Ord på vägen kring föreskrifter och säkerhetstänkande

Nr 3/2003 NUCLEUS

Ord på vägen kring föreskrifter och säkerhetstänkande 2

Att skriva kort och kärnfullt är en svår konst. En känd skribent ursäktade sig en gång med att han inte hade tid att skriva kortare än han gjorde. En tidigare kollega på SKI, numera verksam inom IAEA, har vid några tillfällen också förmedlat detta budskap till redaktionen Nucleus är bra men, artiklarna är ibland väl långa. Kanske känner du igen dig i detta. Till alla er vill jag säga - ni har rätt. Visst går det att skriva kortare. Eller vad säger ni om följande tankeställare som en gång förmedlades på en skrivkurs; EU:s förordning som reglerar exporten av ankägg består av 26 911 ord 1, USA:s oavhängighetsförklaring 300 ord 2, Tio guds bud 97 ord 3, Fader vår 63 ord 4. Detta nummer av Nucleus inleds ändå med en lång artikel - som beskriver hur vi ser på den verksamhetsinriktade tillsynen på reaktorsäkerhetsområdet. Även om det övergripande budskapet skulle kunna sammanfattas i en enda mening; kärnkraftindustrin har det fulla ansvaret för att upprätthålla säkerheten i och kring sina anläggningar och Statens kärnkraftinspektion har ansvaret att se till att de gör det (26 ord) så behöver villkoren och förutsättningarna förtydligas i lagar och förordningar samt inte minst genom SKI:s egna föreskrifter. Rollfördelningen i den kärntekniska sektorn är tydlig men kräver likväl ett omfattande regelverk som reglerar ansvarstagandet inom området. Främst har vi kärntekniklagen och förordningen om kärnteknisk verksamhet. Till det kommer SKI:s föreskriftsrätt som omfattar såväl reaktorsäkerhetsområdet som kärnavfallssäkerhet och icke-spridning. Syftet med alla dessa regelverk är i första hand att förebygga kärntekniska olyckor som skulle kunna leda till utsläpp av radioaktiva ämnen med påverkan på människa och miljö. Att det då ibland behövs extra läsanvisningar, klarlägganden och längre artiklar är inte en svaghet utan skall ses som ett inslag på vägen att vinna säkerheten varje dag. Avslutningsvis kan man fundera på hur många som lever efter t.ex. Tio guds bud och hur många som efterlever nämnda EU-förordning. När vi kommer till kärnteknisk verksamhet får det dock inte råda någon tveksamhet vare sig om det övergripande budskapet eller det detaljerade säkerhetsarbetet. Failure is not an option 5! Inledare Raoul Hellgren redaktör telefon 08-698 84 32 Fotnot 1 Med reservation för revidering som inte kommit till artikelförfattarens kännedom. 2 Proklamerad 4 juli 1776. 3 Här förekommer en mängd olika tolkningar och varianter som använder både färre och fler ord. 4 En ny översättning med ett modernare språk använder 64 ord 5 Uttrycket myntades av Gene Kranz, f.d. Flight Controller i Houstonkontrollen. Han var för övrigt Flight Controller vid den första landningen på månen, Apollo 11, och under Apollo 13:s dramatiska månfärd. 3

NUCLEUS Redaktör Raoul Hellgren Ansvarig utgivare Anders Jörle Redaktionskommitté Behnaz Aghili, Margareta Alvers, Kåre Axell, Anne Edland, Ninos Garis, Eric Häggblom, Christer Karlsson, Bo Liwång, Gustaf Löwenhielm, Kjell Olsson, Leif Pettil, Öivind Toverud och Stig Wingefors. Layout Raoul Hellgren Tryck Fererativ Tryckeri AB, Stockholm Upplaga 3.500 exemplar ISSN-nummer ISSN 1104-4578 Adress Nucleusredaktionen, SKI 106 58 Stockholm Telefon Vx 08-698 84 00 Direkt 08-698 84 32 Telefax 08-661 90 86 E-post nucleus@ski.se 2 Inledare Ord på vägen Föreskrifter och säkerhet 6 Så bedrivs tillsynen av reaktorsäkerheten Verksamhetsinriktad tillsyn engagerar många områden 14 Etappvis modernisering av Sveriges äldsta reaktor Oskarshamn investerade i fem magra år 22 Nytt programvarubaserat instrumenterings- och kontrollsystem Digital teknik ersätter gammal mekanik 26 Samspelet människa-teknik-organisation Säkerheten i fokus i nya kontrollrummet 30 Nya kunskaper om slutförvaring i berggrunden prövas Slutförvaret för driftavfall granskas på nytt 35 Morfologisk analys Att ha beredskap för okända händelser 40 Samarbetet inom forskningsområdet svåra haverier fortsätter Kan härdsmältan hållas kvar i reaktortanken? 44 Esarda SKI värd för europeisk konferens om kärnämnen 45 Notiser Webbplats www.ski.se Artiklar i Nucleus utgår ofta från FoU-projekt och deras tillämpningar vid Statens kärnkraftinspektion, SKI. Tidningen bidrar därmed till SKI:s information när det gäller att sprida ny kunskap om risker och säkerhetshöjande åtgärder. Målgrupper är i första hand lokala säkerhetsnämnder, anställda i kärn kraftsbranschen, forskare, beslutsfattare, media och en intresserad allmänhet. Författarna svarar själva för innehållet i sina artiklar. Materialet får användas fritt om källan uppges. För illustrationer och bilder krävs dock skriftligt tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. Omslagsbilden föreställer skovelhjul till den nya lågtryckturbinen på O1-reaktorn i Oskarshamn. Med den moderna beskovlingen har verkningsgraden ökat och därmed också den elektriska uteffekten, med 20 MW. Foto: Urban Björk OKG 4

14 Innehåll 26 30 5

Så bedrivs tillsynen av reaktorsäkerheten Verksamhetsinriktad engagerar många ko Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet föreskriver att de som har tillstånd att bedriva kärn teknisk verksamhet har det fulla och odelade ansvaret för att vidta de åtgärder som behövs för att upprätthålla säkerheten. Lagen föreskriver också att säkerheten skall upprätthållas genom att vidta de åtgärder som krävs för att förebygga fel i eller felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande eller annat som kan leda till en radiologisk olycka. Av Lars Skånberg (övre bilden) och Leif Karlsson Artikelförfattarna är båda verksamma inom SKI:s reaktorsäkerhetsavdelning, Lars Skånberg som chef för enheten för reaktorteknologi och Leif Karlsson som chef för inspektionsenheten. Med detta som utgångspunkt skall SKI i sin till syn tydliggöra den närmare innebörden av detta ansvar och förvissa sig om att tillståndsinne havarna efterlever uppställda krav och villkor för verksamheten samt uppnår hög kvalitet i sitt säkerhetsarbete. I förordningen (1988:523) med instruktion för SKI anges dessutom att SKI skall följa utvecklingen på kärnenergiområdet, i synnerhet beträffande säkerhetsfrågor samt utreda frågor om och ta initiativ till åtgärder för att höja säkerheten hos kärntekniska anläggningar. I denna artikel ger vi en översikt av hur SKI praktiskt bedriver tillsynen av kärnkraftanläggningarna och hur de olika tillsynsaktiviteterna kopplar dels till varandra, dels till de grundläggande säkerhetsprinciper som gäller för anläggningarna. Tillsynens inriktning i stort SKI tillämpar sedan 1997 en verksamhetsinriktad tillsyn med föreskriftsarbete samt löpande tillsyn i form av anläggningsbevakning, inspektion, granskning och händelseuppföljning. Resultaten från dessa aktiviteter ger underlag för både beslut om åtgärder av olika slag och för samlade säkerhetsvärderingar. Vid inspektioner och granskningar kan frågor väckas som behöver redas ut mer ingående innan SKI kan ta ställning till gjorda observationer eller väckta farhågor. Tillsynen stöds därför av utrednings- och forskningsarbete. Resultat från dessa arbeten återförs också till de samlade säkerhetsvärderingarna. Forsknings- och utredningsarbetet, liksom vad som i övrigt framkommer från den löpande tillsynen och de samlade säkerhetsvärderingarna, utgör dessutom underlag för att fortlöpande kunna bevaka 6

tillsyn mpetensområden de tillämpade säkerhetskravens ändamålsenlighet och upprätthålla deras aktualitet. De olika aktiviteter som ingår i eller behövs för tillsynen beskrivs närmare i de följande avsnitten och kopplingarna visas schematiskt i figur 1. SKI:s tillsyn fokuserar på tillståndshavarnas verksamheter och deras förmåga att med hög kvalitet bedriva och utveckla säkerhetsarbetet, och därigenom upprätthålla den säkerhetsnivå som förutsätts i lagar och internationella avtal. Principerna för tillsynen bygger också på att tillståndshavarna själva försäkrar sig om att säkerhetskraven är uppfyllda genom egna kontroller. Denna egenkontroll innebär att tillståndshavarna fortlöpande planerar och kontrollerar verksamheten för att förebygga risker ur säkerhetssynpunkt. Genom egna undersökningar skall tillståndshavaren således fortlöpande hålla kontroll över verksamhetens och åtgärdernas påverkan på säkerheten. Säkerheten vid de svenska kärnkraftanläggningarna skall bygga på den så kallade djupförsvarsprincipen för att skydda människor och miljö från skadeverkningar från en kärnteknisk anläggning. Djupförsvarsprincipen är en internationellt vedertagen princip och är stadfäst i den internationella kärnsäkerhetskonventionen och i SKI:s föreskrifter likväl som i många andra nationella kärnsäkerhetsföreskrifter. Djupförsvaret förutsätter att det finns ett antal särskilt Dokumentet Figur 1: Kopplingarna mellan de olika tillsynsaktiviteterna och stödjande arbeten. 7

Figur 2. Djupförsvarets förutsättningar och olika nivåer anpassade fysiska barriärer placerade mellan det radioaktiva materialet och en anläggnings personal och omgivning. För kärnkraftsreaktorer under drift består barriärerna av själva bränslet, bränslekapslingen, reaktorns tryckbärande primärsystem och av reaktorinneslutningen. Dessutom förutsätter djupförsvaret att det vid anläggningen finns en god säkerhetsledning, styrning, organisation och säkerhetskultur samt tillräckliga ekonomiska och personella resurser samt personal som har nödvändig kompetens och som ges rätta arbetsförutsättningar. I djupförsvaret tillämpas sedan ett antal olika typer av tekniska system liksom operationella åtgärder och administrativa rutiner för att skydda barriärerna och vidmakthålla deras effektivitet under normaldrift och under förutsedda driftstörningar och haverier. Om detta misslyckas skall förberedda åtgärder finnas i avsikt att begränsa och lindra konsekvenserna av en svårare olycka. För att säkerheten som helhet skall vara betryggande i en anläggning, analyseras vilka barriärer som måste vara i funktion och vilka delar på olika nivåer i djupförsvaret som måste vara i funktion vid olika driftlägen. När en anläggning är i full drift skall samtliga barriärer och delar av djupförsvaret vara i funktion. När anläggningen är avställd för underhåll eller då någon barriär eller del av djupförsvaret måste försättas ur funktion av annat skäl, kompenseras detta genom andra åtgärder av teknisk, operativ eller administrativ natur. Logiken i djupförsvaret är således att om en nivå i försvaret misslyckas träder nästa nivå in. Ett fel i en utrustning eller i handhavandet på en nivå, eller kombinationer av fel som inträffar samtidigt på olika nivåer, skall inte kunna äventyra funktionen hos efterföljande nivå. Oberoendet mellan de olika nivåerna i djupförsvaret är väsentligt för att kunna uppnå detta. Föreskrifter, tillståndsvillkor och andra regler De krav som ställs på förutsättningarna för och de olika leden i djupförsvaret preciseras i SKI:s föreskrifter och allmänna råd samt i de villkor regeringen och SKI meddelat i tillstånden för att bedriva kärnteknisk verksamhet. I SKI:s föreskrifter, SKIFS 1998:1, om säkerhet i vissa kärtekniska anläggningar, finns grundläggande krav på anläggningarnas barriärer och styrningen och ledningen av anläggningarnas verksamhet. Föreskrifterna innehåller även bestämmelser om vad som gäller då brister i barriärer eller i djupförsvaret konstateras eller befaras. Vidare ingår bestämmelser om värdering och redovisning av anläggningarnas säkerhet liksom vad som gäller vid tekniska eller organisatoriska förändringar i en anläggning. Dessutom finns det i SKIFS 1998:1 bestämmelser om den interna säkerhetsgranskningen som utgör ett centralt inslag i anläggningarnas egenkontroll. Mer preciserade bestämmelser om konstruktion, utformning och kontroll av anläggningarnas barriärer finns i SKI:s föreskrifter, SKIFS 2000:2, om mekaniska anordningar. Ytterligare föreskrifter om konstruktion och utformning av kärkraftanläggningar är under utarbetande. Dessa kommer även att innehålla preciserade 8

...Föreskrifternas huvudsakliga funktion är att styra handlandet hos tillståndshavarna så att säkerheten upprätthålls och utvecklas genom ett effektivt djupförsvar. Föreskrifterna är därmed också utgångspunkter för SKI:s tillsyn av anläggningarnas verksamheter... bestämmelser om anläggningarnas säkerhetsfunktioner. SKI har i SKIFS 2000:1 också meddelat föreskrifter om kompetens och kompetensprövning av driftpersonalen i reaktoranläggningarna. Föreskrifternas huvudsakliga funktion är att styra handlandet hos tillståndshavarna så att säkerheten upprätthålls och utvecklas genom ett effektivt djupförsvar. Föreskrifterna är därmed också utgångspunkter för SKI:s tillsyn av anläggningarnas verksamheter. Föreskrifternas och de andra kravens ändamålsenlighet, fullständighet och aktualitet följs upp regelbundet. Detta sker utgående från resultat och erfarenheter från den löpande tillsynen, utredningar och forskning samt utvecklingen internationellt och nationellt inom näraliggande områden. Inom SKI finns även ett fora i form av en föreskriftsgrupp som stöd till handläggare, vid utveckling och tolkning av krav och tillsynsvägledning. Intern utbildning och seminarier genomförs dessutom då behov uppkommer. Under de senaste fyra åren har i snitt fem procent av reaktorsäkerhetsavdelningens personella resurser lagts på att utveckla och upprätthålla aktuella föreskrifter med tillhörande allmänna råd. Den löpande tillsynen Den löpande tillsynen består av anläggningsbevakningar, inspektioner, granskningar, händelseuppföljning och samlade säkerhetsvärderingar. Denna löpande tillsyn planeras och inriktas så att SKI kan: besitta en aktuell och oberoende bild av säkerhetsläget och kvaliteten i säkerhetsarbetet ha kontroll över efterlevnaden av säkerhetskraven verka pådrivande i säkerhetsarbetet. Den löpande tillsynen står för ca. femtiofem procent av verksamheten vid reaktorsäkerhetsavdelningen. Anläggningsbevakningar SKI:s anläggningsbevakningar är centrala inslag i den löpande tillsynen. Syftet med denna bevakningen av anläggningarna är att: upprätthålla en översiktlig bild av de delar av verksamheterna som har betydelse för säkerheten och hur dessa verksamheter utvecklas och förändras över tid på ett tidigt stadium fånga upp planer på förändringar samt signaler och brister som kan behöva kontrolleras mer ingående genom inspektioner eller granskningar följa upp beslut där SKI ställt krav på t.ex. åtgärdsprogram och där det finns behov av att göra mindre stickprov, som ej behöver utföras i form av inspektioner eller granskningar informera och kommunicera SKI:s syn i olika frågor och i ett tidigt skede förtydliga SKI:s krav och klarställa förväntningar på tillståndshavaren Oanmälda och anmälda anläggningsbevakningar SKI:s anläggningsbevakningar kan ske både efter anmälan och som oanmält besök. Varje anläggningsbevakning dokumenteras i en rapport så att den information som inhämtats kan spridas snabbt inom SKI och ge tillståndshavarna återkoppling på vad som observerats. Resultaten från anläggningsbevakningen används, förutom att informera och ge återkoppling, också till att rekommendera tillsynsåtgärder. Beslut om vilka tillsynsåtgärder som skall vidtas fattas sedan av ansvariga chefer i linjeorganisationen. Dessutom ger anläggningsbevakningsinsatserna underlag till SKI:s samlade säkerhetsvärderingar. Årligen genomförs ca. etthundra anläggningsbevakningar. Inspektioner Inspektion är ett av tillsynsverktygen som tillämpas för att bedöma hur en tillståndshavare efterlever uppställda krav och villkor för en viss verksamhet. Däri ingår också att bedöma kvaliteten i säkerhetsarbetet och förmågan att vara förebyggande samt att hantera avvikelser och lära av erfarenheter med syfte att upprätthålla och fortlöpande utveckla säkerheten. Vid inspektionerna krävs vanligen medverkan från flera av reaktorsäkerhetsavdelningens fackområden för att kunna göra sakliga och riktiga observationer och bedömningar. Vid en inspektion samlar SKI systematiskt in information om den inspekterade verksamheten. Detta sker oftast genom en inledande granskning av de delar av anläggningens lednings- och kvalitetssystem som styr hur den berörda verksamheten är organiserad och drivs. Denna granskning följs sedan av strukturerade intervjuer med anläggningens personal för att kartlägga den praxis som faktiskt finns och tillämpas. Den samlade bilden av hur verksamheten bedrivs bedöms mot gällande krav i SKI:s föreskrifter och i tillståndsvillkoren. Resultatet av inspektionen dokumenteras i en inspektionsrapport med förslag till tillsynsåtgärder. Vanligen följs en inspektion av ett tillsynsbeslut med krav på åtgärder för att rätta till de brister i olika avseenden som observerats. Tillsynsbesluten kan vara förenade med villkor såsom att en åtgärd skall vara vidtagen inom viss tid. Liksom anläggningsbevakningsinsatserna ger inspektionerna underlag till SKI:s samlade säkerhetsvärderingar. Inspektionerna kan variera i omfattning och inriktning samt beröra en eller flera anläggningar beroende på syftet med inspektionen. Inspektionerna kan därmed vara omfattande men också bestå av en begränsad insats med få deltagare. Under de senaste åren har större samordnade inspektionsinsatser gjorts vid alla kärnkraftanläggningar i syfte att få Dokumentet 9

en heltäckande bild av hur verksamheten bedrivs inom för säkerheten centrala områden. Vid sådana större samordnade inspektioner kan ett tiotal inspektörer och utredare delta. Vid mer begränsade och riktade inspektionsinsatser deltar normalt två till tre inspektörer och utredare. Granskningar Granskning är ett annat av SKI:s tillsynsverktyg som tillämpas för att bedöma hur en tillståndshavare efterlever uppställda krav och villkor. Granskningar görs av: anmälda tekniska och organisatoriska ändringar av en anläggning eller dess verksamhet samt ändringar av den centrala säkerhetsdokumentationen underlag som ligger till grund för förändring eller förlängning av ett drifttillstånd, s.k. föreskriven granskning begäran om avsteg från något gällande krav som inkommer från en tillståndshavare. I SKI:s föreskrifter finns bl.a. krav på att sådana tekniska och organisatoriska ändringar i en anläggning som kan påverka de förhållanden som har angivits i anläggningens säkerhetsredovisning skall anmälas till SKI innan ändringarna införs. Även ändringar i anläggningens centrala säkerhetsdokumentation såsom säkerhetsredovisningar, planer för det fysiska skyddet och haveriberedskapen samt kärnavfall skall anmälas. Inom SKI finns sedan en särskild anmälnings- och beredningsgrupp (ABG) som bedömer och föreslår vidare hantering inom SKI. Gruppen har representanter från alla tillsynsavdelningar (reaktorsäkerhet, kärnavfallssäkerhet och nukleär icke-spridning) och har därmed både bred och djup sammantagen kompetens. Bedömningarna sker utifrån aspekter som ändringens säkerhetsmässiga betydelse, om det är en ny eller obeprövad lösning och den allmänna kunskapen om kvaliteten hos tillståndshavarens egenkontroll. ABG kan föreslå att ändringen inte skall granskas eller att hela eller delar av ändringen skall granskas. Dessutom Faktaruta 1 Barriär Fysisk inneslutning av radioaktiva ämnen Djupförsvar Tillämpning av flera överlappande nivåer av teknisk utrustning, operationella åtgärder och administrativa rutiner för att skydda anläggningens barriärer och vidmakthålla deras effektivitet, samt för att skydda omgivningen om barriärerna inte skulle fungera som avsett Granskning (säkerhetsgranskning) En bedömning eller kontroll av att de tillämpliga säkerhetsaspekterna på en sakfråga är beaktade och att för sakfrågan tillämpliga säkerhetskrav på en anläggnings konstruktion, funktion organisation och verksamhet är uppfyllda. Granskningen skall göras systematiskt och vara dokumenterad. Inspektion Kontroll på plats av ställda krav som inkluderar en bedömning med stöd av SKI:s tillsynsvägledning. Inspektioner kan genomföras med olika inriktning och djup vilket definieras och beskrivs i SKI:s inspektionsprocess. Säkerhetsvärdering Samlad värdering av säkerheten i viss kärnteknisk verksamhet enligt tillämpliga krav och tillsynsvägledning och enligt beskrivning i SKI:s process för säkerhetsvärdering. Tillsyn Uppställande av krav samt uppföljning av hur kraven efterlevs genom inspektion, granskning och andra åtgärder och i samband därmed meddelande av myndighetens bedömningar och beslut. Tillståndshavare Den som innehar tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet Verksamhetsinriktad tillsyn Tillsyn inriktad mot: att en tillståndshavare vidtar alla de åtgärder som behövs för att efterleva uppställda krav och villkor för verksamheten att de åtgärder tillståndshavaren genomför har en tillräckligt hög kvalitet 10

föreslår ABG vilka fackkompetenser som behöver vara inblandade i granskngarna för att få en så allsidig belysning som möjligt. Beslut om granskning fattas sedan av berörd avdelningschef. Likaledes beslutar denne om vem som skall ansvara för granskningen, vilka som skall delta och vilket samråd som skall ske. Denna ordning tillämpas inte för underlag som ligger till grund för förändring eller förlängning av ett drifttillstånd och för tillståndshavares begäran om avsteg (dispens) från något gällande krav. Sådana ansökningar med tillhörande underlag granskas alltid i sin helhet. SKI:s granskningar innebär en analys och bedömning av de sakfrågor som berörs i ärendet. Dessutom ingår att bedöma hur anläggningens egenkontroll genomförts i det aktuella fallet. Resultatet av granskningar dokumenteras sedan i en granskningsrapport med förslag till beslut. Tillsynsbesluten kan vara förenade med villkor såsom att ytterligare eller andra krav eller villkor skall gälla för en ändring. Begäran om avsteg (dispens) från något gällande krav kan avslås, medges eller medges under viss tid eller under vissa förutsättningar. Underlag för samlade säkerhetsvärderingar. Granskningarna ger också underlag till SKI:s samlade säkerhetsvärderingar. SKI granskar årligen ett stort antal ärenden. Under 2002 inkom drygt 170 anmälningar om tekniska och organisatoriska ändringar varav 35 stycken granskades. Under 2002 granskades också tio dispensansökningar. Uppföljning av händelser Erfarenhetsåterföring med uppföljning och bedömning av säkerhetsrelaterade händelser som inträffar i svenska och utländska kärnkraftanläggningar är en viktig del i den löpande tillsynen. Bestämmelser om utredning, rapportering och kategorisering av sådana händelser som inträffar i svenska anläggningar finns i SKI:s föreskrifter. Dessutom finns internationella rapporteringssystem (benämnda IRS och INES) som SKI rapporterar svenska händelser till och i sin tur får information om inträffade händelser i andra länder som kan ha betydelse för bedömning av förhållanden i svenska anläggningar. Inom SKI görs en bedömning av tillståndsinnehavarnas egna analyser av de inträffade händelserna i svenska anläggningar, vilka slutsatser som dragits och vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra ett upprepande. Dessa bedömningar görs i en särskild tvärdisciplinär grupp, benämnd ASK (Analysgrupp för Störningar vid Kärntekniska anläggningar), och omfattar: att klassa de bakomliggande orsakerna till den rapporterade händelsen att utvärdera och bedöma händelsen med avseende på den säkerhetsmässiga betydelsen och vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas att identifiera enskilda och generiska säkerhetsfrågor att ta ställning till om det finns behov av ytterligare klarlägganden att dokumentera de bedömningar och ställningstaganden som gruppen gör Gruppen bedömer även större och viktigare händelser som inträffat i utländska anläggningar och ger organisationen i övrigt rekommendationer om eventuella tillsynsåtgärder. Därutöver sker inom avdelningens enheter också en löpande uppföljning av inträffade händelser och förhållanden som har betydelse för erfarenhetsåterföringen och kunskapsuppbyggnaden inom deras respektive fackområden. Som ett led i denna erfarenhetsåterföring och händelseuppföljning lagrar SKI också detaljerade uppgifter om händelserna i egna databaser för att därigenom kunna göra trendanalyser och bättre se mönster. Dessa analyser ger underlag till de samlade säkerhetsvärderingarna. Vid inträffade händelser och uppdagade förhållanden som allvarligt har påverkat säkerheten vid en anläggning genomför SKI en egen och fristående utredning. Denna utredning syftar då till att klargöra händelseförlopp, konsekvenser, bakomliggande orsaker och om de åtgärder som har vidtagits vid anläggningen är tillräckliga för att SKI skall kunna ta ställning till frågan om fortsatt drift....i SKI:s föreskrifter fi nns bl.a. krav på att sådana tekniska och organisatoriska ändringar i en anläggning som kan påverka de förhållanden som har angivits i anläggningens säkerhetsredovisning skall anmälas till SKI innan ändringarna införs... Samlade säkerhetsvärderingar SKI:s samlade säkerhetsvärderingar görs för att få ett helhetsperspektiv som enskilda tillsynsinsatser inte kan ge. Detta perspektiv är nödvändigt för att SKI skall kunna uttala sig om att den samlade effekten av ett antal åtgärder, som tillståndshavarna vidtar över tid och att de utvecklar säkerheten på det sätt som avses i lagar, föreskrifter och tillståndsvillkor. Helhetsperspektivet är också en förutsättning för att i tid fånga upp tecken på brister utifrån mindre händelser och avvikelser som var för sig inte är allvarliga men som sammantagna bildar mönster. Därutöver ger de samlade säkerhetsvärderingarna viktigt underlag för SKI:s prioritering av sina tillsynsinsatser. De samlade säkerhetsvärderingarna innebär att resultaten från alla tillsynsaktiviteter rörande en viss tillståndshavare och dennes kärnkraftanläggningar årligen ställs samman och systematiskt utvärderas mot krav och förutsättningar som gäller för och de olika leden i djupförsvaret. Även sådana resultat från SKI: s utrednings- och forskningsarbeten som kan ha betydelse för värdering av anläggningarna och tillståndshavarens verksamheter tillförs de samlade säkerhetsvärderingarna. Värderingarna dokumenteras i en rapport för varje tillståndshavare och dennes kärnkraftanläggningar. Denna rapport kommuniceras sedan direkt med den högsta ledningen för anläggningarna. Konstateras avvikelser och brister som inte tidigare fångats upp i enskilda tillsynsinsatser eller som ökar i betydelse när de vägs samman till en helhetsbild kan de samlade värderingarna leda till tillsynsbeslut med krav på åtgärder. Dokumentet 11

Faktaruta 2 Kompetensområdesansvaret inom reaktorsäkerhetsavdelningens enheter innebär att: Enheten för inspektion (RI) svarar för att upprätthålla yrkesteknisk kompetens inom följande områden - anläggningarnas utformning och drift samt deras tekniska och organisatoriska samfunktioner - metoder för anläggningsbevakningar, inspektioner och samlade säkerhetsvärderingar - kärnenergiberedskapens uppbyggnad, nationellt och internationellt, gällande beredskapsavtal och regelverk Enheten för anläggningssäkerhet (RA) svarar för att upprätthålla yrkesteknisk kompetens inom följande områden - säkerhetssystemens uppbyggnad, funktion, driftförutsättningar och samverkan - mekaniska och elektriska komponenters funktion - deterministiska krav och säkerhetsanalyser - probabilistiska säkerhetsanalyser (PSA) - processkontroll, inkl programmerbara system Enheten för reaktorteknologi och strukturell integritet (RT) svarar för att upprätthålla yrkesteknisk kompetens inom följande områden - reaktorfysik och kriticitetssäkerhet - reaktorfysikaliska och termohydrauliska förlopp inklusive störnings- och haveriförlopp - brottmekanik, hållfasthetsteknik och konstruktionsmetodik - kontroll- och provningsmetodik samt metoder och strategier för systematisk kontrollplanering - mekaniska egenskaper hos använda konstruktionsmaterial samt åldrings- och degraderingsmekanismer som kan förekomma i olika miljöer Enheten för människa-teknik-organisation (RM) svarar för att upprätthålla yrkesteknisk kompetens inom följande områden - kvalitetsledning och kvalitetssäkring - organisationers funktion och arbetssätt - lednings- och gruppsykologiska aspekter - kognitions- och motivationspsykologiska aspekter - ergonomi med inriktning på kontrollrum, provning och underhåll - metoder för analys och bedömning av kompetens och bemanning - metoder för kvalitativa händelse- och riskanalyser inom området Samordningsfunktionen (RS) svarar för att upprätthålla yrkesteknisk kompetens inom följande områden - allmänna krav på form och innehåll avseende myndighetsregler inom reaktorsäkerhetsområdet - utländskt reaktorsäkerhetsarbete på en övergipande nivå inom såväl myndighets- som industrisidan - framtagning av och innehåll i internationella standarder för reaktorsäkerhet...för att SKI skall kunna bedriva tillsynen av kärnkraftanläggningarna på ett effektivt, proaktivt och riktigt sätt krävs ett omfattande eget utredningsarbete och ett allsidigt kärnsäkerhetsforskningsprogram... De samlade säkerhetsvärderingarna uppdateras sedan en gång under kalenderåret. Därutöver görs varje år en sammantagen värdering av säkerhets- och strålskyddsläget vid alla de svenska kärnkraftanläggningarna. Denna värdering som görs tillsammans med Statens strålskyddsinstitut, SSI, resulterar i en rapport som tillställs regeringen. Andra tillsynsaktiviteter Ett viktigt inslag i tillsynen är också inspektörernas löpande kontakt med anläggningarna via telefon och dygnsrapporteringen. Den senare innehåller information om anläggningens driftlägen under dygnet, inträffade händelser och störningar samt andra omständigheter som kan ha betydelse för säkerheten. Dessutom granskas och utvärderas anläggningarnas årsrapporter. Dessa skall innehålla en samlad redovisning av verksamheten vid anläggningen, med faktaredovisningar samt erfarenheter som vunnits och de slutsatser som dragits med hänsyn till säkerheten. I den löpande tillsynen ingår även möten med representanter från anläggningarna för att diskutera frågor kring tolkning av lagar och föreskrifter, säkerhetsaspekter som kan bli aktuella vid kommande större ändringar av en anläggning eller av dess organisation samt ny 12

kunskap som framkommit genom utredning och forskning. Utredning och forskning stödjer tillsynen För att SKI skall kunna bedriva tillsynen av kärnkraftanläggningarna på ett effektivt, pro-aktivt och riktigt sätt krävs ett omfattande eget utredningsarbete och ett allsidigt kärnsäkerhetsforskningsprogram. Målet med detta arbete är att SKI: - fortlöpande får fram de kunskaper, metoder och verktyg som krävs för att kunna bedriva tillsynsverksamheten - fortlöpande har tillgång till den kompetens och de resurser som behövs för att kunna bedöma säkerhetsläget och tillse att nödvändiga säkerhetsmarginaler innehålls - kan hålla sig ajour med omvärldsutvecklingen inom reaktorsäkerhetsområdet, med speciell tonvikt på säkerhetsprinciper för befintliga och nya reaktorkonstruktioner. - på välunderbyggt och faktabaserat underlag kan medverka till den utveckling av reaktorsäkerhetspraxis som sker i samverkan mellan säkerhetsmyndigheter samt i europeiska och internationella fora För att nå dessa mål tillämpar SKI en strategi med egen utredningsverksamhet och forskning, på såväl kort sikt som lång sikt. Forskningen beställs från universitet och högskolor samt andra organisationer. Basen i utrednings- och forskningsverksamheten utgörs av ett väl avvägt program med långsiktig forskning som utgår från tillsynsutmaningarna och genomförs i syfte: att långsiktigt bygga upp kunskaper i frågor som har betydelse för säkerhetsarbetet och som behövs på lite längre sikt att långsiktigt bygga upp eller vidmakthålla kompetens och forskningsresurser inom ämnesområde som har betydelse för säkerhetsarbetet, och som SKI behöver ha tillgång till att systematiskt klarlägga om farhågor som väcks i tillsynen är eller kan bli ett säkerhetsproblem Utredning och forskning på kort sikt initieras när SKI för sin tillsyn relativt snabbt, inom två till tre år, behöver få fram bättre kunskap eller faktaunderlag. Det kan gälla t.ex: att sammanställa kunskapsläget kring en specifik frågeställning att insamla och analysera data att klargöra hur befintliga beräkningsmodeller eller analysmetoder kan tilllämpas inom ett visst problemområde. Ca. 20 % av personresurserna inom avdelningen för reaktorsäkerhet avsätts årligen för utrednings- och forskningsarbete. Internationellt facksamarbetet och erfarenhetsutbyte SKI:s engagemang i det internationella reaktorsäkerhetsarbetet är också ett viktigt stöd för tillsynen. Genom att bedriva det nationella säkerhetsarbetet med en internationell utblick kan SKI i hög grad dra nytta av andra länders erfarenheter och kunskaper, och återföra detta till såväl tillsynsarbetet som föreskrifts-, utrednings- och forskningsarbetet. SKI:s internationella engagemang utgår från bi- eller multinationella överenskommelser som den svenska regeringen har ingått. Därutöver omfattar SKI:s internationella verksamhet samarbete med utländska systermyndigheter, samt internationellt facksamarbete i form av kontakter i tillsynsfrågor och deltagande i internationella konferenser. Inom OECD/Nuclear Engergy Agency (NEA) prioriteras erfarenhetsutbyte och samarbete med medlemsländerna i sakfrågor. Men även policyfrågor om säkerhet samt lagstiftning och forskningsprogram diskuteras. Inom International Atomic Energy Agency (IAEA) prioriteras arbetet med utveckling av standarder för kärnsäkerhet och deltagande i arbetet under kärnsäkerhetskonventionen. Inom EU prioriteras erfarenhetsutbytet med andra säkerhetsmyndigheter inom ramen för kommissionens arbete. Inom Western European Nuclear Regulators Association (WENRA) förekommer liknande diskussioner på ett mer informellt plan. Ca fem procent av personresurserna inom avdelningen för reaktorsäkerhet avsätts årligen för internationellt facksamarbete. Generalister och specialister Tillgången på hög kompetens inom SKI är av avgöranden betydelse för att kunna bedriva både den löpande tillsynen och det långsiktiga utrednings- och forskningsarbetet. Arbetet med anläggningsbevakningar och inspektioner kräver dels ingående förståelse för sakfrågorna, dels en kunskap och förståelse för hur ledning och styrning av säkerhetsfrågor behöver bedrivas. Därtill krävs att SKI:s inspektörer och utredare har nödvändiga juridiska kunskaper för att tolka lagar och föreskrifter samt formulera korrekta krav och beslut. Det långsiktiga utvecklingsarbetet, med utredning och forskning, till stöd för tillsynsverksamheten kräver att SKI har tillgång till utredare med djup fackkompetens inom alla de olika sakområden som behöver täckas för att kunna bedöma de säkerhetsfrågor som kan uppkomma. Inom SKI:s avdelning för reaktorsäkerhet har vi därför både generalister och specialister organiserade i fyra enheter som var och en har ett uttalat tillsyns- och kompetensområdesansvar (se faktaruta 2). Dessutom finns en mindre samordningsfunktion. Merparten av arbetet bedrivs emellertid i samverkan mellan enheterna. Anläggningsbevaknings-, inspektions-, gransknings- och utredningsgrupper sätts samman efterhand utifrån den fackkompetens som behövs i de aktuella fallen. Sammanfattning Den verksamhetsinriktade tillsynsform som SKI införde 1997 har bidragit till en ökad effektivitet och kvalitet i tillsynsarbetet. Tillsynen som bedrivs idag är också bredare och mer heltäckande än tidigare. Detta har möjliggjorts genom ett systematiskt arbete med att tydliggöra de tillsynsprinciper som skall gälla för verksamheten samt utvecklingen av tillsynsprocesserna i SKI:s ledningssystem och regler, i form av föreskrifter och allmänna råd i SKI:s författningssamling SKIFS, som stödjer den valda tillsynsformen. SKI skall vid varje tillfälle rikta sina tillsynsinsatser och pådrivande insatser så att bästa möjliga resultat uppnås från säkerhetssynpunkt och så att uppdragsgivare och omgivningen i övrigt har förtroende för den tillsyn som bedrivs. SKI, liksom andra tillsynsmyndigheter, måste därför ständigt utveckla och pröva ändamålsenligheten och effektiviteten hos tillämpade principer för tillsynen, metoder och verktyg mot de utmaningar som följer av förändringar i omvärlden och förändrade förutsättningar för verksamheten i fråga samt utvecklingen av kärnsäkerhetsarbetet internationellt. Lars Skånberg & Leif Karlsson Dokumentet 13

Etappvis modernisering av Sveriges äldsta Oskarshamn investerade Av Anders Hallman Artikelförfattaren är versam som utredare på Statens kärnkraftinspektions enhet för anläggningssäkerhet. Han har varit sammanhållande/ ansvarig för det aktuella projektet med granskningen av moderniseringen av O1. Oskarshamns kärnkraftverk har under en tioårsperiod genomfört en mycket omfattande modernisering av sin och även Sveriges första kärnkraftreaktor, Oskarshamn 1. Ombyggnader och nyinstallationer har medfört att anläggningen stått still under mer än fem års tid under perioden 1992-2002. Den moderniserade reaktorn är sedan början av året åter i drift sedan SKI i slutet av 2002 givit klartecken för återstart. En berättigad fråga i sammanhanget är vilka bevekelsegrunder som låg bakom beslutet att stoppa anläggningen under så långa perioder och att genomföra de stora investeringarna. Var inte kärnkraftreaktorn redan tidigare säker? Mot bakgrund av det övergripande politiska beslut som vilar över kärnkraftsektorn har också vissa grupper ifrågasatt underhåll som förlänger drifttiden. 14

reaktor i fem magra år Reportaget Diagramet till vänster visar energitillgängligheten för reaktorn Oskarshamn 1. Som framgår av staplarna har blocket stått still mer än fyra år under den senaste tioårsperioden. Illustration: SKI/ Mattias Jönsson. 15

Arbete med dekontaminering av reaktortankens insida för att möjliggöra tillträde i samband med moderniseringen. Foto: Jan-Ove Eriksson OKG Säkerheten på ett kärnkraftverk är inget statiskt tillstånd. Forskning, teknikutveckling och erfarenhetsåterföring bidrar hela tiden till säkerhetsförbättringar liksom att myndighetskraven skärps. Av det följer att svaret på frågan om säkerheten (se föregående sida) är att moderniseringen var nödvändig. Svaret på den andra delfrågan om ekonomin och politiken är att de ekonomiska överväganden som gjorts ligger helt och hållet utanför SKI:s kompetens och ansvarsområde. Den politiska dimensionen är inte heller något som tillhör SKI:s agenda. Dock kan man konstatera att det tidigare stoppdatum som fanns för kärnkraften inte längre gäller. Beskrivning av säkerhetsarbetet Denna artikel tar utgångspunkt i moderniseringen av Oskarshamn 1 för att ge en beskrivning av hur kraven på säkerhet genereras, samt vad detta har inneburit för Oskarshamn 1 och den tillsyn SKI bedrivit under moderniseringsarbetet. Oskarshamn 1 beställdes av OKG AB 1965 från dåvarande ASEA-Atom AB. Reaktorn togs sedermera i drift 1972. Under projekterings- och utbyggnadstiden skedde en anpassning till de amerikanska säkerhetsföreskrifter som kom 1967. Detta betydde att reaktorn representerade en säkerhetsstandard som var gängse vid denna tid - ett tidigt skede av kärnkraftens utbyggnad. Under utbyggnaden av det svenska kärnkraftprogrammet har säkerhetskonceptet sedan modifierats vid flera tillfällen, vilket tillsammans med O1:ans ålder givit anledning att genomföra en rad säkerhetshöjande åtgärder genom åren. Silhändelsen Det direkta skälet till att stoppa reaktorn 1992 för modifieringar var den s.k. silhändelsen i Barsebäck (se Nucleus Nr 5 (1992), Nr 6 (1993) och Nr 1 (2003)). Händelsen visade på ett fel i konstruktionen hos flera av de svenska reaktorerna och ledde till att fem av landets tolv reaktorer stoppades i avvaktan på utredning och fysiska åtgärder innan anläggningarna fick återstartas. Felet gjorde också att SKI såg behov för kraftindustrin att gå igenom anläggningarnas s.k. säkerhetsredovisningar i stort för att undersöka om det fanns ytterligare brister i anläggningarna och i så fall analysera och åtgärda dessa. Genomförda åtgärder Vad har då OKG gjort under den tioårsperiod moderniseringen pågått? Ulf Sjöö på OKG beskriver vad som hände på OKG 1992: I samband med arbetet att ta fram alternativa lösningar för att åtgärda silproblemen fann vi andra brister i Oskarshamn 1. Dessa utgjordes bl.a. av sprickor och läckage på kallbockade rör. Det var inte enkelt att åtgärda sprickorna utan det fordrades ett längre driftstopp för arbetet. Detta gjorde att vi valde att ta ett helhetsgrepp. Det helhetsgrepp OKG tog resulterade i en omfattande modernisering som genomfördes i etapper under en tioårsperiod. Av diagrammet (se föregående sida) över anläggningens energitillgänglighet framgår att anläggningen var helt avställd under 1993, 1994, 1995 och 2002, och att moderniseringen även påverkade anläggningens tillgänglighet under andra delar av perioden. Etappvis modernisering Den etappvisa moderniseringen lades upp så att OKG började med de åtgärder som hade störst säkerhetsbetydelse och de åtgärder som inte krävde så lång förberedelse. Efter att dessa var genomförda kunde SKI ge tillstånd att återstarta anläggningen, men med villkor kopplade till den fortsatta moderniseringen avseende både åtgärdernas omfattning och när i tiden dessa senast behövde vara genomförda. Under det treåriga stilleståndet med början hösten 1992 analyserade man anläggningen, inventerade de problem man hade och lade efter SKI:s godkännande upp en långsiktig strategi för moderniseringen. Man genomförde också en omfattande kontroll av svetsarna i reaktortanken med modern teknik och åtgärdade sprickbildning i olika rörsystem, bland annat genom utbyte av rör och andra komponenter i reaktortanken. Reaktortanken rengjord Arbetena i reaktortanken rönte stort intresse med många internationella besök. Dekontamineringen som genomfördes, med bl.a. oxalsyra innebar att man kunde ta sig in i reaktortanken med betydligt enklare skyddsutrustning än tidigare. Efter att SKI givit tillstånd till att återuppta driften kördes anläggningen större delen av 1996 och 1997. I april 1998 stoppades anläggningen och stod still till november 1998, vilket framgår av diagrammet på förra uppslaget. Under detta halvår bytte man ett antal större interndelar, bland annat moderatortank, moderatortanklock och ångseparatorer och man installerade även nya dubblerade härdstrilkretsar. Vidare bytte man ångskalventiler, reaktorns nivåreferensrör och elektroniken för mätning av neutronflödet. 16

De åtgärder som vidtogs i slutet av moderniseringen var de som fordrade lång förberedelse och de som inte gick att åtskilja från varandra utan behövde genomföras vid ett och samma tillfälle. Införandet i anläggningen skedde under 2002 och av diagrammet på föregående uppslag framgår att reaktorn under detta år inte alls var tillgänglig för elproduktion. Detta år var mycket intensivt för OKG. Förutom den egna personalen hade man ett stort antal entreprenörer som arbetade i anläggningen. Kontrollrum och reaktorskyddssystem För att kunna styra och övervaka den nya utrustningen behövde man genomföra stora förändringar i kontrollrummet. I samband med detta ändrade OKG kontrollrumsuppbyggnaden så att den nu är realiserad med datorteknik och att informationsutbytet och manövrering av anläggningen sker via datorskärmar. Detsamma gällde reaktorskyddssystemet som initierar de automatiserade skyddsfunktionerna i anläggningen. Även här valde man att byta realiseringsteknik och systemet är nu till stora delar uppbyggt med hjälp av datorer. Förbättrad separation Ett väsentligt syfte med moderniseringen har varit att försäkra sig om att anläggningen kan hantera händelser som brand och översvämning. Problemet med just denna typ av händelser är att de kan spridas i anläggningen och orsaka samtidiga fel med olyckliga felkombinationer som följd. Eftersom anläggningen är uppbyggd av system respektive reservsystem, där reservsystemen har till uppgift att träda i funktion då de ordinarie systemen inte fungerar, har många av moderniseringsåtgärderna utgjorts av fysisk åtskillnad av dessa system. Åtgärderna har bland annat inneburit att reaktorbyggnadens källarvåning delats av med betongväggar för att separera härdkylsystemets och resteffektkylsystemets olika stråk. Härigenom säkerställer man att en översvämning inte kan göra att ordinarie system och reservsystem samtidigt blir obrukbara. Det är trångt i ett kärnkraftverk Den som varit inne i ett kärnkraftverk vet att det på många ställen är trångt. För att få plats med ny utrustning och underlätta den fysiska separationen har OKG byggt en ny byggnad intill reaktorbyggnaden. Efter ett antal skador på interndelarna i reaktorn tömdes och rengjordes reaktortanken för att man skulle kunna kontrollera svetsarna i tankens botten. Man passade samtidigt på att kontrollera drivdonsstutsarna (bilden) och andra genomföringar i reaktortanken. Foto: Jan-Ove Eriksson OKG 17

Svetsmontage av nya rör till härdnödkylsystemet 323. Rören fi nns i ett utrymme i reaktorbyggnaden utanför inneslutningen. Ett utrymme som i samband med moderniseringen avskiljts från den övriga reaktorbyggnaden med hjälp av nya betongväggar. Detta för att begränsa konsekvenserna av översvämning i samband med ett eventuellt rörbrott. Foto: Urban Björk OKG I denna har man bland annat placerat det nya reaktorskyddssystemet och två nya dieslar för nödkraft som komplement till de tidigare två. Inte enbart fysiska ändringar i anläggningen När man hör orden modernisering av kärnkraftverk ligger det nära till hands att tänka på fysiska ändringar i anläggningen. Moderniseringsarbete innehåller dock betydligt mer. Utformningen av det nya kontrollrummet har föregåtts av analyser och tester i simulator för att skapa ett bra gränssnitt mellan kontrollrumspersonalen och de nya bildskärmarna man arbetar med. Vidare har nya instruktioner tagits fram och utvärderats för att få lämplig utformning och likaså har personalen genomgått omfattande utbildning för att få kunskap och erfarenhet av arbete i det nya kontrollrummet innan anläggningen återstartades. Dokumenteringen av ett kärnkraftverk är omfattande och är i högsta grad en förutsättning för anläggningens säkerhet. Man måste i efterhand veta hur anläggningen är konstruerad och hur den beter sig i olika situationer. Uppdatering av den gamla dokumentationen har med andra ord varit en väsentlig del av moderniseringen av Oskarshamn 1. Dokumentationen samlas i kärnkraftverkets s.k. säkerhetsredovisning, vilken är något alla kärnkraftverk måste ha. Den ska innehålla en beskrivning av kärnkraftverkets konstruktion och de krav som ställs på verket i form av de olika händelser och incidenter som de tekniska systemen ska klara av att hantera utan att några allvarliga konsekvenser uppstår. Säkerhetsredovisningen skall också innehålla regler för hur kraftverket får köras och inte minst återfinns alla de analyser som visar att konstruktionen och körreglerna är förenliga med kraven. Körreglerna ska här ses i vid mening. De rör inte bara driften av reaktorn i form av temperaturgränser, driftlägen, säkerhetsmarginaler, utan lika mycket hur kärnkraftverket ska testas och underhållas, hur man planerar och genomför ändringar i anläggningen, hur man tillser att man har kompetent personal, hur man håller säkerhetsanalyserna aktuella m.m. Med andra ord rör det inte bara tekniska frågor utan lika mycket MTO-aspekterna (Människa-Teknik-Organisation). I december 2002 hade OKG genomfört den sista fasen av moderniseringen och man kunde starta anläggningen efter att SKI givit sitt medgivande. SKI:s granskning OKG har moderniserat sin anläggning, men vad har SKI gjort under tiden? Vilken är SKI:s uppgift? Rollfördelning Generellt kan sägas att kärnsäkerhetsarbetet bedrivs av två parter kärnkraftverket och SKI. Kärnkraftverket är den part som har ansvaret för säkerheten och som också har ansvar för att identifiera eventuella brister i säkerheten, ta fram förbättringsåtgärder och sedan genomföra dem i anläggningen. Säkerhetsbrister kan exempelvis bestå av ett tekniskt problem som identifierats i samband med en incident eller i samband med en ombyggnad av anläggningen, en instruktion som ger otillräcklig styrning vid drift av anläggningen eller av tecken på kompetens- eller resursbrist inom någon del av organisationen. SKI:s roll är att ställa krav på verksamheten på övergripande nivå. Det görs genom att medverka 18

vid lagstiftning och genom att ge ut föreskrifter. SKI utövar också tillsyn för att kontrollera hur kärnkraftverken efterlever kraven. Detta görs bland annat genom att granska verkens redovisningar i säkerhetsfrågor. Det kan röra redovisning av inträffade händelser, planerade ändringar i anläggningen, säkerhetsanalyser m.m. SKI gör även inspektioner där vi på plats på bedömer hur verksamheten bedrivs. Vi söker svar på frågor som: Driver man reaktorn på ett säkert sätt? Följer man sitt kvalitetssystem? Har man kompetens för arbetsuppgifterna? Har man en bra organisation, en bra säkerhetskultur och ett lämpligt arbetssätt? Ansvaret för säkerheten ligger alltså på kärnkraftbolaget och SKI förutsätter att verket följer lagar, förordningar, föreskrifter och andra tillståndsvillkor. Denna princip kallas tillståndshavarens egenkontroll. Eftersom kärnkraftverket har ansvar för säkerheten blir SKI:s roll att genom tillsyn bli förvissad om att kärnkraftverket efterlever uppställda krav och villkor för verksamheten och att man uppnår tillräckligt hög kvalitet i säkerhetsarbetet. Om vi tar exemplet med moderniseringen av kontrollrummet i Oskarshamn 1 har SKI:s uppgift varit att bedöma om OKG:s analyser och tester av det nya kontrollrumsutförandet varit tillräckliga för att visa att man uppfyller kravet på att kontrollrummet skall ge en bra och effektiv arbetsmiljö för operatörerna så att säkerheten kan upprätthållas. Detta gäller både kontrollrummets utformning och operatörernas övriga stöd, såsom driftinstruktioner och genomförd utbildning för att arbete i det nya kontrollrummet. Att använda datorer i kärnkraftverkets centrala reaktorskyddssystem är en relativt ny tillämpning som kräver speciell hantering. Eftersom systemet måste ha mycket hög tillförlitlighet har SKI gjort en granskning av systemets uppbyggnad och graden av redundans (uppbyggnad med flerfaldiga reservstråk). Vidare har SKI granskat kvaliteten hos OKG:s process för att ta fram mjukvaran i reaktorskyddssystemet. Detta för att bedöma om kvaliteten i OKG:s arbete ger ett tillförlitligt system. Det kan tyckas att detta är ett tveksamt sätt att arbeta och att ett bättre sätt vore att i efterhand, då systemet är konstruerat, testa systemet för att konstatera om det innehåller några programmeringsfel. Erfarenheten visar dock att man aldrig kan åstadkomma ett heltäckande testprogram. I stället måste man försäkra sig om ett tillförlitligt system genom att hålla hög kvalitet i konstruktionsarbetet och genom att bygga in flerfaldighet (redundans) i systemet. Valda lösningar granskade Den granskning SKI gjort av moderniseringen av Oskarshamn 1 har inneburit en granskning av de valda lösningarna i form av konstruktion av säkerhetssystem och utformning av kontrollrummet. Merparten av våra granskningsinsatser har dock legat på mer övergripande nivå. Vi har följt projektarbetet i stort och gjort en värdering av hur man har organiserat och drivit det. Vi har också bedömt den kompetensprövning OKG gjort av sin kontrollrumspersonal samt bedömt den s.k. verifieringen och valideringen av kontrollrummet. Vi har riktat särskild uppmärksamhet mot säkerhetsredovisningen. Att den har tillräcklig omfattning, att analyserna bygger på rätt förutsättningar, att använda normer är tillämpliga m.m. Vi har även bedömt OKG mot våra föreskrifters krav på säkerhetsgranskning. Kravet innebär att ändringar i en anläggning skall föregås av en tvåfaldig granskning av ändringsförslaget. Granskningen skall avse en bedömning eller kontroll av att tilllämpliga säkerhetsaspekter på en sakfråga är beaktade och att tillämpliga säkerhetskrav är uppfyllda. Granskningen ska naturligtvis genomföras av andra personer på kärnkraftverket än de som tidigare varit inblandade i utformningen av ändringen och vidare Ett av de två nya dieselaggregaten som skall ge reservkraft i händelse av problem med den interna elförsörjningen. Dieslarna kompletterar de tidigare två och är inrymda i den nya reservkontrollbyggnaden. Foto: Urban Björk OKG 19

ska det andra av de två granskningsstegen utföras av personer som har en fristående ställning i organisationen. SKI:s bedömning av säkerheten Sammanfattningsvis kan sägas att SKI hösten 2002 bedömde att moderniseringen medfört en påtaglig förbättring av anläggningens säkerhet. Redundansgraden och separationen i anläggningen har ökat och man har fått en förstärkning av anläggningens djupförsvar. Det allmänna intryck SKI fick av moderniseringsarbetet var att OKG lagt mycket resurser på moderniseringen av anläggningen, men att det i vissa avseenden brustit i genomförandet av analyser och beskrivningar som skall visa att ställda krav uppfyllts och att tillämpade normer följts. Dessa brister rörde framförallt verifierande analyser i säkerhetsredovisningen, förutsättningarna för valideringen av kontrollrumsutformningen samt OKG:s fristående säkerhetsgranskning. Arbete i det moderniserade kontrollrummet. Storbildskärmen och datorterminalerna som syns på bilden är ny utrustning i kontrollrummet. En viktig del av moderniseringsarbetet har handlat om att säkerställa en bra arbetsmiljö för operatörerna med ett bra gränssnitt mellan människa och maskin och med effektiv informationsinhämtning och styrning av anläggningen. Foto: Robert Walve OKG 20