Jämlikt föräldrastöd att inkludera alla nyblivna föräldrar inom barnhälsovården Monica Lidbeck, psykolog MHV/BHV Göteborg & Södra Bohuslän Västra Götalandsregionen monica.lidbeck@vgregion.se Barnhälsovård i fokus, Stockholm 181112
Skäl att införa Enskilda föräldrasamtal För att likvärdigt bemöta och erbjuda stöd till alla föräldrar Medel att bättre uppnå målet att främja barns hälsa: - uppmärksamma familjen runt barnet - ta steg mot ett mer familjeorienterat BVC Aktivera och engagera alla föräldrar i sitt föräldraskap Främja jämställt föräldraskap
Fördelning av föräldraledigheten 480 dagar föräldrapenning lika många dagar till föräldrarna. 90 individuella dagar, resten kan överlåtas mellan föräldrarna. 20% av föräldrarna delar lika. 29% av föräldrapenningsdagarna tas utav pappor (mer än 90% av alla pappor tar ut någon föräldraledighet). Under barnets två första levnadsår tas flest antal föräldrapenningsdagar. Mammors uttag av föräldrapenning koncentreras i hög grad till barnets första levnadsår. För pappor är uttaget störst när barnet är mellan 1½ - 2 år.
Familjen som system Belsky, J.(1981)
FUNDERA ÖVER OLIKA NORMER: Vad är en bra förälder? Några begrepp om föräldraskap Föräldrablivande transition to parenthood Förstahandsförälder - andrahandsförälder omsorgsförsprång Föräldraansvar, paternal responsibility (Stueve & Pleck, 2003) /omsorgsrationalitet (Brandth & Kvande, 2003) /mental organizing responsibility (Almqvist & Duvander, 2014) Paternal involvement (Pleck, 2007, 2010)
Coparenting Samarbete som föräldrar Stöttar eller underminerar varandra som föräldrar Samsyn/olika syn på uppfostran och föräldraroll Fördelning av ansvar för barn och hushåll (Feinberg, 2003) FUNDERA ÖVER: Vilka krav och förväntningar har föräldrarna på varandra? Hur kommunicerar de?
Betydelsen av fäders engagemang i sina barn Positiv betydelse för barnets utveckling och välbefinnande: socialt, beteendemässigt, psykologiskt, språkligt och kognitivt (Lamb, 2010; Sarkadi m fl, 2008). Sampelsobservation (pappor) under koltåldern: Att vara lyhörd, stödjande och erbjuda stimulans har samband med bättre kognitiv utveckling hos barnet (Cabrera, et al. 2007; Shannon, et al. 2002; Tamis-LeMonda, et al. 2004; Sethna & Perry et al. 2017). Pappan delaktighet och engagemang under första året återspeglas i fortsatt föräldraskap (Pleck, 1997).
forts. Betydelsen av fäders engagemang i sina barn Ansvarsfördelning och samspel mellan föräldrar påverkar parrelationens kvalité och risk för separation (Matthey, Trapolini & Joseph, 2013; Oláh & Gähler, 2014). Pappas delaktighet och engagemang som föräldrar har även betydelse för deras eget och familjens mående (Plantin, Olukoya & Ny, 2011).
Samkönade föräldrar - Regnbågsfamiljer Barn som växer upp med samkönade föräldrar utvecklas lika bra psykologiskt, emotionellt och socialt som barn till olikkönade föräldrar (Lamb, 2012). Lesbiska par delar föräldraledighet och hushållsarbete lika mellan sig i långt större utsträckning än olikkönade par och jämlikhetsnormerna är ofta starka. Män som får barn i samkönade relationer utmanar traditionella normer som sammankopplar omsorg om små barn med kvinnor/femininitet och riskerar bli utsatta för diskriminering.
Föräldrars mående påverkar barnet Psykisk ohälsa hos föräldrarna riskerar att påverka barnets känslomässiga och kognitiva utveckling, genom kvalitén på samspelet mellan förälder och barn (Murray & Cooper, 1996; Ramchandani et al., 2008; Ramchandani et al., 2011; Stein et al., 2014). Upprepade perioder, mer allvarliga psykiatriska tillstånd och sjuklighet hos båda föräldrar ökar belastningen för barnet. Pappors depressiva symtom 8 v. postpartum predicerade beteendeproblem hos barnet vid 3,5 års ålder samt trotssyndrom och kamratproblem vid 7 år (Ramchandani et al., 2008)
Prevalens för depression hos nyblivna pappor 3 mån. post partum Depressiva symtom (EPDS >12) 6.3%, egentlig depression 1.3% (Massoudi, Wickberg, & Hwang, 2016). Depressiva symtom (EPDS >11) 10.3% av förstagångspappor (Bergström, 2013). Risken för depressiva symtom hos pappor högst vid 3-6 mån. (Paulson & Bazemore, 2010). Ps. I jämförelse med kvinnor och män i samma åldersgrupp visade nyblivna föräldrar förhöjd risk för nedstämdhet.
Faktorer som hade starkast samband med depressiva symtom hos fäder OR (CI) Låg utbildning* 4.5 (1.7 12.2) Tidigare depression 4.0 (2.0 8.3) Två eller fler stressfyllda livshändelser 3.9 (1.7 9.0) (senaste 12 mån) Mer problem i parrelationen* 5.2 (2.2 12.6) Mindre stöd än förväntat av sin partner 2.8 (1.4 6.0) * Låg inkomst, ekonomisk oro, ålder 28år, Massoudi, Hwang & Wickberg SJPH 2016 *Bergström BIRTH 2013
Depressiva symtom specifika för män Depressiva symtom: sänkt stämningsläge oro, ångest skuldkänslor Koncentrationssvårigheter sömnrubbningar brist på energi Delvis andra depressiva symtom hos pappor: låg stresströskel aggressiv låg impulskontroll utmattning tomhetskänslor irritabilitet rastlöshet antisocialt beteende missbruk självmordstankar obehagskänslor eller ångest på morgonen hyperaktivitet eller våldsamt beteende svårighet att fatta beslut i sin vardag
Pappors beskrivningar av depressiva besvär Få pappor som föll ut på EPDS såg sin psykiska ohälsa som sammanhängande med att de nyligen blivit föräldrar, och få önskade professionellt stöd (Massoudi et al, 2013). Lidande i övergången till föräldraskap (Furenhed & Stacke, 2014) Ökad trötthet Känsla av otillräcklighet Sorg och stress föräldraskapet har kommit i vägen Ensamhet och social isolation Att sakna en tydlig roll
Syftet med samtalet Hälsofrämjande insats - stöd i föräldraskapet Möjlighet att uppmärksamma och upptäcka psykisk ohälsa
Hur ser er familj ut?
Enskilt föräldrasamtal - nationell modell enligt Rikshandboken Inbjudan första hembesöket (båda föräldrarna) Inbjudan första bvc-besöket (båda föräldrarna) EPDS-samtalet (8 v.) Enskilt föräldrasamtal vid hälsobesök (3-5 mån.)
Enskilt föräldrasamtal vid hälsobesök 3-5 mån. Erbjuds pappa eller den förälder som inte fött barnet. Avsatt 45 min - 1 tim för besöket. Själva föräldrasamtalet ca 30 min. (mellan 20 min och 45 min). Samtalet erbjuds både första- och flergångsföräldrar.
Samtalsguide
Samtalsguide med stödord
Barnet Berätta lite om ditt barn! Vad gör ni tillsammans, du och ditt barn? Hur visar ditt barn vad det behöver? Är det lätt eller svårt att förstå? Hur visar ditt barn vad det tycker om/inte tycker om? Hur är det att trösta ditt barn? Har du några knep? Hur förstår du vad ditt barn vill och behöver? Vad gör ni, du och ditt barn, tillsammans? Har du några frågor, funderingar eller oro för barnet?
Att vara förälder Hur har det varit för dig att bli förälder? Vad känns roligt i föräldraskapet? Vad har varit svårt hittills? Hur går det för dig att kombinera arbete och att vara förälder? Vad ser du fram emot framöver? Vilken slags förälder vill du vara? Vad tycker du är viktigt?
Familjen Hur har er relation påverkats sedan ni fick barn? Hur har ni det tillsammans? Hur delar ni ansvaret för barnet och för hemmet? Hur tycker du att det funkar? Hur stöttar ni varandra som föräldrar? Hur hanterar ni konflikter i er familj? Hur reagerar barnet/barnen? Om det finns äldre syskon: Hur reagerar de på sitt nya syskon? Hur är kontakten med vänner och släktingar? Har ni någon möjlighet till stöd/avlastning? Hur har du tänkt kring föräldraledigheten?
Du själv Hur mår du själv? Har ditt mående förändrats sedan du blev förälder? Hur sover du? Finns det något som oroar dig? Har du känt dig mer irriterad än vanligt? Har du känt dig mer stressad än vanligt? Vem vänder du dig till om/när du behöver stöd? Vad får dig att må bra? Har du möjlighet att göra det som får dig att må bra? Whooley-frågor om psykiskt mående
Trestegsmodell för att fånga upp psykisk ohälsa
Whooley-frågor: se baksidan av Samtalsguide personal Följdfrågor vid ja-svar på en eller båda frågorna: Hur länge har du mått så här? Vad tror du att det beror på? Har du mått dåligt tidigare? När var det? Fick du någon behandling, av vilket slag, hur länge?
Hur hantera resultat av samtalet? Bekräfta förälderns berättelse oavsett läge Vid upptäckt psykisk ohälsa/andra stödbehov vidtas åtgärder enligt sedvanlig rutin som gäller vid EPDS-samtalet. Stödjande samtal på BVC erbjuds som föräldrastöd
Förutsättningar Förankring i ledning och organisation Fortbildning och träning Reflektion över egna värderingar, attityder och förhållningssätt. Tillgång till MBHV-psykolog för konsultation kring enskilda föräldrar. Känna till remissvägar, möjligheter till bedömning av läkare eller psykolog, tillgång till behandlingsinsatser i vårdkedjan.
Resultat utfall pilotprojekt Kronoberg, Skåne och Skaraborg Kronoberg: 67% deltog. 4% dvs 7/171 pappor mådde dåligt på olika sätt, 1 pappa fick stödjande samtal av BHV-ssk. Skåne: 8% (14/166) åtgärd (remiss, stödsamtal eller både-och), Whooley-frågorna till alla. Skaraborg: 70% deltog, ca 2% åtgärd (5/227) 2 remisser till psykisk hälsa/vårdcentralens psykolog, 2 fick stödsamtal, 1 hänvisning till familjerådgivningen
Resultat intervjuer med föräldrar Att bli inkluderad och bekräftad- En kvalitativ studie av föräldrars upplevelse av det enskilda samtalet på BVC av Kamilla Fredin, STläkare. 7 föräldrar intervjuades (3 i grupp, 4 enskilt) Upplevdes som en självklarhet, gav olika upplevelser Önskan om flexibel tidpunkt Vikten av att efterfråga båda föräldrarnas psykiska mående, särskilt då en av föräldrarna mår dåligt Önskan om en kontinuerlig inkluderande hållning Samtalsguiden, ett stöd men ibland styrande
Resultat intervjuer med personal BHV-sjuksköterskors upplevelser av att genomföra enskilt föräldrasamtal med partnern- Ett projekt i Skaraborg av Rebecka Svahn och Johanna Wetterström BHV-sköterskors upplevelse av enskilt föräldrasamtal med partnern- En kvalitativ intervjustudie av Karin Johansson och Anna-Karin Stigsson Examensarbeten i omvårdnad på distriktsköterskeprogrammet vid Högskolan Skövde.
forts Resultat intervjuer med personal Följande teman framkom: Skapar förutsättningar för samtal Stödja delaktighet i barnets vård Barriärer att bemästra Konklusion: Positivt och naturligt! Materialet skapade goda förutsättningar för samtal De enskilda samtalen gav möjlighet till fördjupad kontakt och fler perspektiv