TRE GROPAR I FOLLINGEGATAN

RAPPORT 2015:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING TRE GROPAR I FOLLINGEGATAN RAÄ 5 FOLLINGEGATAN SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANN-CHARLOTT FELDT

Tre gropar i Follingegatan Innehåll Sammanfattning......................................................... 2 Inledning................................................................ 4 Områdesbeskrivning...................................................... 4 Syfte.................................................................... 5 Metod och dokumentation................................................ 6 Undersökningsresultat.................................................... 6 Källor................................................................... 9 Tekniska uppgifter...................................................... 10 Bilaga 1. Makrofossilanalys - Håkan Ranheden............................. 11 Bilaga 2. Profilritningar.................................................. 12 Omslagsbild: I väntan på grävmaskinen. Södra delen av Follingegatan sedd från korsningen Follingegatan Borggatan. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1

Sammanfattning Med anledning av schaktning för tre avloppsbrunnar i Follingegatan och korsningen Follingegatan/Borggatan i Skänninge utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Arbetet utfördes på uppdrag av Mjölby kommun. I samtliga schakt framkom smärre partier med bevarade kulturlager. Kulturlagren var flerskiktade och hade en mäktighet av 0,6-0,9 m. I det schakt som var placerat i höjd med kv Tullnären 16 påträffades ett fett lager med inslag av ris och stenar på ca 1,1 m djup. Lagret, som låg direkt på den naturliga undergrunden av finsand, antogs vara Follingegatan äldsta nivå. Ett ben från lagret har 14 C-daterats till 1300-talet och en makrofossilanalys visade på arter från en näringsrik och tramptålig miljö. Ann-Charlott Feldt antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

505000 Skänninge 33:1 Skänninge 1:2 Skänninge 1:1 Skänninge 18:1 Skänninge 32:1 Skänninge 46 Skänninge 15:1 Skänninge 27:1Skänninge 27:1 Skänninge 27:1 Skänninge 13:2 13:3 13:4 Skänninge 27:1 Skänninge 13:1 Skänninge 13:5 Skänninge 19:2 Skänninge 12:1 Skänninge 19:1 Skänninge 11:1 Skänninge 16:1 Skänninge 21:1 Skänninge 20:1 Skänninge 51 Skänninge 14:2 14:3 14:4 14:5 14:1 Skänninge 3:1 Skänninge 5:1 Skänninge 26:1 Skänninge 25:1 6472500 6472500 6473000 6473000 Allhelgona 23:1 Allhelgona 23:2 Allhelgona 44:1 Allhelgona 44:1 Skänninge 22:1 Skänninge 36:1 6472000 Lantmäteriverket MS2008/06551 6472000 505000 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5000. 3

Inledning Med anledning av schaktningar för infodring av VAledningar och byte av VA-brunnar i Follingegatan och korsningen Follingegatan-Borggatan i Skänninge stad, Mjölby kommun och Östergötlands län utfördes en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Arbetet utfördes av Östergötlands museum efter beslut av Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Mjölby kommun, Tekniska kontoret. Fältarbetet utfördes under september 2013. Fält- och rapportarbete har utförts av undertecknad. Arbetet omfattade grävning för utbyte av tre brunnnar och framgrävning av befintlig ledning i anslutning till brunnarna. Ledningen kom därefter att fodras in för att på så sätt undvika att behöva schakta upp hela ledningssträckan. De tre schakten omfattade sammanlagt ca 40 m 2 och var samtliga placerade inom RAÄ 5, Skänninges medeltida stadslager. Områdesbeskrivning Skänninge är beläget centralt i ett öppet jordbrukslandskap. Staden tycks ha vuxit fram successivt under 1000- och 1100-talen och omnämns första gången år 1178. Troligen växte staden fram i anslutning till ett par storgårdar invid ett vadställe och en marknadsplats. Förekomsten av två tidiga kyrkor, S:t Martin och Allhelgona, som genom fynd av runristade gravmonument dateras till missionstid, samt ett stort antal runstenar i närområdet pekar på att orten tidigt var en plats av betydelse (Feldt 2004a; Hedvall m fl 2013). Skänninge nådde sin höjdpunkt under senare delen av 1200-talet och 1300-talet. 1400-talet innebar en stark tillbakagång för staden i takt med att Vadstena fick en allt starkare ställning. Ett par stora bränder under 1400-talet bidrog sannolikt till nedgången. Under 1500-talet verkar Skänninge närmast haft karaktär av förstorad bondby med enstaka specialiserade näringar (Feldt 2004a; Hasselmo 1983; Hedvall m fl 2013). Generellt är kulturlagren i Skänninge fyndfattiga och svåra att datera. Brandlager från de stora stadsbränderna kan bara spåras fläckvis i staden. Sannolikt har bebyggelsen varit gles i förhållande till många andra medeltida städer. Detta gör även att begränsningarna för den medeltida staden är otydliga. Det senaste årtiondets undersökningar i stadens utkanter har visar att tidigmedeltida lämningar finns långt utanför det område som tidigare ansetts utgöra det medeltida stadsområdet RAÄ 5 (Feldt 2004a; Hedvall m fl 2013). Undersökningsområdet ligger i den södra delen av det medeltida Skänninge. Follingegatan och Mjölbygatan tillhör sannolikt de medeltida gatusträckningarna i staden medan Borggatan tillkommit efter att den första stadskartan upprättats år 1713 (LMS D98:1-5). Området är mycket intressant ur arkeologisk synvinkel med tanke på platsens äldsta bebyggelsefaser. I Follingegatan, Bjälbogatan och omgivande kvarter har det vid flera tillfällen påträffats härdar och andra anläggningar som troligen kan hänföras till förhistorisk tid (Feldt 2004a med där anförd litteratur). Tidigare undersökningar i området Follingegatan har varit föremål för ett stort antal för under sökningar, antikvariska kontroller och schakt nings övervakningar. I samband med fjärrvärmeutbyggnad i Follingegatan/kv Folkungen 4-5 och byte av VA-ledning i kv Folkungen 4 i Skänninge dokumenterades odlingsspår, flera gatunivåer, ras- och brandlager samt en härd som sannolikt var förhistorisk. Dessutom framkom två syllstensgrunder, varav den äldsta har 14 C-daterats till sen vikingatid - tidig medeltid. Vid undersökningen påträffades också rikligt med järnslagg (Feldt & Lindberg 2003). Även vid andra undersökningar i Follingegatans södra del (Feldt i manus) har järnslagg påträffats vilket indikerar att smide förekommit i närheten. Slagg på en gatubeläggning vid korsningen med Bjälbogatan kunde genom fynd av stengods av Siegburg-typ och yngre rödgods dateras till senmedeltid (Feldt & Lindberg 2002b). I området har även lämningar framkommit som daterats till förhistorisk tid. I gatusträckningens södra del har översandade anläggningar daterats till mesolitisk tid (Feldt i manus). Vid schaktningar för VA och el på fastigheten kv Jarlen 7 har en härd påträffats som 14 C-daterades till romersk järnålder (Feldt & Lindberg 2002a). Vid samma undersökning dokumenterades dessutom rester efter eldhärjade byggnader från senmedeltid eller nyare tid. En annan härd vid Follingegatan 28 har daterats till förromersk järnålder (Feldt 2004b). Ytterligare en härd under kulturlagren har påträffats i samband med ledningsschaktningar i Follingegatan. Denna daterades dock inte i samband med undersökningen (Feldt & Lindberg 2003). 4

Indikationer på hägnader, i form av stör- och stolphål, har påträffats längs med Follingegatans västra sida vid schaktningar för vattenläckor i höjd med Follingegatan 28 och 30 (Feldt 2001 och 2004b). Stör- och stolphålen uppträdde under de äldsta kulturlagren och kol från ett stolphål har daterats till förromersk järnålder. Från VAschaktningar i Borggatan, öster om Follingegatan, finns högmedeltida dateringar och fynd av hantverksspill i form av bearbetat ben (Feldt 2005). Vid ytterligare en undersökning i Follingegatan har bl a en äldre, stenlagd, gatunivå påträffats på ca 0,9 m djup. Inget daterande material påträffades vid undersökningen (Konsmar 2007). Undersökningar i kv Folkungen har visat att bebyggelsen ute vid gatan har haft en helt annan karaktär än längre in på tomten. Slutsatserna från undersökningen var att Skänninge sannolikt haft en förtätad bebyggelse redan från tidig medeltid utmed Follingegatan. Längre in på tomten har utnyttjandet varit av mer extensiv art (Lindgren-Hertz 1994). Syfte Syftet med förundersökningen, som genomfördes i form av schaktningsövervakning, var att se till att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Ingreppen bedömdes delvis komma att beröra orörd mark. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet ska kunna kopplas till tidigare undersökningar och därmed ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Nedanstående frågeställningar skulle särskilt beaktas: Finns det spår efter preurbana lämningar och om så är fallet, vilka dateringar har dessa? Kan Follingegatans etablering dateras? Hur nyttjades området innan Follingegatan etablerades? Vilka verksamheter har bedrivits i området under medeltid och tidigmodern tid? 505000 Teckenförklaring Schakt Brunnar 6472500 6472500 505000 Figur 3. Adresskarta över Skänninge med de aktuella schakten markerade. Skala 1:2 000. 5

Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning i samband med ledningsschaktningen. Påträffade kulturlager undersöktes genom grävning för hand och schaktprofiler dokumenterades genom inmätning, handritning och fotografering. Arkeobotaniker Mats Regnell, Stockholms universitet, har utfört en makrofossilanalys. I samband med undersökningen analyserades även ett 14 C-prov av Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet (Ua- 48338). Inga föremål togs tillvara vid undersökningen. Dokumentationsmaterialet i form av analysresultat och foton samt fält- och renritningar förvaras på Östergötlands museum. Undersökningsresultat Sammanlagt öppnades tre schakt för nya avloppsbrunnar längs Follingegatans södra del. De två södra schakten var 4 x 3 m stora och det tredje schaktet som var placerat i korsningen Follingegatan Borggatan var 4 x 4 m stort. Schaktdjupen varierade mellan 1,4 och 1,8 m. I samtliga schakt framkom smärre partier med bevarade kulturlager. Kulturlagren var flerskiktade och hade en mäktighet av 0,6-0,9 m. Det sydligaste schaktet var placerat utanför Follingegatan 28 (kv Tullnären 20). I schaktet framkom intakta kulturlager i den västra schaktväggen. Under kulturlagren fanns en grop med en fyllning av fläckig sand och ett smalt störhål med en något sotig fyllning. Liknande störhål under kulturlagren har tidigare påträffats strax söder om det nu aktuella, vid schaktningar för vattenläckor (Feldt 2001 och 2004b). Möjligen rör det sig om spår av en hägnad, som utifrån en tidigare genomförd 14 C-datering av ett stolphål, hör till äldre järnålder. Figur 4. Kulturlager i det sydligaste schaktet i Follingegatan. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 6

I det mellersta schaktet, som var placerat vid Follingegatan 22 (kv Tullnären 16), påträffades partier med intakta kulturlager i den södra och västra schaktväggen. Här var kulturlagren fler och mer omfattande än i det sydligaste schaktet. Underst, direkt över undergrundens sand, fanns ett fett lager med ris och stenar på 1,1 m djup under dagens gata. I fält tolkades lagret som den äldsta nivån av Follingegatan Ett jordprov från laget skickades till arkeobotaniker Mats Regnell, Stockholms universitet för makrofossilanalys och ett ben sändes till Ångströmslaboratoriet i Uppsala för 14 C-analys (Ua-48338). Benet daterades till 595±30 BP vilket ger en kalibrerad datering till 1290-1410 vid 2σ. Makrofossilanalysen visade på fröer från nässla, målla, trampört, gröe, våtarv, grässtjärnblomma, fingerört, vitplister, groblad, ängskavle, åkermynta, vanlig pilört och rödblära. Sammantaget visar fröfynden på vad som Regnell benämner som en torr-frisk, näringsrik miljö. Nässla, målla, vitplister och rödblära har sannolikt trivts i ett intilliggande vägdike eller möjligen i skuggan invid en husvägg. Trampört, Radiocarbon determination gröe, våtarv och groblad är exempel på växter som är väl anpassade till trampning och annan erosion. Dessa passar därmed på en väg- eller gårdsyta. 900BP 800BP 700BP 600BP 500BP 400BP 300BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-48338 : 595±30BP 68.2% probability 1305AD (53.4%) 1360AD 1385AD (14.8%) 1405AD 95.4% probability 1290AD (95.4%) 1410AD 1200CalAD 1300CalAD 1400CalAD 1500CalAD Calibrated date Figur 6. Kalibrerad 14 C-datering av lager 12 i schaktet vid Tullnären 16. Figur 5. Schaktning i det mellersta schaktet i Follingegatan. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 7

Det tredje schaktet var placerat i korsningen Follingegatan Bjälbogatan. Det var till största delen stört av tidigare ledningsschaktningar. Här framkom endast spridda små fragment av bevarade kulturlager i schaktväggarna. Schaktet dokumenterades enbart genom digital fotografering. Figur 7. Schaktet i korsningen Follingegatan Borggatan sett från nordöst. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 8

Källor Feldt A-C. 2001. Follingegatan 27. Arkeologisk förundersökning, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Arkeologisk förundersökning. Rapport 80:2001. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C. 2004a. Före staden. Preurbana lämningar i Skänninge. C-uppsats. Institutionen för Arkeologi och Antik historia. Uppsala Universitet. Feldt, A-C. 2004b. Två vattenläckor i Follingegatan. Kv Tullnären 20 och Väpnaren 13, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2004:20. Östergötlands länsmuseum. Feldt, A-C. 2005. Medeltida kulturlager i Borggatan. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2005:13. Östergötlands länsmuseum. Feldt, A-C. i manus. Översandad forntid på Follingegatan. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun. Arkeologisk förundersökning. Rapportmanus. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C & Lindberg M. 2002a. Äldre järnålder och medeltida byggnader i centrala Skänninge. Arkeologisk förundersökning 1993 och 1994. Kv Jarlen 7, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 32:2002. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C. & Lindberg M. 2003. Follingegatan och kv Folkungen 4-5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 87:2003. Östergötlands länsmuseum. Hasselmo M. 1983. Skänninge, Medeltidsstaden 40, Riksantikvarieämbetets Rapport. Stockholm. Hedvall R, Lindeblad K & Menander H (red). 2013. Borgare, bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia. Riksantikvarieämbetet. Konsmar A. 2007. Äldre gatunivå och kulturlager i Follingegatan. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll. UV Öst. Rapport 2007:63. Riksantikvarieämbetet. Lindgren-Hertz L. 1994. Kv Folkungen 4-5. Arkeologisk förundersökning. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Rapport Riksantikvarieämbetet. Kartor Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) LMS D98-1:5. Tomtmätning 1713. Skänninge stad. Lantmätare Matias Sundvall. Feldt A-C & Lindberg M. 2002b. Follingegatan Bjälbogatan. Arkeologisk förundersökning 1993. Follingegatan 3-8 och Bjälbogatan 22-24, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Rapport 55:2002. Östergötlands länsmuseum. 9

Tekniska uppgifter Gator Stad Kommun Län och landskap Borggatan och Follingegatan Skänninge Mjölby Östergötland Fornlämning RAÄ Skänninge 5:1 Ekonomiska kartans blad Digitala fastighetskartan Koordinatsystem 085 41 (8F 4b Skänninge) 64F 7a SV SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens beslut 2013-09-10 Länsstyrelsens dnr 431-8681-13 Länsstyrelsens handläggare Magnus Djerfsten ÖLM dnr 298/13 ÖLM konto 531495 Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Mjölby kommun, Tekniska kontoret Mjölby kommun, Tekniska kontoret Fältarbetsledare Ann-Charlott Feldt Personal - Fältarbete 2013-09-02 -- 05 Totalt undersöktes ca 40 m 2 Foto Digitala bilder Fynd - Analyser Makrofossil, Håkan Ranheden, Stockholms universitet 14 C-analys, Ångströmslaboratoriet, Uppsala Ua-48338 Grafik Renritning Grafisk form Ann-Charlott Feldt Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket MS2008/06551 ISSN 1403-9273 Rapport 2015:17 Östergötlands museum 10

Bilaga 1. Makrofossilanalys - Håkan Ranheden Östergötlands museum att: Ann-Charlott Feldt Box 232 581 02 Linköping ANALYSRAPPORT Botaniska analyser av jordprov från Follingegatan, Skänninge stad, Östergötland. Metod Det tillsända provet volymbestämdes genom att den lufttorkade jorden hälldes i en graderad bägare och en känd volym vatten tillsattes. Provvolymen utgjorde alltså jordpartiklar minus luftvolymen mellan partiklarna. Provet dispergerades under 1 timme med 5%-ig NaOH och preparerades därefter med en kombination av slamnings- och flotationsteknik. Ingen särskild flotationsapparatur utnyttjades.. Sikt med 0,25 mm:s maskvidd användes. Det flotterade materialet lufttorkades efter preparering och studerades under mikroskop i 6,7-40 gångers förstoring. Det preparerade provet och fynd förvaras på Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi, men kan med kort varsel tillsändas uppdragsgivaren om så önskas. Provet, Sch 2, L. 12, utgjorde 1,4 liter jord. Provet togs i ett lager som förmodades härröra från en gatunivå, anlagd under högmedeltid. Provet innehöll endast små mängder, cirka 2 ml, starkt fragmenterade träkolspartiklar, inga andra förkolnade växtrester. Av icke-förkolnat material dominerade rötter och rottrådar, sannolikt till största delen gräsrötter även om enstaka rötter av vedartade växter också förekom. Provet innehöll vidare enstaka vedfragment och enstaka fiskben. Dessutom fanns 12 daggmaskkokonger och ett antal fragment av jordlevande skalbaggar. I samband med arkeobotaniska analyser brukar dessa fyndkategorier betraktas som recenta och får därför utgå ur tolkningen. För provet från Follinggatan måste dock - med avseende på den relativa överlagringen, > 1 meter sand, och den unga åldern för fyndsammanhanget även färska fynd betraktas som samtida med den arkeologiska fyndkontexten. Trots att daggmaskar, marklevande insekter och rötter penetrerar en meter jord eller mer, förutsätter jag att övriga fynd i provet deponerades under medeltid. Av fröfynd återfanns: Nässla (Urtica dioica) 11 st. Målla (Chenopodium sp.) 5 Trampört (Polygonum aviculare) 4 Gröe (Poa sp.) 4 Våtarv (Stellaria media) 4 Grässtjärnblomma (Stellaria graminaea) 3 Fingerört (Potentilla sp.) 2 Vitplister (Lamium album) 2 Groblad (Plantago major) 1 Ängskavle (Alopecurus pratensis) 1 Åkermynta (Mentha arvensis) 1 Vanlig pilört (Persicaria lapathifolia) 1 Rödblära (Silene dioica) 1 Sammantaget visar fröfynden på en torr-frisk, näringsrik och miljö. Nässla, målla, vitplister och rödblära har sannolikt trivts i ett intilliggande vägdike. Trampört, gröe, våtarv och groblad är exempel på växter som är väl anpassade till trampning och annan erosion. 2014-05-09 Mats Regnell 08-16 48 09 0705-43 45 86 mats.regnell@geo.su.se Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Postadress: Besöksadress: Stockholms universitet Geovetenskapens hus Telefon (Vx): 08-16 20 00 Inst. för naturgeografi Svante Arrhenius väg 8C Telefax: 08-16 48 18 och kvartärgeologi Frescati 106 91 Stockholm www.geo.su.se 11

Dnr 298/13:1 Bilaga 2. Profilritningar Brunn 1 profil mot V 1 2 3 3 4 4 7 7 9 5 9 6 8 T 10 1. Asfalt 2. Storgatsten (ca 0,15 x 0,20 m stora) 3. Sättsand/fingrus med enstaka stenar 4. Brunt fyllnadslager med jord, grus och stenar 5. Fyllning i grop; grus, stenar och enstaka tegel 6. Fyllning i störhål; sandig och något sotig jord 7. Homogen, gråbrun, sandig kultrjord med enstaka stenar (0,05-0,07 m stora) 8. Fyllning i grop; gråbrun, fläckig sand med inslag av undergrundens rena sand 9. Infiltrerad sand 10. Undergrund av sand Brunn 2 profil mot S 1 4 3 4 4 2 14 13 7 8 9 10 11 5 6 13 7 8 9 10 11 11 5 6 13 7 9 10 12 15 15 12 12 15 12 1. Asfalt 2. Storgatsten 3. Kullersten (0,07-0,12 m stora) 4. Sättsand 5. Mörkt grå, sandig kulturjord med enstaka tegelbitar 6. Grusigt, rödbrunt fyllnadslager 7. Sand 8. Brun, sandig kulturjord 9. Sand med inslag av kulturjord 10. Flammig, brun, sandig kulturjord 11. Sand med inslag av kulturjord 12. Fet, fuktig, brun kulturjord med rester av risbädd, bark och djurben 13. Mörkt brun, sandig kulturjord med stenar (0,01-0,05 m stora) och sandlinser 14. Homogen, gråbrun sandig kulturjord 15. Undergrund av sand 0 1m Follingegatan Skänninge stad Mjölby kommun, Ög RAÄ 5 Profilritning Skala 1:20 Dnr 298/13 2013-09-02 Ann-Charlott Feldt Renritning Lasse Norr

Med anledning av schaktning för tre avloppsbrunnar i Follingegatan och korsningen Follingegatan/Borggatan i Skänninge utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning. I samtliga schakt framkom smärre partier med bevarade kulturlager. Kulturlagren var flerskiktade och hade en mäktighet av 0,6-0,9 m. I det schakt som var placerat i höjd med kv Tullnären 16 påträffades ett fett lager med inslag av ris och stenar på ca 1,1 m djup. Lagret antogs vara en äldre gatunivå. Ett ben från lagret har 14 C-daterats till 1300-talet och en makrofossilanalys visade på arter från en näringsrik och tramptålig miljö. ISSN 1403-9273 Rapport 2015:17