Platsoberoende handleding - Hot eller möjlighet? Outi Rautio Nationella Verkstadsföreningen
Arbetsverkstad Arbetsverkstaden är ett socialt sammanhang där arbete och det som hör till förberedande av arbetsfärdigheter och handledning utförs för att: Förbättra individens hantering av vardagen Ge färdigheter för att söka sig vidare till skolning eller arbete Rehabiliteran de och handledande tjänster Arbete Socialt sammanhang
Platsoberoende handledning / virtuell (vägglös) arbetsverkstad Förändringarna i arbetslivet, nya arbetsuppgifter och arbetsområden har gjort att det traditionella konceptet för arbetsverkstäder har tvingats att utvidgas. I den virtuella handledningen betonas kontakt till arbetslivet, närmast möjliga autentiska inlärning med stöd som motsvarar arbetslivets krav I den virtuella handledningen är målen att: den handledde får erfarenheter från arbetslivet och underlätta den handleddes väg ut i arbetslivet erbjuda arbetsgivaren att på ett enkelt sätt få kunnig och läraktig arbetskrfat
Handledningens centrala element Arbetsplatskunnande ARBETS OCH INDIVIDHAND- LEDNING Arbetslivsfärdigheter Vardagshantering INDIVIDUELL- HANDLEDING Social förstärkning Arbetsts tekniska kunnande ARBETS- HANDLENDING Fallenhet Arbetsverkstaden
När man talar om platsoberoende handledning så menar man allmänt att stöda färdigheter för arbetlivet I den platsoberoende handledningsprocessen finns mycket element från arbets- och individhandledningen men i vardagsspråket blir handleningen till enbart arbetshandledning eftersom den handledde överflyttas till arbetsplatsen Arbetshandledning kan ses som en process som stöder arbetstagarens och arbetgivarens integrering på arbetsplatsen. Ända sedan slutet på 1960-talet har arbetshandledning hört till yrkesrehabiliteringens lagstadgade uppgift. Förberedelse för arbetslivet är en del av processen att rehabilitera till yrkeslivet där målet är att stöda delvis arbetsoförmögen / långtidsarbetslös persons väg ut i arbetslivet stöda arbetstagarens allmänna möjlighet att klara sig arbetslivet eller att anpassa sig till nya utmaningar söda förmågan att stanna kvar i arbetslivet
Handledning- som process Handledning i arbetsverkstaden Platsoberoende handledning 1. Sektorövergripande nätverksarbete - informationsspridning KONTAKT TAGANDE 2. FÖRBEREDANDE SKEDE 3. Arbetsgivarens handledning 4. PLATSOBEROENDE HANDLEDNING TJÄNSTE HANDLEDNING ERKÄNNANDE AV LÄRANDE I ARBETSVERKSTADEN STÖTT LÄROAVTAL FORTSATTA PLANER PLACERING
1. Sektorövergripande nätverksarbete på arbetsverkstaden Den aktiva socialpolitikens mål är att upprrätthålla människans funktionsförmåga och förbättra hennes livshantering och därmed skapa förutsättningar till arbete i arbetsverkstad eller på den öppna marknaden. Den aktiva socialpolitiken är en benämning på regeringsen åtgärdsprogram som eftersträvar att förbättra de arbetslösas placering på arbetsmarkaden. Arbetsverkstäderna placerar sig i gränslandet mellan skolning, arbetsliv, socialtjänster och hälsovårdstjänster Handledning förutsätter alltid sektorövergripande nätverkssamarbete Den långtidsarbetslösa som hotas av marginalisering har ofta svårt att själv söka sig till tjänster som han har skulle ha behov av. När det gäller platsoberoende handledning så handlar det inte enbart om att klienten skall få ett jobb, utan ett sektorövergripande stöd för att klara sig i arbetslivet och ett fullödigt stöd till arbetsgivaren / arbetshandledaren.
Arbetsgivarnätverket Att skapa och upprätthålla ett företagsnätverk är ofta på arbetstränarens ansvar. Man måste se på arbetsgivarens nytta när man skapar ett sådant nätverk. Vilken nytta har arbetsgivaren av samarbetet? En del av arbetsgivarna se samarbetet med arbetsverkstäderna som underlättande vi rekrytering. Genom den platsoberoende handledningen får arbetsgivaren se potentialen och kunnandet hos klienten Ungdomsgarantin som uppmärksammat ungdomsarbetslösheten i media har aktiverat arbetstigare att axla sitt samhällsansvar och gett den platsoberoende handledningen en god grund för att utveckla arbetsgivarkontakter och nätverk Var hittar man arbetsgivare?
2. Förberedande skede Kontakttagande Man komma in det förberedande skedet på många olika vägar Det förberedande skedet kan genomföra i arbetsverkstaden Å andra sidan kan skedet med arbetsverkstaden förbigås om den sändande parten redan gjort en arbets- och verksamhetsförmågeutredning Målet med det förberedande skedet är en motiverad och arbetslivsinriktad klient, som känner till arbetslivets spelregler, tar ansvar för sina egna handlingar och aktivt strävara att uppnå sina egna mål genom aktiv självutvärdering. De centrala delarna i det förberedande skedet är Social träning/förstärking Förstärkning av arbets och verksamhetsförmångan Tjänsterådgivning Uppgörande av en plan för förberedande platsoberoende handledning Genom tjänsterådvigning försöker man underlätta och stöda klientens situation för att till exempel komma i kontakt med social- och hälsovårdstjänster
Utvärdering av arbets och funktionsförmåga Man blandar lätt ihop utvärdering med kritik, vilket är två olika saker Utvärderingens orsaker och tillvägagångssätt varierar Det yttersta målet är att uppnå en förändring Vad utvärderar man? Grunden för utvärderingen är de mål som ställts upp i handleningsplanen Arbetsförmåga och förmågan att utföra ett yrke
Valmennusprosessi Den förberedande fasen i arbetsverkstaden Handledningsfasen i arbetsverkstaden Avtal Handledningsplan Handlening engligt planen Genenskapen Utvärdering Feedback Perception - Iakttagelse Dokumentation Rapportering/ Uppföljning Utplacering
3. Handledning av arbetsgivaren Information till arbetsgivaren/arbetshandledaren om ideologin kring social sysselsättning och platsoberoende handledning Detta görs främst genom öppen diskussion där man betonar öppenhet Arbetsgivare har sällan möjlighet att frigöra sig från sina vardagsrutiner i företaget för att gå en egentlig utbildning Å andra sidan kan man nå många arbetsgivare om man kan erbjuda grupphandledning och utbyte av erfarenheter
4. Platsoberoende handledning Beskriver handledning som sker på arbetsplatsen handled inläring i arbetetspraktikperioden,????????????? Kuvaa työpaikalla tapahtuvaa valmentautujan työssäoppimisjaksoa, jota työhönvalmentaja tukee yhteistyössä työnantajan / työpaikkaohjaajan kanssa. Själva handleningsprocessen avviker inte mycket från den traditionella handledningsmenyn i arbetsverkstaden Det centrala i arbetsplatshandelsningen är den regelbundna kontakten mellan klienten och den handledande?på arbetsplatsen På basen av feedback från arbetsgivare kan man säga att Työantajilta saadun palautteen perusteella voidaan sanoa keskeisen tuen liittyvän tietoisuuteen työhönvalmentajan roolista. Erityisesti työhönvalmentajan rooli muuttuu valmennusjaksolla
Valmennussopimus Valmennus on suunnitelmallista ja ammatillista, perustuu sopimuksellisuuteen. Vaikuttaa yleisesti siltä, ettei seinätön valmennuspalvelun osatoteuttajan (työnantaja, työpaikkaohjaaja) ja työhönvalmennuksen toteuttajan kesken tehdä sopimusta seinättömän valmennuksen järjestämisestä. Työnantajan ja seinättömän valmennuksen ostaja/ tilaajan sekä asiakkaan kesken laaditaan aina sopimus. Pääsääntöisesti valmentautujan taustalla ovat työvoimapoliittiset toimenpiteet, Kansaneläkelaitoksen ammatillinen kuntoutus, kehitysvammalain mukainen työtoiminta, kuntouttava työtoiminta, sopimukset oppilaitosten kanssa Sopimus määrittää valmennuksen kestoa keskimääräinen seinätön valmennusprosessi on kestoltaan 5 6 kk tuettu oppisopimus, joka kestää keskimäärin 3 vuotta. työkokeilu on useimmiten lyhyt, esimerkiksi 1-3 kuukautta.
Havaintojen dokumentointi on keskeinen osa arviointia Havainnointi on aineistonhankintamenetelmä, jossa tutkittavasta ilmiöstä kootaan tietoa sitä seuraamalla ja tekemällä havaintoja Seinätön valmennusprosessin arvioinnissa korostuvat ammattialakohtaisen osaamisen sekä työelämätaitojen arviointi Usein seinättömän valmennusprosessin dokumentointi ja raportointi ovat pitkälti työhönvalmentajan tehtävänä. Dokumentointi perustuu pääasiassa työhönvalmentajan ja valmentautujan tapaamisiin sekä arviointikeskusteluihin.
Työpaikkaohjaaja / Valmentaja arvioijana erottaa tosiasiat ja omat/muiden mielipiteet, tulkinnat tunnistaa ja punnitsee omaa ajatteluaan, asenteitaan ja tunteitaan, omia toimintatapojaan kuuntelee aktiivisesti, kuulee antaa konkreettista palautetta antaa palautetta tässä - ja nyt periaatteella etsii sisukkaasti myönteistä ja kannustavaa palautetta uskaltaa ottaa puheeksi myös vaikeita asioita, epäonnistumisia ja virheitä
Työyhteisön rooli seinättömässä valmennuksessa Myös työyhteisön huomioiminen työnantajan valmennuksessa on merkittävää. Työhönvalmentaja voi perehdyttää koko työyhteisöä sosiaalisen työllistämisen toimialaan ja seinättömään valmennukseen, joka voi tukea työyhteisö ottamaan valmentautuja tasavertaiseksi työyhteisön jäseneksi. Työyhteisöjä voidaan huomioida hyvästä yhteistyöstä esimerkiksi palkitsemalla kunniakirjalla hyvästä ohjaustyöstä tai erityisesti nuorten työllistämisestä.
Raportointi ja seuranta, positiivinen sijoittuminen Seinätöntä valmennusta raportoidaan tarkoituksen mukaisesti sekä valmennuspalvelun ostajalle että työpajatoiminnan rahoittajalle. Niin seinättömän, kuin perinteisenkin valmennuksen tuloksellisuuden keskeinen mittari on positiivisen sijoittuminen Valmennuksen laadulliset mittarit Laadullista palautetta kerätään mm. asiakaspalautteiden avulla. Valmentautujilta Työnantajilta työpaikkaohjaajilta. Palaute on pääsääntöisesti ollut positiivista ja kannustavaa seinättömän valmennuksen kehittämiseen.
Yhteistyötä, ei kilpailua Seinätön valmennus on kustannustehokasta, olematta sitä kuitenkaan perinteisen työpajatoiminnan kustannuksella. Kumpikin valmennusmalli puoltaa paikkaansa valmennusprosessissa.
Kiitos! Outi Rautio Outi.rautio@tpy.fi 010 2792728