurser på annat språk än svenska I kursens lärandemål och examination ska ingå prövning av kunskaper i terminologi och centrala begrepp på svenska Om lärandemål och examination innehåller prövning av kunskaper i ett främmande språk Examinationen kan vara enbart på det främmande språket Examinationen i främmande språk sker med utgångspunkt i det aktuella språket Att notera: Ingen subjektiv rätt för studenten att skriva examinationsuppgifter på svenska Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 40
[ES] 38 SAMMANFATTNING AV SPRÅKANVÄNDNINGEN Undervisnings- och examinationsspråket redovisas i ES bilaga 3 enligt följande gruppindelning: Inhemska och nordiska examensstuderande Utländska examensstuderande Inhemska gäststuderande Utländska gäststuderande För studerande inom separata magisterprogram redovisas språket i ES bilaga 2 Undantag från reglerna kan beviljas av rektor Bör finnas vägande skäl som förutsätter att undervisningen ges på engelska, t.ex. samarbete med enheter utanför akademin Att notera: Ingen enhet har mera rätt att ge alla fördjupade studier på engelska. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 41
[ES] 39 SPRÅKET I AVHANDLINGAR Avhandling för lägre högskoleexamen Svenska, danska eller norska Finska eller främmande språk Ifrågavarande språk kan användas enligt examinators bedömning Avhandling för högre högskoleexamen Svenska, danska eller norska Engelska med handledarens tillstånd Svensk sammanfattning (10 000 tecken) krävs Annat språk med dekanus tillstånd Svensk sammanfattning (10 000 tecken) krävs Finska och främmande språk Det ifrågavarande språket Svensk sammanfattning (10 000 tecken) krävs På svenska med dekanus tillstånd Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 42
[ES] 39 SVENSK SAMMANFATTNING Avhandlingar som är avfattade på något annat språk än svenska, danska eller norska Ska innehålla en sammanfattning på svenska (ca 10 000 tecken). I övrigt görs sammanfattningen enligt språkcentrets anvisningar. En sammanfattning på svenska behövs inte i följande fall: En studerande som bedriver studier i en utbildning på engelska och vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska får skriva sin avhandling och sitt mognadsprov på engelska. Samma rätt har en utländsk, icke nordisk studerande samt färöiska och isländska studerande. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 43
[ES] 39 RÄTT ATT SKRIVA AVHANDLING OCH MOGNADSPROV PÅ ENGELSKA Rätt att utan särskild anhållan skriva avhandling och mognadsprov på engelska har En studerande som bedriver studier i en utbildning på engelska och vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska En utländsk, icke nordisk studerande samt färöiska och isländska studerande Sammanfattning på svenska behövs inte Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 44
[ES] 40 SPRÅKKUNSKAPER VID AVLÄGGANDE AV EXAMEN Kunskaper i finska (L 424/2003) Sådana språkkunskaper som krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter och som är nödvändiga med tanke på det egna området Undantag gäller för en studerande som har avlagt examen på andra stadiet på Åland Kunskaper i minst ett främmande språk Kunskaper som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning Bestämmelserna gäller inte en studerande som fått sin skolutbildning På något annat språk än finska eller svenska Utomlands Fakultetsråden kan besluta om språkkunskaper utöver minimikraven. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 45
[ES] 41 SVENSKA OCH FINSKA Bedömningskriterier och bedömningsgrunder Studerande som fått sin skolutbildning på svenska (eller på både svenska och finska) Utmärkta kunskaper i svenska Uppnås genom språkligt godkänt mognadsprov Nöjaktig eller god skriftlig och muntlig förmåga i finska Uppnås genom språkprov eller språkstudier (L 424/2003) Undantag för studerande som avlagt examen på andra stadiet på Åland som bör uppvisa minst samma omfattning studier som andra, men inte samma nivå Studerande som fått sin skolutbildning på finska eller samiska God skriftlig och muntlig förmåga i svenska Uppnås genom språkligt godkänt mognadsprov Undantag om de studerar inom engelskspråkiga magisterprogram: minst nöjaktig muntlig och skriftlig förmåga Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 46
[ES] 42 FRÄMMANDE SPRÅK Bedömningskriterier och bedömningsgrunder Främmande språk = latin eller moderna språk Undantag de inhemska språken samt danska och norska Kunskapsnivån bestäms enligt följande krav: nivå 4 innebär specialiserad språkbehärskning, dvs. sådana kunskaper i språket som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning Ingår i alla examina nivå 3 innebär allmän språkbehärskning, dvs. förmåga att förstå facktexter på språket nivå 2 innebär elementär språkbehärskning, dvs. förmåga att använda språket i allmänna situationer. Språkcentret erbjuder språkkurser på alla fyra nivåer Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 47
[ES] 42 GEMENSAM KURS I ENGELSKA Kunskaper på nivå 4 i engelska kan också uppnås genom godkänd examination på engelska av kurs som ges på engelska i det egna läroämnet. Språkcentret sköter examinationen av de språkliga färdigheterna Läroämnet sköter examinationen av det fackliga kunnandet Att notera: Nu kan en kurs på engelska i det egna ämnet också ge nivå 4, ta kontakt med språkcentret för att tillsammans utarbeta en sådan kurs Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 48
[ES] 43 AKADEMISK FRAMSTÄLLNING En kurs i akademisk framställning (kommunikation) Ingår i alla utbildningslinjer Omfattning 5 sp Språkcentret ansvarar för undervisning och examination Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 49
SKU2015: KOMMUNIKATIVA FÄRDIGHETER Har dina studier utvecklat följande kommunikativa färdigheter? Förmåga att uttrycka mig i skrift på svenska Förmåga att uttrycka mig muntligt på svenska (t.ex. debatter, diskussioner) 69,8 % 85,9 % 80,2 % 65,8 % 74,2 % 75,2 % Kommunikation på finska 28,6 % 44,2 % 33,9 % Kommunikation på engelska Kommunikation på andra språk Presentationsförmåga 15,6 % 36,2 % 31,9 % 32,2 % 66,9 % 66,8 % 79,8 % 79,8 % 81,0 % 1 3 5 Förmåga att samarbeta med andra 82,4 % 86,5 % 82,6 % Förhandlingsförmåga 62,3 % 57,1 % 59,5 % 0,0 % 20,0 % 40,0 % 60,0 % 80,0 % 100,0 % Andel ja-svar Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 50
[ES] 44 SPRÅK- GRANSKNING Syftet med språkgranskningen av avhandlingar för högre högskoleexamen är att se till att de uppfyller de allmänna språkliga krav som gäller vid akademin. Syftet med språkgranskning av mognadsprov är att tillse att de uppfyller de språkliga kraven enligt ES 16. Ansvaret för korrigeringar och korrekturläsning ligger hos studeranden. Ett arbete för grundexamen bör vara innehållsmässigt godkänt av handledaren innan det inlämnas för språkgranskning. Att notera: Språkcentrets webbsidor om språkgranskning, som innehåller bl.a. tidtabeller, frågor, exempel på utlåtande, se www.abo.fi/csk Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 51
VIKTIG FÖRÄNDRING I SPRÅKGRANSKNINGEN FRÅN 1.8.2015 En studerande visar inte längre sina kunskaper i svenska genom att skriva en separat essä Språkgranskning av mognadsprov Del av kandidatavhandlingen Svensk sammanfattning Del av pro gradu-avhandling Handskrivna mognadsprov som lämnas in efter 1.8 språkgranskas inte Undantag för specialfall där personer med finskspråkig skolutbildning måste visa utmärkt förmåga i finska Pro gradu-avhandlingar och diplomarbeten språkgranskas Svenska sammanfattningar språkgranskas Språkcentrets webbplats www.abo.fi/csk Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 52
[ES] 45 UTLÄNDSKA STUDERANDES SPRÅKKUNSKAPER Studier helt på svenska ska uppnå En för studierna behövlig basnivå i svenska Inga förkunskaper > 15 sp De som har förkunskaper > Kan också delta i motsvarande test Antagna direkt för avläggande av högre högskoleexamen Behöver inte uppnå basnivå > 10 sp Studier helt på engelska eller annat främmande språk Krävs inte basnivå Studier inom separata magisterprogram Språkstudier och nivåer anges i ES bilaga 2. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 53
[ES] 46 BEFRIELSE FRÅN SPRÅKKUNSKAPSKRAV Dekanus kan av särskilda skäl och efter att ha hört språkcentret helt eller delvis befria en studerande från De språkkunskapskrav som gäller för avläggande av examen Språkgranskning av mognadsprovet Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 54
[ES] 8 KAP. UNDERVISNINGEN OCH STUDIEGÅNGEN Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 55
[ES] 47 LÄSÅR OCH TERMINER Akademins läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli (UniL 558/2009 39 ) Undervisning ges under två terminer som vardera är indelad i två perioder. Höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 december Vårterminen börjar den 1 januari och slutar den 31 juli. Att notera: Separat beslut 9.4.2015 av rektor om schemaläggning Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 56
[ES] 48 PLANERING AV UNDERVISNING Fakulteterna ska planera så att 1) Undervisningen uppfyller sitt syfte med tanke på målsättning och lärandemål för kurser, helheter och examina 2) Kopplingen mellan utbildningen och forskningsverksamheten tydliggörs för studerande redan vid studiestarten och förmedlas fortgående med varierande metoder under studietiden 3) Undervisningen vid utbildningslinjerna uppbyggs på en bred bas och möjliggör öppenhet för studerande att göra egna val 4) Öppenheten stöds genom ett utökat mång- och tvärvetenskapligt samarbete, vilket underlättar för studerande att skapa sin examensprofil. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 57
SKU2015: BEDÖM STUDIERNAS BELASTNING Bedöm studiernas belastning Studiernas arbetsbörda är Studietakten i kurserna är Alltför stor/ snabb 1 3 5 Lämplig Alltför liten/ långsam Alltför stor/ snabb Lämplig Alltför liten/ långsam Alltför stor/ snabb Lämplig Alltför liten/ långsam 17,1 % 78,9 % 3,5 % 23,3 % 73,0 % 3,7 % 18,2 % 77,7 % 4,1 % 15,1 % 80,9 % 4,0 % 9,8 % 86,5 % 3,1 % 6,6 % 85,1 % 4,3 % Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 58
[ES] 49 STUDIEGÅNG OCH STUDIEARRANGEMANG Fakulteterna ordnar undervisningen och handledningen [och examinationen] så att Studerandena kan bedriva sina studier effektivt och ändamålsenligt Heltidsstuderande kan avlägga examina inom den föreskrivna målsatta tiden för examina. Tydligt strukturerad rekommenderad studiegång För varje år för hela examen. Utgående från den målsatta studietiden I regel 30 sp per termin och totalt 60 sp per läsår. De enheter som ordnar undervisning ska Främja lärande, studieförmåga, jämställdhet, likabehandling och livslångt lärande genom att Studiearrangemangen för den ordinarie undervisningen och examinationen i mån av möjlighet utformas så att studerandenas olika utgångslägen, livssituationer och behov beaktas Vid examination beakta att en del av studerandena utför förtroendeuppdrag vid akademin. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 59
Andel ja-svar SKU 2015 60SP/ÅR 100,0 % Studiernas struktur är sådan att det är möjligt att avlägga 60sp/år 90,0 % 83,9 % 80,0 % 70,0 % 60,0 % 63,0 % 71,0 % 74,0 % 71,0 % 68,0 % 69,0 % 77,0 % 72,0 % 76,1 % 59,5 % 50,0 % 40,0 % 30,0 % 1 3 5 20,0 % 10,0 % 0,0 % 2011 2012 2013 2014 2015 År Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 60
SKU 2015: 60SP/ÅR FAKULTETSVIS Studierna är uppbyggda så att det är möjligt att avlägga 60sp/år FHPT FPV FSE FNT Jag vet inte fakulteten Ja Nej Kan inte bedöma 1 77,8 % 9,2 % 13,0 % 3 62,1 % 17,2 % 20,7 % 5 57,1 % 26,2 % 16,7 % 1 79,5 % 9,1 % 11,4 % 3 84,2 % 5,3 % 10,5 % 5 66,7 % 12,5 % 20,8 % 1 94,6 % 0,0 % 5,4 % 3 73,8 % 16,4 % 9,8 % 5 69,2 % 19,2 % 11,6 % 1 81,0 % 7,1 % 11,9 % 3 82,8 % 8,6 % 8,6 % 5 48,3 % 20,7 % 31,0 % 1 100,0 % 0,0 % 0,0 % 3 0,0 % 0,0 % 0,0 % Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 61
[ES] 50 KURSARRANGEMANG Kursanmälan är obligatorisk för alla kurser. För att ordna en kurs krävs ett minimiantal deltagare som framgår av kursbeskrivningen. Om minimiantalet inte uppnås ska alternativ undervisning och examination ordnas, t.ex. en läskurs med examination. Att notera: Kom ihåg att infoga kursanmälan i kursbeskrivningen i MinPlan. Tillträdet till kurser kan begränsas av hänsyn till Utrymmets storlek, behov av specialutrustning, säkerhetskrav och lärarkapacitet. Vid begränsning följs följande prioriteringsordning: Studeranden har förkunskaper enligt kursbeskrivningen Kursen är obligatorisk enligt studerandens studierätt för det pågående läsåret Studeranden har gjort korrekt kursanmälan i tid Övriga kriterier som framgår av kursbeskrivningen, t.ex. om första kursträffen är en obligatorisk del av examinationen. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 62
[ES] 50 KURSARRANGEMANG Vid val av lärmiljöer samt undervisnings- och examinationsformer ska kursdeltagande och kurstillgänglighet underlättas för studerande genom att flexibla studiearrangemang erbjuds, såsom nätbaserade kurser, bandade föreläsningar, kursmaterial på nätet, alternativ studietakt, elektronisk tentamen, fortlöpande examination eller motsvarande. Att notera: Kontakta lärandestödet för att vid behov få hjälp vid utvecklandet av kursarrangemang: e-post larandestod@abo.fi Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 63
Svarsalternativ SKU2015: PRAKTISKA STUDIEARRANGEMANG Praktiska studiearrangemang Kursutbudet är tillräckligt Kurserna kan avläggas på tillräckligt många alternativa sätt 54,6 % 55,4 % 48,7 % 43,6 % 50,4 % 74,4 % De obligatoriska kurserna erbjuds tillräckligt ofta 64,3 % 58,3 % 63,6 % Det finns tillräckliga möjligheter till sommarstudier Studieplanen möjliggör utbytesstudier 23,1 % 21,5 % 32,2 % 51,3 % 53,4 % 51,2 % 1 3 5 Man får studiepoäng för arbetsrelaterad praktik 30,7 % 42,9 % 45,5 % Studiernas struktur är sådan att det är möjligt attavlägga 60sp/år 59,5 % 83,9 % 76,1 % 0,0 % 20,0 % 40,0 % 60,0 % 80,0 % 100,0 % Andel ja-svar Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 64
[ES] 51 FÖRTROENDEUPPDRAG OCH PRAKTIK Visad studentaktivitet i form av förtroendeuppdrag och/eller tutorskap vid akademin examineras enligt vad som framgår av undervisningsplanen. Examinas relevans i arbetslivet ska stödas genom kontakt med arbetslivet. Relevant arbetspraktik som har förvärvats enligt en av fakulteten eller någon av dess ämnen godkänd plan och som har genomförts tillfredsställande, examineras enligt vad som framgår av undervisningsplanen. Att notera: Examinationen handhas inte mera centralt utan vid den egna fakulteten. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 65
[ES] 51 STUDIER OCH PRAKTIK UTOMLANDS Fakulteterna ska erbjuda studerandena möjlighet att Inom ramen för studietiden för lägre och högre högskoleexamen bedriva studier och praktik utomlands. Studierna planeras så att de kan tillgodoräknas helt i examina Internationell erfarenhet som har förvärvats enligt en av fakulteten eller något av dess ämnen godkänd plan och som har genomförts tillfredsställande, ger studeranden, utöver de studiepoäng som följer av det akademiska arbetet, 5 studiepoäng för den tilläggserfarenhet som minst en termins vistelse utomlands ger och examineras enligt vad som framgår av undervisningsplanen. Att notera: Examinationen handhas inte mera centralt utan vid den egna fakulteten. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 66
[ES] 52 STUDIEPLANERING Studeranden har det huvudsakliga ansvaret för att studierna framskrider. Akademin och dess fakulteter främjar studieförmågan genom att erbjuda och främja Undervisning och handledning Systematiskt stöd för studiefärdigheterna En trygg studie- och lärmiljö Arbetslivsfärdigheter och övergången till arbetslivet Möjlighet till successivt stöd och studierådgivning under hela studietiden. Varje studerande ska årligen självständigt göra upp en personlig studieplan för sin utbildning. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 67
SKU 2015 STUDIEORIENTERING OCH INFOGUIDER Studieorientering och infoguider Studieorienteringsveckan var nyttig för mig 87,0 % Studieorienteringskursen i Moodle var nyttig för mig 56,8 % Studentkårens Gulnäbbsakademi var nyttig för mig 60,8 % Guiden Studienyckeln var nyttig för mig 58,8 % Guiden Studieteknik och studiefärdigheter var nyttig för mig 46,2 % Användarguiderna för MinPlan var nyttiga för mig 51,8 % 0,0 % 20,0 % 40,0 % 60,0 % 80,0 % 100,0 % Andel ja-svar Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 68
SKU 2015: RÅD ELLER HJÄLP MED FÖLJANDE ÄRENDEN I dina studier, har du behövt råd eller hjälp med följande ärenden? Jag har behövt hjälp 1 3 5 Jag vet Jag vet Jag har Jag har vart jag vart jag behövt behövt ska vända ska vända hjälp hjälp mig mig Jag vet vart jag ska vända mig Uppgörande av studieplan 69,3 % (138) i MinPlan 60,1 (121) 53, 4 (87) 69,3 (113) 38,8 (47) 81,0 (98) Inlärning och studiefärdigheter 5,0 (10) 39,2 (78) 8,6 (14) 43,6 (71) 6,6 (8) 46,3 (56) Studiemotivation och studiernas framskridande 14,6 (29) 42,7 (85) 14,7 (24) 46,0 (75) 23,1 (28) 52,1 (63) Val av biämne 26,1 (52) 42,2 (84) 19,0 (31) 58,9 (96) 12,4 (15) 59,5 (72) Språkstudier och -test 17,6 (35) 49,2 (98) 11,7 (19) 60,1 (98) 11,6 (14) 66,1 (80) IT-relaterade ärenden 16,1 (32) 57,8 (115) 20,2 (33) 66,3 (108) 23,1 (28) 66,1 (80) Bibliotekstjänster 32,2 (64) 68,3 (136) 35,0 (57) 82,8 (135) 35,5 (43) 75,2 (91) Studier vid andra finländska högskolor Internationella ärenden (t.ex. utbytesstudier) 6,5 (13) 24,1 (48) 10,4 (17) 29,4 (48) 12,4 (15) 34,7 (42) 10,6 (21) 39,2 (78) 30,7 (50) 63,2 (103) 19,0 (23) 59,5 (72) Arbetspraktik 4,5 (9) 32,7 (65) 12,3 (20) 45,4 (74) 23,1 (28) 55,4 (67) Karriärplanering 6,0 (12) 27,1 (54) 6,7 (11) 36,8 (60) 11,6 (14) 50,4 (61) Något annat ärende (kommentera) 4,5 (9) 3,0 (6) 1,8 (3) 3,1 (5) 5,0 (6) 3,3 (4) Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 69
[ES] 52 UPPFÖLJNING Egenläraren följer årligen upp studerandes studieframgång. Stöd om examens struktur, helhetskrav och behörighetsgivande utbildning ges av studiekansliet (FUS). Att notera: Uppföljningslistor fås årligen från fakultetskansliet i februari Studerande som av vägande skäl inte har avklarat sina studier enligt sin personliga studieplan för läsåret har möjlighet att anhålla om att avklara dem med alternativ examination under läsårets sista period. Görs i samråd med egenläraren och de berörda lärarna och inlämnas till den ämnesansvariga och i anhållan anges önskemål om Alternativ examinationsform (t.ex. e-tent, hemuppgift, muntlig tentamen), Rätt att avvika från det stipulerade antalet tentamenstillfällen eller stipulerad inlämningstid. Att notera: Blankett håller på att utarbetas. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 70
[ES] 53 UNDERVISNINGENS OFFENTLIGHET Undervisningen i form av föreläsningar är offentlig enligt UniL 6. Föreläsningar kan inte ingå som obligatorisk prestation för studerande. Följande undervisning är inte offentlig och allmänheten har inte tillträde till undervisning, som 1) ordnas av andra enheter än fakulteterna och ämnena inom dem, 2) ordnas i laboratorier eller andra för speciella behov utrustade utrymmen eller utanför akademin, eller som är övningar eller övningslektioner i övningsskolan (laborationer, fältarbete, övningar), 3) förutsätter att deltagarna förbereder sitt deltagande i undervisningen, eller som kan jämställas med handledning (gruppundervisning, seminarier), eller 4) i undervisningsplanen eller genom dekanus beslut av särskilda skäl har undantagits offentlighet. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 71
[ES] 54 HANDLEDARE OCH KANDIDATSEMINARIER För varje studerande som arbetar med en avhandling för lägre eller högre högskoleexamen utser examinator en handledare. Handledaren bör ha avlagt minst högre högskoleexamen. Avhandlingar för lägre högskoleexamen utarbetas inom ramen för kandidatseminarier, där formbundna aktiviteter krävs av deltagarna. Att notera 1: Använd språkcentrets skrivråd och tips inom seminariearbetet, se http://www.abo.fi/stodenhet/cskskrivrad Att notera 2: Använd språkcentrets Referensguide inom seminarierna, se http://www.abo.fi/stodenhet/referensguide Att notera 3: Rekommendera språkcentrets kostnadsfria skrivhandledning för skribenter, se http://www.abo.fi/stodenhet/skrivhandledning Att notera 4: Material och modeller för strukturerat seminariearbete samt övrigt stödmaterial, se http://www.abo.fi/stodenhet/handledningsmaterial Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 72
[ES] 54 HANDLEDARE OCH KANDIDATSEMINARIER Att notera: Libguides är Åbo Akademis biblioteks nya informationstjänst. De skräddarsydda guiderna framhäver och förklarar viktiga resurser samt ger ämnesspecifika litteraturtips. http://libguides.abo.fi/ Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 73
[ES] 54 HANDLEDNING Handledarens uppgifter (lägre eller högre högskoleexamen) att: Komma överens med studeranden om arbetsuppgiftens innehåll Stöda studeranden under skrivprocessen Kommentera det sista manuskriptet och den svenska sammanfattningen då sådan krävs Därefter kan studeranden göra ytterligare ändringar före inlämnandet av den färdiga avhandlingen och den eventuella svenskspråkiga sammanfattningen. Om handledaren inte behärskar svenska kan en annan lärare vid enheten granska sammanfattningen. Avsluta sitt uppdrag genom att med ett intyg bekräfta att plagiatgranskning av avhandlingen har gjorts och att arbetet kan genomgå språkgranskning. Att notera: Plagiatgranskning och Urkund, se http://www.abo.fi/stodenhet/plagiathantering Om ett separat mognadsprov behövs ansvarar handledaren också för att det ordnas. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 74
Studerande önskar mer förberedelser för avhandlingsskrivande och tydliga instruktioner om vad som förväntas Åtgärdsförslag: SKU 2015 ÅTGÅRDSFÖRSLAG OM HANDLEDNING Införa strukturerat seminariearbete Formulera lärandemål för avhandlingar och avhandlingsprocessen Införa systematisk kontakt till biblioteken Informationssökning och referensteknik Öva på att skriva vetenskapliga texter i större grad än nu Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 75
God praxis för kandidatavhandlingar och seminarier Exempel 1: Strukturerat seminariearbete med ett tidsmässigt upplägg enligt följande: UTBILDNINGSLINJERNA HÖSTEN 2014: SJÄVVÄRDERING, KAND Metodkurs där flera lärare deltar Examination i form av ett övningsarbete som under kontrollerade former utförs med stöd av medhavd metodlitteratur. Kandidatseminarierna pågår efter detta i tre faser: Planering, genomförande och presentation. En viktig poäng är här att samtliga studerande arbetar med samma tidtabell och samma deadlines. Motsvarande uppläggning gäller för arbetet med magisteravhandlingen. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 76
UTBILDNINGSLINJERNA HÖSTEN 2014: SJÄVVÄRDERING, KAND God praxis för kandidatavhandlingar och seminarier Exempel 2: Strukturerad arbetsgång där gruppen betonas En central poäng bakom denna programmerade arbetsgång är att den studerande inte s.a.s. lämnas ensam med sitt avhandlingsarbete utan man ingår i ett grupp av medstuderande som alla arbetat med samma processer och tidtabeller; Det har över åren visat sig att detta sociala sammanhang har en klart positiv inverkan på såväl de studerandes motivation som deras arbetsprocesser och slutförande av avhandlingsarbetet. Exempel 3: Strukturerad form för själva avhandlingen Kandidatavhandlingarna skrivs som litteraturöversikter inom ramen för en kurs. Avhandlingsarbetet följer en klar struktur och tidtabell Handledning fås enligt behov under kursens gång av den kursansvariga. Detta har visat sig vara en effektiv strategi samtliga studerande som gått kursen de två åren den har existerat i denna form har fått kandidatuppsatsen skriven. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 77
SKU2015: GÄLLANDE KANDIDATAVHANDLINGEN Frågor gällande kandidatavhandlingen Då arbetet inleddes fick jag en handledare 81,0 % Jag fick en klar bild av vad som förväntas av en kandidatavhandling 48,5 % Jag fick sakkunnig hjälp vid val av avhandlingens ämne och specificering av forskningsfrågor 59,5 % Jag fick hjälp med att strukturera mitt arbete 57,7 % Jag fick handledning i vetenskapligt skrivande 69,3 % Jag fick handledning i informationssökning i databaser 67,5 % Jag fick handledning i referenshantering 31,9 % Min handledare var engagerad och stödde mitt arbete 58,3 % Jag fick respons av handledaren som förde arbetet framåt 62,6 % 0,0 % 20,0 % 40,0 % 60,0 % 80,0 % 100,0 % Andel ja-svar Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 78
[ES] 55 AVHANDLINGARS FORM Avhandlingar för lägre och högre högskoleexamen inlämnas så fort de nödvändiga myndighetstillstånden beviljats i elektronisk form. De lagras därefter i akademins publikationsdatabas och utgör den offentliga versionen. Undantag är examensarbeten som förbereds för publicering eller är sekretessbelagda enligt bestämmelserna nedan. Dessa avhandlingar förvaras elektroniskt, men som icke-offentliga. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 79
[ES] 56 UTVECKLANDE AV UTBILDNINGEN Akademin, dess fakulteter och utbildningslinjer har till uppgift att Fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina, undervisningen, examinationen, handledningen och lärmiljöerna. Ägna särskild uppmärksamhet åt undervisningens och studiernas kvalitet, arbetslivsrelevans, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen. För att utveckla, utvärdera och mäta utvecklingsarbetets effekter på utbildning och undervisning samlar akademin systematiskt in respons på fyra olika sätt: genom obligatorisk kursutvärdering, undersökningar av studieklimatet arbetslivsenkäter och kandidatrespons. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 80
[ES] 56 UTVECKLANDE AV UTBILDNINGEN Målet är att skapa en fortgående dialog mellan studerandena å ena sidan och läraren, fakulteten och akademin å andra sidan om undervisning och lärande. uppmuntra studerandena till att reflektera över sitt eget lärande och sin lärprocess. Stöda lärarna enskilt och i grupp då de utvecklar sin lärarverksamhet. Responsinsamlingen ska vara regelbunden, lätt att genomföra men ge alla berörda parter riktlinjer för förbättring av verksamheten. Processen ska dokumenteras, synliggöras och uppföljning ska göras fortlöpande. Resultatet av responsinsamlingen ska på lika villkor vara tillgängligt för dem som har besvarat frågorna som för läraren eller fakulteten. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 81
Fakulteterna bör se till att alla kurser utvärderas regelbundet och bör fatta följande principbeslut om kursutvärderingen: 1) hur och med vilken tidtabell kurser utvärderas, 2) vilka frågor som ställs, 3) vilken skala som används, samt 4) när och hur utfallet meddelas till studerandena och lärarna. Den ämnesansvariga [ES] 56 STUDENTRESPONS OCH FAKULTETERNA Ansvarar för genomförande av kursutvärderingen inom ämnet Meddelar utfallet till fakulteten. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 82
[ES] 56 STUDENTRESPONS OCH FAKULTETERNA Forsknings- och utbildningsservice genomför undersökningen av studieklimatet respektive undersökning av utexaminerade på arbetsmarknaden samt koordinerar insamlingen av kandidatrespons. Resultatet rapporteras till fakulteterna. Fakulteterna behandlar årligen Ämnenas meddelanden om utfallet av kursutvärderingarna Forsknings- och utbildningsservices rapporter på basis av undersökningen av studieklimat respektive utexaminerade på arbetsmarknaden och beslutar om riktlinjer och åtgärder utgående från dem. Ämnena rapporterar till fakulteterna hur åtgärderna genomförts inom ämnet och linjen. Fakulteten offentliggör behandlingen på sin webbplats. Att notera: Ett akademigemensamt system för kursutvärdering håller på att utarbetas. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 83
Informationsalternativ SKU2015: HAR DU FÅTT FÖLJANDE INFORMATION? Har du fått följande information i dina studier? Lärandemålen för en kurs har presenterats i början av en kurs 92,0 % 89,3 % 95,1 % Fjolårets utvärdering av kursen presenterades i början av kursen Läraren redovisade resultaten av din grupps utvärdering i slutet av/efter kursen 18,6 % 30,7 % 24,8 % 20,6 % 22,7 % 12,4 % 1 3 5 Läraren redovisade för sin egen utvärdering av din kurs i slutet av/efter kursen 14,1 % 12,9 % 9,9 % 0,0 % 20,0 % 40,0 % 60,0 % 80,0 % 100,0 % Andel ja-svar Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 84
Svarsalternativ SKU2015: UTBILDNINGENS KVALITET Utbildningens kvalitet Kurserna uppfyller sina lärandemål 85,9 % 82,8 % 81,8 % Kurserna är välbalanserade (samma innehåll tas inte upp i flera kurser) 63,3 % 57,7 % 58,7 % Någon kurs har varit för svår 47,3 % 54,6 % 38,8 % Någon kurs har varit för lätt Kontaktundervisningen stöder inlärning och reflektion 35,7 % 44,8 % 40,5 % 77,4 % 71,8 % 79,3 % 1 3 5 Kontaktundervisningen uppmuntrar till diskussion/ argumentation 71,9 % 69,9 % 75,2 % Studerandena har möjlighet att delta i utvecklingen av utbildning och undervisning 53,8 % 49,1 % 57,9 % 0,0 % 20,0 % 40,0 % 60,0 % 80,0 % 100,0 % Andel ja-svar Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 85
[ES] 9 OCH 10 KAPITLENA 9 kap. Betyg och intyg 10 kap. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 86
DET SOM INTE FINNS PÅ WEBBEN FINNS INTE Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 87
BILAGA 1, EXEMPEL Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 88
BILAGA 2, EXEMPEL Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 89
BILAGA 3, EXEMPEL Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 90
WEBBINARIESERIE HÖSTEN 2015 Under hösten 2015 hålls fem webbinarier om de nya bestämmelserna och SKU-resultatet: 7.9.2015 Ändringar i ES: mognadsprovet, språkgranskningen samt utbildningslinjeansvarigas uppgifter 14.9.2015 EB: examinationsformer, examinationsrätt, tidsgränser för examination 28.9.2015 EB: tillgodoräknande, bedömning, bedömningskriterier, bedömningsgrunder 12.10.2015: Kriterier för god lärandemiljö 26.10.2015: SKU2015: resultatrapport om studerandes erfarenheter av studierna och studielivet Rapport www.abo.fi/student/sku_rapporter Se närmare http://www.abo.fi/personal/lunchseminarier. Våren 2015 hölls fyra webbinarier om ES Se inspelningar www.abo.fi/personal/videoseminarier Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 91
Styrdokument om utbildning för personal och studerande Examensstadga (ES) Instruktion för examination och bedömning (EB) Definition av god lärandemiljö Direktiv för hantering av fusk och plagiat Anvisningar [ES OCH EB ] INFORMATION Blanketter för begäran om rättelse http://www.abo.fi/personal/stuforf http://www.abo.fi/student/regler Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 92