Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för utbildningsverksamheten 2014

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för utbildningsverksamheten 2014 Bildning, Fritid och Kultur 2015-03-26

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Det nationella uppdraget... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet... 3 Förutsättningar, fakta och nyckeltal... 4 Förutsättningar... 4 Fakta och nyckeltal... 5 Elevhälsa... 7 Förskola... 7 Skolbarnsomsorg... 8 Förskoleklass... 8 Grundskola... 9 Särskola... 9 Träningsskola...10 Gymnasieskolan...10 Vuxenutbildning...12 Sfi...15 Utvärdering av nämndens verksamhetsmål för 2014...17 Utvecklingssatsningar...33 Mål och utvecklingsområden i korthet...35 Bilaga kunskapsresultat... 37 2

3 Inledning Det nationella uppdraget Kommunfullmäktige är det högsta representativa organet som beslutar om mål och riktlinjer för kommunens verksamheter. Det är kommunfullmäktige som fördelar ekonomiska resurser som bedöms behövas för att nå uppsatta mål. Nämnder utses av fullmäktige för att styra olika delar av den kommunala verksamheten. Nämnden för bildning, fritid och kultur ansvarar för kommunens åtagande inom det offentliga skolväsendet. Verksamhetsformerna är förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. I det nuvarande statliga styrsystemet inom skolväsendet finns styrning från staten från två håll. Den ena styrningen innebär att staten ger kommunen som huvudman uppdraget att ge skolorna sådana förutsättningar att de nationella målen uppnås. Den andra styrningen går, förbi huvudmannen, direkt till lärare och rektorer att utforma en lokal verksamhet som innebär att na får förutsättningar att uppnå målen i läroplaner och kursplaner. Systematiskt kvalitetsarbete I Skollagen (2010:800) finns bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete som innebär att utbildningen systematiskt och kontinuerligt ska planeras, följas upp och utvecklas samt dokumenteras. Detta ska ske på huvudmannanivå liksom på enhetsnivå. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Om det vid uppföljning eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. I nämndens verksamhetsplan finns de mål som nämnden formulerat utifrån de nationella målen. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att huvudman respektive förskolechef och rektor kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. I detta ligger att genomföra utförliga analyser av verksamheten kontinuerligt där utvecklingsbehoven bedöms utifrån de samlade resultaten och utvecklingsbehoven på respektive nivå. Om resultaten och utvecklingsbehoven varierar, ska orsaken till detta analyseras genom följande punkter: bedöma om det behövs ytterligare uppföljning diskutera med enheterna om utvecklingsbehov och identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas Underlag för 2014 års kvalitetsredovisning utgörs av de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar, betygsstatistik från Skolverkets Internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem SIRIS, egna enkäter och utvärderingar samt Skolinspektionens tillsyn som pågick under hösten 2014. På kommunnivå har underlag för redovisningen utformats där de nationella målen ligger som grund för förskolornas och skolornas redovisning av måluppfyllelse. Förskolorna och skolorna har i sin tur utformat mål för verksamheterna utifrån analyser av tidigare resultat. Dessa lokala mål utger grunden för verksamheternas kvalitetsredovisningar. Utgångspunkt är verksamheternas egenansvar att utöva tillsyn och värdera resultat i verksamheten under året, samt att analysera och vidta åtgärder för

4 att nå bättre måluppfyllelse. Avsikten är att medarbetarna i varje verksamhet ska reflektera över om deras inre organisation, planering och pedagogiska upplägg svarar mot de nationella målen. Riktlinjer för varje verksamhetsform har utarbetats med Skolverkets allmänna råd som utgångspunkt. Verksamheterna redovisar läsårsvis medan kommunens kvalitetsredovisning presenteras utifrån kalenderår. Förutsättningar, fakta och nyckeltal Nämndens nettobudget uppgick 2014 till 255 206 tkr. Förutsättningar Enhet Nettokostnader Fördelning Fritid (inkl fritidsgårdar) 20 mkr 7,9 Kultur 12 mkr 4,6 Grundskola 49 mkr 19,2 Gymnasieskola 35 mkr 13,7 Förskola, skolbarnsomsorg 43 mkr 16,8 Vuxenutbildning 3 mkr 1,0 Administration 18 mkr 7,0 Lokaler inklusive städning 41 mkr 16,1 Övriga stödanordningar (elevhälsa, skolskjuts, skolmat etc) 35 mkr 13,7 Summa kostnader 255,206 mkr 100,0

5 Fakta och nyckeltal 2012 2013 2014 Förskola Antal inskrivna barn 342 365 376 - varav i enskild regi 48 51 51 Barn per årsarbetare 5,2 5,2 5,3 Pedagogisk omsorg Antal inskrivna barn 9 10 3 Barn per årsarbetare 4,5 5 3 Fritidshem Antal inskrivna barn 361 378 310 Barn per årsarbetare 23,3 20,0 16,5 Förskoleklass Antal inskrivna barn 87 78 89 Barn per årsarbetare 12,8 14,9 17,0 Grundskola Antal kommunala skolan 873 869 883 Antal per lärare 9,5 9,5 9,8 Gymnasieskola Antal i Härjedalens gymnasium 201 184 172 Antal per lärare 7,4 7,9 7,1 Källa: Härjedalens kommuns inskickade uppgifter till SCB. I fritidshemmen gymnasieskolan samt inom den pedagogiska omsorgen har antalet barn per årsarbetare minskat. Inom förskolan är ökningen ytterst marginell medan det i förskoleklassen samt i grundskolan ökat något. I förskoleklassen är anledningen till ökningen att vi har fler grupper med färre och trots det måste vi ha en personal ansvarig för gruppen då förskoleklassen är en egen skolform. En annan bidragande orsak till att ökningen av elev per lärare är att rapporteringen till Skolverket ändrats så att lärare som ej undervisar i ett ämne exempelvis lärare som är resurs i en klass tidigare rapporterats som lärare men nu rapporteras som annan pedagogisk personal och inte längre finns med i mätetalet för lärare. Hur stor del av ökningen som beror på detta och vad som är reell minskning av lärartäthet är svårt att bedöma.

6 Antal i grundskolan höstterminen respektive år (inkl asylsökande) Källa: Härjedalens kommuns elevräkning Tabellen visar att antalet i grundskolan minskar. Från år 2004 till år 2014 har antalet minskat med 290 st. Från år 2014 till år 2020 är prognosen att antalet minskar med ytterligare 135 st. Minskning sker enligt prognosen i alla skolområden men framförallt i Lofsdalen, Lillhärdal, Ytterhogdal, Hede och Vemdalen. Antal barn fördelat per år Källa: VM-befolkning Från 2004 till 2014 har antal födda barn per år har minskat med 37.

7 Elevhälsa Vårt mål i kommunen är att alla barn och på våra skolor och förskolor ska ges förutsättningar att nå de mål som är uppsatta för verksamheten. För att detta ska vara möjligt är det vårt uppdrag att arbeta för att alla barn och unga har en god hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Socialstyrelsen har tillsammans med Skolverket (april 2014) gett ut en gemensam vägledning för att stärka elevhälsans arbete. Elevhälsans organisation i Härjedalens kommun har denna vägledning som grund för dess organisation för läsåret 2014-15 med början den 1 oktober 2014. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och elevhälsans personal ska även stödja elevens utveckling mot målen. Arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övrig personal i skolan. För elevhälsans organisation i Härjedalen finns en verksamhetschef som svarar för hälso- och sjukvården inom elevhälsan och har det samlade ledningsansvaret för verksamheten. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndigheter som, vårdnadshavare samt skolpersonal ska kunna vända sig till med frågor som rör elevhälsan. I Härjedalens kommun har verksamhetschefen det övergripande pedagogiska ansvaret för elevhälsan medan personalansvaret för elevhälsans personal ligger under respektive rektor. Förskola Förskolans mål och riktlinjer finns i läroplanen för förskolan, Lpfö 98. I den anges förskolans uppdrag. Ny skollag och reviderad läroplan för förskolan, (2010) innebär att förskolechef har blivit en reglerad befattning med ett tydligt lednings- och samordningsansvar. Förskolan är en egen skolform och förskolans verksamhet omfattas i större omfattning av begreppen utbildning och undervisning. Målen och riktlinjerna finns uttryckta inom sex områden, angivna här nedan. o o o o o o o Normer och värde Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolechefens ansvar Ny organisation gäller från och med läsåret 2014/15. Förskolan leds av en förskolechef för västra Härjedalen och en förskolechef för östra Härjedalen. Till varje förskolechef finns en biträdande förskolechef. Förskola Antal Antal barn Tjänster* Hästhagen Sveg 56 11,75 Norrskenet Sveg 45 9,8 Lillmon, Sveg 30 5 Furan Lillhärdal 21 5 Bauers Ytterhogdal 23 4,02 Björnungen Hede 31 7,01 Ängen Vemdalen 31 6,7 Lofsdalen 7 2,6 Sjöängen Funäsdalen 36 8,55

8 Fjällrävarna 22 3,9 Goknuln Bruksvallarna 17 4,05 Föräldrakooperativ 51 Pedagogisk omsorg 4 2 SUMMA 374 *Från personalbemanningslista 2014-09-01 I kommunens förskolor finns 319 barn, 51 barn i föräldrakooperativ och 4 barn i pedagogisk omsorg. Skolbarnsomsorg Skola Antal Antal personal Sveg 116 9 Lillhärdal 21 1,77 Ytterhogdal 19 1,35 Vemdalen 34 2,65 Hede 36 3,15 Bruksvallarna 17 4,05* Funäsdalen 69 4,4 Lofsdalen 7 2,6* SUMMA 319 *Tillsammans med förskolan I Härjedalen erbjuds alla barn mellan 6 och 12 år skolbarnsomsorg, före och efter skoldagen, i form av fritidshem. Fritidshemmen finns i anslutning till skolan och är på de flesta orter integrerad i skolan. Under 2014 var 319 barn inskrivna i skolbarnsomsorgen. Fritidsklubb, s k öppen fritidsverksamhet, finns i Sveg för barn mellan 10 och 13 år. Rektor vid den skola som fritidshemmet är belägen vid, är också rektor över fritidshemmet. Förskoleklass Alla sexåringar erbjuds att kostnadsfritt delta i förskoleklass under minst 15 timmar per vecka. Verksamheten bedrivs under läsårets skoldagar och tiderna utformas lokalt utifrån barnens behov eller avståndet till verksamheten. Verksamheten bedrivs i skolans lokaler med hjälp av arbetslag som består av lärare, förskollärare och fritidspedagoger. 2014 fanns 87 barn i förskoleklass. Skola Antal Antal personal Funäsdalen 21 Personal Bruksvallarna 4 inräknad i tabell för Sonfjällsskolan i Hede 14 skolbarnsomsorg Vemdalen 5 Norra skolan i Sveg 29

9 Furulundsskolan, Lillhärdal 4 Lofsdalen 0 Ytterhogdal 10 SUMMA 87 Från elevräkningen Grundskola Antal barn i den kommunala grundskolan är 889 st (inkl asylsökande ). I kommunen finns nio grundskolor: Skola Årskurser Antal Funäsdalens skola 1-9 179 Bruksvallarnas skola 1-4 16 Sonfjällsskolan i Hede 1-9 155 Vemdalens skola 1-6 64 Norra skolan i Sveg 1-6 223 Södra skolan i Sveg 7-9 137 Furulundsskolan, Lillhärdal 1-5 40 Lofsdalens skola 1-6 15 Ytterhogdals skola 1-9 60 SUMMA 889 Från elevräkningen Alla skolor utom Södra skolan har förskoleklassverksamhet i skolan. Ny organisation gäller från och med läsåret 2014/15. I Sveg leds grundskolan av en rektor för F-9 med en biträdande rektor på Norra skolan, år F-6, och en biträdande rektor på Södra skolan, år 7-9. Skolorna i Ytterhogdal och Lofsdalen samt Furulundsskolan i Lillhärdal leds av en rektor. Funäsdalens skola och Bruksvallarnas skola leds av en rektor och Sonfjällsskolan i Hede och Vemdalens skola leds av en rektor med en biträdande rektor på 50. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen uppgår till 88, vilket ligger i nivå med såväl med jämförbara kommuner. Särskola Inom grundskolan och gymnasieskolan finns mottagna i särskolans skolform. Inom denna skolform finns vid ett antal skolenheter. Arbetssätt och metodik bygger på Lgr 11 och Salamancadeklarationen (om inkludering). Antalet i grundsärskolan inom kommunen läsåret 2013-14 är 7. En elev går i grundsärskolan på annan ort. Vid kommunens gymnasiesärskola finns en elev mottagen i gymnasiesärskolan (integrerad). Vid gymnasiesärskolan i Östersund, Palmcrantzskolan, går 4 och vid Höghammarskolan i Bollnäs går 4 från vår kommun. Den integrerade särskolan följer samma läroplan som övriga skolan men arbetar efter en egen kursplan. Den integrerade särskolan är en del i varje skolas kvalitetsredovisning. I kommunen finns en funktion som samordnar övergripande särskolefrågor. Länsgemensamma rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola har tagits fram.

10 Träningsskola I träningsskolan går med grav utvecklingsstörning. Det är inte är möjligt för dessa att tillgodogöra sig undervisningen i grundsärskolan. I stället för enskilda ämnen har träningsskolans kursplan fem ämnesområden Kommunen har verksamhet i form av träningsskola för 1 elev. Specifik timplan för grundsärskolans olika årskurser och timplan för inriktningen träningsskolan olika årskurser ska tas fram under året. Gymnasieskolan Läsåret 2013-14 omfattade Härjedalens gymnasium nedanstående program och inriktningar. Program Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Industritekniska programmet Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktning Personbil Handel och service Svetsteknik Ekonomi Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Samhällsvetenskap Beteendevetenskap Vid Härjedalens gymnasium erbjuds även längdskidåkning och skidskytte som nationellt godkända idrottsutbildningar. Läsåret 2013-14 var antal skid 25 st. Förutom ovanstående nationella program erbjuds även Introduktionsprogrammets samtliga utbildningsalternativ, (språkintroduktion, preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion och individuellt alternativ). Introduktionsprogrammets olika alternativ vänder sig till de i kommunen som inte har uppnått behörighet till gymnasieskolans nationella program. Introduktionsprogrammet syftar till att förbereda na för annan gymnasial utbildning eller för arbetsmarknaden. Gymnasieskolan leds av en rektor.

11 Läsåret 2013-14 studerade sammanlagt 184 på Härjedalens gymnasium. Fördelning på årskurser och program enligt följande. Gymnasiet År 1 År 2 År 3 År 4 Totalt per pgm FORDON Nationellt behöriga 1 3 2 6 IMPROFT 1 1 2 IMYRKFT 4 3 2 9 17 INDUSTRI Nationellt behöriga 1 2 1 4 8 IN skid 1 1 2 4 IMPROIN 2 2 4 IMYRKIN 4 4 8 24 HANDELS Nationellt behöriga 5 7 7 19 IMPROHA 3 3 IMYRKHA 3 4 1 8 IMYRKHA skid 0 30 Restaurang & livsmedel Nationellt behöriga 1 1 2 IMPRORL 0 IMYRKRL 2 2 4 6 EKONOMI 7 2 1 10 EK skid 2 2 4 14 SAMHÄLLE 8 12 19 39 SA skid 1 2 3 1 7 46 NATUR 8 7 15 NA skid 6 3 1 10 25 IMPRE 6 1 1 8 IMIND 3 2 5 IMSPR 5 3 1 9 Totalt 67 52 58 7 184 Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen på Härjedalens gymnasium, 74,7 procent, är lägre än riksgenomsnittet för kommunala gymnasieskolor, 82 procent. År 2014 finns 41 av na på

12 yrkesprogram och 46 av na på högskoleförberedande program. Cirka 33 av na finns på något av de fem introduktionsprogrammen vilket är en markant ökning jämfört med läsåret 2013 då 18 av skolans gick på dessa program. En av förklaringarna är att kommunen tagit emot ett stort antal nyanlända samt ensamkommande ungdomar under året. Vuxenutbildning Målet för kommunal vuxenutbildning är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Från och med vårterminen 2014 gjordes en omorganisation för Vuxnas lärande i Härjedalen. Tidigare var Vuxnas lärande integrerad under gymnasieskolans organisation. I samband med omorganiseringen tilldelades Vuxnas lärande en egen rektor på 100 och är således en fristående organisation. LärCentrum Härjedalen omfattar följande verksamheter: yrkesvuxenutbildning i egen regi; industri/svetsutbildning och undersköterskeutbildning samt köpta utbildningsplatser från andra utbildningsanordnare gymnasial vuxenutbildning grundläggande vuxenutbildning i Sveg, Hede och Funäsdalen utbildning i svenska för invandrare i Sveg, Hede och Funäsdalen gymnasiala kurser, både i egen regi samt andra utbildningsanordnare särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå i Sveg och Funäsdalen distansutbildningar uppdragsutbildning lärlingsutbildning Varje månad träffas all personal för en dags utvecklingsarbete och arbetsplatsträff. Var annan vecka har försteläraren med inriktning mot Sva en halv dags utbildning där alla lärare deltar utifrån behov och önskemål. Antal studerande År 2010 2011 2012 2013 2014 Antal kursdeltagare 151 218 182 212 175 Andel kvinnor 63 75 68 71 71 Antal i grundläggande vuxenutbildning 36 106 67 47 33* Antal i gymnasial vuxenutbildning 115 112 115 165 142 *inkl Särvux - 7 st i Sveg och 4 st i Funäsdalen Utbildningsanordnare och utbud av utbildningar/kurser Anordnare Egen regi Externa utbildningsanordnare Miroi / andra kommuner Utbildning/kurs Gruv, Sfi, GRUV EN, Yrkesvux. USK utbildning Gy, Yrkesvux.

13 Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå vänder sig till vuxna som saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan. Utbildningen syftar till att ge kunskaper som vuxna behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att främja personlig utveckling och möjliggöra fortsatta studier. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar utbildningen i gymnasieskolan. Den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå bedrivs i form av kurser och även i form av ett gymnasiearbete. Det är samma ämnesplaner och kunskapskrav inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som inom gymnasieskolan, med undantag för specialidrott. Det kan också finnas andra kurser som utformas efter individuella behov. Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå (SÄRVUX) är en frivillig skolform omfattar grundläggande särvux, vilket motsvarar obligatoriska särskolan, samt gymnasial särvux, vilket motsvarar utbildning som ungdomar kan få på de nationella eller specialutformade programmen i gymnasiesärskolan. Personer som är 20 år från och med andra kalenderhalvåret och har diagnosen utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, eller har ett betydande begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada föranledd av yttre våld eller sjukdom har rätt att delta i särvux. Svenskundervisning för invandrare (Sfi) är grundläggande utbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål. Man har rätt att studera i Sfi när man är vuxen (från och med 1 juli det år man fyller 16 år), inte har grundkunskaper i svenska och är bosatt i landet. Yrkesvux (yrkesinriktad gymnasial yrkesutbildning) planeras i samråd med Arbetsförmedling och med företag och organisationer som är verksamma inom de branscher utbildningen är avsedd för. Syftet med utbildningen är att motverka brist på arbetskraft och att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Kommuner har möjlighet att ansöka om statsbidrag för att bedriva yrkesinriktad gymnasial yrkesutbildning. Lärlingsutbildning för vuxna syftar till att ge na en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få kunskaper inom yrkesområdet. Kommuner kan söka statsbidrag för att bedriva lärlingsutbildning för vuxna. Redovisning av kunskapsresultat Grundläggande vuxenutbildning Vt och ht 2014 Kurs Antal Erhållit slutbetyg Fortsätter Vt 2015 Avbrott Engelska 8 5 3 Matematik 5 4 1 Samhällskunskap 1 1 Svenska som andra språk 18 2 10 6 Svenska 1 1 Totalt 33 2 19 12

14 Studieavbrott GRUV Avbrottsorsak Antal 2012 Antal 2013 Antal 2014 Erhållit arbete/instegsjobb/praktik 2 10 3 Sjukdom/graviditet 2 Kursupplägget för svårt 13 Inte nöjd med utbildningen Påbörjat annan utbildning 5 Har flyttat till annan kommun 10 8 4 Har kommit överens med skolan om ett studieuppehåll 5 Annan orsak eller okänt 10 5 Utskrivna pga dålig närvaro 10 15 Yrkesvux 2014 Utbildning Antal Utbildningsanordnare Utb klar Utb pågår Avbrott Industri, svetsutbildning 10 Härjedalens Gymnasium Betyg utfärdas av LC Undersköterskeutbildning 15 Annan utbildningsanordnare Betyg utfärdas av LC Ekonomiassistent 1 Annan utbildningssamordnare Betyg utfärdas av LC Installationselektriker 7 Annan kommun som utfärdar betyg Butikssäljare 1 Annan utbildningssamordnare Betyg utfärdas av LC Svamputbildning 1 Annan kommun som utfärdar betyg Personlig assistent 2 Annan utbildningsanordnare Betyg utfärdas av LC Motorsågsutbildning 5 Annan kommun som utfärdar betyg Datautbildning 3 Annan utbildningsanordnare Betyg utfärdas av LC Grävmaskinförarutbildning 1 Annan utbildningsanordnare Betyg utfärdas av LC Restaurang/kockutbildning 1 Annan kommun som utfärdar betyg Hundförarutbildning 1 Annan kommun som utfärdar betyg Skog-vux utbildning 1 Annan kommun som utfärdar betyg 4 5 1 4 7 4 1 1 6 1 2 5 1 2 Undersköterskeutbildning 30 I egen regi 27 3 Totalt 79 43 30 6 1 1 1 1 1

15 Lärlingsutbildning 2014 Utbildning Antal Utbildningsanordnare Klar med utbildning Avbrott Utbild. pågår Tatuerare 2 Art och Design 1 1 Målare 1 PK måleri 1 Hovslagare 1 Kurre Hovslagare 1 Tapetserare 1 Fjällgläntans tapetseri 1 Totalt 5 1 4 Sfi Antal studerande År 2010 2011 2012 2013 2014 Antal kursdeltagare i sfi 80 103 117 188 228 Andel kvinnor 68 60 65 50 39 Källa: Skolverket Jämförelsetal Antal inskrivna med följande modersmål i kommunen Vt-12 Ht-12 Vt-13 Ht-13 Vt-14 Arabiska 8 10 38 58 68 Bengaliska 1 Bilen 1 Bulgariska 2 1 Danska 2 Engelska 1 1 2 1 Finska 2 2 Flamländska 1 2 2 Franska 1 Grekiska 1 1 Karen 9 Kazakiska 2 2 2 Kinesiska 1 1 1 Kirundi 1 1 Kroatiska 1 Kurdiska 4 2 4 4 7 Litauiska 7 4 6 5 5 Mandarin 1 1 Nederländska 1 2 Persiska/Dari 11 9 10 12 9 Polska 3 3 2 4 2 Portugisiska 1 2 2 1 Rumänska 1 Ryska 1 1 1 1 11 Serbiska 1 1 1 1 Somaliska 3 3 5 6 4 Spanska 2 1 1 Tagalog 1 1 1 2 Thailändska 7 5 14 11 6 Tigrinja 4 4 93 18 82 Turkiska 8 7 5 6 5 Tyska 5 5 Ukrainska 1 1 Vietnamesiska 1

16 Redovisning av kunskapsresultat Sfi, år 2014 Kurs Antal Antal Antal Antal deltagare godkända som fortsätter som avbrutit kursen kursen 1A 25 16 6 3 1B 11 3 7 1 2B 82 29 26 27 2C 42 10 16 16 3C 21 3 9 9 3D 12 5 7 Studieavbrott, Sfi Avbrottsorsak Antal 2014 Erhållit arbete 14 Sjukdom/graviditet Kursupplägget för svårt Inte nöjd med utbildningen Påbörjat annan utbildning 14 Har flyttat till annan kommun 55 Har kommit överens med skolan om ett studieuppehåll Annan orsak eller okänt 14 Analys av resultat och måluppfyllelse Många vuxenstuderande har svårt att slutföra sina studier om dessa sker på distans. Det kan bero på ett flertal orsaker; bristande studiemotivation och/eller ovana att studera på distans, eller att man helt enkelt behöver ha en närmare kontakt med undervisande lärare. Det har även framkommit att många har negativa synpunkter på distansutbildningarna på gymnasienivå då det upplevs som svårt att få kontakt med den undervisande läraren, dålig information om studieupplägget från den undervisande läraren etc. Vad gäller de externa utbildningsanordnarna som kommunen anlitar följs dessa upp främst genom samtal med na och därefter förs sedan en dialog med berörda utbildningsanordnare i syfte att utveckla verksamheten. Elevens tidigare studiebakgrund har betydelse för måluppfyllelsen. Studerande med ingen eller mycket kort studiebakgrund behöver betydligt längre tid att klara sina kurser. Analfabeter är den grupp som helt naturligt, behöver längst tid. Lärarens utbildning är nära förknippad med nas måluppfyllelse. Rektor måste alltid sträva efter att få god behörighet hos den pedagogiska personalen. Ett utvecklingsarbete för att höja kompetensen hos personalen påbörjades hösten 2014. Gruppstorleken och elevgruppernas sammansättning är en annan mycket viktig del av måluppfyllelsen. Alltför stora grupper bromsar definitivt måluppfyllelsen. Om det dessutom finns på olika nivåer i en och samma grupp är detta ytterligare ett hinder för måluppfyllelsen. Bra läromedel och moderna IT-verktyg är andra viktiga faktorer som givetvis påverkar måluppfyllelsen.

17 Utvärdering av nämndens verksamhetsmål för 2014 Mål: Förskolan ska arbeta så att språklig medvetenhet och matematiska begrepp utvecklas och stärks. Analys av resultat och måluppfyllelse I förskolans läroplan finns inga individuella kunskapskrav som anger vad ett barn ska uppnå vid en viss tidpunkt eller ålder. Det är därför viktigt att förskolorna har rutiner för att den pedagogiska dokumentationen innehåller en analys och bedömning utifrån hur väl varje barns förmågor utvecklas i förhållande till förskolans aktiviteter. Det är dock stor variation på hur de pedagogiska dokumentationerna ser ut på kommunens olika förskolor och därmed blir det svårt att göra en generell bedömning om målet för matematiksatsningen har blivit uppnått eller inte. Inför kommande läsår är detta ett utvecklingsområde hos de förskolor som brister i detta. En analys av arbetet med Bornholmsmodellen på kommunens förskolor visar att satsningen lett till en ökad språkutveckling hos barnen. Där det märks tydligt är på förskolornas analys av handlingar de sett vid arbetet med konflikthantering på förskolan. Barnen har genom ökade språkförmågor lättare att sätta ord på sina känslor och på så vis kunna förklara hur de upplever olika situationer. Därför blir det lättare att lösa konflikter som uppstår. Även i arbetet med nyanlända är vägen till språklig förståelse en väg till kommunikation. Mål: Samtliga i årskurs 2 ska kunna läsa. Åtgärder ska vidtas om inte alla nått målet. Antal läsande i årskurs 2 4 6 40 40 Läsande flickor Läsande pojkar Icke läsande flickor Icke läsande pojkar Analys av resultat och måluppfyllelse Av 90 i årskurs 2 är 10 ej läsande. Det skiljer sig lite mellan de olika skolorna i kommunen och den skola som har flest som inte kan läsa i årskurs två är Norra skolan. Procentuellt sett är det dock förklarligt då Norra skolan har många fler än övriga skolor i kommunen Elevhälsan är inkopplad vid samtliga fall och skolorna arbetar med att nå resultaten under elevens tredje år.

18 Mål: Samtliga i årskurs 3 ska klara kravnivån i nationella prov i svenska och matematik. Åtgärder ska vidtas om inte alla nått målet. Resultat på nationella ämnesprov årskurs 3, 2014 Matematik årskurs 3, delprov A-G Andel som nått kravnivån i olika delprov anges nedan Total t antal elev er 111 st A Problemlösning Nått kravni vån Härjedalen 109 91,7 (100) Riket 96,1 Ej nått 8,3 (9) 3,9 B Överslagsräkning Huvudräkning (subtraktiondivision) Matematiska likheter Nått kravni vån 88,1 (96) Ej nått 11. 9 (13 ) 90 10 C Mönster i talföljder. Geometriska mönster Nått kravni vån 94,4 (102) 96,3 Ej nått 5,6 (6) 3,7 D Positionssystemet, enkla problem Nått kravn ivån 96,3 (105 ) 95,4 Ej nått 3,7 (4) 4,6 E Mäta, jämföra och uppskatta längd. Proportionella samband Nått krav nivå n 75,2 (82) 73,3 Ej nått 24, 8 (27) 26, 7 F Symmetri. Skriftliga räknemetoder Nått kravn ivån 84,4 (92) 84 Ej nått 15, 6 (17 ) 16 G Huvudräkning i kontext, förståelse för räknesätten Nått krav nivå n 90,8 (99) 93,2 Ej nått 8,3 (9) 6,8 Ej deltagi t i delpro vet 1,8 (2) 1,8 (2) 2,7 (3) 1,8 (2) 1,8 (2) 1,8 (2) 2,7 (3) Analys av resultat och måluppfyllelse I Härjedalens kommun klarade drygt 69 av na kravnivåerna på samtliga delprov, jämfört med knappt 65 av s. Andel i som klarade två delprov eller färre är 2,9 i och i Härjedalen är det 5,5, vilket utgör 6. Varje elev ger ett stort procentuellt utslag. Skriftliga räknemetoder har under flera år varit ett område som na, både i och i Härjedalen, har haft svårt att klara. Härjedalen ligger nu på ungefär samma nivå som. 2012 hade kommunen låga siffror på området 78 klarade kravnivån. 2013 ökade andelen till 81 och nu är vi uppe i drygt 84. I år ser vi att de lägsta siffrorna finns i delprov E, Mätning, längd, proportionella samband både i och i Härjedalen. Ett utvecklingsområde att arbeta med. Härjedalens kommuns har lyckats bäst på delprov D Positionssystemet, enkla problem. Pojkars och flickors separata resultat går inte att utläsa på fem av de åtta skolorna eftersom så få inte visas i den officiella statistiken. För hela Härjedalen finns ett diagram som visar pojkars och flickors resultat och dessutom jämför dem med s resultat och det visar att Härjedalens flickor är

19 bättre än pojkarna på fem av delproven (delprov B, C, D, F och G) samt bättre än s flickor på fyra av delproven (B, D, F och G). Pojkarna har nått bättre resultat än flickorna på delprov E (Mätning, längd, proportionella samband) och är även bättre än s pojkar på det delprovet. På delprov A (Muntlig kommunikation) är flickornas och pojkarnas resultat lika. Läsåret 2013 var kommunen bättre än på att få med matematiksvårigheter att klara några delprov, men betydligt sämre än på att få att klara alla delprov. I år visar siffrorna på det motsatta. Vi har större andel än som har klarat alla delprov, men också högre andel än som har klarat 2 eller färre delprov. Kommunen behöver utveckla arbetet på skolorna med att ge som klarar sig bra i matematik utmaningar samtidigt som vi stöttar med matetematiksvårigheter. Svenska årskurs 3, delprov A-H Nått kravnivån på delprovet Ej nått kravnivån på delprovet Ej deltagit i delprovet Totalt antal 111 st A Muntlig uppgift 109 100 (109) B Läsning skönlitterär text 98 (107) C Läsning faktatext 92 (100) D Högläsning 87 (95) E Textsamtal 97 (106) F Skrivuppgift berättande text 92 (100) G Stavning, interpunktion 89 (97) H* Skrivuppgift faktatext 87 (85) 2 9 14 3 9 12 11 2 2 2 2 2 2 2 2 2 *Sonfjällsskolan (11 ) ej redovisat Analys av resultat och måluppfyllelse Måluppfyllelse inom kommunen för årskurs 3 i svenska är mellan 87-100 (föregående år 78 98 ). Delprov D, (högläsning), har flest svårigheter att nå, ungefär 13 (14 st) av na behöver förstärka sina kunskaper inom detta område för att nå kunskapskraven för årskursen. I 2013 års redovisning av antalet läsande i kommunen var den siffran 92 vilket innebar att av kommunens 109 i årskurs 2 var det 9 som inte nådde målet vad gällde läsning. Av denna statistik framgår ej om det är samma som inte når målen ett år senare men om så är fallet är det anmärkningsvärt att skolorna inte lyckats ge na tillräckligt med stöd för att utvecklas i en positiv riktning. Inför kommande läsår behöver detta analyseras djupare så att rätt insatser och åtgärder sätts in om eleven inte når målen vad gäller läsning efter år 3. Muntlig uppgift (delprov A) är det område som na behärskar bäst, 100 av na når kunskapskraven inom detta område. Mål: Samtliga i årskurs 6 ska klara kravnivån i nationella prov i svenska, matematik och engelska. Åtgärder ska vidtas om inte alla nått målet.

20 Resultat på nationella ämnesprov årskurs 6, 2014 Resultat nationella prov årskurs 6 100 90 84 88 82 80 70 60 50 48 49 45 45 46 43 40 30 20 10 9 6 7 0 Engelska Matematik Svenska Totalt Flickor Pojkar Ej nått kravnivån Analys av resultat och måluppfyllelse Matematik: Andel som nått kravnivån för lägst E är 94 (88 st av 94) att jämföras med föregående år 97 (88 st av 91). Provbetyget F står för ej godkänt resultat, vilket 6 av na i kommunen har. Störst andel har nått kraven för C, (28 ). För som inte uppnår det lägsta godkända betyget E, är skolan skyldig att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd. Resultatet i år är inte lika bra som ifjol, men det är fortfarande ett bra resultat som kommunen totalt visar upp i åk 6. Här framgår det dock tydligt att andelen som presterar toppresultat är mindre än i, vilket måste tas upp till diskussion på skolorna. Det är viktigt att alla får relevant stöd för att utvecklas. Svenska: Andel som nått kravnivån för lägst E är 92 (82 av 89) att jämföras med föregående år 95 (84 av 88). Störst andel har nått kraven för C, (32 ). Provbetyget F står för ej godkänt resultat, vilket 7 av na i kommunen har att jämföras med föregående år då 4 fick betyget F. Elever som riskerar att inte uppnå det lägsta godkända betyget E, är skolan skyldig att utreda, dvs. ta reda på om eleven är i behov av särskilt stöd. En analys av de olika delproven visar att na i kommunen haft svårt att skriva tillräckligt utförliga texter för att de ska klara kravnivån utifrån bedömningsmatriserna. En berättande text kräver mer textmassa för att bli välutvecklad i både beskrivningar och handling och detta är ett utvecklingsområde inför kommande läsår hos skolorna. Engelska: Andel som nått kravnivån för minst E är 90 (84 av 93 st) att jämföras med föregående år 92 (84 av 91st). Störst andel har nått kraven för D, (26 ). Lika många har nått det högsta, A, som det lägsta, E, 10. Provbetyget F står för ej godkänt resultat, vilket 9 av na i kommunen har, 5 pojkar och 4 flickor att jämföras med föregående år då 8 fick F. Elever som riskerar att inte uppnå det lägsta godkända betyget, E, är skolan skyldig att utreda, dvs. ta reda på om eleven är i behov av särskilt stöd. Det avsnitt på provet som na i kommunen klarade sämst var hörförståelsedelen. En anledning till det kan vara att provets utformning ändrats jämfört med tidigare år. Detta år var hörförståelsen 40 minuter lång och något sådant långt material att träna på har inte funnits tillgängligt. Längden och den långsamma/utdragna lyssningstiden gjorde att na tappade fokus efter halva tiden.

21 Mål: Alla ska lägst ha nått betyget E i samtliga ämnen. Betyg samtliga ämnen årskurs 6, vt 2014 Antalet betygssatta Andel Lofsdalens skola 3 3,2 Furulundsskolan(går i Sveg) 0 0,0 Norra skolan 38 40 Funäsdalens skola 18 18,9 Ytterhogdals skola 9 9,5 Sonfjällsskolan 17 17,9 Vemdalens skola 10 10,5 Totalt 95 100 Härjedalens kommun - totalt Betyg Bild Eng ID MA MU Bi FY KE GE HI RE SH SL Sv Sva HKK TK Antal satta betyg A 5 9 9 7 4 0 0 1 2 8 2 5 0 5 0 0 1 58 B 19 18 30 10 6 7 15 15 10 3 5 6 3 12 1 4 11 175 C 18 26 22 26 35 23 24 31 28 28 29 35 29 25 0 22 24 425 D 30 17 19 22 22 31 31 28 31 26 27 22 39 18 0 38 35 436 E 20 13 10 24 27 27 19 15 19 24 27 22 23 17 7 25 16 335 F 2 10 4 4 0 4 3 2 2 3 2 2 0 5 4 1 3 51 Saknas 1 2 1 2 1 3 3 3 3 3 3 3 1 0 1 5 5 40 Summa 95 95 95 95 95 95 95 95 95 95 95 95 95 82 13 95 95 1520 Betyg Fördelning A 3,8 B 11,5 C 28,0 D 28,7 E 22,0 F 3,4 Saknas 2,6 Summa 100 Analys av resultat och måluppfyllelse Av kommunens samtliga i årskurs 6 har flest fått betyget D (28,7 ). 3,8 (58 betyg) betyget A och 3,4 (51 betyg) betyget F, det vill säga ej godkänt.

22 2,6 är siffran för saknade betyg vilket beror på att betygsunderlag saknas eller att eleven haft anpassad studiegång. En jämförelse med resultaten för 2013 visar att 5,4 av betygen som sattes det året var A vilket är en minskning sett till nuvarande år med 1,6 procentenheter. Fler har också erhållit betyget F jämfört med föregående år. 2013 var det 2,5 av na som fick betyget F jämfört med 3,4 av na i år. Bland de övriga betygen B-E är det inga större förändringar. När det gäller betyget A så har flest erhållit detta betyg i ämnena engelska, idrott och hälsa, matematik och historia. I ämnena bild, biologi, fysik, slöjd samt hemkunskap har inga betyg A utdelats. Tre utav dessa ämnen är praktiska ämnen vilket är anmärkningsvärt att ingen elev i hela kommunen uppnår betyget A. Kanske finns ett behov av att utveckla bedömningskompetenserna på kommunens skolor så att betyget A betyder samma sak i Härjedalens kommun som i övriga kommuner. Sett till fjolårets betygssättning utdelades inga A i de naturvetenskapliga ämnena biologi, kemi, fysik samt teknik. Där har det dock skett en förbättring sett till nuvarande år. Stora delar av resultaten/bedömningarna påverkas till stor del i flera ämnen av nas kunskap om läsning och läsförståelse. Om det finns brister här påverkas elevens förmåga att klara målen markant. Ytterligare ett förbättringsområde är att utveckla nas förmågor att granska information, kommunicera och ta ställning i olika frågor vilket är förmågor som krävs i så gott som samtliga ämnen för godkänd måluppfyllelse. Resultat årskurs 9, 2014 Årskurs 9, behöriga till nationellt program 2013/14 Samtliga skolor i kommunen, alla, pojkar och flickor relaterat till och kommunen Andel () behöriga till Antal Yrkesprogram Högskoleförberedande program Estetiskt program Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram Naturvetenskapligt och tekniskt program Andel () ej behöriga Riket 2014 86,9 85,9 84,2 82,9 12,5 - pojkar 85,5 84,4 82,3 80,8 13,8 - flickor 88,3 87,6 86,3 85,0 11,1 Härjedalen 2013 102 84 84 83 82 16 -pojkar 51 76 76 74 74 24 -flickor 51 92 92 92 90 8 Härjedalen 2014 92 80,2 79,2 77,1 72,9 16 -pojkar 54 74,1 74,1 70,7 65,5 24 -flickor 38 ~100 86,8 86,8 84,2 8 För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt ytterligare fem ämnen. För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt ytterligare nio ämnen.

23 Betyg årskurs 9 vt 2014 Antalet betygssatta Andel Ytterhogdals skola 7 7,6 Södra skolan 44 47,8 Sonfjällsskolan 26 28,3 Funäsdalens skola 15 16,3 Totalt 92 100 Härjedalens kommun Betyg Bild Eng HKK ID MA MU BI FY KE GE HI RE SH SL Sv SVA TK Antal satta betyg A 4 13 5 14 5 8 6 2 0 1 6 2 4 4 7 0 6 87 B 14 15 7 16 10 9 11 7 5 16 17 20 16 12 12 0 10 197 C 29 30 24 14 13 24 19 14 9 27 24 19 22 28 26 0 16 338 D 24 9 24 28 11 18 23 23 13 23 19 16 21 24 10 0 17 303 E 16 15 20 15 44 29 24 34 46 17 19 28 20 22 25 4 30 408 F 3 9 1 4 8 2 5 7 12 6 5 5 6 1 4 3 7 88 Saknas 2 1 11 1 1 2 4 5 7 2 2 2 3 1 0 1 6 51 Summa 92 92 92 92 92 92 92 92 92 92 92 92 92 92 84 8 92 1472 Betyg Fördelning A 6 B 13 C 23 D 21 E 28 F 6 Saknas 3 Summa 100

24 80 78 Andel som nått målen i samtliga ämnen 78,1 78,4 77,3 77,4 77,4 77 76,6 76 74 72 72 71,3 70,8 70 68 66 2010 2011 2012 2013 2014 Härjedalen Riket Analys av resultat och måluppfyllelse Av kommunens samtliga i årskurs 9 har den största andelen fått betyget E, 28 satta betyg. 87 betyg (6 ) betyget A medan det är 88 betyg (6 ) för betyget F, d.et vill säga ej godkänt. 3 (51 betyg) är siffran för saknade betyg vilket beror på att betygsunderlag saknas eller att eleven haft anpassad studiegång. En jämförelse med resultaten för 2013 visar att 6 av betygen som sattes det året var A vilket är identiskt med årets resultat. Sett till de övriga betygsstegen är det endast marginella skillnader jämfört med 2013. Fler har dock erhållit betyget F jämfört med föregående år. 2013 då det var 3 av na som fick betyget F jämfört med 6 av na i år. När det gäller betyget A så har flest erhållit detta betyg i ämnena engelska samt idrott och hälsa. En intressant synpunkt är att det är samma ämnen som na i årskurs 6 också erhållit flest toppbetyg i. I ämnena kemi och svenska som andraspråk har inga betyg A utdelats vilket var de ämnen som inte heller erhöll betyget A under 2013 tillsammans med ämnet teknik. Där har det dock skett en markant skillnad till detta år då 6 erhållit betyget A. I övrigt är det ämnena fysik, religion och geografi som utmärker sig med mycket få A betyg. Jämfört med 2013 finns dock inga likheter så därför är det troligtvis endast en tillfällighet. Ämnet kemi är det ämne som utmärker sig jämfört med andra. Om man slår ihop antal som fått betyget A och B i alla ämnen hamnar medelvärdet på 16,8 men i fysik är det endast 5 som nått upp till betygen A och B. Lägger man till ytterligare ett betygssteg är det 14 som fått betyget A, B eller C vilket kan jämföras med ämnet samhällskunskap där 44 nått upp samma betygsnivå. Kemi är också det ämne där flest erhållit betyget F. Eftersom resultaten från årskurs 6 visar upp exakt samma utveckling inom ämnet kemi krävs att skolorna tar tag i undervisningen i detta ämne så att den utvecklas så att fler når godkända betyg samt att fler får stöd att nå de högre betygsnivåerna

25 Mål: Meritvärdet i kommunen ska vara högre än 2013 Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 220 215 210 205 208,8 205,6 210,5 213,1 211,4 207,4 207,6 214,8 202,7 200 197,4 195 190 185 2010 2011 2012 2013 2014 Härjedalen Riket Genomsnittligt meritvärde, andel behöriga till gymnasieskolan och andel som nått målen i samtliga ämnen åk 9, 2013, redovisat per skola Genomsnittligt meritvärde Andel () behöriga till nationellt program Andel () som nått målen i samtliga ämnen Funäsdalens skola Sonfjällsskolan Hede Södra skolan Sveg Ytterhogdals skola Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 218,3 229,0 208,5 207,8 218,3 192,8 213,0 210,9 215,8 171,9 212,5 158,3 100 100 100 95,5 100 88,9 77,4 85,7 68,0 75 100 67 100 100 100 81,8 84,6 77,7 75,5 82,1 68,0 58 100 44 Genomsnittligt meritvärde, andel behöriga till gymnasieskolan och andel som nått målen i samtliga ämnen åk 9, 2014, redovisat per skola Genomsnittligt meritvärde Andel () behöriga till nationellt program Andel () som nått målen i samtliga ämnen Funäsdalens skola Sonfjällsskolan Hede Södra skolan Sveg Ytterhogdals skola Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 218,2 211,4 224,8 237,3 207,7 192,9 195,2 191,6 153,6 238,3 90,0 93,3 100 90,9 96,1 92,8 100 72,3 85,7 67,7 57,1 100 25 93,3 100 90,9 77,8 86,7 72,2 61,7 62,5 61,3 57,1 100 25

Analys av resultat och måluppfyllelse Det genomsnittliga meritvärdet för kommunen har minskat sedan föregående år, från 207,6 till 202,7, andel som nått målen i samtliga ämnen har minskat från 78,4 till 70,8 och andelen behöriga till nationellt program har minskat från 84,3 till 80,2. Sammantaget för kommunens grundskolor visar statistiken att 71 av na i årskurs 9 har uppnått målen i samtliga ämnen. Andelen för är 77. Andelen som inte uppnått kunskapskraven i minst 2 ämnen uppgår till 23 medan s andel är 16. Kommunens mål att meritvärdet ska öka är inte uppnått och huvudmannen måste vidta åtgärder för att bryta trenden. Sett till skolornas resurser ligger kommunens i topp i jämförelse med andra kommuner i landet baserat på Lärarförbundets årliga undersökning Bästa skolkommun 2014. I den undersökningen hamnade Härjedalens kommun på första plats i kategorin Resurser i förskola, förskoleklass, grundskola och fritids exklusive lokaler. Med hänsyn till det finns alla förutsättningar att lyckas i höja resultaten i kommunens skolor sett till resurserna. Ett utvecklingsprojekt kommer att initieras under 2015 som syftar till att höja resultaten i kommunen. Skolinspektionens granskning av kommunens skolor som genomfördes under hösten 2014 visar också att kommunen måste vidta åtgärder för att höja resultaten och främst stödja pojkarnas negativa resultatutveckling. Sett över en femårsperiod har andelen i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen varierat mellan 71 och 78 procent, där den lägsta noteringen gäller för läsåret 2013/14. 26

27 Mål: Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan ska vara högre än 2013. Mål: Andelen vid högskoleförberedande program med grundläggande behörighet till högskola och universitet ska vara lika eller högre än. Genomsnittligt betygspoäng 15 14,5 14 14 14,1 14 14,4 13,9 14,5 14,4 13,5 13,4 13,4 13 12,9 12,5 12 2010 2011 2012 2013 2014 Härjedalen Riket Utfärdade betyg på gymnasiet 2013/2014 Examensbevis Yrkesexamen 7 st Examensbevis Högskoleförberedande Gymnasieintyg Studiebevis 18 st 11 st 5 st Slutbetyg utökade 4 st varav 3 behöriga till högskolan 45 st Genomsnittlig betygspoäng för med avgångsbetyg (betygssatta i minst 2500 poäng) Härjedalens gymnasium Riket Riket 2010 2011 2012 2013 2014 2013 2014 Genomsnittlig betygspoäng 13,4 13,1 12,9 14,4 14,5 13,9 14,0 Andel () med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år Andel () med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier, nationella program Andel () med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier, högskoleberedande program 84 71,6 76,1 76,4 76,7 76,6 76,4 70 66 64,0 83,3 64,3 86,3 70,5 85,7 91,1

28 Den genomsnittliga betygspoängen är något högre än föregående år, betygspoängen har ökat från 14,4 till 14,5. Skolan har högre betygspoäng än då årets betygspoäng för är 14,0. 76,7 har slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år, vilket är något högre än 2013 då värdet var 76,4. Andelen med slutbetyg är högre än s 76,4. Andel med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier för samtliga nationella program är 64,3, vilket är betydligt lägre än föregående år då andelen var 83,3. Andelen med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier för högskoleberedande program är 85,7. Analys av resultat och måluppfyllelse I förhållande till ligger den egna gymnasieskolan (14,4) högre än (14,0) i total betygspoäng och för kvinnors och mäns genomsnittliga betygspoäng. Mäns genomsnittliga betygspoäng är för Härjedalens gymnasium 14,3 medan har 13,4. Motsvarande siffra för kvinnor är 14,7 för den egna gymnasieskolan och 14,6 för. Kvinnors resultat är högre än mäns i såväl som vid Härjedalens gymnasium. Anmärkningsvärt är också att männens betygsresultat, sett under en längre period, stiger för varje år medan detsamma för syns enbart en markant uppgång på 0.1 procentenheter de senaste fem åren. Motsvararande siffra för Härjedalen är 1,5 procentenheter. En bidragande orsak till det goda resultatet vid Härjedalens gymnasium kan vara elevhälsans goda förebyggande arbete där bland annat skolan erbjuder räknestuga för de som har behov av extra stöd. Ytterligare en aspekt kan vara sambedömning som sker både vid betygssättning och bedömning av nationella prov. Gymnasieskolans litenhet skapar förutsättning för att en kontinuerlig diskussion förs mellan pedagogerna med fokus på nas utveckling mot målen. Mål: Alla barn och ska känna sig trygga i kommunens pedagogiska verksamheter Kommunen (huvudmannen) har under året genomfört en enkät som riktat sig till vårdnadshavare i förskolan. Vårdnadshavare till 197 av totalt 385 barn i förskolan (51 ) har svarat på enkäten. 99 svarar stämmer helt och hållet (70 ) eller stämmer ganska bra (29 ) på påståendet Mitt barn trivs och känner sig trygg i förskolan. 89 av föräldrarna tycker att informationen från

29 förskolan fungerar bra eller ganska bra. 80 är helt och hållet nöjda eller ganska nöjda med det inflytande de har i verksamheten. 95 tycker barnet stimuleras till utveckling och lärande helt och hållet eller ganska bra. 24 vet ej om förskolan arbetar aktivt med hälsa och miljö och 22 vet ej om pojkar och flickor behandlas lika av personalen. 13 vet ej om personalen arbetar aktivt för att motverka mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Huvudmannen poängterar att varje förskolechef har ett ansvar att analysera enkätresultatet och vidta förbättringar där detta behövs. Förskolechefernas analys av resultatet: Svarsfrekvensen är låg, endast 51, vilket innebär att endast hälften av vårdnadshavarna nås. Ska frågorna riktas till varje enskild förskola i stället för en kommungemensam enkät? Informationen till föräldrarna är god med bra information om vad som händer under dagen. Informationen om förskolans arbete med hälsa och miljö och kunskapen om arbetet med att motverka kränkande behandling har inte helt nått ut. Förskolorna har ett omfattande arbete inom dessa områden men informationen till föräldrarna är bristande. Inför kommande år ska målen formuleras med hjälp av de framgångsfaktorer vi ser i de svar som getts gällande utveckling och lärande och att föräldrarna upplever att förskolan har en stimulerande miljö både inne och ute. Detta är områden som föräldrarna har visat sig vara mycket nöjda. Det arbete och den information som ges inom dessa områden bör kunna göras på samma sätt inom övriga områden. Varje förskola bör aktivt arbeta med de egna kommentarer som getts i de enskilda förskolornas enkätsvar. Ett flertal av dessa är förbättringsområden som går relativt fort och enkelt att åtgärda. Resultat av enkätundersökningen för i årskurs 5 och 8: I årskurs 5 har 96 av totalt 106 svarat på enkäten vilket ger en svarsprocent på 91. I årskurs 8 har 83 av totalt 107 svarat på enkäten vilket ger en svarsprocent på 78. Huvudmannen poängterar att varje rektor har ett ansvar att i sitt systematiska kvalitetsarbete analysera enkätundersökningens resultat. Årskurs 5 96 har svarat på enkäten, varav 46 flickor och 50 pojkar På påståendet Jag känner mig trygg i skolan har na svarat enligt följande: Svarsalternativ Svarsfördelning totalt Svarsfördelning flickor Svarsfördelning pojkar 1. Stämmer helt och hållet 65,6 (63) 63,0 (29) 68,0 (34) 2. Stämmer ganska bra 31,3 (30) 32,6 (15) 30,0 (15) 3. Stämmer ganska dåligt 3,1 (3) 4,3 (2) 2,0 (1) 4. Stämmer inte alls - - - Ingen elev har svarat stämmer inte alls, 3 har svarat stämmer ganska dåligt. Det är en skola i kommunen som har de 3 na som svarat stämmer ganska dåligt. Skolan har uppmärksammat detta i sin kvalitetsredovisning. Enkätundersökningen visar även att några på skolan känner sig mobbade på grund av diskrimineringsgrunderna. Skolan har i sin analys kommit fram till att mer fokus ska ligga på förebyggande och främjande arbete genom skolans trygghetsgrupp.

30 Några av de övriga skolorna anger att det förebyggande arbetet ska fortsätta och att en målsättning är att göra na medvetna om innehåll och betydelse av planen mot diskriminering och kränkande behandling. På påståendet Jag känner till att min skola har en plan mot diskriminering och kränkande behandling har na i årskurs 5 svarat: Svarsalternativ Svarsfördelning totalt Svarsfördelning flickor Svarsfördelning pojkar 1. Ja 72,9 (70) 71,7 (33) 74,0 (37) 2. Nej 27,1 (26) 28,3 (13) 26,0 (13) 73 av na känner till att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det är 72 av flickorna och 74 av pojkarna som har kännedom om planen. Årskurs 8 83 har svarat på enkäten, varav 39 flickor och 44 pojkar På påståendet Jag känner mig trygg i skolan har na svarat enligt följande: Svarsalternativ Svarsfördelning totalt Svarsfördelning flickor Svarsfördelning pojkar 1. Stämmer helt och hållet 57,8 (48) 53,8 (21) 61,4 (27) 2. Stämmer ganska bra 37,3 (31) 41,0 (16) 34,1 (15) 3. Stämmer ganska dåligt 2,4 (2) 5,1 (2) - 4. Stämmer inte alls 2,4 (2) - 4,5 (2) Två (pojkar) av totalt 83 (2,4 ), har svarat stämmer inte alls och två (flickor) har svarat stämmer ganska dåligt. Det är två olika skolor som har vardera en elev som svarat stämmer inte alls En annan skola har två som svarat stämmer ganska dåligt. En av skolorna anger att mer arbete med värdegrunden behövs med ett gemensamt förhållningssätt på hela skolan. De flesta skolorna använder Husmodellen när de analyserar riskområden på skolan där na eventuellt känner sig otrygga. Kommunens mål är att alla ska känna sig trygga på skolorna. Resultatet visar att detta är et kontinuerligt arbete som måste fortgå ständigt. Jämfört med fjolårets resultat var det en elev som uppgav stämmer ganska dåligt jämfört med årets två. Däremot var det fyra ifjol som svarade stämmer ganska dåligt jämfört med två detta år. Det är mycket små marginaler och svårt att dra några generella slutsatser. På påståendet Jag känner till att min skola har en plan mot diskriminering och kränkande behandling har na i årskurs 8 svarat: Svarsalternativ Svarsfördelning totalt Svarsfördelning flickor Svarsfördelning pojkar 1. Ja 51,8 (43) 48,7 (19) 54,5 (24) 2. Nej 48,2 (40) 51,3 (20) 45,5 (20) 52 av na känner till att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det är 49 av flickorna och 54,5 av pojkarna som har kännedom om planen. Det är 48 av na som inte känner till att skolan har en plan. I skolornas plan finns en punkt som tar upp frågan hur planen ska förankras hos föräldrar och. De flesta skolorna lägger ut planen på