Lärarutbildning i förändring 13 Bokens innehåll 18

Relevanta dokument
Varje år börjar runt tio tusen studenter att utbilda sig till lärare. De deltar då i en utbildning som är den svenska högskolans största och som

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Sammanställning av utvärderingsdagen den 30 november 2015 för försöksverksamhet med övnings(för)skolor

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

En skola på vetenskaplig grund. Samverkan inom Kommunförbundet Skåne, mellan kommuner, gymnasieförbund och högskolor

LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland

Den fria tidens lärande

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

AKADEMISK KULTUR. Vetenskapsmiljöer i kulturanalytisk belysning. Redigerad av BRITTA LUNDGREN CARLSSONS

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

Ämnesblock historia 112,5 hp

Gymnastik och idrottshögskolan Ämneslärarutbildning i idrott och hälsa

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

ÄENC51, Engelska 4, 30 högskolepoäng English 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

LAU275, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskaplighet i teori och praktik, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Nationella examensmål för socionomexamen: Kunskap och förståelse. För socionomexamen skall studenten

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet. Cultural Studies

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Högskolan i Borås vision och mål

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap

KALLELSE Kommunala rådet för funktionshindersfrågor

Det internationella imperativet internationalisering av svensk högre utbildning under 1990-talet

lärare verksamma i kommunens skolor. Det är vad Södertörns högskola avser att skapa inom ramen för försöksverksamheten med övningsskolor.

Institutionen för Individ och Samhälle

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Lennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur

Naturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30.

Kompletterande lärarutbildning 2017/2018

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN Utbildning, forskning och tandvård i symbios

Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för

ÄENA51, Engelska IV, 30 högskolepoäng English IV, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Kultur och språk för tidigare åldrar

Socialt arbete AV, Socialtjänstens utmaningar i arbete med barn, ungdomar och familjer, 15 hp

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen

Pedagogik GR (C), Mångfald i förskolan, 7,5 hp

Helkursutvärdering HIS A22 VT 2016

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

Estetisk-filosofiska fakulteten. Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet

Högskolan Dalarnas lärarutbildning söker partnerförskolor och partnerskolor

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Guide för Självständigt Arbete på lärarprogrammet Idrott och fysisk bildning, grundnivå

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Historia IV - 30 hp - Kursplan

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Institutionen för kulturvetenskaper

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Målbild Konstnärliga fakulteten Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09

Tema: Didaktiska undersökningar

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

Kunskapen tar form LAU 150

IW Flerspråkighet, identitet och lärande

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG

Ny utbildningsorganisation vid SLU

ÄENB51, Engelska IV, 30 högskolepoäng English IV, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN)

Avsiktsförklaring gällande ULF-försöksverksamhet med praktiknära forskning i Skåneregionen

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

Utbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *)

UFL:s kommentarer till policy och handlingsplan:

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SPB310. Socialpedagogiskt arbete med människor med psykiska funktionshinder, 7.

Religionskunskap för lärare 1 2

Verksamhetsplan 2019 för Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) inom Samhällskontraktet

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Museernas mål i det långa perspektivet. Magdalena Hillström Tema Kultur och samhälle (Tema Q)

Undervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma. G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005

Handlingsplan för verksamhetsförlagd undervisning (VFU) i Ovanåkers kommun

Återkoppling från gruppdiskussioner. Fakultetsnämndens kvalitetskonferens 16 nov 2017

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LKS110, Kultur och språk för tidigare åldrar I, 30 högskolepoäng

Det svenska politiska systemet: Introduktion

LAU275, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskaplighet i teori och praktik, avancerad nivå, 15 högskolepoäng

Beslut om tillstånd att utfärda förskollärarexamen

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN)

Institutionen för individ och samhälle Kurskod IHG200. Physical education and health for teachers years f-6, 15 HE credits, 15 HE credits

Transkript:

- - - - RED: MARIE CARLSON & ANNIKA RABO V lärarutbildningen ofta som problematisk? Nya direktiv och reformer avlöser ständigt varandra och nya lärarutbildningar lanseras som annorlunda och bättre. Enligt dessa direktiv är en del av lösningen det viktiga mångfaldsuppdraget. Lärarutbildningen är den största inom svensk högskola och omtalas därför ofta som landets viktigaste. Men det är en konfliktfylld verksamhet, i ständig korseld mellan motsägelsefulla krav på förändring och krav på att tillmötesgå både lokala och nationella intressen. Är reformer och ständig omorganisering verkligen lösningen på lärarutbildningens och därmed även skolans problem? I denna bok undersöks framför allt den lärarutbildning som introducerades år. Med utgångspunkt i mångfaldsuppdraget, där begrepp som etnicitet, kön och klass är centrala, placeras dagens lärarutbildning i ett socialt och historiskt sammanhang. Boken vänder sig till både till lärarutbildare och studenter inom ut bildningen, men också till andra studenter och forskare med inriktning på utbildnings- och eller mångfaldsfrågor inom samhällsvetenskap och kulturvetenskap.

f ö r o r d m A R I E C A R L S O N & a n n i k a r a b o 1 : Introduktion 11 Lärarutbildning i förändring 13 Bokens innehåll 18 a n n i k a r a b o 2 : Att organisera lärarutbildningar likheter och olikheter 27 Marknad och Styrning 29 Lärarutbildningens varma famn 32 Den nya lärarutbildningen 40 Hela högskolans angelägenhet? 41 Högskoleförlagd och verksamhetsförlags utbildning 45 Den sammanhållna utbildningen 49 Att se olikheter och göra personligheter 51 Hur profilerad kan en profil vara? 54 Framtidsro och framtidstro 58 m a g n u s å b e r g 3 : Att synliggöra olikheter en strategi med blinda fläckar 63 Makt och mångfald 65 Kulturell kompetens som strategiverktyg 69 Konfrontation 77 Olikhet som reifikation och identifikation 80 Komplexitet i teori och praktik 89 L u i s A j a g á n - L e s t e r 4 : Texter och röster kön, klass och etnicitet i lärarutbildningen 95 Några teoretiska preciseringar 99 Texternas dialog 100 Undersökningen 103 Texters tystnad och det rätta perspektivet 108 Att benämna de andra 111 Klassperspektivet i kursplanerna 118 Mångfald i lärarutbildningen 119

y l v a w i b a e u s 5 : Vems historia, för vem? Ett historiedidaktiskt perspektiv på mångfald 125 En mångfald perspektiv 128 Ett historiedidaktiskt perspektiv 132 Mångfaldsfrågor i historieämnet 137 Varför mångfald? 138 Den problematiska normativiteten 140 Urvalet och konkurrensen om utrymme 141 Att organisera lärandet 147 Mångfald och historia 153 r i c k a r d j o n s s o n 6 : När skolan längtar efter män genusperspektiv på rekryteringen av fler män till lärarutbildningen 161 Från mansroll till maskulinitet 163 Talet om att skolan behöver fler män 166 Brytprojektet och genusperspektivet 168 Röster om Brytprojektet 173 Om kropparna ändå räknas 175 Genusdiskussioner i seminarierummet 178 Längtan efter män 180 m a r i e c a r l s o n 7 : Kampen om kurser och perspektiv en mångfald tolkningar och en heterogen praktik 185 Perspektiv på kunskap och lärande 189 Underkommunicerade perspektiv 196 Försök att introducera konkurrerande perspektiv 204 Identitet olika typer av lärarutbildare 209 Utan utblick 219

b e n g t j a c o b s s o n 8 : Retorik och praxis kring examensarbeten 227 Organisation och styrning av examensarbetena 232 Examensarbetena en mångfald av tolkningar 235 Kvalitetskrav och krav på god genomströmning 239 Profession kontra ämnestänkande 241 Refleksiv praktik eller vetenskaplighet 243 Det vetenskapliga förhållningssättet 245 Spänningar i systemet men nöjda studenter! 254 f i n n c a l a n d e r 9 : Lärarutbildning som symboliskt kapital i ett förändrat utbildningslandskap 259 Lärom-projektet 260 Läraryrkets position och status 262 Från mångfald i enfalden till enfald i mångfalden 270 En hierarkisk struktur 272 Den professionella investeringen 274 Lärarutbildningens relativa investeringsvärde 277 Andra investeringar som grund för läraryrket 278 Rekryteringen till lärarutbildningen 280 Det lokala sammanhangets betydelse 286 s v e n h a r t m a n & l u i s a j a g á n - l e s t e r 1 0 : Kontraster som drivkraft paradoxer i det svenska utbildningssystemet 295 Lärarutbildning som utbildningsstrategiskt instrument 301 Motstridiga tendenser 303 Ett nytt styrsystem 304 Hårda värden och mjuka 307 Avprofessionalisering under sken av professionsutveckling 308 Kvinnorna tar över, könsmaktsordningen består 310 Om den normativa normlösheten 312 Utbildning som nationellt projekt 314

Förord Denna antologi är ett av resultaten från ett mångvetenskapligt forskningsprojekt, Lärarutbildning i mångfalds-sverige. Klass, kön och etnicitet i en jämförande studie, som mellan 2005-2007 haft stöd av Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Förutom denna antologis redaktörer har tre av artikelförfattarna Luis Ajagán-Lester, Bengt Jacobsson och Ylva Wibaeus varit engagerade i projektet. Under projektets gång har vi genom möten, seminarier och konferenser fått viktiga och perspektivbrytande synpunkter på både projektarbetet och på texterna i antologin; såväl teoretiskt som metodologiskt. Dessa möten har ägt rum i Göteborg, Stockholm, Uppsala, Köpenhamn, Istanbul och Ljubljana. På ett tidigt stadium inspirerades vi t.ex. av Edgar Almén och Ingegerd Tallberg Broman att gräva djupare i den paradoxala och mångfasetterade organisationen av 2001 års så kallade nya lärarutbildning. Finn Calander, Sven Hartman, Rickard Jonsson och Magnus Åberg antologins övriga författare deltog också tidigt i våra diskussioner och har bidragit med värdefull kunskap och erfarenhet.

10 f ö r o r d Vi vill också särskilt tacka Berit Askling, Edgar Almén, Maj Asplund-Carlsson, Dennis Beach, Sabine Gruber, Owe Lindberg, Kenneth Nordgren och Lennart G Svensson som vid en workshop i Göteborg hösten 2007 diskuterade våra artikelutkast och gav konstruktiva synpunkter inför färdigställandet av denna bok. Sist men inte minst vill vi tacka alla de lärarstudenter, utbildare och andra som arbetar med lärarutbildningen, som delat med sig av sina erfarenheter och möjliggjort vårt projekt. Göteborg och Stockholm i november 2008 Marie Carlson & Annika Rabo