EFFEKTSTUDIE 2006. Gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2004

EFFEKTSTUDIE 2006 Gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2004 Juni 2006 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad

Generella resultat Resultat i korta drag Effektundersökningen är genomförd som en enkätundersökning under våren 2006 och genomförs för andra året i rad. Målgruppen för studien är sfi-studerande som var registrerade och betygsatta hösten 2004 (förutom kurs A). 1 Bland undersökningens deltagare är det fler kvinnor än män i sfistudier hösten 2004, ca 2/3 är kvinnor och ca 1/3 är män. 48% av de studerande uppger att de bor i nordost, 25% bor på Hisingen, 17% i centrum, 8% i de västra stadsdelarna i Göteborg och 3% bor på annan ort. Majoriteten av de som studerade sfi vid Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad hösten 2004 kommer ursprungligen från Asien (40%) följt av Mellanöstern (18%), se diagram 1. Undersökningen har en svarsfrekvens på 61%. Syftet med undersökningen har varit att mäta effekten av sfi-studier sett till: Mellanöstern Asien 18% 40% Mål med sfi-studier Betydelsen av sfi-studier Demokratieffekt som ett resultat av sfi-studier Sysselsättning efter sfi-studier Effekter av praktik under sfi-studier Afrika Central- och Sydamerika Nordamerika, Australien, Oceanien Ryssland eller övriga Europa utanför EU Annat EU-land än Sverige 1% 5% 11% 12% 12% Sverige 1% 10% 20% 30% 40% Diagram 1 Vilken del av världen kommer du ifrån? 1 Totalt tillfrågades 667 av vuxenutbildningens 959 sfi-studerande hösten 2004 som hade fått betyg (förutom kurs A). Totalt antal unika personer i sfi-utbildning (alla nivåer) hösten 2004 var 3.898 personer. 2

Mål med sfi-studier Det stora flertalet av de studerande hösten 2004 uppger att de ville läsa sfi för att kunna skaffa arbete (48%) och studera vidare (37%), se tabell 1. Huvudsakligt mål Procent Lära mig svenska så att jag skulle kunna skaffa arbete 48% Lära mig svenska språket så att jag skulle kunna studera 37% vidare Hade redan högskolekompetens, men behövde lära mig 8% svenska för att kunna studera vidare i Sverige Lära mig mer om svensk kultur och det svenska samhället 5% Krav från arbetsförmedlingen, flyktinghandläggare eller en 2% person från en myndighet att jag skulle läsa sfi Ville något annat med mina studier 1% Tabell 1 Varför ville du studera på sfi hösten 2004? Annat mål innebär olika sporadiska svar som exempelvis kunna skriva rätt. Praktik 44% av de sfi-studerande har haft praktik under sin studietid, se diagram 2. I högst omfattning har personer från Mellanöstern (58%) och person födda 1964 eller tidigare (56%) uppgett att de har haft praktik. Har fått arbete genom praktik Har fått referensperson som ställer upp vid arbetssökning Har träffat personer under praktiken som kanske kan ge arbete i framtiden Har talat svenska under praktik 14% 36% 42% 86% Har haft praktik 44% När det gäller måluppfyllelse kan vi exempelvis se att 28% av de sfistuderande hösten 2004 som hade som mål att skaffa arbete uppger att de arbetar idag, våren 2006. 13% av studerande med målet att skaffa arbete är även arbetssökande, vilket innebär att de fortfarande har fokus på att söka arbete. Det är ungefär lika många av de sfi-studerande hösten 2004 som hade som mål att studera vidare som uppger att de idag är föräldralediga (16%), som arbetar (15%), som studerar gruv och sfi (respektive 14%). 26% av de sfi-studerande hösten 2004 som hade en högskolekompetens, men som hade som mål att studera vidare i Sverige uppger att de studerar på gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen idag, våren 2006. 22% uppger att de arbetar. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 2 Praktik under studietiden. Den mörka stapeln baseras på undersökningens alla studerande. De ljusa staplarna baseras på de studerande som har haft praktik. Ser vi till de studerande som har haft praktik uppger 14% att de inte har kunnat tala svenska under praktiken. 42% har under sin praktik fått en kontakt som kan ställa upp och vara referensperson när de ska söka arbete. 36% av de studerande som har haft praktik uppger att de under sin praktik har träffat en person som i framtiden kan ge dem arbete. 14% uppger att de har fått arbete genom sin praktik. 3

Betydelsen av sfi-studier Ett sätt att mäta effekten av sfi-studier är att se hur väl förberedda de studerande upplever att de har blivit av sina studier. Betydelsen av studierna mäts på två sätt i rapporten. Dels redovisas hur stor eller mycket stor betydelse de studerande anser att studierna har haft för dem per betydelsefråga (mittenkolumnen i tabell 4). Dels jämförs vikten av betydelse som de studerande har uppgett att de har upplevt (höger kolumn i tabell 4). Stor eller mycket stor betydelse Det som flest studerande har uppgett är att Vuxenutbildningens studier har stor eller mycket stor betydelse för dem när det gäller att tro mer på sig själv (ökad självkänsla) (66%). Viktat värde För att kunna mäta skillnaden i betydelse när det gäller den individuella upplevelsen har vi viktat värdet (högsta värde är 4). För de olika betydelsefrågorna ligger de viktade värdena mellan 2,51 och 2,84 (värden över 2,0 innebär ett tydligt positivt värde). Betydelsen av Vuxenutbildningens studier när det gäller Stor eller mycket stor betydelse Viktat värde få arbete efter studierna 51% 2,51 studier efter sfi 60% 2,75 komma mer in i det svenska samhället 64% 2,85 tro mer på sig själv 66% 2,84 Tabell 2 Betydelsen av sfi-studierna när det gäller Per procent och per viktat värde. Demokrati Vuxenutbildningen har en stark demokratiserande effekt för huvudparten av dem som studerar sfi. 96% anser sig genom sina sfi-studier på vuxenutbildningen ha fått lättare att förstå samhällsinformation som finns i tidningar, TV eller radio. 95% anser sig genom sina sfi-studier på vuxenutbildningen ha fått lättare att förstå hur det svenska samhället fungerar. 86% anser att de genom sina sfi-studier på vuxenutbildningen lättare har kunnat delta i aktiviteter som exempelvis möten med hyresgästföreningen, föräldramöten och politiska debatter. Ser vi till de viktade värden de sfi-studerande har angett för de olika demokratifrågorna kan vi på en skala 1-4 (där 2 innebär ett tydligt positivt värde) se att: att lättare förstå samhällsinformation har fått 3,03 att lättare förstå hur det svenska samhället fungerar har fått 2,83 att lättare ha kunnat delta i aktiviteter har fått 2,24 Samtliga grupper har angett en positiv demokratieffekt, men de äldre (födda 1964 eller tidigare) utmärker sig genom att i lägre grad ha angett att de upplever demokratieffekt. 4

Effekten sett till sysselsättning Annat Sjukskriven eller förtidspensionär Föräldraledig Reste Andra studier Högskolestudier Sfi Pu Gy yrkes Gy allmän Gruv I arb.markn.pol. åtgärd Arbetssökande Arbetar 1% 1% 1% 2% 3% 3% 6% 8% 9% 9% 9% 10% 15% 23% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Diagram 3 Huvudsaklig verksamhet våren 2006 hos de sfi-studerande vid Vuxenutbildningen hösten 2004. I arbete våren 2006 23% arbetar som huvudsaklig sysselsättning våren 2006, se diagram 3. Högskolestudier våren 2006 3% studerar på högskola våren 2006, se diagram 3. Majoriteten (70%) av de som studerar på högskola hade en avslutad universitets- eller högskoleutbildning redan innan de kom till Sverige. Ser vi till gruppen som hade en akademisk högskoleexamen innan de kom till Sverige, är det 10% som är i högskolestudier våren 2006. Vuxenutbildningsstudier våren 2006 43% väljer att fortsätta att studera eller att läsa klart sina studier vid Vuxenutbildningen våren 2006, se diagram 3. Det sker en successiv överväxling (våren 2005-våren 2006) från sfistudier och till viss del även gruv över till gy yrkes och gy allmän. Föräldralediga våren 2006 Våren 2006 är 9% föräldralediga, se diagram 3. Dessa utgörs nästan uteslutande av kvinnor. Män är i högre grad i arbete jämfört med kvinnor (9% av kvinnorna uppger att de är föräldralediga våren 2006). Arbetssökande våren 2006 9% är arbetssökande våren 2006, se diagram 3. I jämförelse med förra årets undersökning är värdet lägre i år (9% vs 11%). Det är framförallt åldersgrupperna 1980-84 samt 1975-79 som är arbetssökande. 5

Innehållsförteckning Resultat i korta drag 2 Förord 7 Om undersökningen 8 Inledning 9 Hur rapporten ska läsas 10 Metod 12 Bakgrund 13 De studerandes situation 14 Hur ser situationen ut för de studerande? 15 Mål med sfi-studier 24 Huvudsakligt mål 25 Praktik 33 Praktik under sin sfi-utbildning 34 Talat svenska under praktiken 37 Referensperson tack vare praktik 39 Träffat någon under praktiken som kanske kan ge dem arbete i framtiden 40 Har fått arbete genom praktik 42 En demokratieffekt som ett resultat av sfi-studier 56 Demokrati 57 Effekten av sfi-studier sett till sysselsättning 64 Generella drag 65 Högskolestudier 66 Arbetar efter studier 67 Arbetssökande & i arbetsmarknadspolitisk åtgärd 70 I vuxenutbildningsstudier 73 Sysselsättning efter hösten 2004 77 Sysselsättning våren 2005-våren 2006 78 Flöden 79 Appendix Sysselsättning våren 2006 per bakgrundsvariabler 81 Begreppsförklaringar 89 Om Splitvision Research 90 Enkätunderlag 91 Betydelsen av sfi-studier 45 Tankar runt betydelse 46 6

Förord På uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad, Tomas Mjörnheden och Ulf Carlsson, har Splitvision Research genomfört en effektstudie för de sfi-studerande. Effektstudien genomförs för andra året i rad. Syftet med undersökningen har varit att mäta effekten av sfi-studier sett till: vad vuxenutbildningens fd sfi-studerande (hösten 2004) har gjort före och gör efter sin studietid på vuxenutbildningen motiv för sfi-studierna upplevelsen av sfi-studiernas betydelse i vilken grad de studerande har haft praktik, vilken nytta de har haft av praktiken och hur praktiken påverkar sysselsättning våren 2006 Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Research. Rapporten finns att tillgå hos: Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad, Tomas Mjörnheden, Box 5412, 402 29 Göteborg, 031-61 35 84, info@vux.goteborg.se Vi vill tacka alla som har besvarat och skickat in enkäterna för denna undersöknings räkning. Göteborg, den 29 juni 2006 Splitvision Research 7

Kapitel 1 OM UNDERSÖKNINGEN 8

Inledning Effektstudien har till syfte att mäta effekten av sfi-studier vid Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Urvalsgruppen för studien är samtliga studerande på svenskundervisning för invandrare, sfi, (förutom kurs A) under hösten 2004 som under terminen har fått betyg i något ämne. Effektmätningen i undersökningen görs med utgångspunkt från de riktlinjer som Vuxenutbildningen följer. Med utgångspunkt från Läroplanen för de frivilliga skolformerna (LPF -94) är Vuxenutbildningens huvuduppgift, på ett övergripande plan, att (med elevernas tidigare utbildning och livserfarenheter som utgångspunkt) fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som grund för yrkesverksamhet, fortsatta studier samt för deltagande i samhällslivet. Precis som i förra årets effektstudie 2 mäts betydelsen av Vuxenutbildningens studier (när det gäller ökad självkänsla, komma in mer i det svenska samhället, studier efter sfi samt möjlighet att få arbete), mål med sfi-studier och måluppfyllelse, eventuell praktik under studietiden samt effekt sett till sysselsättning efter studier. I årets undersökning har även demokratifrågor lagts till. Demokratieffekten mäts med hjälp av tre frågor där demokrati innebär att kunna ta till sig samhällsinformation, att kunna förstå det svenska samhället samt upplevelsen av att kunna deltaga i vardagliga demokratiska möten som exempelvis föräldramöten och hyresgästföreningsmöten. I år har vi även tittat på strukturell påverkan för att se huruvida det påverkar om de flesta i ens närmsta omgivning (släkt och vänner) arbetar eller studerar på universitet och högskola. Resultatet från denna undersökning visar på generella drag. Studien är en hård studie så till vida att den enbart analyserar siffror och inte ger svar på vad som ligger bakom siffrorna (kvantitativ studie till skillnad från en kvalitativ studie). Man får dock inte glömma att det bakom dessa siffror finns många människor, åsikter och livsöden. På ett mer detaljerat plan står det i Läroplanen för de frivilliga skolformerna (LPF -94) att Vuxenutbildningen skall: Överbrygga utbildningsklyftor och därigenom verka för jämlikhet och social rättvisa Öka förmågan att förstå, kritiskt granska och medverka i kulturellt, socialt och politiskt liv och därigenom bidra till det demokratiska samhällets utveckling Utbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets förändring och bidra till sysselsättning och därigenom främja utveckling och framsteg i samhället Tillgodose de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter och ge dem tillfälle att komplettera ungdomsutbildning 2 Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003. Studien genomfördes 2005 av Splitvision Research. 9

påbyggnadsutbildning kommer att benämnas pu. Alternativt skrivs namnen ut i sin helhet. Hur rapporten ska läsas Vi vill här ge lite råd inför läsningen av rapporten. Utformningen av rapporten har gjorts med tanke på Er som arbetar med Vuxenutbildningen och/eller som snabbt vill kunna ta till Er resultatet av undersökningen. Tanken är att rapporten ska kunna läsas i den ordning som passar Er bäst. Därför upprepas vissa uppgifter i rapportens olika kapitel. Vår förhoppning är att resultatet från denna undersökning fungerar samlande, stödjande och pådrivande för berörda medarbetare inom Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor noggrannhet och exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa siffror och diagram utifrån att de ger Er en fingervisning om vilka tendenser som råder. Begrepp Genomgående i rapporten ställs undersökningens resultat mot de bakgrundsvariabler (kön, ålder, ursprungsland samt stadsdel). Dessa kategorier kommer vi i rapporten löpande att benämna för grupper. I rapporten refererar vi till boende i Göteborgs nordöstra, centrala och västra stadsdelar samt Hisingen. Nordost inbegriper stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen. Hisingen inbegriper stadsdelarna Biskopsgården, Lundby, Torslanda, Tuve-Säve, Backa och Kärra-Rödbo. Centrum inbegriper stadsdelarna Centrum, Härlanda, Linnéstaden, Majorna och Örgryte. Väst inbegriper stadsdelarna Askim, Frölunda, Högsbo, Styrsö, Tynnered och Älvsborg. När det gäller boende har de intervjuade svarat på var de bor idag. Flertalet studerande var bosatta i samma stadsdel under sin studietid, men alla behöver inte ha varit bosatta på samma ställe när de studerade. I rapporten refererar vi till högskolestudier, vilket innebär studier vid högskola och universitet. Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad kommer löpande att benämnas vuxenutbildningen i rapporten. Svenskundervisning för invandrare benämns sfi. Alternativt skrivs namnet ut i sin helhet. Grundläggande vuxenutbildning kommer löpande att benämnas gruv, gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen kommer fortsättningsvis att kallas för gy allmän, gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning kommer att benämnas gy yrkes och 10

Resultat Rapportens resultat redovisas dels övergripande (procentuellt), dels per grupp (kön, ålder, ursprungsland samt stadsdel). I rapporten redovisas jämförelser mellan årets resultat och förra årets resultat 3 då detta är möjligt. I presentationen per ursprungsland görs inte någon redovisning av dem som ursprungligen kommer från Nordamerika, Australien och Oceanien då dessa utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska råda. Boende på Annan ort redovisas inte heller av samma anledning. Frekvenstabeller och korstabeller finns att tillgå i separat Bilaga för Er som önskar att fördjupa Er i vissa delar av undersökningen. Statistik Procenttal som redovisas i rapporten i text och diagram är närmevärden och kommer att avrundas till hela tal. Vid avrundning av procentsatser till närmsta heltal blir summan i vissa diagram inte alltid 100 procent. Undersökningen är genomförd som en urvalsundersökning. Resultatet kan vara behäftat med en felmarginal, en så kallad statistisk säkerhetsmarginal. Hur procentsatserna ändrar sig vid de olika svarsfördelningarna visas nedan i tabell 1:1, konfidensintervall. Exempelvis kan vi titta på frågan Känner du till gymnasial vuxenutbildning?. Låt säga att det finns en svarsfördelning på 40 3 Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003. Studien genomfördes 2005 av Splitvision Research. procent ja och 60 procent nej. Tittar vi på 500 personer blir den statistiska säkerhetsmarginalen på ±4,4. Fördelningen skulle då kunna vara exempelvis 35,6 procent ja och 64,4 procent nej. Den statistiska säkerhetsmarginalen är som störst vid en svarsfördelning på 50 procent - 50 procent. Storleken på den statistiska säkerhetsmarginalen påverkas av urvalets storlek. Ju lägre bastal (antal svarande) som redovisas, desto högre felmarginal. Disposition Bastal 5-95 20-80 30-70 40-60 50-50 50 6,2 11,3 13,0 13,9 14,1 100 4,4 8,0 9,2 9,8 10,0 200 3,1 5,6 6,5 6,9 7,1 500 2,0 3,6 4,1 4,4 4,5 Tabell 1:1 Konfidensintervall. Källa: Marknadsundersökning ISBN: 91-44-01799-5 I kapitlet Om undersökningen kan Ni bland annat fördjupa Er i hur vi har gått tillväga, bakgrunden till undersökningen och statistisk relevans. Undersökningens bakgrundsvariabler som exempelvis födelseår och kön redovisas. I De studerandes situation presenteras bakgrundsinformation om de studerande. I Mål med sfi-studier går vi in på vad de studerande uppger att de har för mål med sina sfi-studier hösten 2004. I Praktik går vi igenom hur många som har haft praktik samt vad eventuell praktik under studietiden kan ha lett till. 11

I kapitlet Betydelsen av sfi-studier erhålls bland annat en bild av hur stor betydelse de före detta studerande lägger vid sfi-studierna när det gäller studier efter Vuxenutbildningen och möjlighet att få arbete. I En demokratieffekt som ett resultat av sfi-studier går vi in på de före detta studerandes upplevelse av huruvida sfi-studierna har medfört att de lättare har kunnat ta till sig samhällsinformation, förstå det svenska samhället samt delta i vardagliga demokratiska möten. I Effekten av sfi-studier sett till sysselsättning erhålls en bild av effekten av sfi-studierna vid Vuxenutbildningen. I Sysselsättning efter hösten 2004 presenteras huvudflödena vad gäller sysselsättning under våren 2005, hösten 2005 och våren 2006. I Appendix finner Ni sysselsättning våren 2006 presenterat per enkätens frågor. Rapporten avslutas med den enkät som resultatet av denna undersökning baserar sig på. Separata frekvenstabeller samt vissa korstabeller finner Ni i en separat bilaga. Metod Effektstudien är genomförd i form av en enkätundersökning under februari 2006. Totalt tillfrågades 667 av vuxenutbildningens 959 sfistuderande hösten 2004 som hade fått betyg (förutom kurs A). 4 Urval Effektstudien har utförts som en urvalsundersökning. Urvalsgruppen för studien är samtliga sfi-studerande hösten 2004 som under terminen har fått betyg (förutom kurs A). Vi skickade ut en förfrågan med enkäter till 70% av berörda sfistuderande. Namn och adresser för enkätutskick har erhållits från Vuxenutbildningen i Göteborgs egna register. Frågeunderlag Enkätunderlaget har utformats i samarbete mellan Splitvision Research och Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. 12 4 Totalt antal unika personer i sfi-utbildning (alla nivåer) hösten 2004 var 3.898 personer.

Totalt består frågeunderlaget av 29 frågor. I år har frågor lagts till som berör demokrati (frågorna 24-26) och strukturell påverkan (frågorna 11-12). Frågeunderlaget finns att tillgå längst bak i rapporten. De besvarade enkäterna har skannats in, bearbetats och sammanställts av Splitvision Research med hjälp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Svarsfrekvens och bortfall Undersökningen har haft en hög svarsfrekvens. Totalt har 406 personer besvarat enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 61% (i Effektstudie 2005 låg svarsfrekvensen på 64%). För vissa frågor finns ett internt bortfall, där vissa av dem som har besvarat enkäterna har valt att inte besvara en enstaka fråga. I den här sortens undersökningar är detta ett vanligt scenario. Det här berör främst kapitlet som handlar om effekten av vuxenutbildningens studier. När det gäller frågor som berör sysselsättning över tid är den här sortens interna bortfall naturliga. En vanlig orsak till att man på den här sortens frågor får ett större internt bortfall än för andra frågor kan bero på att man har angett fler svar än vad som skulle anges vilket medför att vi inte kan avgöra vilket svarsalternativ som de menar att de huvudsakligen gjorde vid den tidpunkten. En annan vanlig orsak är att de intervjuade har hoppat över och inte svarat på vad de gör under vissa enstaka terminer. Bakgrund I tabell 1:3 redovisas undersökningens bakgrundsdata till antal och per procentuell fördelning per grupp. Alla som ingår i undersökningen har inte besvarat bakgrundsfrågorna (i vissa enstaka fall är svaren oläsliga), därför blir inte totalsummeringen per respektive fråga 406. Fråga Antal Procent per grupp Kön Födelseår Jämfört med alla betygsatta hösten 2004 Kvinna 254 63% 59% Man 147 37% 41% Före 1964 95 24% 21% 1965-74 130 33% 36% 1975-79 110 28% 26% 1980-84 57 15% 18% Tabell 1:3 Bakgrundsdata bland undersökningens deltagare. Per kön och födelseår. I jämförelse med alla betygsatta sfi-studerande (förutom kurs A) ligger undersökningens bakgrundsvariabler sett till kön och födelseår nära den demografiska profilen. 13

Kapitel 2 DE STUDERANDES SITUATION 14

Hur ser situationen ut för de studerande? I följande avsnitt kommer vi att gå in på hur de före detta sfistuderandes bakgrundssituation ser ut. Studieinriktning Majoriteten av de sfi-studerande uppger att de läste kurs A-D hösten 2004. Boendeort 48% av de före detta sfi-studerande uppger att de bor i de nordöstra stadsdelarna av Göteborg och 25% bor på Hisingen. Fråga Antal Procent per grupp Stadsdel Nordost 190 48% Hisingen 99 25% Centrum 66 17% Väst 32 8% Annan ort 11 3% Tabell 2:2 Bakgrundsdata bland undersökningens deltagare. Per boendeort. Notera att Annan ort inte presenteras i bakgrundsdiagrammen, då gruppen utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska råda. Procent per grupp Läste sfi, kurs A-D 86% Skrivgrupp 4% Yrkesförare 1% Sfi-kombi mot verkstad/fordon eller 3% Sfi-kombi mot service Gränslös vård eller Barn och fritid 2% Ungdomsgrupp, studieväg 2-3 1% Akademikerintroduktion eller 2% Utländska tekniker och ingenjörer Kallkök och Restaurang 1% Lärling 1% Annat alternativ, nämligen <1% Vet inte vad jag läste 1% När det gäller boendeort har de intervjuade svarat på var de bor idag. Flertalet studerande var bosatta i samma stadsdel under sin studietid, men alla behöver inte ha varit bosatta på samma ställe när de studerade. Med utgångspunkt från boendeort presenteras i diagram 2:1 vilka ursprungsländer de studerande kommer ifrån. Tabell 2:1 Vilken inriktning studerade du hösten 2004? På grund av avrundning blir inte summan 100%. 15

Annan ort 9% 9% 18% 18% 45% Majoriteten kommer från Asien Väst Centrum Hisingen Nordost 2% 2% 1% 1% 19% 9% 13% 13% 13% 9% 8% 11% 12% 15% 13% 6% 15% 8% 11% 11% 8% 24% 29% 29% 34% 42% 43% Mellanöstern Asien Afrika Central- och Sydamerika Nordamerika, Australien, Oceanien Övriga Europa, Ryssland Annat EU-land än Sverige Sverige Majoriteten av de som studerade sfi vid Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad hösten 2004 kommer ursprungligen från Asien (40%) följt av Mellanöstern (18%), se diagram 2:2. Mellanöstern Asien Afrika Central- och Sydamerika 5% 11% 18% 40% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Nordamerika, Australien, Oceanien 1% Diagram 2:1 Ursprungsland kors boendeort. Ryssland eller övriga Europa utanför EU Annat EU-land än Sverige 12% 12% Sverige 1% 10% 20% 30% 40% Diagram 2:2 Vilken del av världen kommer du ifrån? (Notera att Nordamerika, Australien och Oceanien samt Sverige inte presenteras i bakgrundsdiagrammen, då grupperna utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska råda.) 16

9% kunde inte läsa och skriva på något språk innan de kom till Sverige 9% kunde inte läsa och skriva på något språk innan de kom till Sverige. De som i störst omfattning uppger att de inte kunde läsa eller skriva innan sina sfi-studier är personer från annat EU-land än Sverige, Afrika samt Asien, se diagram 2:3. I förra årets effektstudie kunde vi se samma mönster, då studerande från annat EU-land än Sverige i störst omfattning uppgav att de inte kunde läsa och skriva på något språk innan de började studera på sfi. Vad detta beror på framgår inte av undersökningen. Tidigare högsta avslutad utbildning De flesta som läser sfi har gått färdigt gymnasiet innan de kom till Sverige (31%). 25% uppger att det har gått färdigt utbildning på högskola eller universitet, se diagram 2:4. 17% uppger att de inte har någon tidigare utbildning eller att de inte har gått färdigt grundskolan, se diagram 2:4. Jag har ingen tidigare utbildning Jag har gått färdigt utbildning på universitet eller högskol 3% 25% Jag har lärt mig ett yrke själv 0% Total 9% Jag har gått på utbildning på en arbetsplats för lärlingar 1% Mellanöstern 1% Jag har gått på en yrkesutbildning i en skola 6% Asien 10% Jag har gått färdigt gymnasiet 31% Afrika 11% Jag har gått färdigt grundskolan 21% Central- och Sydamerika Ryssland eller övriga Europa utanför EU 6% Jag började i grundskolan, men gick inte färdigt 14% 0% 10% 20% 30% Annat EU-land än Sverige 0% 5% 10% 15% Diagram 2:3 Kunde inte läsa och skriva på något språk innan de började studera på sfi kors ursprungsland. 19% Diagram 2:4 Vilken är din högsta utbildning innan du kom till Sverige? 17

Arbetslivserfarenhet innan Sverige 24% uppger att de inte har arbetat innan de kom till Sverige. 19% har tidigare arbetat som tjänstemän och 16% har arbetat inom service- och transportyrket, se diagram 2:5. Jag har inte arbetat innan jag kom till Sverige Högre tjänsteman, till exempel ingenjör, advokat eller föret Har arbetat inom vård och omsorg, till exempel sjuksköterska Service- och transportyrke; till exempel taxichaufför, rest Hantverkare; till exempel snickare, rörmokare, skomakare, sk Annat Militär Tjänsteman, till exempel sekreterare, polis, lärare eller p Fabriksarbetare Bonde, fiskare eller liknande 1% 4% 3% 5% 7% 10% 12% 16% 19% 24% Arbetslivserfarenhet i Sverige 45% uppger att de har arbetat i Sverige (detta behöver dock inte innebära att de arbetar våren 2006). Vi kan se att vissa skillnader råder sett till bakgrundsdata. Den yngre åldersgruppen (födda 1980-84) har i mindre utsträckning (37%) haft arbete i Sverige jämfört med övriga åldersgrupper. Kvinnor och män har i samma utsträckning erhållit arbetslivserfarenhet i Sverige. Boende på Hisingen (60%) och i centrum (59%) har i högst omfattning haft arbete i Sverige. I lägst omfattning har boende i nordost (32%) haft arbete i Sverige. Personer ursprungligen från Mellanöstern har i lägst omfattning haft arbete i Sverige (24%). I högst omfattning har personer från Centraloch Sydamerika haft arbete i Sverige (62%), se diagram 2:6. 0% 5% 10% 15% 20% Diagram 2:5 Vad har du arbetat med innan du kom till Sverige? Mellanöstern 24% Asien 45% Afrika 46% Central- och Sydamerika 62% Ryssland eller övriga Europa utanför EU 55% Annat EU-land än Sverige 58% 0% 20% 40% 60% Diagram 2:6 Har du arbetat i Sverige? Per ursprungsland. 18

1-2 år 3-4 år 1-2 år 3-4 år Tid i Sverige innan sfi De flesta som studerade sfi hösten 2004 uppger att de hade varit i Sverige i upp till ett halvår innan de började studera sfi, se diagram 2:6. Studerande som har varit i Sverige i 1-2 år samt upp till ett halvår innan de börjar studera sfi uppger i lika stor omfattning (respektive 27%) att de inte kunde läsa och skriva på något språk innan sina sfistudier. 27% 27% 42% 25% 21% 40% 20% 30% 15% 15% 12% 20% 10% 20% 13% 12% 14% 5% 10% 0-6 månader 7-12 månader 5 år eller längre 0-6 månader 7-12 månader 5 år eller längre Diagram 2:8 Kunde inte läsa och skriva på något språk innan sfi-studier kors tid i Sverige innan sfi. Diagram 2:7 Hur länge hade du varit i Sverige innan du började studera sfi? 19

Afrika Asien Total Studerande från annat EU-land än Sverige och Central- och Sydamerika uppger i störst omfattning att de började studera sfi efter 0-6 månader, se diagram 2:8. Studerande från Asien uppger i störst omfattning att de började studera sfi efter att de hade varit i Sverige i 5 år eller längre, se diagram 2:8. 50% 40% 30% 20% 10% 52% 23% 17% 49% 4% 4% 27% 10% 10% 10% 8% 6% 52% 14% 14% 47% 22% 19% 16% 15% 19% 21% 11% 13% 10% 13% 12% 12% 11% 14% 18% 11% 33% 42% 42% 0-6 månader 7-12 månader 1-2 år 3-4 år 5 år eller längre Strukturell segregering I förra årets effektundersökning kunde vi i materialet se att det fanns något bortom ursprungsland, boendeort, tidigare erfarenheter av studier och arbete som påverkade utfallet av effekten sett till arbete eller studier. Vi misstänkte att det fanns en strukturell segregering av inträde till arbetsmarknaden, där vissa grupper stängdes utanför arbetslivet genom en avsaknad av naturliga kontakter med arbetslivet. I årets effektundersökning ingår därför frågor runt vad ens släkt och vänner gör. Vi tror att det finns ett strukturellt hinder som gör att många står utanför arbetsmarknaden genom brist på kontakter och en avsaknad av kompetens om hur arbetsmarknaden i Sverige fungerar. 6% av undersökningens före detta sfi-studerande uppger att de flesta bland deras släkt och vänner i åldern 18-65 år är arbetssökande och de studerar inte, se tabell 2:3. 18% av undersökningens före detta sfi-studerande uppger att lika många bland deras släkt och vänner arbetar, studerar eller är arbetssökande, se tabell 2:3. Annat EU-land än Sverige Central- och Sydamerika Ryssland eller övriga Europa utanför EU Mellanöstern Diagram 2:9 Vilken del av världen kommer du ifrån kors hur länge hade du varit i Sverige innan du började studera sfi. Vad gör de flesta bland din släkt Procent och dina vänner i åldern 18-65 år? De flesta arbetar och studerar 77% Det är lika många som arbetar 18% eller studerar som är arbetslösa De flesta är arbetslösa och de 6% studerar inte Tabell 2:3 Vad gör de flesta bland din släkt och dina vänner i åldern 18-65 år? 20

Afrika Asien Boende i nordost och centrum uppger i störst omfattning att de flesta i deras omgivning är arbetssökande och studerar inte, se tabell 2:4. De flesta arbetar och studerar Det är lika många som arbetar eller studerar som är arbetslö De flesta är arbetslösa och de studerar inte 83% 82% 85% 79% Vad gör de flesta bland din släkt och dina vänner i åldern 18-65 år? Nordost Hisingen Centrum Väst 75% 71% 68% De flesta arbetar och studerar 72% 79% 84% 77% Det är lika många som arbetar eller studerar som är arbetslösa 21% 17% 10% 23% 50% De flesta är arbetslösa och de studerar inte 7% 4% 7% --- 28% Tabell 2:4 Vad gör de flesta bland din släkt och dina vänner i åldern 18-65 år kors boendeort. 25% 13% 4% 14% 4% 10% 5% 14% 14% 17% 5% 4% Studerande ursprungligen från Central- och Sydamerika uppger i störst omfattning att de flesta i deras omgivning arbetar och studerar, se diagram 2:10. 0% Annat EU-land än Sverige Central- och Sydamerika Mellanöstern Studerande ursprungligen från Mellanöstern uppger i störst omfattning att lika många bland deras släkt och vänner arbetar, studerar eller är arbetssökande, se diagram 2:10. Ryssland eller övriga Europa utanför EU Studerande ursprungligen från Afrika uppger i störst omfattning att de flesta i deras omgivning är arbetssökande och studerar inte, se diagram 2:10. Diagram 2:10 Vad gör de flesta bland din släkt och dina vänner i åldern 18-65 år kors ursprungsland. 21

Som Ni kan se i kapitlet Effekten av sfi-studier sett till sysselsättning finns det ett samband mellan högskole- och universitetsstudier och en tradition av studier i ens närmiljö (släkt och vänner). Detta är inget unikt samband för sfi-studerande, utan ett vedertaget samband inom samtliga sociala kontexter i Sverige. 43% uppger att mer än hälften eller fler bland deras släkt och vänner studerar eller har studerat på högskola eller universitet. 38% uppger att ingen eller några stycken bland deras släkt och vänner studerar eller har studerat på högskola eller universitet, se tabell 2:5. Hur många av din släkt och dina Procent vänner studerar eller har studerat på högskola eller universitet? Nästan alla 23% Mer än hälften 20% Nästan hälften 20% Några stycken 28% Ingen av dem 10% Boende i nordost uppger i störst omfattning (12%) att ingen i deras omgivning studerar eller har studerat på högskola eller universitet, se tabell 2:6. Boende i väst (33%) och nordost (31%) uppger i störst omfattning att några stycken i deras omgivning studerar eller har studerat på högskola eller universitet, se tabell 2:6. Hur många av din släkt och dina Nordost Hisingen Centrum Väst vänner studerar eller har studerat på högskola eller universitet? Nästan alla 15% 26% 41% 17% Mer än hälften 18% 24% 14% 23% Nästan hälften 24% 15% 18% 23% Några stycken 31% 27% 20% 33% Ingen av dem 12% 8% 8% 3% Tabell 2:6 Hur många av din släkt och dina vänner studerar eller har studerat på högskola eller universitet kors boendeort. Tabell 2:5 Hur många av din släkt och dina vänner studerar eller har studerat på högskola eller universitet? 22

Studerande ursprungligen från Central- och Sydamerika uppger i störst omfattning att de flesta i deras omgivning studerar eller har studerat på högskola eller universitet, se tabell 2:6. Studerande ursprungligen från Mellanöstern och annat EU-land än Sverige uppger i störst omfattning att ingen i deras omgivning studerar eller har studerat på högskola eller universitet, se tabell 2:7. Hur många av din släkt och dina vänner studerar eller har studerat på högskola eller universitet? Annat EUland Ryssla nd eller övr. Europa C-el Sydam. Afrika Asien M. östern Nästan alla 23% 29% 52% 22% 18% 20% Mer än hälften 19% 18% 14% 13% 20% 24% Nästan hälften 19% 18% 5% 27% 24% 16% Några stycken 25% 33% 24% 27% 30% 23% Ingen av dem 15% 2% 5% 11% 8% 16% Tabell 2:7 Hur många av din släkt och dina vänner studerar eller har studerat på högskola eller universitet kors ursprungsland. 23

Kapitel 3 MÅL MED SFI-STUDIER 24

Huvudsakligt mål I följande kapitel kommer de studerandes mål med sfi-studier att presenteras med utgångspunkt från följande mål: Lära sig svenska för att kunna skaffa arbete Lära sig svenska språket för att kunna studera vidare Hade redan högskolekompetens, men behövde lära sig svenska för att kunna studera vidare i Sverige Lära sig mer om svensk kultur och det svenska samhället Krav att läsa sfi Vill något annat med sfi-studierna Generella drag Det stora flertalet av de studerande hösten 2004 uppger att de ville läsa sfi för att kunna skaffa arbete (48%) och studera vidare (37%), se tabell 3:1. Om vi i årets undersökning lägger ihop svarsalternativen lära mig svenska språket så att jag skulle kunna studera vidare och hade redan högskolekompetens, men behövde lära mig svenska för att kunna studera vidare i Sverige, är det vid en jämförelse med Effektstudien 2005 ungefär lika många som har svarat att de vill lära sig svenska språket för att kunna studera vidare (45% vs 44%). 5 Det är något fler i årets undersökning som uppger att de vill lära sig svenska för att kunna skaffa arbete och något färre som vill lära sig mer om svensk kultur och det svenska samhället, men skillnaden är marginell, se tabell 3:1. Mål med studier i relation till vad ens omgivning gör Studerande i en miljö där lika många arbetar, studerar och är arbetssökande har i högre omfattning målet att skaffa arbete jämfört med grupper där de flesta i omgivningen arbetar och studerar respektive de flesta i omgivningen varken arbetar eller studerar (se diagram 3:1). Studerande i en miljö där de flesta i omgivningen varken arbetar eller studerar har i högre omfattning målet att studera vidare jämfört med grupper där de flesta i omgivningen arbetar och studerar respektive lika många arbetar, studerar och är arbetssökande (se diagram 3:1). Huvudsakligt mål Samtl. 2006 Samtl. 2005 Lära mig svenska så att jag skulle kunna skaffa arbete 48% 45% Lära mig svenska språket så att jag skulle kunna studera vidare 37% 44% Hade redan högskolekompetens, men behövde lära mig svenska 8% --- för att kunna studera vidare i Sverige Lära mig mer om svensk kultur och det svenska samhället 5% 8% Krav från arbetsförmedlingen, flyktinghandläggare eller en 2% 2% person från en myndighet att jag skulle läsa sfi Ville något annat med mina studier 1% 1% Tabell 3:1 Varför ville du studera på sfi hösten 2004? Annat mål innebär olika sporadiska svar som exempelvis kunna skriva rätt. Kolumnen längst till höger utgörs av jämförande statistik från Effektstudien 2005 (Varför ville du studera sfi hösten 2003?). 5 I Effektstudien 2005 fanns det inte någon uppdelning i svarsalternativen mellan hade redan högskolekompetens, men behövde lära mig svenska för att kunna studera vidare i Sverige och lära mig svenska språket så att jag skulle kunna studera vidare. 25

37% 31% 46% Nästan alla Mer än hälften Studera vidare 29% Studera vidare 37% Nästan hälften 47% De flesta arbetar och studerar 32% 34% Några stycken Ingen av dem Lika många arbetar, studerar och är arbetslösa 46% De flesta är arbetslösa och studerar inte 35% 41% Skaffa arbete 59% Skaffa arbete 49% 42% 56% 68% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Diagram 3:1 Vad gör de flesta bland din släkt och dina vänner i åldern 18-65 år kors huvudsakligt mål med sfi-studier hösten 2004 var att lära mig svenska språket för att kunna studera vidare samt skaffa arbete. Den generella bilden är att 37% av de studerande hösten 2004 har svarat att deras mål är att studera vidare och 48% har svarat att deras mål är att skaffa arbete. Diagram 3:2 Hur många av din släkt och dina vänner studerar eller har studerat på högskola eller universitet kors huvudsakligt mål med sfi-studier hösten 2004 var att lära mig svenska språket för att kunna studera vidare samt skaffa arbete. Den generella bilden är att 37% av de studerande hösten 2004 har svarat att deras mål är att studera vidare och 48% har svarat att deras mål är att skaffa arbete. Studerande i en miljö där ingen i deras omgivning studerar eller har studerat på högskola har i högre omfattning målet att skaffa arbete jämfört med grupper som i någon omfattning har någon i sin omgivning som studerar eller har studerat på högskola (se diagram 3:2). I följande avsnitt kommer vi att gå djupare in på respektive mål med utgångspunkt från de studerandes bakgrund. Studerande i en miljö där mer än hälften i deras omgivning studerar eller har studerat på högskola har i högst omfattning målet att studera vidare (46%). Studerande i en miljö där nästan alla i deras omgivning studerar eller har studerat på högskola har i lägst omfattning målet att studera vidare (31%), se diagram 3:2. 26

Mål: Lära sig svenska för att kunna skaffa arbete 48% av de sfi-studerande hösten 2004 uppger att deras huvudsakliga mål med studierna hösten 2004 var att få lära sig svenska så att de skulle kunna skaffa arbete, se diagram 3:3. Lära sig svenska för att kunna skaffa arbete per bakgrundsvariabler De grupper som i hög omfattning har målet att lära sig svenska för att kunna få arbete är personer födda 1964 eller tidigare, personer ursprungligen från annat EU-land än Sverige samt män. De grupper som i låg omfattning har målet att lära sig svenska för att kunna få arbete är personer födda 1980-84 samt personer ursprungligen från Central- och Sydamerika. Vad gör de före detta sfi-studerande, med målet att skaffa arbete, våren 2006? 28% av de sfi-studerande hösten 2004 som hade som mål att skaffa arbete uppger att de arbetar idag, våren 2006 (se illustration 3:1). Studerande med målet att skaffa arbete är i högre grad i arbete jämfört med samtliga sfi-studerande i undersökningen (28% vs 23%). Studerande med målet att skaffa arbete är även i högre grad arbetssökande jämfört med samtliga sfi-studerande i undersökningen (13% vs 9%), vilket inte är oväntat eftersom de har fokus på att söka arbete. 18% uppger att de studerar sfi våren 2006 (se illustration 3:1). Mellanöstern Asien Afrika Central- och Sydamerika Ryssland, Övriga EU Annat EU-land än Sverige Väst Centrum Hisingen Boende i nordost Man Kvinna 80-84 75-79 65-74 Födda före 64 35% 35% 40% 43% 50% 45% 48% 50% 45% 46% 44% 49% 48% 54% 61% 63% HT04 Mål: skaffa arbete VT06 Arbetar 28% Sfi 18% Samtliga 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Diagram 3:3 Det huvudsakliga målet med mina sfi-studier hösten 2004 var att lära mig svenska språket så att jag skulle kunna få arbete. 48% Arbetssökande 13% Illustration 3:1 Främsta huvuddragen gällande huvudsaklig sysselsättning våren 2006 per de sfistuderande vars huvudsakliga mål med studierna hösten 2004 var att lära sig svenska för att kunna få arbete. I övrigt kan nämnas att 9% studerar gy yrkes, 8% studerar gy allmän, 6% gruv och 5% är föräldralediga våren 2006. Sett till om de studerande kunde läsa och skriva på något språk innan de började studera på sfi uppger studerande som inte kunde läsa och skriva innan sfi i högre grad än snittet (63% vs 48%) att deras mål med studierna var att lära sig svenska för att kunna få arbete. I ungefär lika hög grad som snittet uppger studerande som kunde läsa och skriva innan sfi (47% vs 48%) att deras mål med studierna var att lära sig svenska för att kunna få arbete. 27

Mål: Lära sig svenska för att kunna studera vidare 37% av de sfi-studerande hösten 2004 uppger att deras huvudsakliga mål med studierna hösten 2004 var att få lära sig svenska så att de skulle kunna studera vidare, se diagram 3:4. Vad gör de före detta sfi-studerande, med målet att kunna studera vidare, våren 2006? Det är ungefär lika många av de sfi-studerande hösten 2004 som hade som mål att studera vidare som uppger att de idag är föräldralediga (16%), som arbetar (15%), som studerar gruv och sfi (respektive 14%), se illustration 3:2. HT04 VT06 Föräldraledig 16% Det finns inte något som tyder på att studerande med målet att studera vidare i högre grad studerar på olika utbildningar våren 2006 i jämförelse med samtliga före detta sfi-studerande i undersökningen. Studerande med målet att studera vidare studerar på grundläggande vuxenutbildning i lika stor grad som om man jämför med samtliga före detta sfi-studerande i undersökningen (14% vs 13%). Detta gäller även för högskolestudier, där studerande med målet att studera vidare, studerar på högskola i lika stor grad som om man jämför med samtliga före detta sfi-studerande i undersökningen (3% vs 3%). Studerande med målet att studera vidare studerar på gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen i lika stor grad som om man jämför med samtliga före detta sfi-studerande i undersökningen (11% vs 10%). Lära sig svenska för att kunna studera vidare per bakgrundsvariabler De grupper som i hög omfattning har målet att lära sig svenska för att kunna studera vidare är personer födda 1980-84 samt personer ursprungligen från Afrika. Mål: studera vidare Arbetar 15% Gruv 14% De grupper som i låg omfattning har målet att lära sig svenska för att kunna studera vidare är personer födda 1964 eller tidigare, boende i väst samt personer ursprungligen från annat EU-land än Sverige, se diagram 3:4. Sfi 14% Illustration 3:2 Främsta huvuddragen gällande huvudsaklig sysselsättning våren 2006 per de sfistuderande vars huvudsakliga mål med studierna hösten 2004 var att lära sig svenska för att kunna studera vidare. I övrigt kan nämnas att 11% studerar gy allmän, 9% studerar gy yrkes och 5% är arbetssökande våren 2006. 28

Mellanöstern Asien Afrika Central- och Sydamerika Ryssland, Övriga EU Annat EU-land än Sverige Väst Centrum Hisingen Boende i nordost Man Kvinna 28% 27% 27% 28% 33% 36% 39% 35% 37% 38% 42% 48% Mål: Hade redan högskolekompetens, men behövde lära sig svenska för att kunna studera vidare i Sverige 8% av de sfi-studerande hösten 2004 uppger att de redan hade högskolekompetens, men att deras huvudsakliga mål med studierna var att få lära sig svenska så att de skulle kunna studera vidare i Sverige, se diagram 3:5. 80-84 75-79 65-74 Födda före 64 Samtliga 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Diagram 3:4 Det huvudsakliga målet med mina studier var att lära sig svenska för att kunna studera vidare. Per bakgrundsvariabler. Sett till om de studerande kunde läsa och skriva på något språk innan de började studera på sfi uppger studerande som inte kunde läsa och skriva innan sfi i lägre grad än snittet (25% vs 37%) att deras mål med studierna var att lära sig svenska för att kunna studera vidare. I ungefär lika hög grad som snittet uppger studerande som kunde läsa och skriva innan sfi (38% vs 37%) att deras mål med studierna var att lära sig svenska för att kunna studera vidare. 37% 37% 43% 50% Vad gör de före detta sfi-studerande (med högskolekompetens sedan tidigare), med målet att studera vidare, våren 2006? 26% av de sfi-studerande hösten 2004 som hade en högskolekompetens, men som hade som mål att studera vidare i Sverige uppger att de studerar på gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen idag, våren 2006 (se illustration 3:3). Jämfört med samtliga sfi-studerande i undersökningen, studerar personer med högskolekompetens sedan tidigare och med målet att studera vidare i högre grad på gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen våren 2006 (samtliga 7% vs 26% med mål). 22% uppger att de arbetar våren 2006. De är sålunda nästan i lika hög grad i arbete jämfört med samtliga sfi-studerande i undersökningen, där 23% uppger att de arbetar våren 06. HT04 Mål: studera vidare VT06 Gy allmän 26% Arbetar 22% 29 Illustration 3:3 Främsta huvuddragen gällande huvudsaklig sysselsättning våren 2006 per de sfistuderande som redan hade högskolekompetens, men vars huvudsakliga mål med studierna hösten 2004 var att lära sig svenska för att kunna studera vidare i Sverige. I övrigt kan nämnas att 11% studerar högskolestudier, 7% studerar gruv, 7% är föräldralediga och 7% är arbetssökande våren 2006.

Hade redan högskolekompetens, men behövde lära sig svenska för att kunna studera vidare i Sverige per bakgrundsvariabler De grupper som främst uppger att de redan hade högskolekompetens, men att deras huvudsakliga mål med studierna var att få lära sig svenska så att de skulle kunna studera vidare i Sverige är studerande ursprungligen från Ryssland eller övriga Europa utanför EU samt boende i väst. De grupper som i minst omfattning uppger att de redan hade högskolekompetens, men att deras huvudsakliga mål med studierna var att få lära sig svenska så att de skulle kunna studera vidare i Sverige är studerande ursprungligen från Afrika samt personer födda 1964 eller tidigare, se diagram 3:5. Mellanöstern Asien Afrika Central- och Sydamerika Ryssland, Övriga EU Annat EU-land än Sverige Väst Centrum Hisingen Boende i nordost Man Kvinna 80-84 75-79 65-74 Födda före 64 Samtliga 2% 3% 4% 5% 7% 7% 7% 7% 8% 8% 8% 8% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 11% 14% 15% 17% 17% Mål: Lära sig mer om svensk kultur och det svenska samhället 5% av de sfi-studerande hösten 2004 uppger att deras huvudsakliga mål med studierna hösten 2004 var att få lära sig mer om svensk kultur och det svenska samhället, se diagram 3:6. Vad gör de före detta studerande, med målet att lära sig mer om svensk kultur, våren 2006? Det är lika många av de sfi-studerande hösten 2004 som hade som mål att lära sig mer om svensk kultur och det svenska samhället som uppger att de idag är sjukskrivna eller förtidspensionerade (29%), som arbetar (29%) (se illustration 3:4). HT04 Mål: lära sig mer om svensk kultur VT06 Sjukskriven 29% Arbetar 29% Illustration 3:4 Främsta huvuddragen gällande huvudsaklig sysselsättning våren 2006 per de studerande vars huvudsakliga mål med studierna hösten 2004 var att skaffa arbete. Notera dock att denna grupp utgörs av för få personer för att en statistisk säkerhet ska råda. I övrigt kan nämnas att 14% studerar gy allmän våren 2006. Diagram 3:5 Hade redan högskolekompetens, men huvudsakliga målet med sfi-studierna hösten 2004 var att lära mig svenska för att kunna studera vidare i Sverige. Per bakgrundsvariabler. Lära sig mer om svensk kultur och det svenska samhället per bakgrundsvariabler De grupper som i hög omfattning har målet att lära sig mer om svensk kultur och det svenska samhället är personer födda 1964 eller tidigare 30

samt personer ursprungligen från Ryssland eller övriga Europa utanför EU och boende i väst. De grupper som i låg omfattning har målet att lära sig mer om svensk kultur och det svenska samhället är personer födda 1975-79 eller boende i centrum. Mål: Krav att läsa sfi 2% av de sfi-studerande hösten 2004 uppger att hade krav på sig att läsa sfi, se diagram 3:7. Mellanöstern Asien Afrika Central- och Sydamerika Ryssland, Övriga EU Annat EU-land än Sverige 4% 5% 5% 5% 5% 7% Då gruppen består av få personer är det svårt att kunna säga någonting om gruppen med statistisk säkerhet. Det kan ändå finnas en poäng med att lyfta fram de mönster som finns. Notera dock att följande statistik baserar sig på ett fåtal individer. Väst Centrum Hisingen Boende i nordost 3% 4% 6% 7% Mellanöstern Asien Afrika Central- och Sydamerika Ryssland, Övriga EU 1% 2% 4% 5% Man Kvinna 80-84 75-79 65-74 Födda före 64 2% 4% 4% 4% 6% 9% Annat EU-land än Sverige Väst Centrum Hisingen Boende i nordost Man Kvinna 80-84 1% 2% 2% 2% 4% 4% Samtliga 5% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10% 75-79 65-74 Födda före 64 2% 5% Diagram 3:6 Det huvudsakliga målet med mina sfi-studier hösten 2004 var att lära mig mer om svensk kultur och det svenska samhället. Per bakgrundsvariabler. Sett till om de studerande kunde läsa och skriva på något språk innan de började studera på sfi uppger studerande som inte kunde läsa och skriva innan sfi i högre grad än snittet (9% vs 5%) att deras mål med studierna var att lära sig mer om svensk kultur och det svenska samhället. I ungefär lika hög grad som snittet uppger studerande som kunde läsa och skriva innan sfi (4% vs 5%) att deras mål med studierna var att lära sig mer om svensk kultur och det svenska samhället. Samtliga 2% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Diagram 3:7 Krav från arbetsförmedlingen, flyktinghandläggare eller en person från en myndighet att jag skulle läsa sfi. Per bakgrundsvariabler. De grupper som främst uppger att de hade krav från arbetsförmedlingen, flyktinghandläggare eller en person från en myndighet att de skulle läsa sfi är studerande ursprungligen från Afrika samt personer födda 1964 eller tidigare, se diagram 3:7. 31