Brobyggande nytt väsentligt område i Anläggnings AMA 98

Från BRO 94 till Anläggnings AMA 98 Brobyggande nytt väsentligt område i Anläggnings AMA 98 Foto: Lars Ekroth Nya järnvägsbron över Stäket, väster om Stockholm. Lars Ekroth har varit sektorutredare i Anläggnings AMA 98 för Bro och har egen rådgivande verksamhet. Genom att inarbeta för ändamålet relevanta delar av Vägverkets Allmänna Tekniska Beskrivningar (ATB) i Mark AMA har en ny AMA skapats, Anläggnings AMA 98, som täcker hela anläggningssektorns behov av beskrivningshjälpmedel i anslutning till AMA. Brobyggande och byggande av andra anläggningskonstruktioner av stål och betong o d är helt nya avsnitt i Anläggnings AMA 98. De är inarbetade i Anläggnings AMA 98 med stöd av tekniska krav i BRO 94, som är en ATB för broar. Dispositionen av de nya avsnitten följer den sedan länge etablerade strukturen av motsvarande avsnitt i Hus AMA. Lars Ekroth Av det totala textomfånget i Anläggnings AMA 98 och RA 98 Anläggning hänför sig 30% till brokonstruktioner och andra anläggningskonstruktioner i betong och stål o d. Än mer märkbar blir det nya områdets påverkan på strukturen, figur 1. De tekniska kraven i BRO 94 ligger till grund även för de tekniska kraven för andra liknande anläggningskonstruktioner. Men allmänt gäller att allt sådant byggande inte rimligen kan utföras helt enligt de krav som gäller för broar, enligt BRO 94. Därför har texterna i AMA i flera avsnitt delats upp på sådana som helt följer kraven i BRO 94, kategori A och sådana som följer andra krav, kategori B, vilka förutsatts i allmänhet kunna tillämpas på byggande av andra konstruktioner än broar, figur 2. 18 AMA-nytt Anläggning 2/2000

Uppdelning på kategorier i Anläggnings AMA 98 har således gjorts i de fall alternativa krav finns på material och utförande m m för sinsemellan motsvarande arbeten (eller produktionsresultat, som den korrekta benämningen är i AMA). Betonggjutningar i anläggning kan således utföras antingen enligt avsnittet EBE.1 Betonggjutning kategori A eller EBE.2 Betonggjutning kategori B. Skillnaden är de tekniska kraven, inte ändamålet. Kategori A för betonggjutning motsvarar således Vägverkets krav enligt BRO 94. De flesta koder och rubriker i AMA är dock inte uppdelade i kategorier. Innebörden av att angivelse om kategori saknas i rubrik i AMA är antingen att texten under rubriken överensstämmer med tekniska krav i BRO 94, eller annan ATB från Vägverket, och att alternativta krav inte finns, eller att aktuellt arbete inte finns i BRO 94 eller annan ATB. Figur 1. Huvudstruktur i Anläggnings AMA 98. De delar i systemet som motsvarar innehållet i Mark AMA 83 återges mot skrafferad bakgrund. Streck efter första bokstaven i koden anger att systemet från streckets nivå delas med andra AMA. Brobyggandet representeras av de delar som återges mot vit bakgrund. (Delar i brobyggande finns givetvis även i andra delar av systemet, t ex schakt, pålning och fyllning i kapitel C.) Avsnittet JB SKIKT AV BYGGPAPP, TÄT- SKIKTSMATTA, ASFALTMASTIX, EPOXI E D I ANLÄGGNING är exempel på ett avsnitt där de tekniska kraven överensstämmer med krav i en ATB (BRO 94) och där man gjort den bedömningen att kraven är tillämpliga även för andra konstruktioner, varför uppdelning på kategorier inte erfordras. Avsnittet FB MURVERK AV NATURSTEN I ANLÄGGNING är exempel på en konstruktionstyp som inte finns i någon ATB, varför kategoriuppdelning inte blir aktuell. Figur 2. Uppdelning i kategori A och B av betonggjutningar i anläggning. Ur RA 98 Anläggning. Beträffande kravet i texten om verifiering till nivå 1, se artikel i AMA-nytt Anläggning nr 1/2000. AMA-nytt Anläggning 2/2000 19

BRO 94 är en ATB. Anläggnings AMA 98 är ett beskrivningshjälpmedel BRO 94 är en allmän teknisk beskrivning, ATB, för broar. Den innehåller krav för projektering, konstruktion, byggande och underhåll av broar och andra konstbyggnader inom Vägverkets verksamhetsområde. Anläggnings AMA 98 innehåller däremot endast sådana texter om material, utförande och kontroll för anläggningsbyggande, som kan gälla i en beskrivning för en utförandeentreprenad. En väsentlig nyhet i AMA-sammanhang är att Anläggnings AMA 98 även innehåller texter om förstärkning och reparation av anläggningskonstruktioner, förutom, på traditionellt sätt, texter som skall kunna gälla vid nyproduktion. Texter om broar i Anläggnings AMA 98 är hämtade från BRO 94 och är redigerade och strukturerade på AMA-manér. De tar i princip hand om krav i BRO 94 på material, utförande och kontroll. Övriga delar i BRO 94, huvudsakligen lastförutsättningar, utformning och verifiering genom beräkning och provning, dvs sådana texter som inte skall anges i ett förfrågningsunderlag för en utförandeentreprenad kommer, enligt dagens planering, att återges i en kommande AMA för andra entreprenadformer. Nedan följer en översiktlig genomgång av hur BRO 94:s olika delar tagits om hand i Anläggnings AMA 98. Inledningsvis ges först några exempel på hur delar i Anläggnings AMA 98 kan tillämpas i en beskrivning för bro. Översättningsnyckel Svensk Byggtjänst färdigställer för närvarande en Översättningsnyckel från ATB till Anläggnings AMA 98 och från Anläggnings AMA 98 till ATB. I denna nyckel kommer listor att presenteras över enskilda tekniska krav samt var de exakt återfinns i ATB (bl a BRO 94) respektive i Anläggnings AMA 98. I nyckeln kommer även att finnas en sökordsförteckning över sådana gemensamma krav, med adressering till exakt plats i ATB och i Anläggnings AMA 98 där kraven återfinns. Anläggnings AMA 98:s tillämpning på bro I figurerna 3-5 exemplifieras hur Anläggnings AMA 98 kan användas för att upprätta en beskrivning för en bro. Elevation av bron, samt var detaljerna är placerade visas i figur 3. I figur 3 åberopade koder har rubriker enligt följande: CBB.51 Jordschakt för grundläggning av bro CBC.512 Bergschakt för grundläggning av bro på fast berg Mellanstöd, detalj 1, redovisas på figur 4. Figur 3. Elevation av trespanns stålbalkbro med samverkande brobaneplatta av betong. Visade koder skall åberopas för beskrivning av grundläggning av ändstöden. 20 AMA-nytt Anläggning 2/2000

Figur 5. Tvärsektion av broöverbyggnaden. Figuren redovisar endast koder för stålkonstruktion, broräcke, överbyggnadslager och impregnering av kantbalk mot saltvatteninträngning. Figur 4. Elevation/tvärsektion av pålgrundlagt mellan-stöd. På figuren är redovisat koder som kan åberopas för beskrivning av utförandet av stöden. I figur 4 åberopade koder har rubriker enligt följande: DEP.1551 DEP.1832 EBB.132 EBC.1111 EBE.111 BGB.1 CCC.121 EBB.183 EBB.3311 EBH.11 Armerade gummilager Loddubbar Form av råhyvlade bräder Ospänd armering vid nybyggnad av bro Betonggjutning kategori A vid nybyggnad av bro Valfri sponttyp Slagning av spetsburna pålar av betong för bro Form för undervattensgjutning Gjutavstängare i undervattensgjuten konstruktion i bro Undervattensgjuten konstruktion vid nybyggnad av bro Broöverbyggnad, detalj 2, redovisas på figur 5. JBE.21 Vattentäta skikt av asfaltmastix i bro JBJ.112 Kantförseglingar med epoxi DCF.111 Skyddslager på tätskikt av asfaltmastix på bro DCF.2111 Bindlager av asfaltbetong på bro DCF.2112 Slitlager av asfaltbetong på bro DCF.6 Fog med fogmassa LFB.3111 Skyddsimpregnering av betongytor i bro mot inträngning av klorider och vatten, nyimpregnering GBD.1122 I-balk av stålelement kategori A vid nybyggnad av bro Koden och rubriken GBD.1122 I-balk av stålelement kategori A vid nybygge av bro i figur 5 är exempel på hur ny kod och rubrik kan skapas när behov föreligger. Genom att den nya koden är korrekt placerad i systemet kommer relevanta krav på balken att bli gällande genom pyramidregeln. Bl a inryms krav för tillverkning och montering av stålkonstruktion, inklusive svetsbultar för samverkan, och rostskyddsmålning, enligt överordnade koder och rubriker. I figur 5 åberopade koder har rubriklydelser enligt följande: DEG.12111 DEG.12132 Sidoräcken med normal höjd på bro Skyddsnät till broräcken för vägbro AMA-nytt Anläggning 2/2000 21

BRO 94 i Anläggnings AMA 98 Nedan sammanställs avsnittsvis var krav i BRO 94 återfinns i Anläggnings AMA 98. Del 1, Allmänt Allmänna krav som är tillämpliga i en utförandeentreprenad är införda i Anläggnings AMA 98 enligt följande: Del 2, Lastförutsättningar Lastförutsättningar är en angelägenhet för konstruktören. Däremot ställer Bilaga 2.2 Transporter under byggnadstiden krav som entreprenören skall beakta, och texter härom återfinns under EBE.111 Betonggjutning kategori A vid nybyggnad av bro, GBC.11 Konstruktion av betongelement i bro kategori A m fl. Tekniska krav beroende av miljö Den miljö en bro är belägen i berör i första hand konstruktören. Texter i Anläggnings AMA 98 är därför utformade så att aktuell miljö styr utformningen efter konstruktörens val. I några fall är dock texter i AMA direkt knutna till miljöförhållanden. Detta gäller bl a broarmering i vägmiljö och marin miljö som, enligt text under EBC.1111 Ospänd armering vid nybyggnad av bro, skall utföras så att elektrisk kontakt uppnås mellan armeringsstängerna. Sådan kontakt möjliggör elektrisk potentialmätning för bedömning av risk för framtida armeringskorrosion. I en beskrivning måste anges när sådant utförande blir aktuellt, dvs när de i AMA beskrivna förhållandena avseende miljö skall anses gälla. Till ledning för projektören redovisas Vägverkets definitioner av vägmiljö och marin miljö i AMA-nytt. Se EBC.1111 i AMA-nytt 1/2000, Beskrivningsdelen. Verifiering av krav på produkter I BRO 94 finns krav på bekräftelse av överensstämmelse med krav på produkter. Kraven återfinns i AMA under respektive material eller produkt. De åberopade nivåerna är definierade i kapitel YE VERIFIE- RING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MED KRAV PÅ PRODUKTER. Krav på relationshandlingar Vägverkets krav på relationshandlingar finns i AMA behandlade både under YCD.21 Relationshandlingar för bro och YCE.21 Underlag för relationshandlingar för bro. Under YCD och YCE sägs att Beställda utförandehandlingar, protokoll och intyg från beställda provningar och kontroller samt produktverifikationer i nivåer 1, 2 och 3 enligt YE skall bifogas relationshandlingarna. Om man i en beskrivning t ex åberopar en kod och rubrik i AMA där provning, kontroll, verifiering m m anges i texten är dessa arbeten beställda, och protokoll skall därmed bifogas relationshandlingar eller underlag för dessa. Del 3, Grundläggning Texter om grundläggning i BRO 94 redovisas i Anläggnings AMA 98 enligt följande sammanställning: Avsnitt i BRO 94 Avsnitt i AMA 99 Pålning Jordschakt 1) Bergschakt Fyllning 2) Spont 3) CC CBB.51 CBC.51 CEB.41 BG Anm 1. Om jordschakt Avsnittet CBB.51 Jordschakt för grundläggning av bro behandlar schakt under grundvattennivån eller vattentrycknivån. Övriga krav på schakt för bro ställs under överordnade koder och rubriker och blir gällande genom pyramidregeln. Anm 2. Om fyllning För lagertjocklekar och packning av fyllning gäller tabellerna under CE FYLLNING, LAGER I MARK. Anm 3. Om spont Text i Bilaga 9 11 Korrosionshänsyn för i jord neddrivna stålprofiler har inarbetats i avsnittet BGC.2 Rostskyddsmålad permanent spont. 22 AMA-nytt Anläggning 2/2000

Del 4, Betongkonstruktioner Texter om betongkonstruktioner i BRO 94 återges i Anläggnings AMA 98 enligt följande sammanställning: Avsnitt i BRO 94 Avsnitt i AMA 98 Betong 1) Ospänd armering 2) Spännarmering 3) Fogband Ytbehandling Betongelement Undervattensgjuten konstruktion 4) Förbättring av betongkonstruktioner 5) EBE.111 EBC.111 EBC.1211, EBC.3 LCB.2, LFB.311, LFB.411 GBC.11 EBH.1 EBC.511 Anm: 1. Om betong I BRO 94 finns preciserade krav på delmaterial till betong och färdigblandad betong. Vidare ställer BRO 94 krav för att undvika temperatursprickor i betong enligt Bilaga 9 5 Temperatursprickor i betong Sprickrisk samt krav att provning av material och utförande skall göras på betongkärnor som borrats ut ur aktuell konstruktion. I Anläggnings AMA 98 har dessa krav sorterats in under betonggjutning kategori A. Kraven i BRO 94 om utförande av form behandlas under EBB FORMAR, BÄRANDE FORMSTÄLLNINGAR, M M FÖR BETONG- GJUTNING I ANLÄGGNING. Vägverkets krav på gjutavstängare i bro återfinns under EBB.3311 Gjutavstängare i undervattensgjuten konstruktion i bro. Figur EBB/1 motsvarar standardritning 582:1T-a (rev B). Text under EBB.3312 Kvarsittande gjutavstängare i bro motsvarar Bilaga 9-6 Kvarsittande gjutavstängare. Ursparingar för räckesståndare återfinns under EBB.1612 Form till ursparingar för räckesståndare o d eftersom det är ett formsättningsarbete, men om ursparingarna skall kärnborras beskrivs det arbetet under BEE.222 Håltagning i anläggningsdelar under uppförande i bro, brygga, kaj o.d. Vägverkets typritningar för gjutfog mellan frontmur och brobaneplatta vid plattramar är redovisade som principritningar EBE.111:1-4, vilka skall åberopas för att bli gällande. Anm 2. Om ospänd armering För armering är uppdelning i kategorier inte aktuell. Under Utförande av armering behandlar BRO 94 flera punkter som rör utformning. Sålunda kan av texterna under 44.31 endast 44.316 om elektrisk kontakt mellan armeringsstänger anses höra till Anläggnings AMA 98. Avsnittet 44.36, om tilläggsarmering vid skarvning av spännarmering, berör endast konstruktören. De texter från Bilaga 9 29 BBK 94, Armering m m som är tillägg till BBK 94 är placerade under EBC.111 Ospänd armering i bro. Epoxibelagd armering används sällan och är därför inte medtagen i Anläggnings AMA 98. Anm: 3. Om spännarmering Injekteringar av foderrör till spännarmering beskrivs under EBJ.111 Injektering av foderrör till spännarmering i bro. Anm: 4. Om undervattensgjuten konstruktion Krav beträffande provning av AUV-medel enligt BRO 94, Bilaga 9 4 Provning av antiutvaskningsmedel, har placerats som en särskild bilaga i Anläggnings AMA 98, Bilaga 2, eftersom texterna är omfattande och beskriver verifieringskrav som inte direkt berör arbetsplatsen. Anm 5. Om förbättring av betongkonstruktioner Avsnittet behandlar förbättring genom användning av pålimmade stålplåtar. Del 5, Stål-, trä- och aluminiumkonstruktioner Texter om stål, trä och aluminium kan placeras antingen under GB KONSTRUKTIO- NER AV MONTERINGSFÄRDIGA ELE- MENT I ANLÄGGNING eller under HB KONSTRUKTIONER AV LÄNGDFORMVA- ROR I ANLÄGGNING. Permanenta konstruktioner av stål och aluminium platstillverkas normalt inte utan kommer till arbetsplatsen som förtillverkade delar. Texter om dessa material är därför placerade under GB. Träkonstruktioner kan antingen platsbyggas eller beställas till arbetsplatsen som färdiga element, varför texter om dessa finns både i avsnitten GB och HB. Konstruktioner är i avsnitt GB uppdelade i kategorier A och B, i princip som för betong. Kategorierna är beskrivna i Råd och Anvisningar i avsnitt GB. AMA-nytt Anläggning 2/2000 23

Texter om stål-, trä- och aluminiumkonstruktioner återges i Anläggnings AMA 98 enligt följande sammanställning: Avsnitt i BRO 94 Avsnitt i AMA 98 Stålkonstruktioner 1) Aluminiumkonstruktioner. Träkonstruktioner Linor och kablar GBD.11 GBE.11 GBF.11, HBD.111 HBB.1211 Anm 1. Om stålkonstruktioner Bilaga 9 9 Kompletterande krav vid provning av svetsbultar, återfinns under GBD.1 Konstruktion av stålelement kategori A vid nybyggnad, liksom krav beträffande ytbehandling (korrosionsskydd). Tabellerna 55-1 och 55-2 i BRO 94 som anger tjocklekar på zinkskikt har utgått eftersom de numera ingår i den NAD som är kopplad till SS-EN ISO 1461, vilken åberopas på flera ställen i Anläggnings AMA 98. Del 6, Brodetaljer Brodetaljer är med undantag av isolering ( tätskikt i Anläggnings AMA 98) och skyddsbetong behandlade i kapitel D MARK- ÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGS- KOMPLETTERINGAR M M. Texter om brodetaljer återges i Anläggnings AMA 98 enligt följande sammanställning: Avsnitt i BRO 94 Avsnitt i AMA 98 Ingjutningsdetaljer 1) DEP.1 Isolering 2) JB Skyddslager 3) DCF.1 DCF.22111 EBE.116 Dräneringskanaler 4) DEP.12 Gjutasfalt 5) DCF.22 Asfaltbeläggning DCF.211 Betongbeläggning DCF.31 Fogmassa DCF.6 Diverse beläggningar 6) DCF.41 DCF.5 DCF.412 Lager 7) DEP.15 Övergångs- DEP.16 konstruktioner Broräcken 8) DEG.12 Anm 1. Om ingjutningsdetaljer Ingjutningsdetaljer för broar behandlas som anläggningskompletteringar och har placerats under DEP.1 Anläggningskompletteringar för bro. Principiellt finns utrymme för ingjutningsgods även under EBC.2 Ingjutningsgods m m. Anm 2. Om isolering BRO 94:s texter under 62.1 8 och berörda bilagor från del 9, d v s Bilagor 9 13 till 9 17, 9 20, 9 22 och 9 23 har inarbetats i avsnitt JB SKIKT AV BYGGPAPP, TÄTSKIKTSMAS- SA, ASFALTMASTIX, EPOXI E D I ANLÄGG- NING, med underordnade koder och rubriker. Punkt 9 14.3 återfinns som särskild Bilaga 3 Provning med långtidsuppvärmning av polymermodifierad asfaltmastix i Anläggnings AMA 98 eftersom texten anses omfattande och av mindre intresse för arbetsplatsen. Anm 3. Om skyddslager Skyddslager av gjutasfalt utförs normalt som förstärkt bindlager och skall därför beskrivas under DCF.22111 Bindlager av gjutasfalt på brobaneplatta av betong. Anm 4. Om dräneringskanaler Dräneringskanaler som utförs i bindlager har placerats i anknytning till grundavlopp under DEP.12 Dräneringskanaler i bindlager. Anm 5. Om gjutasfalt Texter från bilagorna 9 18 Gjutasfalt med rivgummi och 9 19 Lim för brobaneplatta av stål med gjutasfalt som beläggning är inarbetade under DCF.22 Bind- och slitlager av gjutasfalt på bro, brygga, kaj o d. Anm 6. Om diverse beläggningar Bilaga 9 21 Akrylatbeläggning på brobaneplatta av stål är inarbetad i texten under DCF.41 Slitlager av akrylat på bro. Bilaga 9 22 Isolering och beläggning på brobaneplatta av trä återfinns under DCF.5 Slitlager på brobaneplatta av trä. Bilaga 9 23 Isolering och beläggning på brobaneplatta av aluminium är omhändertagen under DCF.412 Slitlager av akrylat på brobaneplatta av aluminium. Anm 7. Om lager Bilaga 9 12 Provning av armerade gummilager har inarbetats under DEP.1551 Armerade gummilager. Anm 8. Om broräcken Broräcken är i Anläggnings AMA 98 strukturellt samordnade med vägräcken och återfinns under DEG.12 Räcken för bro med underkoder för olika räckestyper och räckeskompletteringar. 24 AMA-nytt Anläggning 2/2000

Del 7, Brounderhåll Texter om brounderhåll återges i Anläggnings AMA 98 enligt följande sammanställning: Avsnitt i BRO 94 Avsnitt i AMA 98 Armering Betong Målning Bilning Sprutbetong Injektering 1) Rivning beläggning och isolering Asfaltspackling Katodiskt skydd Stålkonstruktioner EBC.11121 EBE.121 LCB.61 BED.1411 EBF.112 EBJ.211 BED.14111 JBH.1 EBC.61 GBD.3 Anm 1 Om injektering Under EBE BETONGGJUTNINGAR I AN- LÄGGNING hänvisas till EBJ.21 Injektering av sprickor för injektering av sprickor som uppstår under nybyggnad och som har otilllåten bredd för aktuell miljöklass. Del 8, Rörliga broar Rörliga broar är relativt ovanliga och beskrivs och upphandlas inte i konventionella utförandeentreprenader. De behandlas därför inte i AMA. Del 9, Förteckning De standarder och den litteratur som åberopas i AMA är förtecknade på sid 755-786. Där förtecknas även de standarder och den litteratur som kommer från BRO 94. Beträffande bilagorna i del 9 av BRO 94 så gäller att de bilagor som berör material och utförande redovisats tillsammans med respektive del ovan. Nedan kommenteras de som inte är behandlade: Bilaga 9 3 Krav på epoxibelagt armeringsstål har inte medtagits eftersom materialet inte finns med i Anläggnings AMA 98. Bilagor 9 7 och 9 10, som visar formulär är inte medtagna i AMA Bilaga 9 28 Trappor, stadgar, vilplan och hissar ställer huvudsakligen utformningskrav men avsnittet.3 Stege återfinns dock under NBJ.111 Stegar av allmänt konstruktionsstål för fast vertikal montering. Rörbroar Vägverkets krav för projektering, konstruktion, och byggande av rörbroar finns i publikationen 1992:22, Allmän teknisk beskrivning för rörbroar. PÅ samma sätt som för BRO 94 har de delar som handlar om material, utförande och kontroll inarbetats i Anläggnings AMA 98 Rörbroar av betong redovisas under GBC.116 Rörbroar av betongelement kategori A och av stål under GBD.4 Rörbro av stålelement. Reparation av rörbroar av stål med sprutbetong beskrivs under EBF.122 Sprutbetong vid förbättring och reparation av rörbro, och försegling med epoxi av övergång mellan stål och betong beskrivs under JBJ.81 Diverse förseglingar i bro. Brobygge för Södra Länken vid Sickla, Stockholm, sommaren 2000. Foto: Bengt Pellebergs, Svensk Byggtjänst AMA-nytt Anläggning 2/2000 25