Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda.

Relevanta dokument

Hälso- och sjukvårdsenheten

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus 2017

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga vård- och omsorgsboende, Kristallgården och Älvsjö servicehus 2015

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: Äldrenämnden

Handlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och. omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus 2016 och

Uppföljning av hälso- och sjukvårdsinsatser/ kvalitetsindikatorer i särskilda boendeformer för äldre

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Information om hemsjukvård

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga vårdoch omsorgsboende, Kristallgården och Älvsjö servicehus

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus

Patientsäkerhetsberättelse. År Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet. Datum och ansvarig för innehållet

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Årlig uppföljning av hälso- och sjukvård inom särskilt boende för äldre 20XX

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION

Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på Linnégårdens vård- och omsorgsboende, 2017

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Förskole-/familjedaghemsenkät 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem Göteborg. Sammanfattande resultat. kommunala verksamheter

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Brukarundersökning Korttid Äldreomsorg

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Trycksår - handlingsplan

Patientsäkerhetsberättelse

Indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård och omsorgsboenden Yttrande til l Kommunstyrelsen

KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Socialförvaltningen.

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Rutin för fall och fallskador

Att följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus

Deltagande i nationella kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret Förslag från äldrenämnden

Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen

Kalmar kommun. Kalmar kommun inv. Kalmar län ung inv. Omsorgsförvaltningen personal: personer (1 176 åa)

Patientsäkerhetsberättelse. År Datum och ansvarig för innehållet

Förebyggande insatser vid särskilt boende

Fall-och fallskadeprevention

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/115-NF-751 Ann Östling - au996 E-post: ann.ostling@vasteras.se

Patientsäkerhetsberättelse gällande den kommunala hälso-och sjukvården 2014

Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2016

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/36-IFN-750 Ann Östling - au996 E-post: Individ- och familjenämnden

Enkät om lokala vårdprogrammet för osteoporos

Kartläggning av hälso- och sjukvårdsinsatser/ kvalitetsindikatorer i särskilda boendeformer för äldre 2011

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

Socialstyrelsens stöd för att förebygga fallolyckor - utbildning och balansera mera

INSTRUKTION ARBETSMATERIAL

Nolltolerans mot UNDERNÄRING

Kvalitetsberättelse för 2017

Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Patientsäkerhetsberättelse

Avgifter för hemsjukvårdsinsatser

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

MAS/MAR sidor på Intranätet, en navigeringshjälp, uppdaterad

BoInvent1 Kartläggning april 2014

Hemsjukvård i Hjo kommun

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

STUDENTER UTVECKLAR VÅRDEN MED STÖD AV KVALITETSREGISTER

Transkript:

Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 14 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda. Inledning Socialstyrelsen har angett ett antal kvalitetsindikatorer som kan användas vid verksamhets - uppföljning inom bland annat områdena nutrition, fall och trycksår. För att säkerställa att verksamheten arbetar strukturerat med dessa områden inhämtas uppgifter från sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Mätningen gjordes för femte gången gällande arbetsterapi och fysioterapi. Eftersom frågorna successivt har utvecklats kan endast vissa jämförelser göras mellan åren. Syfte Mäta kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi i den kommunala hälso- och sjukvården i Göteborg Stad i syfte att - följa utvecklingen över tid - identifiera förbättringsområden - främja utvecklingen av ett evidensbaserat och strukturerat arbetssätt Metod Kvalitetsindikatorerna är framtagna av Medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR) i Göteborg stad, då nationellt framtagna kvalitetsindikatorer för rehabilitering ännu saknas. Undersökningen gjordes, under vecka 19, via enkät som skickades ut till arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster i samtliga tio stadsdelar samt Social resursförvaltning. Mätningen ger en ögonblicksbild. Utförande och omfattning utifrån givna kvalitetsindikatorer varierade i de olika stadsdelarna och avsåg både äldre-/korttidsboenden, hemsjukvård (HSV) och särskilt boende inom funktionshinderverksamheten. Pågående patient är definierad som; patient där arbetsterapeut respektive fysioterapeut/sjukgymnast vid mätperioden utförde eller planerade åtgärder. Även åtgärder utförda före mätveckan gällande dessa patienter skulle medräknas. Resultat Resultatet grundar sig på 89 enkätsvar från arbetsterapeuter och 76 enkätsvar från fysioterapeuter/sjukgymnaster i samtliga förvaltningar. Mätningen baseras på 2681 pågående patienter. Den totala svarsfrekvensen var 77 procent jämfört med 87 procent 13. I Örgryte- Härlanda baseras resultatet på 23 enkätsvar (13 arbetsterapeut och 1 fysioterapeut/ sjukgymnast) vilket är en svarsfrekvens på 82 procent att jämföra med föregående år 63 procent. Totalt var 451 patienter pågående i stadsdelen. Inkomna svar sammanfattas under respektive rubrik. Diagram återfinns i bilaga 1. Antal pågående patienter under vecka 19 Göteborgs stad HSV 659 Äldreboende/ korttid 672 Funktions - hinderboende 269 HSV 448 Sjukgymnastik Äldreboende/ Funktions - korttid hinderboende 491 142 Örgryte- Härlandas antal 63 2 12 61 93 1

Färre insatser inom nutrition Mätningar sedan 11 pekar på att arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster gör insatser inom nutritionsområdet i låg men varierande grad. Årets mätning visar att en lägre andel patienter fått åtgärder av båda yrkesgrupperna i samband med matsituation än tidigare år. Stadsdelens siffror ligger ytterligare några procentandelar lägre. I en femtedel av fallriskbedömningarna i staden används bedömnings instrument. Inom Örgryte - Härlanda är användningsgraden 45 procent. Både arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster deltog i hög grad vid fallriskbedömningar. Förekomsten av ligger generellt sätt på samma nivå som föregående år med en viss ökning inom arbetsterapi (Figur 2a). I stadsdelen används vid nästan häften av alla fallriskbedömningar och användningsgraden har fördubblats på ett år (Figur 2b). Totalt var cirka en femtedel av bedömningarna i staden gjorda med, dock vanligare inom äldreboenden och korttid än inom övriga verksamheter vilket också överensstämmer i Örgryte- Härlanda(Figur 3b). Hälften av fysioterapeuternas/sjukgymnasternas pågående patienter har fått fallförebyggande insatser och för arbetsterapeuterna i staden är motsvarande en fjärdedel. I Örgryte Härlanda får så gott som alla pågående patienter med fallrisk förebyggande insatser. Tyngdpunkten i arbetet med trycksår sker genom förebyggande åtgärder. I staden får en fjärdedel av alla pågående patienter trycksårsförebyggande åtgärder av arbetsterapeut och en femtedel av fysioterapeut/sjukgymnast. Åtgärder i staden för att förebygga trycksår förekommer ungefär dubbelt så ofta som åtgärder vid redan uppkomna trycksår och i stadsdelen är det samma förhållande. Skillnader finns mellan stadens andel pågående patienter som bedöms vara i riskzonen för trycksår, procent, mot stadsdelens procent. Bedömningsinstrument för smärta används för mindre än var femte patient i staden, i stadsdelen är det motsvarande var fjärde patient. Bedömningsinstrument används fortfarande i låg omfattning i staden, dock i högre grad av fysioterapeuter/sjukgymnaster än av arbetsterapeuter (Figur 4a). Örgryte Härlanda ligger även i denna indikator högre än staden även om marginalen inte är lika stor som vid fallriskbedömningar. I stadsdelen har användningen av även här mer än fördubblats från år 13 (Figur 4b). I staden är hemsjukvården det område där används mest (Figur 5). Trettio procent av fysioterapeuternas/sjukgymnasternas pågående patienter i staden har fått åtgärder för att minska smärta. För patienter inom arbetsterapi är motsvarande siffra 16 procent. Samverkan med sjuksköterska varierar Andel av totalt antal patienter vad gäller fysioterapi/ sjukgymnastik i staden där samverkan skett med sjuksköterska, har ökat något jämfört med 13,detta gäller områdena fallprevention, trycksår och smärta (Figur 6a). Avseende nutrition var samverkan med sjuksköterska för både arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast i staden under tio procent, vilket är samma nivå som 12 och 13. Samverkan avseende identifierade riskpatienter för fall, trycksår och smärta varierar. Någon trend i staden går inte att utläsa mellan olika år eller yrkesgrupper(figur 7-9). Inom funktionshinder kan man se att det skett en ökning avseende fysioterapeuters samverkan med sjuksköterska när det gäller fall. Motsvarande har skett avseende arbetsterapeuters samverkan med sjuksköterska när det gäller smärta. Inom hemsjukvård har samverkan mellan arbetsterapeut och sjuksköterska stadigt minskat sedan 12 när det gäller fall. Stadsdelens siffror vad gäller samverkan vid smärta ligger något under stadens nivå, övriga indikatorer följer stadens då båda yrkesgrupperna är sammanräknade(figur 6b). I Örgryte- Härlandas äldreboenden är värdet för samverkan med sjuksköterska vad gäller trycksår något högre än övriga staden. 2

Analys staden MAR ser en positiv utveckling vad gäller användning av vid fallriskbedömningar på äldreboende/korttids, vilket kan bero på arbetet med Senior Alert. Liksom tidigare år arbetas också aktivt med trycksårsförebyggande åtgärder. Trots detta kvarstår behovet att öka användningen av. Medicinskt ansvariga för rehabilitering ser detta som ett viktigt område eftersom det utan är svårt att utvärdera patientnyttan av behandlingen. Vi anser att verksamheten i större utsträckning ska implementera användning av, vilket också kan bidra till ett mer strukturerat arbetssätt. För att nå hög patientnytta krävs att verksamheten skapar förutsättningar för ökad samverkan så att olika yrkesgrupper kan komplettera varandras kompetenser för patientens bästa. Vid jämförelse mellan åren ses endast marginella förbättringar avseende kvalitetsindikatorernas resultat i sin helhet, vilket gör att MAR undrar över hur verksamheterna använder resultatet av gjorda mätningar? MAR bedömer att det är viktigt att identifierade förbättringsområden ingår som en naturlig del i verksamhetens ständiga förbättringsarbete. Analys Örgryte - Härlanda Det är bra att: så gott som alla patienter har erhållit fallförebyggande åtgärder. Vilket tyder på att yrkesgrupperna utför ett proaktivt arbete. båda yrkesgrupperna markant har ökat användningen av vid fall och smärtbedömningar. Förhoppningen är nu att trenden är bruten i stadsdelen så det är naturligt att utvärdera behandlingen med. patienter med risk för trycksår identifieras och förebyggande åtgärder sätts in liksom tidigare år. Förbättringar behöver ske: inom nutritionsområdet där insatser sker i samma omfattning som tidigare år. vad gäller samverkan med sjuksköterska. Arbetet med kvalitetsregister borde främja ett samarbete mellan professionerna. Liksom i stadens analys kan man fråga sig vilken möjlighet yrkesgrupperna har att samverka? Är de olika yrkesgrupperna förtrogna med vad respektive yrkesroll kan bidra med? En låg siffra vad gäller samverkan kan tyda på att de behöver lära sig mera om varandras roller för att samverka och förstå patientnyttan av deras samverkan. Som ett komplement till kvalitetsindikatorerna kommer under hösten en granskning att ske av bedömningar gjorda i Senior Alert för att bedöma om planerade åtgärder blir utförda. 14-9-17 Ingrid Ljungberg Medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR) Örgryte- härlanda Göteborgs Stad 3

Procent Bilaga 1 1 6 HSV Äbo/Korttids FH-boende 11 12 13 14 Figur 1. Hela staden, andel patienter i procent där arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast blivit involverad kring matsituation, i förhållande till antalet pågående patienter. 1 9 7 6 5 3 1 12 13 14 Figur 2a. Hela staden, andel fallriskbedömningar med och utan de tre senaste åren. 1 9 7 6 5 3 1 Ö-H GBG stad Ö-H GBG stad 12 13 14 Med instrument Utan instrument Figur 2b. Förändring över tre år där stadsdelen jämförs med stadens andel fallriskbedömningar med och utan, båda yrkesgrupperna sammanslagna. 4

Ö-H HSV Gbg HSV Ö-H Ä-boende Gbg Ä-boende Ö-H FH Gbg FH Ö-H HSV Gbg HSV Ö-H Ä-boende Gbg Ä-boende Ö-H FH Gbg FH 1% 9% % 7% 6% 5% % 3% % 1% % HSV Äldre boende FH HSV Äldre boende FH Sjukgymnastik Figur 3a. 14 hela staden, andel fallriskbedömningar med och utan inom olika områden. 1% 9% % 7% 6% 5% % 3% % 1% % 14 4 74 46 57 18 23 17 48 34 38 11 Utan Med Figur 3b. 14 hela staden jämförd med Örgryte Härlanda, andel fallriskbedömningar med och utan fördelat per yrkesgrupp och område. 1 9 7 6 5 3 1 Figur 4a. Hela staden andel smärtbedömningar med och utan de tre senaste åren. 12 13 14 5

1 9 7 6 5 3 1 Ö-H GBG stad Ö-H GBG stad 12 13 14 Med instrument Utan instrument Figur 4b. Stadsdelen i jämförelse med staden, båda yrkesgruppernas andel smärtbedömningar med och utan redovisas. 1 9 7 6 5 3 1 HSV Äldre boende FH HSV Äldre boende FH Sjukgymnastik Figur 5. Hela staden, andel smärtbedömningar med och utan 41. 1 9 7 6 5 3 1 23 13 14 14 18 13 9 11 11 113 12 Nutrition Fallprevention Trycksår Smärta 12 13 14 Figur 6a. Hela staden, andel av alla pågående patienter i procent där samverkan skett med sjuksköterska inom fyra områden. 6

1 9 7 6 5 3 1 25 14 14 16 14 15 16 11 8 11 14 13 Ö-H GBG Ö-H GBG Ö-H GBG Nutrition Fall Trycksår Smärta 12 13 14 Figur 6b. Samverkan med sjuksköterska inom fyra områden. Båda yrkesgrupperna sammanslagna och jämförd med hela staden. 1 6 HSV Äbo/Korttids FH-boende 12 13 14 Figur 7. Hela staden, andel patienter i procent där samverkan skett med sjuksköterska, i relation till antalet patienter med fallrisk. 1 6 HSV Äbo/Korttids FH-boende 12 13 14 Figur 8. Hela staden, andel patienter i procent där samverkan skett med sjuksköterska i relation till antalet patienter med ökad risk för trycksår. 7

1 6 HSV Äbo/Korttids FH-boende 12 13 14 Figur 9. Hela staden, andel patienter i procent där samverkan skett med sjuksköterska, i relation till antal smärtbedömda patienter. 8