Varför öva och öva tillsammans?

Relevanta dokument
UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga

Varför öva tillsammans?

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Informationsmöte den 27 januari #samo2016

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan

SOES övningsplan

SAMÖ Informationsmöte den 27 januari Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: Karlstad, telefon:

Övningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under

Utvärdera för att lära och utveckla

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Övningsvägledning. Grundbok Introduktion till och grunder i övningsplanering. Komplex eller enkel övning. Vad ska övas? Hur gör vi?

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Övergripande flerårig plan för utbildnings- och övningsverksamheten

Övningsvägledning. Grundbok Introduktion till och grunder i övningsplanering. Komplex eller enkel övning. Vad ska övas? Hur gör vi?

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Övningsvägledning. Grundbok Introduktion till och grunder i övningsplanering. Komplex eller enkel övning. Vad ska övas? Hur gör vi?

SAMÖ-KKÖ

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Varför öva tillsammans?

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Startmöte den 14 april E-post: #samo2016

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Myndigheters arbete för att ta tillvara erfarenheter av händelser och övningar. Marianne Stålheim, MSB Tord Forsner, MSB

Handlingsplan för Samhällsstörning

FSPOS Strategisk plan

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Störningar i elförsörjningen

Förtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Styrdokument för krisberedskap

Regional utbildnings- och övningsplan inom krisberedskapsområdet

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Processen för att ta fram syfte och mål vid regionala samverkansövningar

Utbildnings- och övningsplan

SOES samverkansövning 2014: Övningsrapport

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Regional ledningssamverkan

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Fyraårig satsning för stärkt krisberedskap i Västra Götaland. Delrapport juni 2016

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap

Internetdagarna Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Utvärdering av Övning.info. Regional samverkansövning 24 november 2011

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. inriktning och modell för planering. kbm rekommenderar 2007:3

Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2014

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen. Tomas Ahlberg

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Övningsvägledning. Metodhäfte Utvärdering av övning. Utv. ledare LÖL LU. Media

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

REGIONAL PSYKOLOGISK OCH SOCIAL KRISBEREDSKAP

Åtvidabergs kommun. Utbildnings- och övningsplan

Så vill vi utveckla övningsverksamheten. en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället. kbm rekommenderar 2006:3

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap

Ovning X-stream 6 dec k.'ii,l/l'

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Regional samverkansövning Yrkurs

BILAGA 2 FÖRMÅGEKATALOG

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Övningsvägledning. Metodhäfte Funktionsövningar START LÖL LÖL MSB UL LOG PL. Logistik

SKL om krisberedskap och civilt försvar

Plan för krishanteringsarbetet

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Övning X-stream dec 2017

CBRN dagarna 2010 WS Handlingsplan CBRN

Stockholms stads ambition vid regeringens nationella samverkansövning,

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Baspresentation

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Regional samordning och inriktning

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Telö 15 webbinarium välkomna!

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Öva krishantering. Handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar. KBM:s utbildningsserie 2007:1

Töreboda kommun. Styrdokument Töreboda kommuns arbete med krisberedskap

Överenskommelser med kommuner och landsting. Anna Nöjd

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Mötesplats SO - anslag 2:4 Krisberedskap. 22 mars 2017

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Transkript:

Varför öva och öva tillsammans? - öva, ett systematiskt arbete, om det ska öka förmågan.. Niclas Karlsson MSB Övningsenhet

Övning som metod Uppnå med övningar? Hur vet vi att vi övar saker? Hur tillvarata resultat efter övningar?

Systematik i övningsarbete Före Samordning och inriktning Efter Erfarenhetshantering Under Övningar

Varför behövs en gemensam övningsinriktning? Gemensam färdriktning Viktigt att öva systematiskt och strukturerat under ostörda förhållanden Gemensam förmåga i vardagligt samarbete är inte tillräckligt Offentlig och privat sektor

Generella förmågor skiljer sig från specifika förmågor Generella förmågor: Förmågor som behöver finnas hos alla/övas av alla -oberoende av inträffad kris/valt scenario för en övning. Specifika förmågor: Förmågor som behöver finnas hos/övas av viss myndighet, viss samhällssektor, visst yrkesområde beroende av inträffad kris/valt scenario.

Tematisk indelning av nationella övningsplanens 12 förmågor

Nio övningar analyserades utifrån denna tematisk indelning Liknande förmågebrister återfanns i alla nationella, regionala, internationella Ansvar/ledning övades sällan/aldrig Samverkan övades nästan alltid Kommunikation/informationssamordning övades ibland Målen konkretiserades sällan i mätbara termer Proaktiva beslut fattades sällan, reaktiva oftast

Gällande övningsinriktning Under 2014 ska en eller flera av följande förmågor övas: Prioritering av resurser (och dess samband med uthållighet). Kriskommunikation, informationssamordning. Samverkan om samlad lägesuppfattning. Att aktörerna utvecklar en treårig övningsplan. Att aktörerna rapporterar denna övningsplan med stöd av den nationella övningskalendern.

Under 2015 och 2016 ska en eller flera av följande förmågor övas: Samma tre förmågor som för 2014. Innebörden i det geografiska områdesansvaret på nationell, regional och lokal nivå. Att aktörerna varje år uppdaterar sina treåriga övningsplaner. Att aktörerna lämnar övningsutvärderingsrapporter, beskriver utvecklingsområden och upprättar åtgärdsplaner efter genomförda övningar enl. metod som MSB utvecklar och tillhandahåller.

Vilka aktörer omfattas av den gemensamma inriktningen och samordningen och vilka omfattas inte? 23 Centrala myndigheter Omfattas ej: Riksdagen Regeringen Riksbanken Riksrevisionen Kommuner och landsting Försvarsmakten Privata aktörer Frivilligorganisationer 21 Länsstyrelser

Övningar som MSB har mandat att inrikta Tvärsektoriella övningar 1 samverkansövningar (SAMÖ och RÖ) Tvärsektoriella övningar 2 sektorsövningarsom även omfattar aktörer från andra sektorer än den egna (t.ex Telö och NISÖ). Sektorövningar övningar som endast omfattar aktörer inom den egna sektorn (t.ex. trafik, eltele, hälso- och sjukvård).

Vägen fram till övning

Syftes och målformulering Lägg tid!!!!!! Varför Vad Utvärdering

Övningsformat

Övningsformat vs syfte och mål Identifiera roller och ansvar Skapa rutiner Analysera problem Förbereda inför simuleringsövning Pröva/utveckla rutiner och system Pröva/utveckla förmågan inom egen organisation, mellan organisationer Pröva insatsplaner i autentisk miljö Pröva/ utveckla samverkan på skadeplats Pröva larmplaner Pröva uppstart Pröva tekniska system Pröva enskilda delar

Planeringsprocess och organisation

Övningsorganisation Planeringsorganisation Genomförandeorganisation PL Projektledare AG Arbetsgrupp Stab Stöd AG Arbetsgrupp AG Arbetsgrupp

Erfarenheter från övningar Ni har alla olika övningserfarenheter Filmen Vad finns det för risker Vilken förmåga finns att hantera konsekvenser MSB ansvar/ledning samverkan/kunskap kommunikation/informationshantering

Finna och åtgärda styrkor och svagheter Erfarenhetshantering Övningsutvärdering Utvecklingsområden Åtgärdsplaner

Hur stödjer MSB övningsverksamheten? Samordnar och inriktar Utvecklar övningsverksamheten, metod, teknik, erfarenhetshantering Övningsutbildningar Personellt stöd

Stöd till övningsverksamhet

Stöd till övningsverksamhet Fleråriga övningsplaner Nationell övningskalender Finansiellt stöd via krisberedskapsanslaget

Varför ska vi öva tillsammans?

SAMÖ och SAMÖ-Fokus, ett koncept

Bakgrund Behov att öva tvärsektoriellt och tvärregionalt Uppföljning av erfarenheter från senast genomförd SAMÖ

Intervall nationella samverkansövningar Fyra års period Valår 2014 Pga valår 2014 förskjutning till år 2016 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 SAMÖ Genomförande Utvärdering klar Genomförande av åtgärder SAMÖ Genomförande Utvärdering klar SAMÖ Fokus Genomförande Utvärdering klar

SAMÖ-KKÖ 2011 Erfarenheter utan koppling till övningsmålen Ingen mottagare av samlade erfarenheter 180 konkreta utvecklingsområden

Konceptualisering SAMÖ - SAMÖ-Fokus SAMÖ Nationell tvärsektoriell samverkansövning -öka, värdera krisberedskapsförmågan Flera förmågor Belyser beroenden mellan olika samhällssektorer. Scenario, baserat på trender, RSA, förmågebedömningar Planeringsprocess, ca 18 månader, utvärderingsprocess på ca 9 Genererar utvecklingsområden SAMÖ-Fokus Nationell tvärsektoriell samverkansövning - öka, värdera krisberedskapsförmågan Följa upp ett antal utvecklingsområden Färre förmågor än SAMÖ. Bygger på samma scenario och övande aktörer Planeringsprocess, ca 12 mån, utvärderingsprocess på ca 3 mån.

Från SAMÖ till SAMÖ-Fokus SAMÖ 100 UO 50 UO 10 UO Fokus Urval 1 Nationella övningsinriktningen SAMÖ - Fokus Mål o Syfte Urval 2 Urval 3 Mål tidigare SAMÖ Är det möjligt att pröva? Är övning metoden? Val av övningsformat Övningsplanering

Syftetmed SAMÖ-Fokus: pröva och följa upp erfarenhetshantering och resultatet av från föregående SAMÖ identifiera om förmågan har ökat.

Resultatet efter SAMÖ-Fokus Består av tre delar. Utvärdering av SAMÖ-Fokus Ger mätbara resultat med hög validitet baserade på övningens mål och indikatorer. Kartläggning av processen med utvecklingsområdena Använder kompletterande metoder för att samla in tillräckligt med underlag. Sammanställning med analys och slutsatser Om hur arbetet med utvecklingsområdena har genomförts Om effekter på krishanteringsförmåga Om att identifiera generaliserbara lärdomar