Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2013 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. Innehåll Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2013... 1 BNP-utvecklingen... 2 Hushållskonsumtionen... 4 Offentlig konsumtion... 6 Investeringar... 9 Lager... 11 Utrikeshandel... 12 Näringslivets produktion... 14 Sysselsättning... 16 Produktivitet... 18 Inkomster och sparande... 19 Avstämning... 22 Revideringar... 24 Statistiska centralbyrån 1
Avstämning BNP kvartal BNP-utvecklingen Fortsatt uppåt första kvartalet 2013 Efter den djupa nedgången år 2009 gick den svenska ekonomin in i en mycket stark återhämningsfas som varade till och med tredje kvartalet 2011. Därefter har BNP visat mer modesta ökningstal, med i snitt runt en procent i årstakt. Första kvartalet 2013 ökade BNP med 1,7 procent jämförd med motsvarande period förra året. Två arbetsdagar färre än första kvartalet 2012 gav en kalendereffekt på 0,9 procentenheter. Den säsongrensade utvecklingen jämförd med fjärde kvartalet 2012 var 0,6 procent. Internationellt står sig Sveriges tillväxtsiffror bra. De uppgifter som hittills har sammanställts för EU27 visar på en minskning med 0,7 procent i årstakt och en nedgång med 0,1 procent jämförd med föregående kvartal. Hushållskonsumtionens och lagerinvesteringarnas bidrag till första kvartalets tillväxt blev 0,7 procentenheter vardera. Exportnettot bidrog med 0,6 procentenheter. De fasta bruttoinvesteringarna som var väldigt starka för ett år sedan, sjönk nu betydligt och drog ner utvecklingen med 1,3 procentenheter. Det var främst transportmedelsinvesteringarna som backade, men även maskininvesteringar och övriga bygg- och anläggningsinvesteringar minskade. Bostadsbyggandet visade en fortsatt minskning, men med något dämpad nedgångstakt i relation till de senaste kvartalen. Den offentliga konsum tionen gav inget bid rag till BN P- utvecklingen. Kalenderkorrigerad växte näringslivets produktion med 2,0 procent medan arbetade timmar minskade med 1,9 procent. Det innebär att arbetsproduktiviteten ökade med 4,0 procent. Inom offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar med 1,5 procent. Arbetsmarknaden fortsatte att stärkas och antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,8 procent. De kalenderkorrigerade arbetade timmarna för hela ekonomin minskade dock med 0,9 procent. Säsongrensat och jämfört med förra kvartalet minskade antalet arbetade timmar med 0,8 procent. Uppgifterna för 2012 har kompletterats med ny information och gav följande resultat jämfört med motsvarande kvartal 2011. Första och tredje kvartalen har reviderats ner något, och årsu tvecklingen har reducerats från 0,8 till 0,7 procent. Sum q1 q2 q3 q4 2012 Faktisk tillväxt 1,4 1,0 0,0 0,5 0,7 Kalenderkorrigerad 1,0 1,5 0,4 1,4 I samband med beräkningarna av första kvartalet varje år, ändras referensåret för de kedjade serierna. Nu har referensåret uppdaterats från år 2011 till år 2012. Det innebär att värdet i fasta priser ändrats till senaste 2 Statistiska centralbyrån
Avstämning helår, som blir referensår för hela tidsserien. Även om inga revideringar görs av grunddata så påverkar ett byte av referensår redovisade volymutvecklingar för det år som blir nytt referensår och även året före därför att vikterna mellan olika delaggregat ändras. Revideringarna av kvartalen år 2012 förklaras således dels med uppdateringar men delvis även med bytet av referensår. BNP, utveckling säsongrensade fasta referensårspriser och kalenderkorrigerade fasta referensårspriser 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP Statistiska centralbyrån 3
Avstämning BNP kvartal Hushållskonsumtionen Boendekostnader lyfte hushållskonsumtionen De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 1 ökade med 1,5 procent första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Bidraget till BNP-tillväxten uppgick till 0,7 procentenheter. Hushållskonsumtionen växte med 1,5 procent första kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal året innan. En del av ökningen förklaras av att påsken i år inföll under första kvartalet. Utvecklingen för hushållskonsumtionen är något lägre de senaste sju kvartalen jämfört med den tillväxt som registrerades under de sju kvartalen dessförinnan. Trots de senaste kvartalens avmattning bidrog hushållens konsumtionsutgifter med 0,7 procentenheter till den totala BNP-tillväxten detta kvartal. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent 8 6 4 2 0-2 -4-6 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Den post som hade störst positiv inverkan på den totala hushållskonsumtionen var utgifter för boende, där bland annat uppvärmningskostnader ingår. Utlägg för boende steg med 3,0 procent och bidrog med 0,9 procentenheter till uppgången för den totala hushållskonsumtionen. Till följd av det kyliga vädret ökad e utgifterna för el och uppvärmning med 8,2 procent och bidrog med 0,7 procentenheter. Första kvartalet i år var betydligt kallare än motsvarande kvartal i fjol, enligt SMHI:s gradindex. Även utgifter för gruppen övriga varor och tjänster bidrog starkt till den totala utvecklingen av hushållskonsumtionen. Dessa utgifter steg med 5,2 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. 4 Statistiska centralbyrån
Avstämning procent och bidrog med 0,6 procentenheter till uppgången. Därav bidrog utgifter för finansiella tjänster och personlig service med 0,3 respektive 0,2 procentenheter. Till den totala utvecklingen av hushållskonsumtionen bidrog även utgifter för livsmedel, möbler samt fritid och underhållning. Utgifter för livsmedel och möbler ökade med 1,8 respektive 4,0 procent och bidrog med vardera 0,2 procentenheter. Utlägg för fritid och un derhållning ökade med 2,1 procent och bidrog även det med 0,2 procentenheter. Inom fritid och underhållning ökade bland annat utläggen för radio, tv och fotografisk utrustning samt rekreation och kultur, med en tillväxt på 8,5 respektive 3,9 procent Övriga poster som hade positiv inverkan på den totala utvecklingen av hushållskonsumtionen var utgifter för alkohol och tobak, hälso- och sjukvård, kommunikation samt hotell och restaurang. De poster som gav ett negativt bidrag till den totala utvecklingen av hushållskonsumtionen var utgifter för transporter samt kläder och skor. Utgifter för transporter minskade med 4,5 procent och drog ned utvecklingen med 0,6 procentenheter. Inom transport minskade inköpen av nya och begagnade bilar med 18,1 respektive 5,8 procent. Utgifter för kläder och skor minskade med 7,9 procent och drog ned med 0,4 procentenheter. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2 första kvartalet 2013, procentenheter och volymförändring i procent COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,2 1,8 02 Alkohol och tobak 0,1 2,3 03 Kläder och skor -0,4-7,9 04 Bostad 0,9 3,0 05 Möbler 0,2 4,0 06 Hälso- och sjukvård 0,1 3,7 07 Transporter -0,6-4,5 08 Kommunikation 0,1 2,2 09 Fritid och Underhållning 0,2 2,1 10 Utbildning 0,0 3,1 11 Hotell och restaurang 0,1 1,5 12 Övriga varor och tjänster 0,6 5,2 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 1,5 1,5 15 Svensk konsumtion utomlands 0,1 1,3 16 Utländsk konsumtion i Sverige -0,1-1,5 TOTALT 1,5 1,5 2 COICOP Classification of Individual Consumption by Purpose (Internationell överenskommelse) Statistiska centralbyrån 5
Avstämning BNP kvartal Offentlig konsumtion Färre arbetade timmar drog ner konsumtionen Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter minskade med 0,1 procent första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande period föregående år. Första kvartalet i år innehöll två färre arbetsdagar än 2012, vilket bidrog till att utvecklingen av arbetade timmar var negativ för samtliga delsektorer. Rekordhöga nivåer av VAB bidrog också till minskade arbetade timmar. Sociala naturaförmåner ökade med 3,4 procent, där kommunerna och staten stod för ökningen. Kommunernas totala konsumtion minskade med 0,4 procent, medan landstingens och statens konsumtion steg med 0,1 respektive 0,3 procent. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Detta kvartal minskade volymen med 0,4 procent jämfört med motsvarande kvartal förra året. Beräkningarna av kommunernas konsumtionsutveckling påverkas i hög grad av den faktiska utvecklingen av antalet invånare som nyttjar de kommunala tjänsterna. Antalet elever i kommunala gymnasieskolor minskade beroende på att elevunderlaget minskade. Äldreomsorgen påverkade också konsumtionen negativt, trots att antalet äldre ökade. Detta beror på att särskilt boende minskade till förmån för hemtjänst, vilket är en mindre resurskrävande vårdform. Dessutom ökade andelen äldreomsorg i privat regi. Antalet barn inom kommunala förskolan förväntas öka 2013 men bidrog trots det negativt till konsumtionen första kvartalet. Det beror på att kvartalet innehöll färre arbetsdagar än första kvartalet 2012 och därmed också mindre utnyttjande av förskola. Antalet elever inom kommunala grundskolan ökade vilket höll uppe kommunernas konsumtion. 6 Statistiska centralbyrån
Avstämning En stor post inom kommunernas konsumtionsutgifter är sociala naturaförmåner 3, vilka ökade med 5,5 procent. Kommunernas försäljning ökade med 0,5 procent första kvartalet. Eftersom försäljning är en intäkt för kommunerna, så reducerar den konsumtionsutgifterna. Högre försäljningsintäkter bidrog därmed till att konsumtionen minskade. Första kvartalet 2013 ökade landstingens konsumtion med 0,1 procent. Förbrukningen inom landstingen steg med 3,0 procent, framförallt på grund av ökade köp av material och tjänster. Arbetade timmar minskade med 1,2 procent, trots en ökning av antalet anställda. De sociala naturaförmånerna minskade med 0,7 procent för landstingen vilket är det lägsta utvecklingstalet på åtta år. Under en rad år har vårdavtalen med privata aktörer ökat kraftigt, men sedan 2011 har ökningstakten dämpats. Vårdavtalen ökade med 0,3 procent detta kvartal, medan läkemedelsförmånen minskade med 2,3 procent. Landstingens försäljning ökade med 1,8 procent, vilket främst avsåg försäljning av tjänster, bl.a. laboratorie- och röntgentjänster. Statens konsumtion ökade första kvartalet med 0,3 procent. Försvarets varaktiga varor 4 minskade med 20 procent i volym. Statens förbrukning ökade med 3,4 procent, vilket främst beror på att Trafikverket ökade inköpen av varor och tjänster. Hyrorna fortsatte att öka, i volym med 1,4 procent. Statens arbetade timmar minskade med 1,4 procent första kvartalet. Detta trots att man inom staten ökade antalet anställda med 2,0 procent, bland annat inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Statens försäljningsvolym ökade med 3,1 procent, främst på grund av en engångsintäkt hos Kronofogdemyndigheten i samband med en ny avgiftsmodell. Eftersom försäljningen är en intäkt för staten, så reducerar den konsumtionsutgifterna. Liksom kommunernas konsumtion beror på den faktiska utvecklingen av antalet elever i grund - och gymnasieskola, så påverkas statens konsumtion i viss mån av antalet ärenden administrerade av bland annat Försäkringskassan. Antalet ärenden av tillfällig föräldrapenning ökade med 31 procent jämfört med första kvartalet 2012, vilket alltså drog upp statens konsumtion. P.g.a. flera influensaomgångar, fler barn och slopat krav på intyg från förskolan slog februari månad alla tidigare rekord vad gäller VAB (Vård Av Barn), vilket är den huvudsakliga delen i tillfällig föräldrapenning. Statens sociala naturaförmåner ökade i volym med 14,5 procent, vilket beror på att två av Arbetsförmedlingens anslag ökade; dels ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare och dels kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. 3 Offentligt finansierade tjänster som produceras av marknadsproducenter och levereras till hushållen. 4 Försvarets inköp av militära förstörelsevapen och den utrustning som behövs för att använda dem. Statistiska centralbyrån 7
Avstämning BNP kvartal Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 5 4 3 2 1 0 Stat Kommun -1 Landsting -2 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2011 2012 2013 8 Statistiska centralbyrån
Avstämning Investeringar Bakslag för fasta bruttoinvesteringar De fasta bruttoinvesteringarna sjönk med 7,2 procent första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Bakom nedgången låg främst lägre investeringar i transportmedel. De fasta bruttoinvesteringarna höll tillbaka BNP-tillväxten med 1,3 procentenheter. De fasta bruttoinvesteringarna backade med 7,2 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. En delförklaring till investeringsnedgången mätt i faktiska tal är att jämförelsekvartalet, första kvartalet i fjol, var förhållandevis starkt. Säsongrensad och jämförd med fjärde kvartalet minskade de fasta bruttoinvesteringarna med 2,8 procent. Ny statistik från Investeringsenkäten avseende fastighetsförvaltning och transportmedel har lett till revideringar av fjolårets fyra kvartal. Ökningstakten för de fasta bruttoinvesteringarna från helåret 2011 till helåret 2012 har reviderats ned med 0,2 procentenheter till 3,2 procent. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive säsongrensade kvartalsvärden fasta priser Procentuell förändring (vä) Miljarder kronor (hö) 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012013 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Brant nedåt för transportmedelsinvesteringarna Första kvartalet var i stort sett samtliga investeringstyper på en lägre nivå än motsvarande kvartal i fjol. Transportmedelsinvesteringarna sjönk med 24,6 procent och sänkte de totala fasta bruttoinvesteringarna med 2,3 procentenheter. Även övriga bygg- och anläggningsinvesteringar vände nedåt och sjönk med 8,1 procent och höll tillbaka investeringsutvecklingen med 2,0 procentenheter. Statistiska centralbyrån 9
Avstämning BNP kvartal Samtidigt backade bostadsinvesteringarna ytterligare även om nedgångstakten bedarrade något jämfört med föregående kvartal. Bostadsinvesteringarna minskade med 6,4 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år och drog ner de totala investeringarna med 1,3 procentenheter. Nybyggnadsinvesteringarna i både småhus och flerbostadshus minskade men den största nedgången skedde inom om - och tillbyggnad. Lägre energiinvesteringar Näringslivets investeringar sjönk första kvartalet med 8,5 procent från motsvarande kvartal året innan. Bland de varuproducerande branscherna skedde ett omslag för energiinvesteringarna; el, gas och fjärrvärme, som ökade starkt under fjolåret. Första kvartalet sjönk energiinvesteringarna med 23 procent. Investeringarna inom tillverkningsindustrin minskade med 2,2 procent. Bland de få branscher som ökade investeringarna första kvartalet återfinns vatten och återvinning som ökade med 4,0 procent. Sammantaget minskade de varuproducerande branscherna sina investeringar med 10,6 procent. Tjänstebranschernas investeringar utvecklades också svagt och sjönk med 7,6 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Det förklaras främst av en nedgång inom transport och transportmedelstjänster, men även lägre investeringar inom fastighetsbranschen. Volymutveckling samt bidrag första kvartalet 2013 Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Volymutveckling Bidrag Varubranscher -10,6-3,2 därav: tillverkningsindustrin (C10-C33) -2,2-0,3 Tjänstebranscher -7,6-4,1 därav tjänstebranscher exkl. bostäder -8,1-2,0 därav: bostäder -6,4-1,3 Näringslivet -8,5-7,2 Offentliga myndigheter 0,1 0,0 Totalt -7,2-7,2 Ökade kommunala investeringar De offentliga myndigheternas investeringar ökade med 0,1 procent första kvartalet, jämförd med motsvarande kvartal föregående år. Utvecklingen för de tre delsektorerna var blandad. De kommunala investeringarna steg med 7,0 procent, bland annat till följd av ökade investeringar inom infrastruktur och byggnader. Noterbart var bland annat att Örnsköldsvik ökade fastighetsinvesteringarna och att investeringarna i Haninge kommun ökade till följd av att en ny stadsdel är under uppbyggnad. De statliga investeringarna ökade med 0,2 procent, medan investeringarna inom landstingen minskade med 10,7 procent. 10 Statistiska centralbyrån
Avstämning Lager Betydande lageruppbyggnad Föregående kvartals negativa lagerbidrag förbyttes till ett positivt bidrag första kvartalet. Det var främst lagerökningar inom tillverkningsindustrin som stod för uppgången. Lager bidrog med 0,7 procentenheter till BNPtillväxten. BN P-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år i procent av BN P för jämförelseperioden. I en normal årscykel byggs lagren upp under första kvartalet. Så också detta år. Lageruppbyggnaden var betydligt högre första kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal i fjol, vilket medförde ett positivt lagerbidrag till BNP-tillväxten första kvartalet. Inom tillverkningsindustrin ökade samtliga lagertyper. Lageruppgången skedde på produkter i arbete och på insatsvaror, men även på färdigvaror. Tillverkningsindustrins totala lagereffekt på BNP-tillväxten var 0,95 procentenheter. Även inom handeln skedde en lageruppbyggnad. Liksom motsvarande kvartal i fjol stod detaljhandelns lager av kläder för en betydande del av uppbyggnaden. En lageruppgång noterades även inom motorhandeln. Handelslagren gav endast marginell effekt på BNP-utvecklingen. Övriga lager drog ned BNP-utvecklingen med 0,2 procentenheter. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20122013 Statistiska centralbyrån 11
Avstämning BNP kvartal Utrikeshandel Fortsatt positivt BNP-bidrag från exportnettot Första kvartalet 2013 sjönk både importen och exporten. Importen föll dock kraftigare än exporten vilket resulterade i ett stärkt exportnetto som bidrog med 0,6 procentenheter till BNP-tillväxten. Exporten sjönk med 2,9 procent och importen med 4,7 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Exportnettot för första kvartalet uppgick till 56 miljarder kronor, mätt i 2012 års prisnivå. Export och import, mkr i 2012 års priser Export Import 500000 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20122013 Fortsatt drag i tjänsteexporten Tjänsteexporten ökade första kvartalet med 3,1 procent medan varuexporten sjönk med 5,4 procent. De starkaste bidragen till den positiva utvecklingen för tjänsteexporten kom från resevaluta som steg med 1,5 procent och merchanting som ökade 21,4 procent. Varuexporten fortsatte alltså att backa även detta kvartal vilket gjorde att den totala exporten minskade. De största produktgrupperna, övriga maskiner samt motorfordon, minskade kraftigt med tillbakagångar på 12,8 respektive 15,3 procent. 12 Statistiska centralbyrån
Avstämning Importen fortsatte att minska Efter att ha ökat under hela 2012 vände tjänsteimporten ned under första kvartalet och sjönk med 2,6 procent. Även varuimporten sjönk med 5,5 procent vilket ledde till att den totala importen minskade med 4,7 procent jämfört med samma period föregående år. För tjänsteimporten noterades en tillbakagång i flertalet produktgrupper. Bland annat minskade importen av transportrelaterade tjänsteprodu kter. Vissa produktgrupper gick emot strömmen och ökade, däribland resevaluta som steg med 1,2 procent samt forskning och utveckling som steg med 0,5 procent. I princip samtliga större produktgrupper inom varuimporten minskade första kvartalet. Datorer, elektronikvaror och optik sjönk med 4,6 procent, övriga maskiner med 15,2 procent och motorfordon minskade med 15,9 procent. Importen av råpetroleum och naturgas samt im porten av livsmedel var undantag, och uppvisade måttliga ökningar. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent Utrikeshandel Kv1 2012 Kv2 2012 Kv3 2012 Kv4 2012 Kv1 2013 Export 2,1 2,1-1,6 0,5-2,9 Export varor 0,7 1,1-3,1-1,5-5,4 Export tjänster 6,3 4,6 1,6 4,8 3,1 Import 1,1 0,3-0,3-0,9-4,7 Import varor -0,4-1,5-1,3-2,5-5,5 Import tjänster 5,6 6,0 2,3 3,4-2,6 Statistiska centralbyrån 13
Avstämning BNP kvartal Näringslivets produktion Produktionsökning i näringslivet Näringslivets produktion ökade första kvartalet med 2,0 procent jämförd med motsvarande kvartal föregående år. Jämförd med föregående kvartal ökade produktionen med 0,9 procent säsongrensat. Tjänsteproducenterna bidrog återigen positivt till BNP-tillväxten, som även detta kvartal dämpades av en svag nedgång i varuproduktionen. Produktionen i näringslivet steg kalenderkorrigerat med 2,0 procent första kvartalet 2013, jämförd med motsvarande kvartal året innan. De tjänsteproducerande branscherna ökade produktionen med 3,2 procent och gav ett BNP-bidrag på 1,4 procentenheter. De varuproducerande branscherna m inskad e sam tid igt m ed 0,2 procent, vilket höll tillbaka BNPtillväxten med 0,1 procentenhet. Korrigerat för säsongsvariationer ökade både tjänste- och varuproduktionen första kvartalet jämförd med kvartalet innan. Tjänstebranscherna ökade produktionen med 1,2 procent medan varuproduktionen steg med 0,3 procent, i säsongsrensade värden. Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2012, säsongrensade värden, första kvartalet 2005=100 150 Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter 140 130 120 110 100 90 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 201 2013 Varuproduktionen fortsatte att minska Varuproducenterna minskade produktionsvolymen med 0,2 procent första kvartalet 2013, jämförd med motsvarande kvartal året innan. Tillverkningsindustrin noterade återigen ett kvartal med bred a nedgångar. De branscher som uppvisade störst minskningar var insatsmetallvaror, tillverkning av övriga maskiner samt motorfordon. Vissa branscher 14 Statistiska centralbyrån
Avstämning uppvisade dock prov på motståndskraft och stod för produktionsökningar, exempelvis kemisk industri, datorer samt reparation av maskiner. Därutöver redovisade energibranschen, vattenförsörjning och avloppsrening samt avfallshantering och återvinning alla produktionsökningar, medan produktionen inom mineralutveckling sjönk kraftigt. medan tjänsteproduktionen ökade brett Produktionen inom tjänstebranscherna steg på bred front. Totalt ökade tjänsteproduktionen med 3,2 procent första kvartalet jämförd med motsvarande kvartal 2012. Bland annat ökade produktionen inom banker och fonder, stödtjänster till finans, FOU, vård med boende samt förvärvsarbete i hushållen. Handelns produktionsökningstakt steg under årets första kvartal och låg nu på 1,6 procent. Detaljhandeln och partihandeln drog upp tillväxttakten medan handeln med motorfordon sjönk något. Transport och kommunikation var det enda branschaggregat inom tjänsteproduktionen som minskade. Framför allt var det branscherna taxi samt sjötransport som minskade. Däremot redovisade luftfart återigen en produktionsökning. Hotell och restaurang steg ånyo första kvartalet 2013 efter att ha ökat samtliga kvartal under 2012. Efter två kvartal med volymminskningar ökade även produktionen för kreditinstitut och försäkringsbolag, framförallt tack vare en stark tillväxt inom banker och fonder. Den offentliga produktionen ökade med 0,5 procent. Volymutvecklingstal näringslivets produktion (kalenderkorrigerat) Statistiska centralbyrån 15
Avstämning BNP kvartal Sysselsättning Fortsatt uppåt för sysselsättningen Sysselsättningen fortsatte att växa även det första kvartalet 2013. Antalet sysselsatta ökade med 0,8 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Antal sysselsatta inom offentliga myndigheter och näringslivet ökade med 1,1 respektive 0,4 procent. I likhet med fjolåret var det inom de offentliga myndigheterna och de tjänsteproducerande branscherna som sysselsättningen ökade. Framför allt steg sysselsättningen inom hotell och restaurang som ökade med 8,6 procent jämfört motsvarande kvartal 2012. Det kan jämföras med sysselsättningen för tjänstebranscherna som helhet som ökade med 2,4 procent. Sämre gick det för de varuproducerande branscherna där antalet sysselsatta minskade med 3,3 procent. Nedgången var störst inom byggindustrin som minskade med 6 procent. Bland de fåtal branscher där sysselsättningen ökade var det gruv- och mineralindustrin som utm ärkte sig. Sysselsättningen ökade där med 8 procent jämfört med motsvarande kvartal 2012. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 10 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Tillverkningsindustrin 5 0-5 -10-15 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Arbetskraftsinsatsen 5 Första kvartalet 2013 innehöll två arbetsdagar mindre än första kvartalet 2012, kalendereffekten var 2,2 procent. Den kalenderkorrigerade arbetskraftsinsatsen (antal arbetade timmar) minskade med 0,9 procent det första kvartalet i jämförelse med motsvarande kvartal 2012. En bidragande 5 Totala antalet utförda arbetstimmar är det mått på arbetskraftsinsats som rekommenderas av de europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS95) och som används i de svenska nationalräkenskaperna. 16 Statistiska centralbyrån
Avstämning orsak till den sjunkande arbetsinsatsen var det höga antalet frånvarotimmar i ekonomin. Den huvudsakliga förklaringen till att frånvarotimmarna ökade första kvartalet var vård av sjukt barn (VAB). Antalet arbetade timmar inom offentliga myndigheter ökade kalenderkorrigerat med 1,5 procent. Den främsta orsaken var en stigande arbetskraftsinsats inom primärkommunerna. Arbetade timmar inom näringslivet sjönk med 1,9 procent. Av de större branscherna i näringslivet var det hotell och restaurang och byggindustrin som stack ut med en arbetsinsats som ökade med 2,3 respektive minskade med 6,9 procent. Den kalenderkorrigerade medelarbetstiden för hela ekonomin minskade med 1,7 procent i årstakt. Inom näringslivet minskade medelarbetstiden med 2,3 procent. De offentliga myndigheterna ökade sin medelarbetstid med 0,4 procent. Säsongrensat och i jämförelse med föregående kvartal minskade de sysselsattas arbetsinsats. Antalet utförda arbetstimmar minskade med 0,8 procent. Arbetsinsatsen inom de offentliga myndigheterna var oförändrad jämfört med föregående kvartal. Inom näringslivet minskade arbetskraftsinsatsen med 1,2 procent. Arbetskraftsinsatsen inom varuproduktionen minskade medan den för tjänsteproduktionen var oförändrad. Kvartal 1 2013. Säsongrensade och jämfört med kvartal 4 2012. Procentuell förändring Arbetade timmar totalt Näringslivet Varuproducenter Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter -3,5-3,0-2,5-2,0-1,5-1,0-0,5 0,0 Statistiska centralbyrån 17
Avstämning BNP kvartal Produktivitet Arbetsproduktivitet Näringslivets arbetsproduktivitet ökade första kvartalet med 2,1 procent säsongrensat och jämfört med fjärde kvartalet i fjol. En uppgång skedde både inom de varuproducerande och tjänsteproducerande branscherna. Efter en kortvarig nedgång i arbetsproduktiviteten fjärde kvartalet 2012 ökade återigen produktiviteten i näringslivet första kvartalet 2013, korrigerat för säsongsvariationer och jämfört med föregående kvartal. Produktionen inom näringslivet steg med 0,9 procent samtidigt som sysselsättningen minskade med 1,2 procent. Arbetsproduktiviteten ökade både för tjänste- och varubranscherna, med 1,3 respektive 3,6 procent, säsongrensad och jämförd med föregående kvartal. Inom varubranscherna minskade antalet arbetade timmar med 3,2 procent samtidigt som produktionen ökade med 0,3 procent. Inom tjänstebranscherna ökade produktionen med 1,2 procent medan arbetskraftsinsatsen var oförändrad. De största produktivitetsökningarna skedde inom bygg- och tillverkningsindustrin. Multifaktorproduktivitet Beräkningen av multifaktorproduktivitet baseras på helårsuppgifter. Texten uppdateras därför endast när nya underlag till beräkningen inkommit. Det sker i samband med publicering av definitivt helår, år t-2, i september och preliminärt helår, år t-1, i mars. 18 Statistiska centralbyrån
Avstämning Inkomster och sparande Hushållen ökade sparandet Hushållens disponibla inkomster 6 uppgick till 439 mdkr första kvartalet 2013, vilket var en ökning med 4,8 procent jämfört med motsvarande kvartal 2012. Sparandet uppgick till 45 mdkr, en ökning med 9,5 mdkr från samma kvartal året innan. Sparkvoten, som var ovanligt hög för ett första kvartal, uppgick till 9,5 procent. Justerat för avsättningar i premieoch tjänstepensioner var den individuella sparkvoten 2,6 procent. Hushållens disponibla inkomster, real utveckling 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Löneinkomsterna ökade under årets första kvartal med 3,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år till 365 mdkr. Kapitalinkomstnettot ökade med 4,2 mdkr till totalt 19 mdkr, framförallt till följd av minskade kapitalutgifter. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor och inkomsträntor 7, utdelningar, kapitalinkomster tillräknade försäkringstagarna samt övriga kapitalinkomster och -utgifter. Studeras enbart hushållens räntenetto, dvs. skillnaden i ränteintäkter jämfört med ränteutgifter, är detta negativt. Räntenettot, exklusive FISIMjusteringar, uppgick till -21 mdkr första kvartalet 2013. Både ränteutgifterna och ränteintäkterna minskade, främst som en följd av minskade in- och utlåningsräntor under perioden. Ränteutgifterna minskade med 14 procent till 26 mdkr medan intäkterna minskade med 27 procent till 4,5 mdkr. Transfereringsinkomsterna ökade med 4,2 procent till 198 mdkr vilket till stor del förklaras av ökade pensioner till egentliga hushåll. 6 Alla uppgifter avser den konsoliderade hushållssektorn, dvs. egentliga hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) om inget annat anges. 7 Justerade för FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) Statistiska centralbyrån 19
Avstämning BNP kvartal Transfereringsutgifterna exklusive sociala avgifter ökade med 1,6 procent till 184 mdkr. Inkomster och utgifter för hushållen och dess icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv1 2013 Förändring mot kv 1 2012 Egentliga löner 365 3,0% Sociala avgifter 107 2,7% Driftsöverskott egna hem 12-4,1% Sammansatt förvärvsinkomst 24 1,8% Kapitalinkomster 32-10,2% Kapitalutgifter 13-38% Primärinkomstsaldo 528 3,4% Transfereringsinkomster 198 4,2% Sociala förmåner 159 4,2% Andra löpande transfereringar 39 4,5% Transfereringsutgifter 288 2,0% Inkomst- och övr. löpande skatter 134 2,8% Sociala avgifter 121 0,8% Sociala förmåner, användning 4,1 10,9% Andra löpande transfereringar 27 2,6% Disponibel inkomst 439 4,8% Disponibel inkomst uppgick under första kvartalet till 439 mdkr vilket var en ökning med 4,8 procent nominellt och 4,0 procent realt jämfört med motsvarande kvartal 2012. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,2 procent jämfört med första kvartalet 2012 till 427 mdkr. Hushållens sparande ökade med 9,5 mdkr till 45 mdkr. Sparkvoten steg med 1,7 procentenheter till 9,5 procent. Justerad för avsättningar i premie- och tjänstepensioner var den individuella sparkvoten 2,6 procent, vilket är 2,5 procentenheter högre än första kvartalet 2012. Det finansiella sparandet uppgick till 33 mdkr vilket var en ökning med 11 mdkr jämfört med första kvartalet 2012. Fortsatt underskott i offentliga sektorn Det finansiella sparandet för den totala offentliga sektorn visade ett underskott på 7,7 miljarder kronor under första kvartalet 2013. Det finansiella sparandet har visat underskott sedan fjärde kvartalet 2011 med undantag för andra kvartalet 2012. Andra kvartalet är sparandet alltid högre på grund av bolagsutdelningar. Jämfört med första kvartalet förra året noteras en försämring på 6,1 miljarder kronor. Det förklaras främst av att ålderspensionssystemet vänt från överskott till underskott. Ålderspensionssystemet har historiskt sett visat stabila överskott, om än lägre de senaste åren. Men under fjärde kvartalet 2012 förbyttes överskott till underskott vilket alltså fortsatte under årets första kvartal. Underskottet första kvartalet 2013 uppgick till 1,7 miljarder kronor och är historiskt sett relativt stort. Staten visade ett underskott på 7,4 miljarder kronor under årets första kvartal vilket är i paritet med motsvarande kvartal förra året. Underskottet 20 Statistiska centralbyrån
Avstämning förklaras av fortsatt omfattande transfereringar till de andra delsektorerna inom den offentliga sektorn samt ökade konsumtionsutgifter. Även övriga transfereringsutgifter har ökat såsom exempelvis BNI-avgiften till EU. Att inkomster från skatt på produktion ökat relativt mycket kompenserar inte för de höga utgifterna. Kommunerna är den enda delsektorn inom offentliga sektorn som visade ett överskott första kvartalet 2013. Överskottet uppgick till 1,9 miljarder kronor och förklaras framför allt av högre inkomstskatter och statsbidrag. Samtidigt fortsätter kommunernas konsumtionsutgifter att öka kraftigt vilket gör att vid en jämförelse med första kvartalet förra året uppvisas en tydlig försämring av det finansiella sparandet med 2,4 miljarder kronor Landstingens finansiella sparande var i paritet med förra året när första kvartalet 2013 summeras. Ett underskott på 0,4 miljarder kronor redovisas vilket endast är en marginell förändring jämfört med första kvartalet förra året. På samma sätt som för kommunerna ökade inkomstskatterna och statsbidragen medan konsumtionsutgifterna stod för den betydande ökningen på utgiftssidan. Finansiellt sparande inom offentlig sektor, miljarder kronor 2012 Kv1 2012 Kv2 2012 Kv3 2012 Kv4 2013 Kv1 Offentlig sektor -1,6 21,5-5,5-36,7-7,7 Statlig sektor Exkl. SFS -7,2 15,6-7,4-22,5-7,4 Socialförsäkringssektorn (SFS) 1,8 5,8 1,5-0,5-1,7 Primärkommuner 4,2 0,0 0,4-13,2 1,9 Landsting -0,5 0,1-0,1-0,5-0,4 Finansiellt sparande för totala offentliga sektorn för helåret 2012 har reviderats upp med 2,8 miljarder kronor, till att nu visa ett underskott på 22,3 miljarder kronor. Det är främst statens finansiella sparande som reviderats vilket framför allt beror på uppdaterad information om skatter. Statistiska centralbyrån 21
Avstämning BNP kvartal Avstämning Avstämning första kvartalet 2013 Beräkningarna av första kvartalet 2013 visade i utgångsläget stora skillnader mellan användning och tillförsel i ekonomin. Före avstämning visade det statistiska underlaget en BNP-utveckling från användningssidan på 1,4 procent medan produktionssidan visade en BNP-utveckling på -0,3 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var produktionen 15,6 miljarder kronor lägre än användningen och i löpande priser var produktionen 22,3 miljarder lägre. I avstämningarna justerad es förädlingsvärdena i näringslivet upp med sammanlagt 9,7 miljarder i föregående års prisnivå och 13,8 miljarder i löpande priser. På användningssidan gjordes sammanlagda justeringar på 6,0 miljarder i föregående års prisnivå och 8,5 miljarder i löpande p riser. Dessa justeringar gjordes på fasta bruttoinvesterin gar, lagerinvesteringar samt export av både varor och tjänster. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter mellan den första sammanställningen i Nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan Nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella fel korrigerats och eventuella kompletteringar från primärkällorna förts in. Den differens som kvarstår som skillnad och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. 22 Statistiska centralbyrån
Avstämning Avstämning första kvartalet 2013, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 1,5 1,5 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter -0,1-0,1 0,0 Fast bruttoinvestering -6,6-7,2-0,6-1,0-1,0 Lager (effekt på BNP-förändring) 0,9 0,7-0,2-2,0-3,0 Export varor -5,4-5,4 0,0-1,5 Export tjänster 5,5 3,1-2,4-3,0-3,0 Import varor -5,5-5,5 0,0 Import tjänster -2,6-2,6 0,0 BNP från användningssidan 1,4 0,8-0,6-6,0-8,5 Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri -5,6-3,1 2,5 3,4 5,9 Förädlingsvärde övrig varuproduktion -0,4 0,8 1,2 1,0 1,0 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 1,3 2,7 1,4 5,3 6,9 Förädlingsvärde off. myndigheter -1,1-1,1 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 1,9 1,8-0,1-0,1 0,1 BNP från produktionssidan -0,3 0,8 1,1 9,6 13,9 Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outliers). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2009:1 2013:1 i den senaste säsongrensningen gjord av Nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. Extremvärden i säsongrensningen Period Kvartal 1 2009 Kvartal 2 2009 Kvartal 4 2009 Kvartal 1 2010 Extremvärden för: BNP till marknadspris Fast bruttoinvestering Export av varor Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärde i gruvor och mineralutvinningsindustri Förädlingsvärde i transport och magasinering Arbetade timmar i hotell och restaurang Arbetade timmar i transport och magasinering Import av varor Arbetade timmar i gruvor och mineralutvinningsindustri Förädlingsvärde i gruvor och mineralutvinningsindustri Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri Statistiska centralbyrån 23
Avstämning BNP kvartal Produktskatter Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här http:/ / www.scb.se/ statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26 Revideringar Revideringar 2012 Vid beräkningen av första kvartalet tas nya och reviderade statistikuppgifter in på alla områden för samtliga kvartal 2012. I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett mellan de olika beräkningstillfällena av första, andra, tredje och fjärde kvartalet. Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen i årstakt vid de olika beräkningstillfällena. BNP-bidrag kvartal 1-4 2012 vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 1 maj-12 1,0 0,4 1,8-2,2 0,9 1,9 Kv 1 jul-12 1,0 0,4 1,8-2,2 0,9 1,9 Kv 1 sept -12 1,0 0,5 1,8-2,0 0,5 1,8 Kv 1 nov-12 1,0 0,2 1,9-2,2 0,7 1,7 Kv 1 mar-13 1,0 0,3 2,0-2,3 0,6 1,6 Kv 1 maj-13 1,0 0,3 2,0-2,3 0,6 1,4 Kv 2 jul-11 0,4 0,3 0,4-0,1 0,9 1,8 Kv 2 sep-12 0,4 0,1 0,4-0,5 0,4 0,8 Kv 2 nov-12 0,4 0,0 0,6-0,8 0,7 0,9 Kv 2 mar-13 0,3-0,1 0,5-0,8 1,0 1,0 Kv 2 maj-13 0,4-0,1 0,4-0,7 0,9 1,0 Kv 3 nov-12 0,7 0,3-0,1 0,3-0,9 0,3 Kv 3 mar-13 0,7 0,3-0,3 0,1-0,5 0,3 Kv 3 maj-13 0,7 0,3-0,3 0,1-0,5 0,0 Kv 4 mar-13 0,9 0,3 0,3-1,5 0,5 0,5 Kv 4 maj-13 0,8 0,3 0,3-1,6 0,4 0,5 24 Statistiska centralbyrån
Kommentarer *Volymutvecklingen för BNP är publicerad utveckling enligt referensårspriser. Bidragen avser bidrag i fasta priser föregående år. Detta gör att bidragen inte alltid summerar till BNP-utvecklingen. Jämfört med beräkningen som publicerades i mars har den faktiska BNPutvecklingen för helåret 2012 reviderats ned 0,1 procentenhet. Första och tredje kvartalet har BNP-utvecklingen sänkts med 0,2 respektive 0,3 procentenheter. I samband med beräkningarna av första kvartalet sker ett byte av referensår för redovisningen i fasta priser och volymförändringar. Vid denna beräkning har referensår bytts från år 2011 till år 2012. Även om inga revideringar i grunddata sker så påverkar byte av referensår redovisade volymutvecklingar för det år som blir nytt referensår och tidigare referensåret, nu alltså 2011 och 2012. Det är bytet av referensår som förklarar revideringarna i BNP kvartal 1 och 3. Utöver byte av referensår har det skett en del mindre revideringar i respektive komponent. Hushållens konsumtionsut gifter är sänkta något fjärde kvartalet. Bidraget till BNP-utvecklingen har reviderats ned från 0,9 till 0,8. Sänkningen förklaras i första hand av en ändrad avstämning där konsumtionen av drivmedel i föregående publicering justerades upp något. För övriga kvartal har endast mindre revideringar skett. Även offentlig konsumtion är relativt oförändrad jämfört med publiceringen i mars. De fasta bruttoinvesteringarna har reviderats ned alla kvartal men framförallt andra kvartalet då bidraget minskat från 0,5 till 0,4. Totalt för helåret 2012 har de fasta bruttoinvesteringarna sänkts med knappt 1,2 miljarder kronor i fasta priser, jämfört med publiceringen i mars. Revideringarna är en följd av de ändringar som inkom i investeringsenkäten för maj. Revideringarna av lagerinvesteringarna är små i fasta priser. Fjärde kvartalet har sänkts något och bidraget till BNP är en tiondels procentenhet lägre än vid publiceringen i mars. Större revideringar har däremot skett i löpande priser vilket är en följd av en ändrad bedömning av prisutvecklingen i samband med avstämningarna. Export av varor och tjänster såväl som import av varor och tjänster har reviderats upp för fjärde kvartalet. Importen har höjts mer än exporten och exportnettot har sänkts med 0,6 mdkr. Bidraget till BNP har därmed minskat från 0,5 till 0,4 procentenheter. Avstämning 2012 För samtliga kvartal 2012 var det relativt små skillnader före avstämning mellan BNP beräknat från användningssidan respektive produktionssidan. För helåret 2012 justerades produktionssidan upp cirka 3 mdkr och användningssidan ned cirka 1,3 mdkr vid avstämningen. Störst var skillnaden mellan de två estimaten för andra kvartalet då den så kallade restposten uppgick till 7,6 mdkr i fasta priser. Tidsserie BNP-revideringar I tabellen nedan redovisas BNP-utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle för de olika kvartalen.
Kommentarer BNP kvartal Publicerad faktisk volymutveckling för BNP vid olika beräkningstillfällen, första kvartalet 2008 till första kvartalet 2013 År Beräkningstidpunkt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 2008 2008 maj 1,0 2008 aug 1,0 2,6 2008 sep 1,0 2,6 2008 nov 0,9 2,7 0,4 2009 feb 0,9 3,0 0,3-4,8 2009 maj 1,0 3,0 0,6-4,8 2009 nov 0,9 2,9 0,5-4,8 2010 6:e maj 0,7 2,4 0,4-4,9 2010 28:e maj 0,7 2,4 0,6-5,0 2010 nov 0,4 2,2 0,5-5,2 2012 feb 0,5 2,3 0,4-5,3 2012 sep 0,5 2,3 0,4-5,3 2009 2009 maj -6,6 2009 jul -6,6-7,2 2009 sep -6,9-7,0 2009 nov -6,7-6,8-5,1 2010 mar -6,5-6,8-5,2-1,0 2010 6:e maj -6,9-7,0-5,7-1,3 2010 28:e maj -6,6-6,9-5,9-1,2 2010 nov -6,6-7,1-6,4-1,3 2011 sep -6,6-6,9-6,3-1,0 2012 feb -6,4-6,8-6,0-1,1 2012 sep -6,4-6,7-5,9-1,1 2010 28:e maj-10 3,0 2010 jul 3,0 4,2 2010 sep 2,7 5,2 2010 nov 2,7 5,0 6,9 2011 mar 2,5 5,0 6,9 7,7 2011 maj 2,8 5,0 6,6 8,2 2011 sep 2,9 5,0 6,9 7,7 2011 nov 2,8 5,0 6,9 7,7 2012 feb 3,4 6,0 6,9 8,1 2012 maj 3,2 6,0 7,3 8,1 2012 sep 3,7 6,4 7,6 8,4 2011 2011 maj 6,9 2011 jul 6,9 4,8 2011 sep 6,6 4,4 2011 nov 6,3 4,2 4,6 26 Statistiska centralbyrån
Kommentarer 2012 feb 6,1 4,4 4,5 1,1 2012 maj 6,3 4,5 4,1 1,0 2012 sep 6,3 4,2 4,3 1,1 2012 nov 6,1 3,8 4,2 1,1 2013 maj 6,2 3,8 4,4 0,8 2012 2012 maj 1,9 2012 jul 1,9 1,8 2012 sep 1,8 0,8 2012 nov 1,7 0,9 8 0,3 2013 mar 1,6 1,0 0,3 0,5 2013 maj 1,4 1,0 0,0 0,5 2013 maj 0,8 8 Föregående kvartal angavs här en felaktig siffra som är korrigerad.