Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015

Relevanta dokument
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

Gävle Kulturhus

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

skola för alla barn i Söderhamns kommun

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Kulturskolan i storstan minskat utanförskap genom samverkan 3 (12)

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

KULTURSKOLAN I STORSTAN

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Kulturpolitiskt program för Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

HANDLINGSPLAN FÖR TILL- GÄNGLIGHET, DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

~ Gävleborg Ankom

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

K O RT V E R S I O N

Kulturskolan och de regionala kulturplanerna. En genomgång av de regionala kulturplanerna 2018

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden

KULTURPLAN Åstorps kommun

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Musik- och kulturskolornas mål och utmaningar

Kvalitetsredovisning

Förslag till remissvar

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Kulturplan

Kulturskolan föräldraundersökning VT-16. Undersökningsperiod: > Antal svar: 49 Svarsfrekvens: -

Stockholms stads Personalpolicy

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Estetiska programmet (ES)

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Kulturskolerådet Hornsgatan 103 S STOCKHOLM

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Bedömningsunderlag förskola

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Värmland. Workshop Utkast Överenskommelsen

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Policy. Kulturpolitiskt program

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Kultur- och Biblioteksprogram. för Borås Stad

Läroplan för förskolan

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Tillsammans är vi starkare

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Skolplan Med blick för lärande

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Broskolans röda tråd i Bild

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

PRESENTATION KARTLÄGGNING AV KULTURSKOLORNAS BEHOV AV STÖD

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Haninge skolenkät 2018 Vårdnadshavare pedagogisk omsorg

Målbild Konstnärliga fakulteten Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Gävle Symfoniorkester

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Riktlinjer för kulturpedagogiskt arbete

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

diagrambilaga skapande skola

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Transkript:

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015 Inledning Under hösten 2015 har länsgrupperna haft chansen att diskutera det informations- och diskussionsmaterial om Kulturskolans uppdrag som styrelsen skickat ut (Detta bifogas sist i materialet). De utkast på uppdrag för Kulturskolan som höstens material innehåller är bl a baserad på länens synpunkter som kom från det förra diskussionsmaterialet som hette Ökat statligt engagemang för framtidens musik- och kulturskola. Flertalet län har även återkopplat synpunkter denna höst, och här kommer nu en sammanställning över uppdragstexterna i form av en ren återgivning av länens inskickade material, utan bearbetning. Vi har tidigare återkopplat den skattning som gjordes över utredningens fem påståenden, vilken också har skickats till utredarna. Den sammanställningen bifogas även för kännedom i detta dokument. Styrelsen kommer att jobba vidare med denna fråga fram till rikskonferensen, då vi planerar att presentera Kulturskole-rådets rekommendationer till utredningen. Norrbotten + Västerbotten Olika röster nedan, i den ordning de sades (dåligt med tid att diskutera, vilket gjorde att förslagen inte nagelfardes, utan frågan lyftes endast övergripande): Elevperspektivet känns mest naturligt, eftersom det ger eleven möjligheter mer öppet och flexibelt. Elevperspektivet känns mest rätt, dock går båda bra. Båda behövs. Risk med att kulturskoleperspektivet blir luddigt. Vilken nivå pratar vi om, vilka ramar, ligger? Viktigt att titta på uppdraget ur ett elevperspektiv. Uppdraget måste gå att mäta Elevperspektivet måste vara utgångspunkten. Västmanland Västmanland föredrar att utgå från eleven i uppdragsbeskrivningen, och har därför inga reflektioner över alternativet att utgå från kulturskolan, förutom att begreppet kulturarv är problematiskt. Västmanland lyfte en del justeringar och tillägg (rödmarkerat) i det utkast som fanns i materialet Eleven ska i kulturutövandet ges möjlighet att: uppleva lust, nyfikenhet och finna sin inre drivkraft finna sitt eget konstnärliga uttryck, och utveckla sin kreativa och skapande förmåga utveckla kunskaper och färdigheter i det konstnärliga hantverket Inspireras, bildas och få ökad kunskap, förståelse och intresse för kultur och kulturella uttrycksformer ha inflytande över sin egen utveckling och kulturskoleverksamheten Genom utövande av kultur stärka sina kognitiva förmågor. stärkas i den egna identitetsutvecklingen och därigenom utveckla ett demokratiskt synsätt.

stärka den sociala förmågan genom möten och samarbeten få utöva eller visa konst och kultur inför publik möta professionella pedagoger/lärare och utövare få konstnärliga upplevelser av hög kvalitet (som egen punkt). utveckla intresse och kunskap i ett livslångt perspektiv och därigenom bli en aktiv och medveten kulturkonsument / kulturutövare inspireras och få en grund för fortsatta studier och yrkesval inom kreativa näringar och kultursektorn Södermanland Förslag på justering av både kulturskole- och elevperspektivet vad gäller uppdragsskrivningen har skickats. Rödmarkerat är ändrat resp struket. Kulturskolan ska: ge alla barn och unga möjlighet och verktyg för att skapa, utöva och uppleva olika konstformer och kulturyttringar genom utbildade pedagoger/lärare och utövare ge barn och unga utbildning och verktyg för att självständigt kunna utöva kultur utforma verksamheten utifrån barnets behov och förutsättningar utveckla både bredd och spets, samt värna dagens och skapa morgondagens kulturarv ge barn och unga inflytande och delaktighet skapa en stimulerande miljö för att främja barns och ungas kreativitet och lärande ge alla barn och unga möjlighet att utveckla sin identitet ge alla barn och unga möjlighet till personlig utveckling genom sociala aktiviteter som samspel, produktioner och scenisk verksamhet. ha skäliga avgifter, hög tillgänglighet och ett rikt utbud Eleven i kulturskolan: upplever lust, glädje och nyfikenhet finner sitt eget konstnärliga uttryck, och utvecklar sin kreativa och skapande förmåga utvecklar kunskaper och färdigheter i det konstnärliga hantverket inspireras, bildas och får ökad kunskap, förståelse och intresse för kultur och kulturella uttrycksformer har inflytande i verksamheten och kan påverka sina mål och sin utveckling främjas i utvecklingen av de kognitiva förmågorna stärks i sin personliga utveckling och demokratiska värden stärks i den sociala förmågan genom möten och samarbeten får utöva eller visa konst och kultur inför publik möter professionella pedagoger/lärare och utövare, samt får konstnärliga upplevelser av hög kvalitet utvecklar intresse och kunskap i ett livslångt perspektiv, samt blir en aktiv och medveten kulturkonsument inspireras och får en grund för fortsatta studier och yrkesval inom kreativa näringar och kultursektorn

Örebro län Utgångspunkten Kulturskolan ska har formuleringar som lika gärna kan gälla studieförbund, t ex möjlighet och verktyg för att skapa, utöva och uppleva, osv. Vad skiljer oss från civila samhället/studieförbund? Utmärkande för kommunala kulturskolor: Arbetar långsiktigt, metodiskt o didaktiskt. Ansvarar för att tillgängliggöra kvalitativ utbildning Samverkar mellan konstformerna Samverkar internt mellan verksamheter/förvaltningar i kommun och övriga samhället. Fungerar som Bläckfisk /samordnare i samhället/kommunen. Göteborg Från vilken utgångspunkt ska kulturskolansuppdrag formuleras? Utgångspunkt utifrån vad KSK ska ge eller utifrån vad eleverna ska få? Vi tror att båda utgångspunkterna är viktiga och att det går att formulera från båda utgångspunkterna. Vi tycker att det ska läggas mer fokus på samspel, samarbete och socialt sammanhang i formuleringarna. Vi tycker också att "elev" ska bytas ut mot "barn och unga". Stockholm Försök till sammanställning av Kulturskolan ska ge: Kulturskolecheferna reagerade på att VAD kulturskolan ska ge i några av meningarna blandas med verktygen för att kunna ge detta (utbildade pedagoger/lärare t.ex.) Några tyckte att ordet ge användes för många gånger i texten. Skäliga avgifter diskuterades. Skäligt för vem? Förslag var därför sista punkten byts ut mot hög tillgänglighet och inkluderande arbetssätt. Binda ihop punkt 2 och 3 till en punkt genom att efter meningen i punkt två skriva OCH för att sedan fortsätta mening tre. Skapa ska bytas ut mot BIDRA till morgondagens kulturarv (punkt 4) Förslag på ny punkt som några i gruppen tyckte saknades. Vara ett nav/en resurs för kulturell och pedagogisk kompetens lokalt och regionalt. Vidare ansåg några i gruppen att omvärldsbevakning, internationalisering och mångfaldsbegreppet borde lyftas in på något sätt. Försök av sammanställning i utgångspunkt från eleverna: För många punkter, lite svårt att ta till sig därför. Begreppen mångfald, inkludering och allas lika värde borde lyftas in. Dalarna Båda uppdragsformuleringar ska finnas med. Man lyfte en del justeringar och tillägg (rödmarkerat): Kulturskolan ska: ge alla barn och unga möjlighet och verktyg för att skapa, utöva och uppleva olika konstformer och kulturyttringar genom utbildade pedagoger/lärare och utövare ge barn och unga utbildning och verktyg för att självständigt kunna utöva kultur utforma verksamheten utifrån barnets behov och förutsättningar

utveckla både bredd och spets, samt värna dagens och skapa morgondagens kulturarv genom hög tillgänglighet. ge barn och unga inflytande och delaktighet skapa en stimulerande miljö för att främja barns och ungas kreativitet och lärande ge alla barn och unga möjlighet att utveckla sin identitet. erbjuda sociala aktiviteter, som samspel, produktioner och scenisk verksamhet vara en viktig del i det lokala kulturlivet bidra till att sprida kultur i samhället Eleven ska i kulturutövandet ges möjlighet att: uppleva lust, glädje och nyfikenhet finna sitt eget konstnärliga uttryck, och utveckla sin kreativa och skapande förmåga utveckla kunskaper och färdigheter i det konstnärliga hantverket Inspireras, bildas och få ökad kunskap, förståelse och intresse för kultur och kulturella uttrycksformer ha inflytande och delaktighet och stärka den sociala förmågan möta publik i sitt utövande. möta pedagoger och utövare, samt få konstnärliga upplevelser. utveckla intresse och kunskap i ett livslångt perspektiv, samt bli en aktiv och medveten kulturkonsument inspireras och få en grund för fortsatta studier och yrkesval inom kreativa näringar och kultursektorn. Skåne Vi hade diskussioner i grupper kring de frågeställningar som presenteras i diskussionsunderlaget som skickades ut angående två olika exempel på uppdragsformuleringar. Samtalen har tagit delvis olika riktningar i de olika grupperna, men några huvuddrag kan skönjas: Flera grupper menar att man inte bör låsa sig vid det ena eller andra perspektivet i de två exemplen utan att de bör kombineras och användas i olika sammanhang. Kulturskoleperspektivet är en instruktion för hur verksamheten ska bedrivas och elevperspektivet är mer av ett åtagande gentemot brukarna/politiken eller en målbeskrivning/kvalitetsbeskrivning. Någon resonerar kring att man bör tala om (alla) barn och unga istället för eleverna, vilket vore mer inkluderande. Det är naturligtvis viktigt hur formuleringarna ser ut. Många punkter överlappar varandra i båda perspektiven. Kan man åstadkomma större stringens, eventuellt genom att fokusera på de punkter som handlar om kärnan i verksamheten? Slutligen menar några att när du dessa frågor är uppe på nationell nivå vore det önskvärt att kulturskolorna vågar ta större plats!

Viktning av Kulturskolans uppdrag Utredningens enkät till kulturskolecheferna innehöll en fråga om att välja ett av alternativen på kulturskolans uppdrag. Kulturskolerådet har i höst gett ut ett diskussionsmaterial till alla länsgrupper för att diskutera uppdraget. I detta material har vi även ställt frågan hur cheferna skulle vikta de fem alternativen som fanns i enkäten, genom att varje person får åtta pluppar att fördela på de olika alternativen. Detta för att få en kompletterande bild. Nedanstående figur visar viktningen av de fem alternativen. 128 chefer i 10 län plus styrelsen deltog. Linjerna startar med det sammanräknade resultatet. Att ge eleverna redskap för estetiskt/ konstnärligt uttryck har fått störst genomslag, medan uppdraget att tillgodose rekryteringen till konstnärliga utbildningar och yrken fått lägst. 0,50 Att ge eleverna redskap för estetiskt/konstnärligt 0,45 uttryck 0,40 Att vara ett forum för 0,35 personlig utveckling 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Att vara ett forum för social utveckling Att tillgodose rekryteringen av studenter till högre konstnärlig utbildning och till konstnärliga yrken Att ge eleverna redskap för kommunikation Totalt Nedan visas mer detaljerade siffror, där det sammanräknade resultatet ligger först. Ena kolumnen anger antalet pluppar, medan den andra anger procentfördelningen. Norr+ Västerb 17 pers Västmanl 9 pers Örebro 9 pers Styrelsen 13 pers Skaraborg 9 pers Värmland 10 pers Stockholm 18 pers Göteborg 10 pers Dalarna 11 pers Skåne 22 pers 374 0,38 50 0,37 25 0,35 23 0,32 37 0,37 22 0,31 28 0,35 45 0,42 34 0,43 28 0,32 82 0,47 215 0,22 31 0,23 17 0,24 26 0,36 22 0,22 20 0,28 18 0,23 20 0,19 14 0,18 19 0,22 28 0,16 160 0,16 19 0,14 9 0,12 10 0,14 14 0,14 18 0,25 14 0,18 19 0,18 15 0,19 18 0,20 24 0,14 111 0,11 14 0,10 9 0,12 7 0,10 12 0,12 5 0,07 6 0,08 15 0,14 8 0,10 11 0,12 24 0,14 122 0,12 22 0,16 12 0,17 6 0,08 16 0,16 7 0,10 14 0,18 8 0,07 8 0,10 12 0,14 17 0,10 Sammanställt av Björn Emmoth den 3 december 2015