Sammanslagningsavtals bilaga 1 Denna kommunsamgång har som främsta mål att öka den nya kommunens invånarantal och stärka ställningen bland våra landskap samt på nationell och internationell nivå. Detta för att bäst kunna värna om invånarnas liv, i en framtid med hård konkurrens. För företagens och bildningens verksamhetsförutsättningar, och individens inflytande över sitt eget liv, är det av strategisk betydelse att den nya kommunen hittar verksamhetsformer som bättre kan svara mot den nya tidens krav. Med detta syfte föreslår undertecknade parter att en ny kommun bildas som knyter samman både utvecklingspotential och närhet till invånare i alla åldrar som är regionens största styrka. DEN NYA KOMMUNENS GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE TEMAN Österbottens huvudstad Västra Finlands centrum, som bevakar regionens intressen nationellt och internationellt. Den nya kommunen satsar på intressebevakning i Helsingfors och Bryssel samt på andra internationella arenor. Den nya kommunen stärker samarbetet med Österbottens kommuner och sammanslutningar och är initiativrik vid byggandet av det nya samarbetet. Den nya kommunen värnar om de finsk- och svenskspråkiga områdenas verksamhet och stärker den nya kommunens roll som ett centrum för bildning, innovationer och kultur i Österbotten. Utvecklande av Kvarkens världsarv och värnande om landsbygdens kulturtradition, såsom Stundars hembygdsmuseum, är den nya kommunens uppgift. Namnet Korsholm förekommer fortsättningsvis i naturliga och historiska sammanhang vid tal om byggnader, vägnätet eller evenemang som till exempel Korsholms ämbetshus, Korsholms skolcentrum, Korsholms närsjukhus, Korsholms kulturhus, Korsholms musikfestspel och Korsholms gymnasium. Den nya kommunen främjar en frivillig integration av social- och hälsovården i Österbotten. Den nya kommunen tryggar för sin del verksamheten inom samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur och stärker sin ställning i den nya situationen, Yrkesakademins utbildning och Wasa Teaters verksamhet bevaras. Vamias tvåspråkiga yrkesutbildning tryggas. Vaasan kaupunginteatteris och Vasa stadsorkesters verksamhet utvecklas regionalt. Tryggandet av en mångsidig utbildning utgör kärnan i utvecklandet av regionen. Tryggande av Vasa universitets, Åbo Akademis, Vasa yrkeshögskolas och de övriga högskolornas verksamhet samt främjande av en mångsidig yrkesutbildning arbetslivsorienterat är en del av den nya kommunens uppgiftsfält. Nordens energihuvudstad - Kunskapens, företagandets och den mångsidiga arbetsmarknadens stad En energihuvudstad som sörjer för kommuninvånare, företag och sammanslutningar, vilken bygger på ett kluster av internationellt betydande energibranschföretag och lokala småföretag 1
inom olika branscher och ett omfattande näringsliv. Grunden för de internationella företagen, den lokala företagsamheten och en mångsidig arbetsmarknad är funktionen som centrum för information, utbildning och innovationer. På den globala marknaden är det livsviktigt med ett fortgående utvecklande av den egna kompetensen i samarbete med exportföretagen och näringarna. Förutseende av nya trender samt tryggande av utbildningsresurser skapar en grund för ett globalt ledarskap inom energiteknologin samt nya kompetensområden. Den nya kommunen främjar aktivt verksamhetsförutsättningarna för exportinriktade företag genom att de logistiska förbindelserna, hamnen, färjetrafiken, vägnätet och flygplatsen utvecklas. Målet med energihuvudstaden är enligt Energi- och klimatprogrammet att bli en kolneutral stad senast år 2035. Den nya kommunen är en föregångare rörande cirkulär ekonomi och strävar genom lösningar inom energiindustrin att globalt påverka stävjandet av klimatförändringen. Den nya kommunen har en enhet för hållbar utveckling. De mångsidiga och välmående delområdenas stad Den nya kommunen byggs upp på en grund med levande och mångsidiga stadsdelscentrum. Närdemokrati och områdesvis påverkan byggs på områdesnämnder samt genom att kommuninvånarnas aktivitet och fria föreningsverksamhet stöds inom stadens olika områden. Vid utvecklandet av den nya kommunen respekteras lokala synvinklar och beaktas en regional identitet. Utgångspunkten är att utveckla det nuvarande servicenätet utgående från de nuvarande kommunernas redan upprättade planer. En gemensam servicestrategi för den nya kommunen börjar man bygga direkt genom att utnyttja Vasaregionens strukturmodell, Korsholms strategiska generalplan och Vasa stads generalplan samt servicestrategier. Den nya kommunen förbättrar kollektivtrafiken och utvecklar nya former av kollektivtrafik, vilka motsvarar kraven på en hållbar utveckling och svarar på behoven av trafikförbindelser i hela kommunen. Den nya kommunen förbinder sig att främja förverkligandet av utvecklingsplanen för Smedsby centrum. Smedsbyområdet utvecklas som en del av den nya kommunens stadscentrum, där utvecklande av kollektivtrafiken är viktig. Vid placeringen av den nya kommunens funktioner och planeringen av förvaltningen används utvecklingsplanen för Smedsby centrum samt Korsholms nuvarande ämbetshus lokaler, främst med verksamhet som ofta kräver kundbesök. Smedsbyområdets servicenivå bevaras minst på den nuvarande nivån såväl vad gäller bildning, utbildning, kultur som hälsovårdsservice. På den nya kommunens område finns allt som allt sex (6) områdesnämnder, av vilka fem (5) finns på Korsholms nuvarande område och en (1) i Lillkyro. Nya områdesnämnder: Replot-Björköby, Kvevlax, Norra Korsholm, Solf och Södra och östra Korsholm. Områdesnämndernas ekonomiska resurser bestäms enligt invånarantalet på respektive område, varvid 10 euro reserveras per invånare på varje område. Enligt invånarantalet år 2018 är Lillkyros andel 45 500, Replot- Björköbys andel 21 000, Kvevlax andel 35 000, Norra Korsholms andel 32 000, Solfs andel 27 000 och Södra och östra Korsholms andel 21 000. 2
Därtill finns det områdeskommittéer i den nya kommunen. Områdesnämnderna är verksamma på kommunens delområden. Områdesnämnderna har sju (7) ledamöter och varje ledamot har en personlig ersättare. Nämndens ordförande ska vara fullmäktigeledamot eller -ersättare. Områdesnämndens ledamöter väljs bland invånarna på respektive område i enlighet med de politiska styrkeförhållandena i området. Områdesnämndens uppgift och befogenheter: Områdesnämnden sköter tillsammans med stadens övriga organisation om utvecklandet av närservicen, näringarna och deltagandet i stadsdelen tväradministrativt för främjande av välfärden, livskraften och delaktigheten. Därtill har nämnden i uppgift att: ge utlåtanden och framlägga initiativ och förslag om det egna verksamhetsområdets ärenden, vilka kan ha inverkan på invånarnas service eller livsmiljö godkänna förslag till budget och verksamhetsplan, bokslut och verksamhetsberättelser för det egna uppgiftsområdet samt behandla andra ärenden som hör till det egna verksamhetsområdet och ska framläggas för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige besluta om fördelningen av de understöds- och projektanslag som har beviljats området, gäller dock inte sådana föreningar som centralt får understöd från kommunens övriga organ sörja för bevarande av traditionerna och stärkande av identiteten i det egna området tillsammans med invånarna i området samt att ordna lokala evenemang, hörandetillställningar och forum för medborgarna fungera som planerings- och utvecklingspartner speciellt i strategiska utvecklingsprojekt som främjar områdets livskraft. Vid utvecklandet av områdena beaktas de nuvarande strategiska planerna och servicestrukturmodellerna såväl vad gäller bildning, utbildning, kultur som hälsovårdsservice. Kriterierna för den nya kommunens verksamhetsstöd till föreningar hålls på 2018 års nivå. Kriterierna för beviljande av verksamhetsstödet sammanjämkas under åren 2020-2022. Byggande och boende Den nya kommunens planläggningsprogram och delgeneralplaner synkroniseras och genomförs enligt de tillsammans fastställda tidtabellerna. Till den del delgeneralplaner uppgörs för glesbebyggda områden strävar den nya kommunen till att de görs med rättsverkan. Vid upprättandet av delgeneralplaner fastställs dimensioneringsgrunderna separat för alla landsbygdsområden. För bygg- och tillståndsförfarandet upprättas en anvisning för den nya kommunen under år 2019 och i dem beaktas den bästa praxisen i de kommuns som ska slås samman och de möjligheter som lagen tillåter. Den nya byggnadsordningen bygger på de nuvarande byggnadsordningarna i Vasa och i Korsholm. Omfattningen av och beslutsfattandet för byggande utanför detaljplanerat område och byggande på strandområde ska även i fortsättningen följa den vid tidpunkten för sammanslagningen gällande byggnadsordningen och förvaltningsstadgan i Korsholm. 3
Det allmänna vägnätet och cykelvägarna hålls högklassiga, för att byarna ska vara attraktiva ställen att bo på. En gemensam plan för den nya kommunen upprättas om leder för gång- och cykeltrafik och statens vägar. Underhållet av enskilda vägar tryggas och understödet på den nya kommunens område fastställs på nuvarande Korsholms nivå. Underhållet av enskilda vägar bestäms närmare enligt den nya lagstiftningen från och med 1.1.2019. Den nya kommunen utvecklar båt- och fiskehamnar samt stöder investeringar i småbåtsleder och farleder utifrån en gemensam plan. För att förbättra kommunikationerna och för att förbättra förutsättningarna för besöksnäringen och övriga näringar prioriterar den nya kommunen förverkligandet av Hamnvägen och Världsarvsvägen. Byarnas delägarlags (skifteslag, vattenandelslag) självständiga juridiska ställning beaktas. Vatten- och avloppsanläggande på glesbygdsområden tilldelas tillräckligt med resurser och utvidgande av nätet fortsätter utifrån en plan som görs tillsammans, utgående från kommunernas nuvarande utvecklingsplaner. Utvecklande av landsbygden och företagsamhet Den nya kommunens ambition är att bli Finlands företagsvänligaste kommun. Ett välmående samhälle förutsätter en mångfald av näringar. Den nya kommunen skapar förutsättningar för utvecklande av näringslivet och arbetsplatser för invånarna. En öppen dialog med småföretagare, underleverantörer till regionens företag, landsbygdens aktörer, besöksnäringarnas aktörer, aktörer inom rese- och turismbranschen och andra aktörer säkerställer att dessa blir hörda och att utvecklingsbehovet blir beaktat. Den nya kommunen satsar både genom regionalt utvecklingsarbete och planläggningen på småföretagande. Den nya kommunen stöder utvecklande av ett mångsidigt kunnande och skapar forum, där olika kunskapsformer möts och stöder varandra och lockar innovationer och experter till staden. Företagsområden finns i olika delar av kommunen. I den nya kommunens egenorganisation är det av särskild betydelse att det finns egna experter på bya- och landsbygdsutveckling. Landsbygden och skärgården utvecklas och för detta utses ansvariga tjänsteinnehavare i den nya kommunen. Landsbygds- och byautveckling ingår i utvecklingssektionens uppgifter. Lokala sakkunniga inom utvecklande av byarna och landsbygden ansluter sig till den nya kommunens beslutsorganisation genom områdesnämnderna. Vid utvecklandet av landsbygden och områdena är områdesnämnderna initiativrika och ger utlåtanden om planläggning och miljöfrågor som gäller det egna området och annat utvecklande av området. Primärnäringarnas och djurhållningens särskilda behov beaktas. Den nya kommunen tryggar fungerande datatrafikförbindelser på hela den nya kommunens område, gällande daghem, skolor och andra för kommuninvånarna viktiga aktörer. Språkstabilitet I den nya kommunen tryggas de grundlagsenliga språkliga grundrättigheterna. Den nya staden är en föregångare för en fungerande tvåspråkig förvaltning på olika nivåer och ser möjligheter i att 4
utveckla regionens flerspråkiga identitet nationellt och internationellt. Den nya kommunen garanterar att arbets-, service- och förvaltningsspråket är finska och svenska. Kommuninvånarna får all service på det egna modersmålet antingen på finska eller svenska såväl inom dagvården, den grundläggande utbildningen som utbildningen på andra stadiet, även integrationsspråket får väljas fritt. Verksamhetsförutsättningarna för de nuvarande yrkesläroanstalterna och kulturtjänsterna tryggas med beaktande av språkgrunden. Kommuninvånare som behöver engelska som servicespråk beaktas, och i mån av möjlighet också andra språk i den flerspråkiga staden. Den nya kommunen upprättar under det första året en språkstrategi. Den nya kommunen motiverar speciellt personalen att använda och förbättra sina språkkunskaper. Kommunen använder språktillägg. Som en del av språkstrategin sammanjämkas behörighetskraven och riktlinjerna för beviljandet av språktillägg. Den nya kommunen ser speciellt till att verksamheten i beslutsorganen vid behov kan ordnas till exempel genom användning av simultantolkning. Den nya kommunen stöder en stark grund för nationalspråken inom småbarnspedagogik och utbildning. Gemensam planering som överskrider sektorgränserna främjar en naturlig växelverkan mellan språken, gemensam användning av lokaler och synergi. Den nya kommunen förhåller sig positivt till vidareutvecklande av språkbadsmodellerna och utvecklar systematiskt språkduschar och språkbadspedagogiken samt understöder utökandet av verksamhet i tvåspråkiga daghem. Den nya kommunen skapar aktivt språkbadslösningar och utvecklar tvåvägsspråkbad i olika delar av den nya kommunen. Inledande av studier i det andra inhemska språket möjliggörs på grundskolans första klass. Den nya kommunen integrerar invandrare och andra personer av utländsk härkomst på finska och på svenska. Hållbar ekonomi Den nya kommunen börjar med en behärskad och balanserad kommunal ekonomi, där det kumulativa underskottet är lagenligt under kontroll i båda kommunerna. Den nya kommunen optimerar de nuvarande investeringarna och utnyttjar effektivt fastighetsmassan och är beredd att avstå från sina överflödiga fastigheter. Fastigheternas och infrastrukturens reparationsskuld tas snabbt under kontroll och en plan görs för att upphäva den. Skatteinkomsterna och statsandelarna möjliggör servicestrukturen, verksamheten samt investeringar i basservicen. Framtidens investeringar i stadsstrukturen och servicen genomförs utan orimlig skuldsättning. I framtiden är grundprincipen för verksamheten under ekonomiskt sämre tider att den nya kommunens service utvecklas kontrollerat i enlighet med en gemensam strategisk plan. Vid skapandet av ett gemensamt servicenät strävar man efter synergifördelar i verksamheten och investeringarna. Möjligheten till gemensam användning ska alltid undersökas och genomföras då det är möjligt. Den nya kommunens ställning som en skärgårdsdelkommun tryggas så att statsrådets beslut med stöd av skärgårdslagen bevaras. Om den nya kommunens framtida investeringar upprättas tillsammans en separat plan, som är i användning senast då den nya kommunen inleder sin verksamhet 1.1.2020 (bilaga 3). 5