Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 och 2006 Kvarter S:t Gertrud Dokumentation i samband med ledningsdragningar inom RAÄ 20 Malmö stad, Skåne län N Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:058
Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 och 2006 Kvarter S:t Gertrud Dokumentation i samband med ledningsdragningar inom RAÄ 20 Malmö stad, Skåne län
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 och 2006 Kvarter S:t Gertrud dokumentation i samband med ledningsdragningar inom RAÄ 20 Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:058 Författare: Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Schakten MK 299 och MK 319 inlagda på A.U Isbergs karta från 1875. ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2006
Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Undersökningsresultat 6 Utvärdering 8 Projektorganisation och kvalitetssäkring 9 Referenser 9 Tekniska och administrativa uppgifter 10 Årets rapporter 11
ÊÚ Malmö 0 100 200 300 400 km N Figur 1. Malmös läge i södra Skandinavien. Figur 2. Malmö äldre stadsområde med kv. S:t Gertrud markerat med svart stjärna. Underlagskarta Malmö stadsbyggnadskontor. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:058
Sammanfattning Med anledning av ledningsdragning av rör och genomborrning av mur i kv. nr 4 S:t Gertrud, fastighet 18, Malmö stad, genomförde Malmö Kulturmiljö på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län en förundersökning i form av schaktningsövervakning (MK 299). Det berörda området är beläget på en innergård i fastigheten (se figur på framsidan). På samma innergård genomfördes en förundersökning i form av schaktningsövervakning under mars år 2006 i samband schaktning för nedläggning av gas (MK 319). Undersökningsområdet berör Malmö medeltida stadsområde, registrerat som fornlämning 20 i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Uppdragsgivare var Malmö stadsfastigheter. Dessa båda undersökningar har medfört att totalt ca 60 m 2 undersökts. En betydande del av de undersökta massorna bestod av omrörda moderna fyllnadsmassor, vilket beror på det ringa schaktdjupet av ca 0,7 m. Undersökningsresultaten kan delas in i tre grupper: bebyggelse, befästning och anläggandet av innergården. Det framkom rester av möjligen två olika byggnader, varav den norra förmodligen uppförts i samband med att tomterna inom kvarteret utökats norrut. Den andra byggnaden verkar ha eldhärjats. Rester av 1600-talets befästningsanläggningar framkom i form av kompakt lera. Dessutom påträffades fundaments- och sättlager till dagens kullerstensbelagda innergård. Kvarter S:t Gertrud ligger inom Malmö äldre stadsområde. Kvarteret har varit föremål för ett flertal arkeologiska undersökningar och utredningar. Även husen har uppmärksammats genom byggnadsarkeologiska undersökningar. Inledning Med anledning av ledningsdragning av rör och genomborrning av mur i kv. S:t Gertrud, fastighet 18 i Malmö stad, fornlämning 20, genomförde Malmö Kulturmiljö på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län två förundersökningar i form av schaktningsövervakning (Lst dnr 431-40682-05; 431-14359-06). Det berörda området är beläget på en innergård, strax norr om Niels Kuntzes hus, som uppfördes under 1530-talet. I samband genomborrningen av muren till Kunztehuset (MK 299), handgrävdes ett 9 m långt och 0,7 m djupt schakt av personal från Stadsfastigheter i Malmö. Personal vid övervakningen var Håkan Nilsson. Antalet arkeologtimmar uppgick till 5. Vid nedläggningen av gasledning (MK 319) upptogs ett 120 löpmeter långt schakt med grävmaskin. Antalet arkeologtimmar uppgick till 29 och personal var. Syfte och metod Samtliga schakt som grävdes var smala vilket försvårade det arkeologiska dokumentationsarbetet. Det första schaktet gick från Niels Kuntzehuset i söder och svängde bort mot det intilliggande huset i väster. Djupet på nedgrävningen var ca 0,75 m, bredden ca 0,7 m, och längden ca 9 m. En ritning upprättades av väggen till Kuntzehuset. Det resterande schaktet för gasledningen gick i nordsydlig riktning och var ca 0,7 m djupt och 0,4 0,6 m brett. Schaktet upptogs sedan i östvästlig riktning. Schaktets längd uppgick till 129 löpmeter. Dokumentationsmaterialet har tilldelats arkivnummer 004:28 och förvaras hos Malmö Kulturmiljö. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:058 5
Dokumentationsmaterialet består av schaktplaner, fältanteckningar, skisser och en ritning. Undersökningarna resulterade varken i tillvaratagna fynd eller prov. Topografi och fornlämningsmiljö Kvarteret S:t Gertrud är beläget i den östra delen av Malmö äldre stadsområde. Det begränsas av Norra Vallgatan i norr, S:t Gertrudsgatan i väster, Östergatan i söder och Bagersgatan i öster. Kvarteret är uppkallat efter S:t Gertruds gård som anses ha omfattat sydvästra delen av det nuvarande kvarteret och sydöstra delen av kvarteret Fersen (Rosborn 1984: 20). Namnet kommer av helgonnamnet S:a Gertrud. Inrättningar som stiftats till detta helgon var ofta belägna vid stora vägar och invid städer, i syfte att resenärer och sjuka skulle kunna använda dem (Nygren 1960: 277) På stiftelsen i Malmö fanns troligen ett sjukhus och ett kapell (Bager 1971). Det senare omtalas första gången 1503 och sista 1529 (Rosborn 1984: 20). Nuvarande Adelgatan och Östergatan benämndes förr som den lange adelgade. Troligen är detta en äldre landsväg som fanns innan staden växt fram. Förmodligen har den haft sin sträckning på en strandvall (Ljungberg 1960: 35; Rosborn 1984: 50). Figur 3. Malmö befästningsverk från slutet av 1600-talet markerat med grått. Omtalat område markerat med svart stjärna. Digitaliserad bearbetning av A.U. Isbergs "Karta öfver Malmö stad i forna och nuvarande dagar" från 1875 (Isberg 1975). Undersökningsresultat Kvarter S:t Gertrud är beläget inom Malmö äldre stadsområde och tangerar många av de företeelser man förknippar med stadens äldre historia. Under 1100- talet etableras runt om i Skåne strandbosättningar som har med sillfisket att göra, däribland i Malmö. I kv. S:t Gertrud har det vid tidigare undersökningar påträffats lerbottnar som tolkas ha med sillhanteringen att göra, men även lämningar efter konstruktioner för upphängning av fiskenät. Efter denna sporadiska verksamhet blev bebyggelsen mer beständig och i kvarteret har det påträffats spår av permanenta klinehus som avlöst varandra fram till dess att det s.k. Niels Kuntzehuset uppfördes på 1500-talet (Andersson 1990). När golvet i en av husets källare grävdes ut fann man grundstenar till en medeltida föregångare. Att döma 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:058
av det tillvaratagna keramikmaterialet uppfördes detta hus under 1300-talet (Rosborn 1981). Vid tidigare undersökningar i kvarteret har välbevarade lämningar dokumenterats. Det har bl.a. framkommit äldre gatunivåer (MM 08846 004:02), brunnar av trä och sten/tegel (MM 23904, 004:04), brandlager, raseringslager, lerlager, torvlager, privet (MHM 03739, 004:06). De tidigare undersökningarna har inneburit att en stor andel rester av medeltida huskonstruktioner av olika slag framkommit, men också kullerstensläggningar, gropar, lerbottnar och en tunna. Lämningarna dateras från medeltid t.o.m. 1800-tal (MHM 06728, 004:15). Vid en arkeologisk undersökning påvisades lämningar efter gator och hus som kunde grupperas i fyra stycken faser. Av husen återstod lergolv och syllstenar. I anslutning till ett av husen framkom en bakugn (MHM 06825, 004:17). De aktuella undersökningarna Innergården, där schaktövervakningarna ägde rum, var stenbelagd och det översta lagret under stenarna utgjordes av fyllnadsmassor bestående av sand och grus. Tjockleken på lagren var 0,3 0,5 m och omfattade mestadels omrörda massor. I det första schaktet (MK 299) framkom i de mellersta delarna ett ca 2 m långt orört parti. De nedersta 0,2 m bestod av grå kulturjord. Det noterades även ett kollager bland de övriga kulturlagren. I den nordvästra delen av schaktet fanns en brunn nedgrävd. Utrymmet vid brunnen innehöll omrörda massor. Schaktet fortsatte fram till väggen av det s.k. Niels Kuntzehuset, där husets tegelvägg och grundmur framträdde. Figur 4. Schakten med olika markeringar som nämns i texten. Underlagskarta Malmö stadsbyggnadskontor. Det andra schaktet (MK 319) hade vissa partier där det sannolikt vidtog orörda kulturlager vid schaktbotten. Dessa var sporadiska och har, p.g.a. omständigheter vid själva schaktningen, inte kunnat dokumenteras. De smala schakten försvårade Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:058 7
möjligheten att få uppfattningar om de stratigrafiska sekvenserna. Det var tydligt att delar av innergården varit grävd vid tidigare tillfällen. Några svallade stenar, ca 0,2 m i diameter, låg på ca 0,6 m djup i det östra schaktet och har möjligen tillhört en stenläggning (se det ljust skrafferade fältet i söder på figur 4). Vidare norrut i samma schakt framkom ett sotigt lager (se det något mörkaste fältet på figur 4). Ytterligare i norr framkom ett område med ett 0,05 m tjockt sotigt träkolslager, som i sin tur överlagrade ett eldpåverkat lerlager (se det norra fältet på figur 4). Möjligen kan detta lager ha utgjort delar av en byggnad. Det framgick ej om leran var ett golv eller en rasad vägg. Norr om dessa fanns några större stenar och de skall eventuellt sättas i samband med raseringsmassor av bruk och tegel som fanns i den västra delen av schaktet (gråmarkerade fält i de norra delarna av schakten på figur 4). Teglet var inte av storstensformat, vilket bör betyda att det var eftermedeltida. Om man jämför dessa lämningar med Isbergs karta från 1875 (se framsidan) framgår det att dessa delar av undersökningsområdet finns inom de ytor som lades till tomterna i samband med raseringen av befästningsanläggningarna. Några av de tomter som gynnades var de i kv. S:t Gertrud (se figur 4). Eventuellt kan byggnaden som raserats sättas i samband med denna utökning. Omedelbart innan schaktet avvek västerut framkom bevarade kulturlager i en ca 0,5 m bred remsa (se den svarta pricken på figur 4). De allra sista metrarna i schaktet i norr bestod av kompakt gul lera utan något kulturmaterial i (se norra delen av schaktet på figur 4). Leran tolkas vara ett fundament till den befästning som uppfördes i slutet av 1600-talet (se figur 3 och 4). Utvärdering Undersökningsområdet är beläget inom Malmös äldre stadsområde. I kvarteret har det tidigare pågått arkeologiska undersökningar och besiktningar av byggnader. De arkeologiska undersökningarna har påvisat att det pågått sporadisk verksamhet i området, bl.a. i samband med sillmarknaden. På 1200-talet fanns det förmodligen en äldre kustnära väg som hade sin sträckning ungefär där Östergatan går idag. Efterhand växte en permanent bebyggelse med klinehus och stenhus fram i området. På området fanns kapell och sjukstuga men efter reformationen lät man istället bygga privata bostäder i tegel. Det som framkom vid dessa undersökningar är pusselbitar av ett större bebyggelsehistoriskt sammanhang. De smala schakten gjorde det svårt att stratigrafiskt tolka det som framkom, men det finns spår av två hus. Det ena, eftermedeltida, hade förmodligen en syll vars rester kan finnas bland de raseringsmassor som dokumenterades vid undersökningen. Denna byggnad bör kunna relateras till utökningar av tomterna norrut, när de äldre befästningarna raseras. Det andra huset är av okänd ålder men kan vara äldre, eventuellt medeltida. Huset har förmodligen varit en östvästlig ekonomilänga i de norra delarna av tomten. Lämningarna efter huset bestod av ett träkolslager, vilket kan indikera att huset brunnit ned, och ett tjockt lerlager. Förmodligen utgör lerlagret, som inte grävdes bort utan finns bevarat vid schaktbotten, rester efter ett golv eller en raserad vägg. Det fanns ytterligare sotiga lager från båda undersökningarna som kan höra samma med samma brand, men i nuläget är det endast en tanke. Det framkom också rester efter den befästning som uppfördes i slutet av 1600-talet, i form av ett kompakt lerlager, eventuellt är det fyllning i en större nedgrävning. Schakten var ganska grunda och det kan under nämnda schaktdjup finnas bevarade lämningar. Det är angeläget att den arkeologiska kontrollen fortsätter inom detta område. I den östra delen av Malmö gjordes under 1960- och 1970- talet stora förändringar i form av nybyggnationer. Detta ledde till att hela kvarter helt eller delvis drabbades och de arkeologiska lämningarna schaktades bort. Kvarteren söder om detta undersökningsområde, bl.a. kv. Carolus, Österport, 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:058
Jerusalem, Magnus Smek och Erik Menved, tillhör dessa helt eller delvis bortschaktade ytor. Därför är det av än större vikt för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden om förhållandena i de östra delarna av staden, att de arkeologiska lämningar som finns kvar i området dokumenteras vid nya markarbeten. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen vid S:t Gertrud bedrevs inom enheten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Petter Linde ansvarade för digital utrustning och upprättandet av Intrasisprojekt. Joakim Thomasson var projektledare med ansvar för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av Projektledarrådet och FoU-funktionen. Ansvarig för FoU-funktionen är Elisabeth Rudebeck och Nils Björhem. I Projektledarrådet ingår Enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Platschefen svarade genomförandet i fält, ansvarade för arbetsplatsen och för rapportarbetet. Referenser Litteratur Bager, Einar. 1971. Malmö byggnadshistoria till 1820, Malmö stads historia. Malmö Isberg, Anders Ulrik. 1975 (1875). Karta öfver Malmö stad i forna och nuvarande dagar. Bilaga i Elbogen Malmö Fornminnesförenings Årsskrift 1975. Malmö. Ljungberg, Leif. 1960. Gatunamnen i Malmö. Malmö. Rosborn, Sven. 1981.Glimtar från ett svunnet Malmö. Kring Malmöhus. Malmö Rosborn, Sven. 1984. Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Medeltidsstaden 67. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Stockholm. Opublicerat material Andersson, Chatarina. 1990. Kv. S:t Gertrud. Rapport. Arkeologisk undersökning 1981. Malmö stad. M-län. MHM 6728. Nr 04:15. Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Thörn, Raimond.1985. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Kv. S:t Gertrud. Malmö stad. M-län. MHM 06825, Nr 004:17. Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:058 9
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer:...431-40682-05, 431-14359-06 Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö2005/4152-731, 2006/1263-731 Inventarienummer:...MK 299, MK 319 Arkivnummer:... 004: 28, 004:29 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö Fastighet:... S:t Gertrud 18 Kvarter:... S:t Gertrud Fornlämningsnummer:... 20 Ekonomiska kartans blad:...2c:23 Koordinatsystem:...Malmö lokala koordinatsystem X koordinat:...18694 Y koordinat:...21142 M ö.h.:...ca 4,3 Fältarbetstid:...5+29 Antal arbetsdagar:...1+10 Antal arkeologtimmar:...5+29 Exploateringsyta:... ca 60 m 2 Undersökningsområde:... 9 m+120 m Undersökt yta:... ca 60 m 2 Platschef:... Personal:...Håkan Nilsson Uppdragsgivare:... Stadsfastigheter 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:058
Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Arkeologi Rapport: Enheten för Arkeologi Rapport 2006:001 Hanna Dahlström Arkeologisk förundersökning. Flensburgska huset Kv. Oscar 25 & 26 inom fornlämning 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:002 Arkeologisk slutundersökning 2004. Kv. Liljan 2 och 22, Malmö RAÄ 20, Malmö stad, Skåne län. (Utgiven i samarbete med Riksantikvarieämbetet UV Syd) Enheten för Arkeologi Rapport 2006:003 Joakim Frejd Arkeologisk förundersökning 2000. Lindängelund etapp 4 Bunkeflo RAÄ 76, RAÄ 104, Lockarp RAÄ 50. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:004 Karina Hammarstrand Dehman Arkeologisk förundersökning. Bunkeflostrand 15:1. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:005 Kristian Brink & Tobias Johansson Arkeologisk förundersökning. Gyllins trädgård - område A, B, D, E samt del av område C. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:006 Bengt Jacobsson, Mats Riddersporre Väg E6 Trelleborg-Vellinge. Arkeologisk utredning steg 1 2005. Skåne, Trelleborgs och Vellinge kommuner, Maglarp, Skegrie, Håslöv och Vellinge socknar. (Utgiven i samarbete med Riksantikvarieämbetet UV Syd) Enheten för Arkeologi Rapport 2006:007 Ilona Carlson Arkeologisk förundersökning. Kv. Draken 1. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:008 Karina Hammarstrand Dehman Kajan 36. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:009 Anna Andréasson Trädgårdsarkeologisk undersökning. Naffentorpsgårdens trädgård. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:010 Åsa Carlson Arkeologisk förundersökning. Vattenledningen. Vattenöverföringsledningen mellan Hyllie vattentorn i Malmö och Vattenverket i Vellinge, Västra Klagstorp, Tygelsjö och Hököpinge socken, Malmö stad och Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:011 Daniel Serlander Arkeologisk schaktövervakning. Södra Promenaden. Schaktövervakning vid VA-arbeten inom RAÄ 20 i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:012 Bo Friman Arkeologiska slutundersökningar 1999-2000. Vintrieleden Hyllie IP Ekostråket. Hyllie och Bunkeflo socknar i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:013 Håkan Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Kvarteret Ridhuset 1. Dokumentation i samband med upptagning av borr- och provgropar intill Humanitetens hus, RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:014 Ilona Carlson Arkeologisk slutundersökning. Bunkeflostrand 9:5 & 9:6. Bunkeflo socken i Malmö stad. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:015 Ilona Carlson Arkeologisk förundersökning. Limhamn 155:355 Kalkbrottsgatan. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:016 Åsa Björklund Arkeologisk utredning. Bunkeflostrand. Del av fastigheterna 21:2 och 21:3. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:017 Ellen Stamm Forssblad Gravar och Bebyggelse. Två analyser med utgångspunkt i källmaterialet från Lockarp 8:4 i södra Malmö. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:018 Kristian Brink Arkeologisk förundersökning 2006. Kv. Lohengrin 1 - arkeologisk förundersökning inför markexploatering. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:019 Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Sångleken. Dokumentation i samband men planerad nybyggnation RAÄ 95, Fosie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:020 Ann-Britt Falk Arkeologisk förunderundersökning samt arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Kv Liljan 2, 11 & 22. Dokumentation i samband med rivningen av Porrhuset, av hotell Örnens källare samt utbyggnaden av Gents wears lokaler. RAÄ 20 i Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Arkeologi Rapport 2006:021 Bo Friman Arkeologisk slutundersökning. Palissad från neolitikum. Västra Klagstorp 11:38-11:42 och 11:44-11:59. Västra Klagstorp socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:022 Hanna Dahlström Arkeologisk utredning. Annetorpsgården. Dokumentation inför husbyggnation inom fastigheten Annetorpsgården 3 m. fl. vid f.d. Kalkbrottet. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:023 Åsa Björklund Arkeologisk förundersökning. Nummersjuvägen. Fastigheterna 180:76 m.fl. Södra Sallerup socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:024 Fredrik Grehn Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Ekonomigatan Dokumentation inför fjärrvärme till fastigheten Klockan 10. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:025 Petra Lundström Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Skanör 40:6. Dokumentation i samband med husbyggnation inom RAÄ 14. Skanör socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:026 Petra Lundström Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Falsterbo 9:29. Inför byggnad på fastighet inom RAÄ 15. Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:027 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Kv. Elgen 14 och 15. Dokumentation i samband med nybyggnation inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:028 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Kv. Björnen 18 och 21. Dokumentation i samband med nybyggnation inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:029 Kv. Blomman 14. Dokumentation i samband med nybyggnation inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:030 Kv. Diskonten och Östergatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:031 Engelbrektsgatan 20. Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:032 Kv. Frans Suell 14. Dokumentation i samband med geoteknisk provtagning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:033 Gustav Adolfs torg. Dokumentation i samband med ledningsdragning för el och dränering inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:034 Gyllenstjärna 7. Dokumentation i samband med utredning av sättningsskador på byggnadsminnesförklarad fastighet inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:035 Hjulhamnsgatan 5. Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:036 Kanalgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:037 Kungsparken. Dokumentation inför utbyggnad av fjärrvärmenät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:038 Larochegatan och Lilla torg. Dokumentation i samband med ombyggnad av VA-nät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:039 Långgårdsgatan. Dokumentation i samband med VA-arbeten inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:040 Malmöhusvägen. Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:041 Norra Vallgatan 94. Dokumentation i samband med förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Arkeologi Rapport 2006:042 Norregränd, Norregatan och Grönegatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:043 Sankt Petri kyrka. Dokumentation i samband med komplettering av åskledarsystem inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:044 Södertull. Dokumentation i samband med ombyggnad av kanalslänt inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:045 Zenithgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnät inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:046 Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Höskrindan. Dokumentation i samband med planerad nybyggnation inom RAÄ 20. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:053 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2003. Adelgatan 4. Dokumentation i samband med trappbygge inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:054 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1996. Djäknegatan-Själbodgatan-S:t Petri. Dokumentation vid utbyggnad av fjärrvärmenätet inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:055 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1999. Drottningtorget och Östergatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:056 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2001. Kv. Gyllenstjärna 7. Dokumentation i samband med markarbeten inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:057 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Lilla Torg. Dokumentation i samband med ledningsdragning för gas inom RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:047 Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Brandvakten 2. Dokumentation med anledning av nybyggnation inom RAÄ 20. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048 Ellen Stamm Forssblad Arkeologisk slutundersökning 2004. Väg 101 undersökning inför arbeten med väg 101 norra delen samt tvärförbindelse till Käglingevägen. Lockarp socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:049 Petra Lundström Arkeologisk utredning 2006. Rosengård 173:3. Dokumentation i samband med nybyggnation. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:050 Karina Hammarstrand Dehman Arkeologisk utredning 2006. Bunkeflostrand 15:1 dokumentation inför markexploatering, MK 326. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:051 Kristina Gidlöf Arkeologisk slutundersökning 2005. Inre Ringvägen delen mellan Pildammsvägen och Per Albin Hanssons väg. Fosie socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:052 Karina Hammarstrand Dehman Arkeologisk utredning 2006. Gasledningen Malmö Åkarp. Inför anläggandet av gasledning mellan Malmö hamn och norr om Åkarp. Malmö, Burlöv, Lomma och Uppåkra socken i Malmö, Burlöv, Lomma och Staffanstorps kommun, Skåne län.