Maltkorn och Yara N-Sensor Knud Nissen & G Pettersson Lantmännen
En enda giva på hela fältet är (nästan) LLTID fel Medelkompletteringsbehovet på exempelfältet är 40 kg/ha ehovet är större än medelgiva ehovet av kväve är mindre än vad medelgiva ger på 40% av arealen Medelgiva ger bara rätt N-giva på 20% av arealen Medelgiva ger för lite kväve på 40% av arealen Kvävebehovet sorterad efter behov på olika platser i fältet
N-Sensor eller N-Sensor LS alla med samma funktion N-Sensor passivt system behöver dagsljus 10-12 timmar per dag
N-Sensor eller N-Sensor LS alla med samma funktion N-Sensor passivt system behöver dagsljus 10-12 timmar per dag N-Sensor LS aktivt system egen ljuskälla 24 timmar per dygn OS igen sensor fungera med dagg på bladen
Sensorer i Sverige 2013 Säsongen 2013 fanns det 106 N-Sensorer i Sverige Totalt i världen fanns det 1381 sensorer 2013. Sverige är tredje största land med antalet sensorer
I höstvete är Yara N-Sensor självklar Eller hur? Men vi skulle ju prata om maltkorn och att styra mot en viss proteinhalt Då gör vi det!
Proteinhalt = N / N är till ¾ upptaget i plantorna innan blomning Flyttas från blad till kärna under kärnfyllnaden fångas till ¾ efter blomning Sena störningar slår mot stärkelsen Torka, värme eller svampangrepp allt påverkar Och vi behöver styra senast i D 32!
Landscape LM-Lantbruk Samband mellan kvävegiva och proteinhalt 2014-01-16 9 0 50 100 150 8 10 12 14 Total applied N, kg ha 1 Grain P at harvest (%)
Proteinvariation, var skall man börja? PLS2004.M5 (PLS), Untitled w*c[omp. 1]/w*c[omp. 2] X Y 0.30 Humus K-Hl Mg-L Julian 0.20 RNF.G45-1 lay NO3_60 RNF.G00+1 w*c[2] 0.10 0.00-0.10-0.20 RNF.G00-G4 P-L ph-h2o RNF.G45+1 IR/R.G31 RNF.G00+M1 RNF.G45+3 RNF.G45+4 SI2.G31 RNF.G45+2 IR/G.G31 K-L NH4_60 R800.G31 R810.G31 R750.G31 R620.G31 R780.G31 R760.G31 R740.G31 R700.G31 R550.G31 R710.G31 R560.G31 R680.G31 R670.G31 R510.G31 R690.G31 GRD29 GRD30 GRD31 R460.G31 REIP.G31 SI1.G31 Prot GRD22 GRD23 GRD24 GRD25 GRD26 GRD27 GRD28-0.30 TRI.G31 2008-03-06 Spannmål/ffärsutveckling, G Pettersson - 10 - -0.30-0.20-0.10 0.00 0.10 0.20 0.30
Landscape LM-Lantbruk Sambandet mellan kvävekoncentration i stadium 77 och proteinhalt vid skörd 2014-01-16 11 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 8 10 12 14 anopy N concentration at GS77 (%) Grain P at harvest (%)
Landscape LM-Lantbruk Sambandet mellan sådatum och proteinhalt 2014-01-16 12 90 100 110 120 130 140 8 9 10 11 12 13 14 Day number at sowing Grain P at harvest (%)
Enklast möjliga modell för maltkornsprotein Sådatumet basen för vart vi är på väg Kornsorten kraften att flytta kväve till kärnan Yara N-Sensor skiljer olika delar av fältet Helst N-koncentrationen tyvärr störningskänslig nnars använder vi totalkväve SN
När man kombinerar sådag och reflektans blir sambanden bra: Observed 8 9 10 11 12 Grain P at harvest (%) 8 9 10 11 12 Predicted
Gör så här i maltkornet Tillfört kväve vid sådd Mineraliserat kväve från marken Komplettering med Yara N-Sensor 65-90 kg N/ha 10-80 kg N/ha 0~60 kg N/ha 60-70 % kombisådd NPKS Nollruta ger årsmånen Komplettera i stråskjutningen D 32-37
ehovsanpassad gödsling med Yara N-Sensor ger: Skördeökning 3,1 % högre skörd (enligt 186 försök) Mindre liggsäd ger enklare tröskning och säkrare skördekvalitet Jämnare kvalitet och jämnare proteinhalt det blir lättare att nå önskad kvalitetsmål Kanske lägre gödselkostnad 4,4 kg kväve/ha i högre kväveupptag (enligt 82 försök) Minskar kväveutlakningen 1 till 4 kg kväve/ha i minskad utlakning beroende på jordart
Tack! Landscape LM-Lantbruk