Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Relevanta dokument
Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Underlag askåterföring

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

GROT är ett biobränsle

Skogsstyrelsens författningssamling

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Hänsyn vid uttag av grot

Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/

Aska -innehåll och härdning

Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder

RAPPORT 2018/6. Uppföljning av askåterföring efter spridning

MEDDELANDE Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

GROT-uttag och Askåterföring -tillvägagångssätt, rekommendationer, effekter

PM F Metaller i vattenmossa

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Nytt från Naturvårdsverket

Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel

Swedish education material package-

Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga

Sammanfattning. Inledning

FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING

Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Effekt av karbonatisering med biogas på aska från trädbränslen

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Söderåsens Bioenergi AB

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Vatten Avlopp Kretslopp

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Prislista. Fasta bränslen och askor

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Biobränslen från skogen

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Slamspridning på åkermark

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring?

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Digital GIS Maps Höganäs. Höganäs kommun, 2012

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Slamspridning på Åkermark

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping

Workshop, Falun 12 februari Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Ser du marken för skogen?

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Gödsling gör att din skog växer bättre

Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning

Skogsstyrelsens författningssamling

Slamspridning på åkermark

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

1986L0278 SV

Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Halmaska i kretslopp

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

- Mölndalsåns stora källsjö

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

Inledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.

Transkript:

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 % bioenergi av använd energi, varav merparten från skogen På > 5 % av avverkningarna planeras uttag av grot 2 15 1 5 Totalt anmält grotuttag Totalt anmälan föryngringsavv. År

Nyttjande av bioenergi från skogen kan bidra till att minska vår påverkan på klimatet men kan också medföra försurning av mark och avrinnande vatten.

Marken skogens bankkonto Deposition Skörd Utlakning Vittring

Biomassauttag verkar försurande Ca 2+ Na + Ca 2+ Mg 2+ K + Ca 2+ Negativt laddad K + K + Na +

(ton/ha) GROT utgör ca ¼ av trädets totala 25 biomassa ovan mark 2 15 1 Stamved + bark Grenar Barr 5 1 2 3 4 Lokaler Lokaler 1: Tönnersjöheden, Halland, gran (Björkroth & Rosén, 1978) 2: Lövliden, Västerbotten, gran (Björkroth & Rosén, 1978) 3: Getmossen, Dalarna, gran (Nykvist, 1974) 4: Kosta, Småland, tall (Björkroth & Rosén, 1978)

Procent av totalt näringsinnehåll ovan mark GROT innehåller mer än hälften av näringen 8 7 6 5 4 3 2 1 Kväve Fosfor Kalium Kalcium Magnesium Nykvist, 1974, Björkroth & Rosén, 1978

Vittringen kompenserar inte uttaget Nettobalans: vittring minus skörd Gran Tall Stamved Helträd Stamved Helträd Källa:IVL

Motverka skogsbrukets försurning Aska verkar som kalk KOH Ca 2+ K + Mg 2+ K + OH H 2 O K + Ca 2+

Skogsvårdslagen 3, föreskrifter 7:23 Skador till följd av skötsel av skog ska förhindras eller begränsas på mark och vatten. 7:27 När träddelar utöver stamvirket tas ut ur skogen ska åtgärder vid behov vidtas så att skador inte uppstår på skogsmarkens långsiktiga näringsbalans och buffringsförmåga mot försurning.

Skogsvårdslagen 3, allmänna råd till 7:27 Askåterföring om uttaget motsvarar mer än,5 ton aska Inget uttag av grot på starkt försurad mark eller på torvmark om man inte återför aska Kväveutlakning och förluster av tillförd näring ska begränsas Stabiliserad och långsamlöslig aska med ursprung i skogsbränsle Askans innehåll av näring, tungmetaller och andra skadliga ämnen dokumenterade i analysprotokoll Max 3 ton (ts) aska per ha och tioårsperiod Max 6 ton (ts) aska per ha och omloppstid Skyddszon på 25 m mot sjöar, vattendrag, våtmarker, hänsynskrävande biotoper och tomtmark Ingen aska på kulturlämningar

Spridningsbar askprodukt Den bör huvudsakligen komma från skogsbränsle eller rent träbränsle Den ska vara härdad Den bör innehålla näringsämnen i tillräcklig mängd (rekommenderade minimihalter) Den får inte innehålla för höga halter av tungmetaller eller andra giftiga ämnen och föroreningar (rekommenderade maximihalter)

Ämne Kemisk beteckning Minimihalt (g/kg TS) Kalcium Ca 125 Magnesium Mg 15 Kalium K 3 Fosfor P 7 Maxhalt (mg/kg TS) Zink Zn,5 7 Bor B 8 Koppar Cu 4 Arsenik As 3 Bly Pb 3 Kadmium Cd 3 Krom Cr 1 Kvicksilver Hg 3 Nickel Ni 7 Vanadin V 7 Cesium (radioaktivitet) Cs137 1 kbq/kg

Dokumentation och myndighetskontakter Uttag av grot och återföring av aska bör dokumenteras. Anmälan om uttag av grot registreras hos Skogsstyrelsen. Askåterföring skall anmälas till Skogsstyrelsen för samråd.

16 Areal askåterföring till skog i Sverige 14 12 1 Hektar 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212

4 3 5 Hektar per län 211 3 717 3 2 5 2 1 5 Areal, ha 1 5 2 25 1 543 2 66 64 426 35 6 1 57 6 74 45 35 25 48 Hektar per län 212 4 3 5 3 2 5 2 Areal, ha 1 5 1 5 94 1 1 813 3 98 321 175 24 654 434 275 245

14 12 1 8 6 Mängd, ton 4 2 Ton per län 211 12 191 1 16 7 986 5 89 3 925 2 279 1 72 1 238 15 2 816 1 2 6 75 6 14 Ton per län 212 12 1 8 6 Mängd, 4 ton 2 712 3 3 2 439 3 14 2 1 5 963 525 72 1 962 1 32 55 475

Vad gör vi åt det? Informerar och utbildar sektorn LBP projekt Bioenergi från skogen Mellan 29 214 har vi nått ca 5 verksamma inom skogsbruket (även anställda på värmeverk)! Uppdragsverksamhet med att skaffa fram spridningsområden samt att planera dessa. Aktörsråd för askåterföring

Aktörsråd för askåterföring Startade november 212 Skogsstyrelsen bjöd in Deltagare från skogssektorn, energisektorn och myndigheter Mål att öka askåterföringen till skog hitta lösningar kompromissa mellan sektorerna Möten och en forskningsworkshop Har tagit fram lista med inspel till forskning Slutdokument klart till sista mötet 2324 april i samband med aktivitet kring olika former av praktisk spridning av aska till skog