GIIJTO! GIITU! Tack för mig

Relevanta dokument
STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Skärgårdens kulturarv och dess potential. Marcus Lepola, FM, museiforskare. Biosfärområdets vinterträff

Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige

Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Policy. Kulturpolitiskt program

Vad innebär egentligen hållbar

1. Miljöfostran in Ingå

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet

Världsnaturfonden WWF:s remissvar angående förvaltningsplan för Lapplands världsarv Laponia (drn )

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser

Integrationsprogram för Västerås stad

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för social hållbarhet

Läroplan för förskolan

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Samisk förvaltning med Laponia som exempel. Gudrun Kuhmunen Stockholm

Albins folkhögskola,

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

ÖVERSÄTTNING (EA, landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,

Yttrande över rapporten Laponia-förvaltningen - En utvärdering Ert dnr: M2016/02649/Nm

Ingenting om oss utan oss

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Berätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN. Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1

Kuvat: Joonas Luukkonen, Mats Tuominen, Jouko Tanskanen / Helsingin kaupunginmuseo, Michael Holler, Helsingin kaupunginmuseo, Marjut, Eero Roine,

Barnkonventionen i korthet

Sveriges miljömål.

Förslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Folkkyrka En Kyrka för Alla

Överenskommelsen Värmland

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Riksantikvarieämbetets strategiska plan

VESTNORSK FJORDLANDSKAP NORJASSA

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

Laponiaförvaltningen - En utvärdering -

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Unesco och Svenska Unescorådet

Religionskunskap. Ämnets syfte

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Interkulturalitet i förskolan. Mathilda Eddestål, Skiftingehus förskola Eleonor Klint, Krongatans förskola Ylva Wiklund, Lagrådsgatans förskola

Svenska Ekoturismföreningens remissvar angående utvärdering av Laponiaförvaltningen

1. Skolans värdegrund och uppdrag

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Kulturpolitiskt program

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Jokkmokksdeklarationen

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

ETIKPOLICY. Reviderad

E-post: /

Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Innehållsförteckning

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Synpunkter: Mål för rovdjuren SOU 2012:22 Diarienummer: M2012/982/Nm Sista svarsdatum för remissvaren är den 6 juli 2012.

Policy för mänskliga rättigheter. Antagen av styrelsen för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) den 27 oktober 2016

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017

Laponia. Gammelstads kyrkstad. Tre världsarv i Norrbottens län. Struves meridianbåge

Transkript:

GIIJTO! GIITU! Tack för mig

Motivering: Området är ett enastående exempel på hur jorden har utvecklats framför allt geologiskt och hur ekologiska och biologiska förändringar sker idag. Här finns även enastående naturfenomen med exceptionell naturskönhet liksom betydelsefulla naturliga lokaler för den biologiska mångfalden. Området som alltsedan förhistorisk tid har varit befolkat av samerna är ett av de bäst bevarade exemplen på nomadområden i norra Skandinavien. Det innehåller bosättningar och betesmarker för stora renhjordar, en sed som går tillbaka till ett tidigt stadium i människans ekonomiska och sociala utveckling.

Laponiatjuottjudus organisation Styrelse den styrande nivån Beslutande organ Partsråd I dialog med parterna, styrelse och kansli utforma och följa upp uppdrag, samt diskutera och granska verksamheten Förvaltning den operativa nivån; Väráltárbeoajjve ( verksamhetsledare) och anställd personal. Säte i Jåhkåmåhkke/Jokkmokk

Vad gör Laponiatjuottjudus? Laponiaförordningen SFS 2011:840 Förvaltar och sköter Laponia enligt förvaltningsplanen Sköter anläggningar och leder inom Laponia Utför rovdjursinventeringar Sprider kunskap och information Laponiatjuottjudus gör inte myndighetutövning

Sociala dimensionen Fasta relationer mellan människor som lever och rör sig i Laponia samt till människor i omvärlden. (Tjuottjudusplána s.17) Mentala dimensionen Omfattar föreställningar, kunskaper, attityder och värderingar. (Tjuottjudusplána s.17)

Konventioner som styr Laponias arbete Några exempel: FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter Konventionen om biologisk mångfald FN:s deklaration om ursprungsfolksrättigheter Konventionen om immateriellt kulturarv

Konventionens definition av immateriellt kulturarv Immateriellt kulturarv: sedvänjor, framställningar, uttryck, kunskap, färdigheter liksom tillhörande tillvägagångssätt, ändamål, artefakter och kulturella miljöer som lokalsamhääeln, grupper och i vissa fall enskilda personer erkänner som en del av sitt kulturarv. Det immateriella kulturarv, som överförs till generation till generation, omskapas ständigt av lokalsamhäälen och grupper i samspel med omgivningen och naturen och i förhållande till historien och ger dem en känsla av identitet och kontinuitet och främjar därigenom respekten för kulturell mångfald och mänsklig kreativitet ( ).

Värdegrund Lapplands världsarv, Laponia, är en helhet i vilken det viktiga förhållandet mellan människan och hennes omgivning betonas. Denna helhet är ett omistligt arv som ska överlämnas till kommande generationer. Den samiska kulturen fortlever och rennäringen brukar landskapet samtidigt som nya samiska näringar bedrivs i samklang med de natur- och kulturvärden som legat till grund för världsarvsutnämningen. Kulturlandskapet, nationalparkerna och naturreservaten värnas och vårdas på ett sådant sätt att deras värden består, att de är ett föredöme inom natur- och kulturmiljövård och en tillgång för utvecklingen i berörda kommuner. Besökarnas upplevelser förstärks genom lämpliga informations- och andra insatser.

Artikel 14 a) Säkerställa erkännandet av, respekt för och befrämjandet av det immateriella kulturarvet, särskilt genom iii) aktiviteter för kapacitetsbyggnad i syfte att trygga det immateriella kulturarvet, särskilt bevarandefrågor och forskning och iv) informella metoder för kunskapöverföring

Searvelatnja 1 Laponiatjuottjudus är en searvelatnja en arena och mötesplats där erfarenhets- och kunskapsutbyte präglas av öppenhet och ömsesidighet. Alla kan delta, alla har tillgång Mötesplats för flera generationer, kulturer, folk och språk Man lär av varandra och tillför det man är bra på

Rádedibme 1 Rådslag en viktig arbetsmetod där också intressenter och andra erbjuds möjlighet att delta. Ett forum för ömsesidiga samtal och diskussioner om förvaltning av Laponia. Ska vara öppet för alla intresserade eller riktat till särskilda intressegrupper. Ska anordnas minst 2 gånger per år.

Konsensus i stadgarna 12 Partsrådets arbete och diskussioner ska genomföras så att beslut kan fattas i konsensus. 17 Styrelsens arbete och diskussioner ska genomföras så att beslut kan fattas i konsensus.

SPRÅK- uttryck för immateriellt kulturarv

Traditionell kunskap Laponiatjuottjudus natur- och kultursyn vilar på ett förhållningssätt till landskapet där världsarvet ses som en helhet. De människor som lever och verkar i Laponia har kunskap och erfarenheter som förvaltningen inte kan vara utan. Árbediehtu samisk traditionell kunskap - har en självklar plats i förvaltningen.

Nyckelbegrepp Sustainable Helhetstänk Lokalt deltagande Árbediehtu/traditional knowledge, äldres kunskap Språk Återgivande

Som tidigare? På ett nytt sätt?

Utfodringer? Utfodring; - Göra verklighet av teorierna - Inte fortsätta på det gamla sättet Svårigheten; Göra arbetet med en liten organisation

GIIJTO! GIITU! Tack för mig